Affärsverket företagshälsan
Centrala prioriteringar i budgeten 2023 och sammandrag
Stadsfullmäktige godkände 1.6.2022 att de företagshälso-vårdstjänster som staden producerar som egen verksamhet kan konkurrensutsättas. Konkurrensutsättningen ska ordnas så att personalen hos affärsverket företagshälsan övergår genom överlåtelse av rörelse till den aktör som vinner anbudsförfarandet. Stadskansliets personalavdelning förbereder konkurrensutsättningen. Enligt planerna inleds samarbetet med den nya aktören 1.9.2023. Tidsplanen för nedläggningen av affärsverkets verksamhet preciseras när konkurrensutsättningen framskrider. Affärsverkets budget har utarbetats för hela 2023, liksom kostnaderna för företagshälsovården inom sektorerna och affärsverken, vilka budgeteras i enlighet med anvisningarna för budgetarbetet som interna utgifter för 2023 och som externa utgifter för 2024–2025. Affärsverkets kostnader för 2023 preciseras i budgetens prognoser och i bokslutet på basis av utfallet när tidsplanen för inledningen av den nya aktörens verksamhet fastställs.
Affärsverket företagshälsans viktigaste prioritetsområden år 2023 är
- att producera företagshälsovårdstjänster i enlighet med stadens riktlinjer och verksamhetsplanen för företagshälsan under övergångsperioden
- att förbereda sig för en lyckad överföring av företagshälsovården till den nya aktören och för nedläggning av affärsverkets verksamhet.
Den största risken för personalens arbetsförmåga handlar just nu om psykisk hälsa. Coronatiden har varit en prövning för i synnerhet unga medarbetares psykiska hälsa, och sjukfrånvarorna har ökat betydligt. Företagshälsan Helsingfors har omfattande tjänster för psykisk hälsa. Under 2022 utvidgades tjänsterna så att de omfattar även korttidspsykoterapi.
Under 2020–2022 gav företagshälsovården hög prioritet åt skötseln av coronan, och därför har en del av de lagstadgade hälsokontrollerna och arbetsplatsutredningarna blivit ogjorda. Syftet är att avhjälpa vårdunderskottet inom företagshälsovården.
Beskrivning av verksamheten
Företagshälsan Helsingfors är stadens och dess dottersammanslutningars egen företagshälsovårdsenhet, som betjänar över 40 000 kunder. Enheten lyder under direktionen för Affärsverket företagshälsan.
Affärsverket ger sina kunder mångsidig företagshälsovård inklusive lagstadgad service och omfattande sjukvårdstjänster jämte undersökningar. Den lagstadgade förebyggande företagshälsovården inbegriper också främjande av personalens hälsa, välmåga och arbetsförmåga och av verksamheten vid arbetsplatserna.
Företagshälsovårdens omfattning fastslås av staden som arbetsgivare. Verksamheten styrs av stadens personalpoli-tiska målsättningar, ett program för välbefinnande i arbetet, och den lagstiftning som gäller företagshälsovård. Av servicen är omkring hälften lagstadgade tjänster och hälften sjukvård. Servicen produceras i huvudsak med egna krafter och med hjälp av hyrd arbetskraft som vid behov kompletteras med upphandlade tjänster. Andelen upphandlade tjänster ökades under 2022, eftersom beslutet om att konkurrensutsätta företagshälsovårdstjänster orsakade rörlighet inom personalen, vilket i anslutning till rekryteringssvårigheterna minskade antalet egen personal inom affärsverket.
Tjänsterna tillhandahålls kostnadseffektivt och behovsbaserat. Avtalen med dottersammanslutningarna, med undantag för ett, sades upp under 2022.
Förändringar i omvärlden 2023
Förändringar i omvärlden under ekonomiplaneperioden
I enlighet med planerna tillhandahåller affärsverket företagshälsovårdstjänster endast en del av året 2023 under ekonomiplaneringsperioden 2023–2025. Efter det tillhandahåller den nya aktören tjänsterna.
