14. Helsingfors klimatbudget

Helsingfors har som mål att bli en klimatneutral stad 2030, att nolla utsläppen fram till 2040 och att vara klimatnegativ efter det. 

Målet med Helsingfors klimatbudget är att synliggöra klimatåtgärderna och de ekonomiska resurserna som budgeterats för dem. Samtidigt följer vi upp huruvida stadens åtgärder är tillräckliga i förhållande till målet om klimatneutralitet. Helsingfors fokuserar i enlighet med stadsstrategin på de mest effektiva åtgärderna i strävan mot klimatneutralitet och söker aktivt lösningar som är förnuftiga ur helhetssynpunkt för att skärpa klimatåtgärderna på ett socialt rättvist sätt. Helsingfors klimatbudget är uppbyggd kring åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors, där man har satt upp mål och fastställt åtgärder för att uppnå målet om klimatneutralitet. I samband med att klimatbudgeten utarbetas följer man dessutom de mål och indikatorer för verksamheten inom sektorerna som syftar till klimatneutralitet.

Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors

Stadens mål är att senast 2030 minska de direkta utsläppen av växthusgaser inom stadens geografiska gränser med minst 80 procent jämfört med referensåret 1990.  Resten av utsläppen kan kompenseras. Den uppnådda utsläppsminskningen fram till 2021 var 33 procent. 

De viktigaste källorna till direkta utsläpp i Helsingfors är uppvärmning, trafik och elektricitet. Utsläppsminskande åtgärder riktas dock även mot indirekta (s.k. Scope 3) utsläpp, särskilt utsläpp från byggverksamhet.

Uppföljning av åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors

För att göra förändringen möjlig har staden uppdaterat åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors hösten 2022.  I det uppdaterade programmet har man fäst särskild vikt vid åtgärdernas effektivitet. Åtgärderna kommer att uppdateras årligen i fortsättningen.  Du kan följa genomförandet av programmets åtgärder och utsläppsminskningar på adressen https://helsinginilmastoteot.fi/sv/city-act/klimatmalen-och-uppfoljningen.

Totala utsläpp

Diagrammet nedan visar Helsingfors totala direkta utsläpp (kt CO2-ekv.) per sektor under åren 1990 och 2000–2021, samt prognosen för åren 2022–2030 och det totala utsläppsmålet på 80 procent för 2030. Till stadens utsläppssektorer hör uppvärmning inklusive oljeuppvärmning, transporter, elförbrukning och sektorn övriga, som omfattar industri och arbetsmaskiner, avfall och jordbruk.

Tabellen nedan visar pågående utsläppsminskande åtgärder som stadsstyrelsen beslutat om den 22 augusti 2022, deras klassificering, ansvariga aktörer och information om vilken utsläppssektor åtgärden gäller. De utsläppsminskande åtgärder som staden beslutat om tidigare och deras framskridande beskrivs mer i detalj på webbplatsen helsinginilmastoteot.fi/sv.

Utsläppsminskande åtgärder delas in i tre kategorier:

Kategori 1: Utsläppsminskande åtgärder.

Åtgärden har en direkt effekt på de utsläppssektorer som valts ut som prioritetsområden. I framtiden kommer de flesta nya utsläppsminskande åtgärder att placeras i den här kategorin.

Kategori 2: Nödvändiga åtgärder som möjliggör utsläppsminskningar

Åtgärden är en förutsättning för att genomföra åtgärder i kategori 1, även om den i sig inte har någon direkt utsläppsminskande effekt.

Kategori 3: Utredningar för fastställande av nya utsläppsminskande åtgärder

De åtgärder som kräver ytterligare förberedelser eller utredningar syftar till att förbereda åtgärder i kategori 1 och 2.

