Social-, hälsovårds- och räddningssektorn

Social, hälsovårds och räddningssektorns budgetförslag 2023

I Helsingfors motsvarar stadsstrategin (2021–2025) den strategi för välfärdsområden som upprättas av välfärdsområdena. Enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård (11 §) ska Helsingfors utarbeta en servicestrategi för social-, hälsovårds- och räddningssektorn för planeringen och styrningen av sektorns ekonomi och verksamhet. Samtidigt styrs räddningsväsendet av beslutet om räddningsväsendets servicenivå (6 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet). Servicestrategin stöder genomförandet av stadsstrategin och särskilt uppnåendet av de mål som satts upp för de olika kundgruppernas tjänster inom social- och hälsovården. Servicestrategin preciserar och kompletterar stadsstrategins mål med sektorns gemensamma mål, metoder och invånarlöften.

Den lagstadgade servicestrategin är en strategi för den som ordnar tjänsterna. I den fastställs de långsiktiga målen för den social- och hälsovård som omfattas av organisatörens organiseringsansvar, samt för tjänsternas tillhandahållande. Målen utgår från invånarnas behov, lokala förhållanden samt tillgången och tillgängligheten till tjänster.

Från och med början av 2023 finansieras social-, hälsovårds- och räddningssektorn med statlig finansiering med allmän täckning samt med inkomster av klientavgifter och andra verksamhetsintäkter. Den statliga finansieringen består av kalkylerad finansiering och övergångsutjämning. Grunden för den statliga finansieringen med allmän täckning höjs årligen enligt stegringen i kostnadsnivån och den kalkylerade ökningen i servicebehovet samt enligt de ändringar i uppgifterna för välfärdsområdena som nämns i planen för de offentliga finanserna. Den statliga finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna sker huvudsakligen på behovsbasis. Den viktigaste faktorn inom räddningsväsendet är antalet invånare. Den statliga finansieringen ska täcka alla tjänster på grundlagsenlig nivå som omfattas av organiseringsansvaret.

Den statliga finansieringen är allmäntäckande. Finansieringen av olika användningsändamål anges i budgeten, som fastställs av fullmäktige, och i resultatbudgeten, som fastställs av social-, hälsovårds- och räddningsnämnden.

I budgeten presenteras social-, hälsovårds- och räddningssektorn skilt för sig med egna driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelar. Uppgifterna om social-, hälsovårds- och räddningssektorns ekonomi och verksamhet ska kunna jämföras med välfärdsområdena i Finland.

Även anskaffningar av lös egendom finansieras med statlig finansiering med allmän täckning. Investeringsdelen redogör för investeringar i lös egendom. Staden finansierar i fortsättningen byggandet av lokaler för social-, hälsovårds- och räddningssektorns användning, för vilka hyreseffekterna uppges i social-, hälsovårds- och räddningssektorns investeringsplan.

Investeringsplanen fogas till social-, hälsovårds- och räddningssektorns budget enligt statens anvisningar. I investeringsplanen framställs uppgifterna om investeringar och avtal som motsvarar investeringar separat för social- och hälsovården och för räddningsväsendet. Avtal som motsvarar investeringar är till exempel långfristiga hyresavtal och fleråriga avtalsförbindelser, till exempel datasystemprojekt. Även överlåtelser av egendom ska anges i investeringsplanen.

Budgeten är uppgjord så att årsbidraget täcker avskrivningarna. Kassaflödet från verksamheten och investeringarna kan inte vara negativt. Ökningen av lån för social kreditgivning samt amorteringar på lån för social kreditgivning framställs i finansieringsdelen. Utgångspunkten är att ökningen i utlåningen i budgeten 2023 täcks med statlig finansiering.

Social-, hälsovårds- och räddningssektorn har ett nettobudgeterat moment i budgeten – social-, hälsovårds- och räddningstjänster – som är bindande för fullmäktige. Budgetmomentets inkomster består av försäljningsinkomster, avgiftsintäkter, stöd och understöd samt andra verksamhetsintäkter. Budgetmomentet har två undermoment: social-, hälsovårds- och räddningstjänster, samt HUS-sammanslutningen. Finansieringen i form av statsandelar redovisas i resultaträkningen.