Centrala förändringar i omvärlden 2023
En väsentlig förändring i omvärlden 2023 är överföringen av företagshälsovårdens verksamhet till den nya aktören och nedläggning av affärsverkets verksamhet. Volymen och omsättningen av affärsverkets verksamhet 2023 är mindre än 2022, eftersom antalet anställda i affärsverket har minskat på grund av omställningen. Tjänsterna tillhandahålls i allt större utsträckning med hyrd arbetskraft och som upphandlade tjänster. Sektorns marknadsläge, den svaga tillgången till personal och den korta livslängd som affärsverket har kvar gör det svårare att fullt kompensera den egna tjänsteproduktionen med extern produktion. På grund av ökningen av personalkostnader, ICT-kostnader, hyror och köptjänster finns det ett tryck på att höja affärsverkets priser med några procent inför 2023. Företagshälsan Helsingfors höjde sina priser senast 2015. Oavsett eventuella prishöjningar underskrider företagshälsovårdens budgetmoment som helhet den kostnadskalkyl på 468 euro per arbetstagare på årsnivå som föreslogs i anvisningarna för budgetarbetet 2023.
Risker och osäkerhetsmoment i omvärlden
Beslutet om konkurrensutsättningen orsakade en nedgång i antalet anställda. Den allmänt dåliga tillgången till personal inom företagshälsovården gäller läkare och sjukskötare, som är de viktigaste personalgrupperna med tanke på verksamheten. Dessa två faktorer utgör en risk och ett osäkerhetsmoment för affärsverkets serviceverksamhet. Man har strävat efter att hantera risken genom att öka konkurrensutsättningen av tjänster och hyresarbetskraft samt genom att upphandla tjänster och arbetskraft från externa producenter. Staden har dock inte fått några anbud från privata producenter i alla konkurrensutsättningar. De kostnader av engångskaraktär som orsakas av nedläggningen av affärsverkets verksamhet utgör en ekonomisk risk för affärsverket och staden. Hittills har man identifierat kostnader av engångskaraktär som orsakas av avskrivningar av investeringar i lokaler och elektroniska tjänster samt eventuella kostnader för ändringar i avtalen.
I framtiden betonas företagshälsovårdens roll även för arbetsgivarens rykte. Ur den enskilda kundens synvinkel styrs utvecklandet av företagshälsovården av användarnas egna förväntningar på den, på samma sätt som staden utvecklar sina tjänster utgående från invånarnas förväntningar. Kritiska faktorer är tillgång till service i rätt tid och prioriteringen av självbetjäning på webben. Utmaningen är att hitta en balans mellan tillgången till tjänster och att erbjuda en bra kundupplevelse både åt dem som anlitar företagshälsovården bara ibland och dem som har risker i arbetsförmågan.
Sjukfrånvaro på grund av psykisk ohälsa bland anställda under 35 år har fortsatt att öka. Ökningen var större under 2021 än under de två föregående åren 2019–2020. Under den första hälften av 2022 vände utvecklingen, men nivån är fortfarande högre än vid ingången av 2020.
När bristen på kompetent arbetskraft ökar blir det allt viktigare att få unga anställda att stanna kvar. Det besvärliga är att riskerna och belastningen tenderar anhopa sig. I synnerhet de kvinnodominerade servicebranscherna kämpar med problem att få arbetskraft och att klara av dels återhämtningen från coronan, dels arbetets psykosociala belastning. Coronans verkningar på lång sikt är ännu oklara.
Psykiska hälsoproblem ordnar inte upp sig med hjälp av enbart hälsovård. Från individcentrerad vård av sjukdomar gäller det att på arbetsplatsen orientera sig i riktning mot helhetsbetonat främjande av de anställdas välbefinnande. För att uppnå en tillräcklig arbetsinsats inom organisationen och trygga tillgången till personal är det viktigt att fokusera på förebyggande av utmattning. Företagshälsovården är en central miljö för den förebyggande verksamheten, eftersom påverkanskanalerna sträcker sig från individnivå till grupp- och organisationsnivå.
Förverkligande av stadens strategiska målsättningar
Affärsverkets verksamhet förverkligar stadsstrategins del ”Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen”. Verksamheten bidrar till att bedriva en god personalpolitik i syfte att få personalen att må bättre och trivas i arbetet. Kvaliteten på företagshälsovården garanterar att staden har en personal som mår bra och sunda arbetsförhållanden. Den största utmaningen för personalens välbefinnande handlar för tillfället om frågor kring psykisk hälsa, som reflekteras i sänkt arbetsförmåga och återhämtning från arbetet.
