4 10 01 Kultur och fritid

1 000 €	Förbrukning 2021	Budget 2022	Prognos 2022	Förslag 2023	Budget 2023	Ekonomi- plan 2024	Ekonomi- plan 2025
Inkomster sammanlagt	29 566	35 832	33 694	35 814	35 814	36 835	37 948
Utgifter sammanlagt	229 895	240 831	241 244	239 149	258 049	264 871	272 308
Överskridningsrätter
Verksamhetsbidrag	−200 329	−204 999	−207 551	−203 335	−222 235	−228 036	−234 360
Avskrivningar	14 167	11 683	11 683	9 493	9 493	8 809	9 561
Räkenskapsperiodens resultat	−214 496	−216 682	−219 234	−212 828	−231 728	−236 845	−243 921
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−214 496	−216 682	−219 234	−212 828	−231 728	−236 845	−243 921
Förändring, %
Inkomster		21,2	−6,0	−0,0	−0,0	2,8	3,0
Utgifter		4,8	0,2	−0,7	7,1	2,6	2,8

Utgifterna och verksamhetsbidraget för år 2023 är inte jämförbara med utgifterna och verksamhetsbidraget för föregående år på grund av reformen av hyresmodellen och ombildandet av Helsingfors konstmuseum (HAM) till en stiftelse. Den jämförbara förändringen av utgifterna mellan 2022 och 2023 är 8,8 miljoner euro / 4,4 procent.

Centrala prioriteringar i budgeten 2023 och sammandrag

Kultur- och fritidssektorns centrala prioriteringar för 2023 är:

• en livskraftig verksamhet
• effektivisering av verksamheten

Tjänsterna inom sektorn har tagit stor skada av coronaepidemin. De långvariga restriktionerna och de ständiga ändringarna i dessa hämmade såväl stadens som de allmännyttiga sammanslutningarnas och företagens verksamhetsförutsättningar. Polariseringen har ökat och stadsbornas trygghetskänsla har försvagats. Särskilt bland äldre är det många som känner sig ensamma, och stadsborna, framför allt unga och pensionärer, har inte hittat fram till sektorns tjänster i väntad utsträckning.

En livskraftig verksamhet förutsätter att sektorn satsar på personalens välbefinnande och på att utveckla kundupplevelsen. Tjänsternas genomslagskraft och träffsäkerhet vinner på att man stärker kompetensen och förmågan i fråga om kunskapsbaserat ledarskap. Att effektivera verksamheten betyder att man ständigt utvärderar kundbehoven och serviceproduktionen och satsar åtgärder och investeringar på att förbättra arbetshälsa och ledarskap. Prissättningen av tjänster utvecklas för att säkra inkomsterna.

Tjänsternas tillgänglighet och effektivisering främjas genom att man fortsätter med redan påbörjade, omfattande digitaliseringsprojekt enligt planerna. Den för hela staden gemensamma lokalreserveringshelheten främjas med hjälp av ett pilotprojekt på ett stadsförnyelseområde i samarbete med fostrans- och utbildningssektorn och stadsmiljösektorn. Målet med planeringen av servicenät är att tjänster produceras på rätt ställe, på rätt sätt och i tillräcklig mängd i förhållande till servicebehovet.

Beskrivning av verksamheten

Kultur- och fritidssektorn upprätthåller och förbättrar både unga och äldre helsingforsares möjligheter till psykiskt och fysiskt välmående, bildning och aktivt medborgarskap och stöder Helsingfors livskraft. Över 20 miljoner upplevelser på över 900 verksamhetsställen produceras årligen inom sektorn: på friluftsområden, med konstens medel och med den samlade kompetensen hos 1 800 anställda.

Kultur- och fritidssektorn är underställd kultur- och fritidsnämnden. Nämnden har tre sektioner: kultur- och bibliotekssektionen, idrottssektionen och ungdomssektionen.

Sektorn är indelad i fyra servicehelheter samt förvaltning.

Biblioteksservicehelheten (stadsbiblioteket) ansvarar för biblioteksverksamheten och för det riksomfattande utvecklingsuppdraget, som är särskilt föreskrivet i lag. Biblioteksservicehelhetens tjänster omfattar lokala bibliotekstjänster, centrumbiblioteket Ode, biblioteksnätverkets gemensamma tjänster och riksomfattande utvecklingstjänster.

Kulturservicehelheten ansvarar för stadens kulturpolitik och för stadens kultur-, orkester-, musei- och konstmuseiverksamhet. Kulturservicehelheten ansvarar för de riksomfattande och lokala specialuppgifter som tilldelats den och är särskilt föreskrivna i lag. Kulturservicehelhetens tjänster omfattar stadsmuseet, stadsorkestern, kulturfrämjandet och kulturcentren. Helsingfors 

stads konstmuseum (HAM) kommer att ombildas till stiftelse från och med 1.1.2023.

