1 50 05 Arbetsmarknadsstödets kommunandel, till stadskansliets disposition

1 000 €Förbrukning
2021
Budget
2022
Prognos
2022
Förslag
2023
Budget
2023
Ekonomi-
plan
2024
Ekonomi-
plan
2025
Inkomster sammanlagt       
Utgifter sammanlagt90 13282 40082 40070 00070 00073 00073 000
Överskridningsrätter       
Verksamhetsbidrag−90 132−82 400−82 400−70 000−70 000−73 000−73 000
Avskrivningar       
Räkenskapsperiodens resultat−90 132−82 400−82 400−70 000−70 000−73 000−73 000
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)−90 132−82 400−82 400−70 000−70 000−73 000−73 000
Förändring, %       
Inkomster       
Utgifter −8,6 −15,0−15,04,3 

Arbetsmarknadsstöd betalas till arbetslösa som nyligen kommit in på arbetsmarknaden och till arbetslösa som inte kan få arbetslöshetsdagpenning. När arbetsmarknadsstöd har betalats för sammanlagt 300 arbetslöshetsdagar, tar hemkommunen över betalningen av hälften av kostnaderna. När antalet betalningsdagar överskrider 1 000, stiger kommunens betalningsandel till 70 procent. Arbetslösa som börjat omfattas av kommunandelen hör till denna kategori tills de har ett jobb som uppfyller arbetsvillkoren eller permanent har lämnat arbetsmarknaden. Det går att tillfälligt vara utanför betalningsandelen utan att antalet betalningsdagar nollas, t.ex. vid ett kort anställningsförhållande, studier eller andra åtgärder. Dessutom räknas personer i deltidsarbete inte som arbetslösa i statistiken, men de kan få jämkat arbetsmarknadsstöd, av vilket kommunen fortfarande betalar en andel. De som omfattas av betalningsandelen är i huvudsak svårast att sysselsätta av alla.

Under coronapandemin steg arbetslösheten våldsamt i Helsingfors och antalet mottagare av arbetsmarknadsstöd ökade betydligt. I och med att arbetsmarknaden har återhämtat sig, har sysselsättningssituationen blivit mycket bättre och även långtidsarbetslösheten har börjat gå långsamt nedåt. Det är dock typiskt att långtidsarbetslösheten förblir på högre nivå efter recessioner än den var före dem, även om efterfrågan på arbetskraft återställs. Den allmänna osäkerheten i ekonomin kommer troligtvis försvaga sysselsättningsutvecklingen från och med 2023, vilket påverkar även kommunandelen av arbetsmarknadsstödet med en smärre fördröjning.

På basis av uppskattningarna minskar antalet personer som har varit arbetslösa i över 1 000 dagar långsamt i Helsingfors och håller sig på högre nivå än före coronapandemin. Målgruppens servicebehov gäller i allt större grad utbudet av hälsovård och socialt arbete för vuxna. De här tjänsterna sänker inte kostnaderna för arbetsmarknadsstödet innan klienten med hjälp av dem har uppnått en tillräcklig funktionsförmåga antingen för att finna sysselsättning eller för att ta del av aktiva tjänster eller har få ett beslut om arbetslöshetspension. Att sysselsättningstjänsterna och social- och hälsovårdstjänsterna samordnas på ett bättre sätt än tidigare är en förutsättning för att utredandet av arbetsförmågan hos de personer som varit allra längst arbetslösa och för att ordna de nödvändiga stödtjänsterna för arbetsförmågan och sysselsättningen.

Regeringens proposition till riksdagen med förslag till lagstiftning som omorganiserar den offentliga arbetskrafts- och företagsservicen, som gavs i september 2022, ändrar avsevärt på kommunens andel av att finansiera utkomstskydd för arbetslösa. Enligt propositionen ska kommunen betala en del av utkomstskyddet för arbetslösa redan från och med den 100 förmånsdagen. Kommunandelen ökar, om förmånstagarens arbetslöshet drar ut på tiden. Att kommunen styr de arbetslösa till tjänsterna påverkar inte längre kommunandelen. Ändringen skulle göra att de kostnader som kommunandelen av utkomstskyddet medför Helsingfors blir 1,5 gånger så stora, även om ökningen av kostnaderna jämfört med nuläget kompenseras via statsandelssystemet. Våren 2023 klarnar det huruvida propositionen om den nya finansieringsmodellen godkänns.