Även om beaktandet av riskerna för sänkt arbetsförmåga bland Helsingfors stads personal har legat på en god nivå, måste servicen och ledarskapet för arbetsförmåga utvecklas med större framförhållning. Jämfört med de andra stora städerna har man i Helsingfors lyckats hindra att sjukfrånvarorna drar ut på tiden.
Under coronaepidemin 2020–2022 har Företagshälsan Helsingfors prioriterat skötseln av coronan. I detta läge har främjande av hälsa, icke-brådskande sjukvård och tjänster som riktas till arbetsplatserna fått vika. Man har inte kunnat avhjälpa vård- och serviceunderskottet under 2022 på grund av den personalminskning som orsakades av omställningen.
År 2021 konkurrensutsattes en plattform för digitala tjänster och för automatisering av processer, och man införde bland annat videomottagningar som en serviceform. Elektroniska möten för grupper och elektroniska hälsokontroller togs i bruk år 2022. Dessa nya serviceformer kommet till nytta för kunderna och främjar effektiviseringen av verksamheten ännu under affärsverkets kvarstående livslängd. Inom digitaliseringen fokuserar man under 2023 på nödvändigt underhåll av de system som behövs för verksamheten och förbereder sig på att ta dem ur bruk.
I enlighet med riktlinjerna för stadens företagshälsovård bygger sjukvården på bedömning av vårdbehovet. Utgående från bedömningen kan stadens anställda i brådskande fall få tid hos läkare (på distans eller vid mottagningen) inom 1-2 dagar. I fråga om icke-brådskande fall är målsättningen att en läkartid ska kunna bokas elektroniskt och fås inom 5 dagar.
Verksamhets målsättningar i budgeten
Ett bindande mål för Företagshälsan Helsingfors är att kunderna får en bra serviceupplevelse. Kundupplevelsen mäts för alla servicekanaler och tjänster. Målet för NPS-värdet, alltså det nettorekommendationsindex som mäter kundupplevelsen, är minst 69.
Värdet CES (Customer Effort Score) används som mätare för digitala tjänsternas användbarhet. Målet är att vårdchattens CES-värde ska vara lägre än 2,5 (1 = bra; 5 = dåligt).
Som mått på tillgängligheten används hur snabbt man i icke-brådskande fall kan få en läkartid (på distans eller vid mottagningen). Målet är att man i icke brådskande fall kan få en läkartid inom fem vardagar.
Ekonomisk hållbarhet
Under budgetåret ligger fokus i verksamheten på kärnan i företagshälsovården och på att trygga tillgängligheten till den. Minskningen i antalet egna anställda, ökningen av köptjänster, ökningen av den allmänna kostnadsnivån (personal, ICT, hyror, köptjänster) och de åtgärder som ska vidtas på grund av omställningen av verksamheten påverkar affärsverkets produktivitet och kräver att priserna höjs inför 2023. I affärsverkets budget ingår inga investeringar.
Som mått för enhetskostnaderna används kvoten omsättning/kundantal.
Bedömning av budgetens effekter
Företagshälsan Helsingfors har med sin service och sitt nätverk haft stor inverkan på personalens arbetsförmåga; sjukfrånvaron har minskat.
Personalplan
Sedan beslutet om konkurrensutsättning som publicerades vid utgången av 2021 har affärsverkets personalplanering gjorts med beaktande av verksamhetens konkurrensutsättning. Affärsverkets egen personal har minskats med cirka 15 % från 146 personer (bokslutet 2021) till 124 personer (augusti 2022). För att trygga kontinuiteten i serviceverksamheten har en fortlöpande rekrytering pågått för centrala arbetsuppgifter inom företagshälsovården, men bortfallet kunde inte ersättas. Under omställningen riktas personalresurserna in på att trygga de kritiska lagstadgade tjänsterna.