Idrottsservicehelheten ansvarar för idrotten och idrottspolitiken, för ordnandet av motion och idrott, för idrottsanläggningarna och för campingplatsen. Idrottsservicehelhetens tjänster omfattar motionsaktivering, idrottsplatser och friluftsplatser.

Ungdomsservicehelheten har hand om ungdomsarbetet och ungdomspolitiken samt främjandet av välbefinnande och förebyggande missbruksarbete. Ungdomsservicehelheten omfattar östliga ungdomsarbetet, västliga ungdomsarbetet och nordliga ungdomsarbetet.

Till sektorn hör utöver servicehelheterna också sektorns förvaltning med sin förvaltningsdirektör. Förvaltningen sköter sektorns förvaltnings- och stödtjänster. Sektorförvaltningens tjänster omfattar förvaltningstjänster, personaltjänster, finans- och planeringstjänster, utvecklings- och digitaliseringstjänster samt kommunikations- och marknadsföringstjänster.

Väsentliga förändringar under budgetåret enligt servicehelhet

4 10 01 (1 000 €)	Utgifter €	Andel av utgifterna på buget- momentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Budgetmomentet sammanlagt	222 236	100,0 %	23 297	11,70 %	ändring av kapitalhyran, indexhöjningar, l okaländringar, medel som riktas strategiskt
Ändring av hyresmodellen	14 500	6,25 %	14 500
Kulturservice- helheten	50 271	22,62 %	1 733	3,57 %
Idrottsservice- helheten	61 078	27,48 %	2 564	4,38 %
Ungdomsservice- helheten	31 507	14,18 %	1 352	4,48 %
Biblioteksservice- helheten	40 254	18,1 %	1 828	4,76 %
Sektorns f örvaltning	24 626	11,08 %	1 319	5,66 %
Effekten av ombildandet av Helsingfors konstmuseum (HAM) till en stiftelse är inte medräknad i ändringarna (euro och procent) från föregående år i 2023 års verksamhetsbidrag.

Förändringar i omvärlden 2023

Förändringar i omvärlden under ekonomiplaneperioden

Segregationen och ojämlikheten mellan områdena har ökat. Invånarnas trygghetskänsla har försvagats och framför allt unga lider av mentala problem. Ensamheten bland de äldre har ökat och deras funktionsförmåga har försämrats. Åtgärderna inom sektorn främjar stadsbornas fysiska och psykiska välmåga.

Servicestrukturen och tjänsternas omfattning i förhållande till de anslag som finns till förfogande inom sektorn iakttas kontinuerligt. Sektorns servicehelheter verkställer sina egna servicestrategier. I dem definieras serviceproduktionens uppgifter samt arbetsfördelningen mellan kultur- och fritidssektorn och övriga kultur- och fritidsaktörer.

Då tipsmedlen överförs till statens budget kan det eventuellt innebära utmaningar för det livskraftiga nätverket av externa medarbetare. Finansieringens storlek efter övergångstiden är tills vidare osäker. Minskningen av anslagen för åren 2023–2026 bedöms vara liten, men man antar att statsfinansieringen sjunker efter denna tidsperiod.

Centrala förändringar i omvärlden 2023

De viktigaste osäkerhetsfaktorerna med tanke på verksamheten år 2023 är förändringarna i konsumtionsvanorna och i omvärlden, förorsakade av coronaepidemin och Rysslands anfallskrig i Ukraina.

Polariseringen mellan stadsdelar och människor har ökat, stadsbornas trygghetskänsla har försvagats och efter coronarestriktionerna har framför allt unga och seniorer inte hittat fram till sektorns tjänster i väntad utsträckning. Sektorn stärker stadsbornas resiliens och trygghetskänsla genom att stabilisera verksamheten och säkra funktionernas livskraft.

Personalens välbefinnande har försvagats i det utdragna krisläget. För att sektionens personal ska må bra i sitt arbete är det av avgörande vikt att man satsar på personalplanering, förstärker chefsarbetet och arbetar med att utveckla praxis och kompetens.

I samband med den interna förflyttningen av tjänster som social- och hälsovårdsreformen föranlett undersöks organiseringen av och utgifterna för den verksamhet som gäller främjandet av välbefinnande och hälsa och kommuninvånarnas centraliserade tjänster. Förberedelserna för ombildandet av Helsingfors Konstmuseum (HAM) till stiftelse och förflyttningen av museets verksamhet har hunnit långt och sektorns budget har utarbetats utifrån antagandet att stiftelsen inleder sin verksamhet i full skala 1.1.2023.