Pågående utsläppsminskande åtgärder 

Åtgärd	Framskridande
KATEGORI 1: Åtgärder som minskar utsläpp (utsläppsminskning och kostnadseffekt beskrivs under åtgärden)
Sänkning av uppvärmningen i verksamhetslokaler som staden förvaltar: -5 % (20 GWh), om temperaturen i hälften av fastigheterna sänks med 2 ° C (med motsvarande utsläpp som år 2021, -3,7 kt CO2-ekv.)  genomförs som tjänstearbete, kostnadspositiv
Stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader planeras och byggs så att E-talet är -30 procent av det nationella gränsvärdet för användningsklass.
Stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader byggs om så att E-talet minskar med 34 procent i förhållande till byggnadens ursprungliga E-tal.
Enligt villkoren för tomtöverlåtelse för flervåningshus (anv.klass 2) förutsätts energiprestandaklass A.
Vid detaljplanläggning av flervåningshus (anv.klass 2) förutsätts energiprestandaklass A.
Vid detaljplanläggning av andra än bostadshus förutsätts en energiprestandaklass som är -20 procent av den nationella normen som fastställts för byggnadstypen i fråga.
Som huvudsakligt uppvärmningssystem för stadens verksamhetslokaler och servicebyggnader väljs ett värmepumpsystem, om återbetalningstiden är mindre än 15 år och genomförandet är tekniskt möjligt.
Byte av stadens personbilsbestånd till elbilar 2021–2025.
KATEGORI 2: Nödvändiga åtgärder som möjliggör utsläppsminskningar:
Principer för regionala uppvärmningshelheter med låg värme.
Genomförandeplanen för bannätverket för cykeltrafiken och målnätverket omarbetas till år 2030.
Energirenässansrådgivning inleds.
Byggande av jordvärme tillåts på allmänna områden.
I villkoren för tomtöverlåtelse förutsätts att bilplatserna i nybyggnadsobjekt är elektrifierade och att 1/3 av bilplatserna är utrustade med laddningsstationer.
Programmet för främjande av cykling genomförs.
KATEGORI 3: Utredningar för fastställande av nya utsläppsminskande åtgärder:
Utredning om metoder för att minska utsläppen i trafiken.
Fastställandet av effektiva utsläppsminskande åtgärder i den regionala trafiken främjas.

Nya utsläppsminskande åtgärder för år 2023

Åtgärd	Framskridande
KATEGORI 1: Utsläppsminskande åtgärder (utsläppsminskning och kostnadseffekt beskrivs under åtgärden)
Utsläppssnål betong i infrastrukturprojekt: -15 procent (GWP.85) i förhållande till traditionell betong +10–20 procent i förhållande till traditionell betong, prisskillnaden uppskattas minska.
Minskning av utsläpp i grundberedningen av Malms flygplatsområde med 50 procent: minst -64 000 t CO2-ekv. före år 2030  koldioxidsnål grundberedning torde medföra lägre kostnader jämfört med det traditionella alternativet
Reglering av ventilationen i stadens verksamhetslokaler efter behov: -20 000 t CO2-ekv/år i förhållande till en situation där ventilationen är i gång hela tiden -11 M €/år i förhållande till en situation där ventilationen är i gång hela tiden
Byte till LED-lampor för utomhusbelysning: under -1 procent, den uppskattade energibesparingen för en lampa jämfört med urladdningslampor är 50–75 procent extra kostnad 2,5 mn €/år (2023–2025) och 2 mn €/år (2026–2030), återbetalningstiden är 5–7 år
KATEGORI 2: Nödvändiga åtgärder som möjliggör utsläppsminskningar
Utveckling av processerna för konkurrensutsättning av energilösningar för stadens fastigheter.
Laddningsstationer för elbilar byggs i linje med prognosen för antalet elbilar.
KATEGORI 3: Utredningar för fastställande av nya utsläppsminskande åtgärder:
Utredningen Styrning av byggande med klimatavtryck.
Energieffektiviteten i stadens egna fastigheter förbättras utanför renoveringar (processen för genomförande av energibesiktningar fastställs).

Sammanfattning av mål och indikatorer för stadsmiljösektorns verksamhet i budgeten 2023 som anknyter till målet om klimatneutralitet

Strategins prioritetsområde	Mål	Mätare
Ambitiöstklimatansvar ochnaturskydd	Den ekologiska hållbarheten främjas	I stadens egna verksamhetslokaler (nybyggnadsobjekt, ombyggnadsobjekt) väljs värmepumpsteknik som huvudsakligt uppvärmningssystem alltid när det är tekniskt möjligt och när återbetalningstiden är 15 år eller kortare.
Ambitiöstklimatansvar ochnaturskydd	Ekologiskt hållbar utveckling säkerställs	Mätare 1 Den sammanlagda andelen av alla resor som sker till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökar eller förblir oförändrad jämfört med medeltalet för de fem senaste åren. Mätare 2 Alla nybyggnadsprojekt som förvaltas av staden och börjar 2023 planeras enligt energiprestandaklass A (flervåningshus) och andra byggnader -30 % av föreskriftsnivån.
Smarta trafiklösningar utgör grunden för en smidig vardag.	Sektorn stöder i samarbete med andra sektorer åtgärder som främjar cykelåkning. Målet är att öka andelen resor med cykel och främja säkerheten.	Antalet cyklar vid automatiska räkningspunkter ökar jämfört med medeltalet för de tre senaste åren.