I enlighet med stadsfullmäktiges beslut ska konkurrensutsättningen ordnas så att personalen hos affärsverket företagshälsan övergår genom överlåtelse av rörelse till den aktör som vinner anbudsförfarandet.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Strategisk tyngdpunkt | Mål | Mätare | Koppling till program i strategin |
| AFFÄRSVERKSAMHETS MÅL | |||
| Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag | Bra kundupplevelse. | Nettorekommendationsindex som beskriver kundupplevelsen (NPS) ska vara på nivå 69. |
Övriga verksamhetsmål
| Strategisk tyngdpunkt | Mål | Mätare | Koppling till program i strategin |
| AFFÄRSVERKETS MÅL | |||
| Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen | En fungerande digital servicestig | De digitala tjänsternas användbarhet: Vårdchattens CES-värde ska vara lägre än 2,5 (1 = bra; 5 = dåligt). | |
| Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen | Bra tillgång till icke-brådskande vård | Målet är att man i icke brådskande fall kan få en läkartid inom fem vardagar. |
Prestationsmål och ekonomiska mål
Prestationer
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Prestationsmål | ||||||
| Kundupplevelse (NPS) | 66 | 69 | 67 | 69 | ||
| Vårdchattens användbarhet (CES) | 2,5 | < 2,5 | < 2,5 | < 2,5 | ||
| Icke-akut mottagningstid hos läkaren (distans- eller närmottagning) | - | < 6 | < 6 | < 6 | ||
| Verksamhetens omfattning | ||||||
| Kundvolym | 41 500 | 41 000 | 40 000 | 38 000 |
Personalplan
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Andvändning av personal | ||||||
| Antal anställda | 146 | 158 | 119 | 116 | ||
| Årsverken (egen personal) | 139 | 150 | 112 | 106 |
Nyckeltal som beskriver produtiviteten
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktivitetsmätare | ||||||
| Personalkostnader + inhyrd personal / intäkter från egen verksamhet, % | 84 | 82 | 88 | 81 | ||
| Produktivitetsindex, produktivitet 2021 = 100 | 100,0 | 97,0 | 90,0 | 106,0 |
Utveckling i kostnaderna per enhet
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning/ kundvolym | 440 | 468 | 421 | 443 |
Ändring i procent i enhetskostanaderna
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning/ kundvolym | −14,56 | 2,18 | −10,04 | 5,23 |
Mätare för lokalanvändningen
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lokalandvändning | ||||||
| Lokalyta sammanlagt m2 lägenhetsyta | 5,0 | 5,0 | 5,0 | 5,0 |
Resultaträkning och finansieringskalkyl
| 1 000 € | Förbrukning 2021 | Prognos 2022 | Budget 2023 | Ekonomi- plan 2024 | Ekonomi- plan 2025 |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning | 18 271 | 16 837 | 16 815 | ||
| Övriga intäkter av affärsverksamheten | 727 | 127 | 87 | ||
| Kostnader | −18 576 | −17 640 | −16 878 | ||
| Avskrivningar | −47 | −85 | −155 | ||
| Rörelseöverskott/underskott | 376 | −761 | −130 | ||
| Övriga ränteutgifter | −1 | ||||
| Ersättning på grundkapitalet | −40 | −40 | −40 | ||
| Räkenskapsperiodens överskott (underskott) | 335 | −801 | −170 |
| 1 000 € | Förbrukning 2021 | Prognos 2022 | Budget 2023 | Ekonomi- plan 2024 | Ekonomi- plan 2025 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från verksamheten | |||||
| Rörelseöverskott/underskott | 376 | −761 | −130 | ||
| Avskrivningar | 47 | 85 | 155 | ||
| Ersättning på grundkapitalet | −40 | −40 | −40 | ||
| Övriga finansieringsutgifter | −1 | ||||
| Kassaflöde från investeringar | |||||
| Investeringsutgifter | −118 | −288 | |||
| Kassaflöde från verksamheten och investeringar | 264 | −1 004 | −15 | ||
| Kassaflöde från finansiering | |||||
| Övriga förändringar i likviditeten | −264 | ||||
| Kassaflöde från finansiering | −264 | ||||
| Effekt på likviditeten | −1 004 | −15 |