Ungdomslagen håller på att omarbetas och den föreslagna lagen ska träda i kraft 1.1.2023. Det föreslås att man i samband med reformen av ungdomslagen tillför den nya förordningar om fritidsverksamhet för unga i enlighet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet och om hur statsstöd för modellens verkställande ska beviljas. Målet är att fritidsverksamhet för unga i enlighet med Finlandsmodellen för hobbyverksamhet ska bli ett bestående fenomen i kommunerna och att det ska bli lättare för ungdomar som deltar i den grundläggande undervisningen att avgiftsfritt delta i en hobby de gillar.

Risker och osäkerhetsmoment i omvärlden

Strategiska risker

Strategiska risker är resursernas tillräcklighet med tanke på behoven i en växande och allt mer pluralistisk stad och genomförandeförmågan i en värld stadd i snabb förändring. Helsingforsarnas konsumtionsvanor har förändrats efter coronaepidemin. Riskerna avvärjs genom att systematiskt följa upp mål och reagera snabbt på ändrade behov.

Personalresursernas tillräcklighet, arbetsglädjen och kompetensen har en avgörande roll när det gäller att förverkliga och utveckla sektorns tjänster i enlighet med stadsstrategin. Sektorn avvärjer riskerna genom att satsa på personalplanering, färdigheter som är av strategisk vikt, coachande ledarskap, chefsarbete och en förutseende planering av tjänsterna.

Ekonomiska risker

Förändringar i omvärlden såsom inflation och stigande energipriser har lett till en oförutsägbar situation. Varken antalet besök eller inkomsterna har återgått till nivån före coronaepidemin. Staden hanterar riskerna genom att modifiera prissättningen så att den stöder sektorns strategi och basuppdrag, genom att utveckla näthandeln och den digitala tillgängligheten samt genom att ta i bruk en modell för ledning av externt finansierade projekt. Digitaliseringsinvesteringar riktas till projekt som har en utgiftsminskande eller inkomstökande effekt eller som leder till att tjänsterna används mer än tidigare.

Underhållet av lokaler inom sektorn har blivit allt mer eftersatt, och särskilt krävande är underhållet och effektiviseringen av användningen i fråga om utrymmen som är av kulturhistoriskt värde. Sektorn avvärjer risken genom att hantera ökningen av lokalbeståndet, satsa på gemensam användning av lokalerna och förbättra lokalhanteringsprocessen.

Operativa risker

Segregationen och ojämlikheten mellan områdena ökar. Invånarnas trygghetskänsla har försvagats och det uppstår allt oftare problematiska situationer med tjänsternas användare. Inom sektorn avvärjs risken genom att rikta åtgärder särskilt till barn och unga, till äldre personer och låginkomsttagare och till stadsförnyelseområden. Lokalerna hålls rena, snygga och fungerande så att skadegörelsen minskar och stadsdelens uppskattning ökar. Dessutom tas stadsborna med i planeringen och utvecklingen av tjänsterna i enlighet med sektorns delaktighetsplan.

Klimatförändringen, det instabila världsläget och förändringarna i energipriserna påverkar serviceproduktionen. Sektorn avvärjer risken genom att anpassa tjänster och arbetssätt och öka samarbetet med stadsmiljösektorn.

Förändringarna i befolkningsstrukturen kräver att sektorn är beredd att svara på nya behov. Tillgången till personal och belastningen av både personalen och cheferna i tider av ständig osäkerhet, förändring och konflikt mellan mål och möjligheter är risker med tanke på uppfyllelsen av de mål som satts upp för sektorn. Sektorn avvärjer de här riskerna genom att anpassa tjänster och arbetssätt samt genom att utveckla personalens kompetens och chefsarbetet. Därutöver vill man satsa på kunskapsbaserat ledarskap och säkerställa tillgången till personal.

Förverkligande av stadens strategiska målsättningar

Sektorn förverkligar stadsstrategin genom budgetårets verksamhetsmål.

Konst och kultur gör gott

Prioriteringarna för strategin i fråga om konst och kultur främjas framför allt i de målhelheter som har att göra med sektorns livskraft och möjligheterna för de äldre att röra på sig och ägna sig åt hobbyer tillsammans.

För att främja äldre personers funktionsförmåga satsar man på hobbyer och social samvaro med hjälp av såväl när- som distanstjänster i samverkan med stadens samarbetspartner.

Sektorns tjänster bidrar till stadsbornas möjligheter att leva ett individuellt sett meningsfullt liv. Verksamhetens livskraft tryggas genom att stabilisera sektorns tjänster och harmonisera mängd, kvalitet och resurser. Samtidigt stärker man personalens välbefinnande och kompetens, chefsarbetet och det kunskapsbaserade ledarskapet.

En funktionell och vacker stad

Prioritetsområdet En funktionell och vacker stad främjas i den målhelhet som handlar om att stärka trygghetskänslan på stadsförnyelseområden genom att utveckla stadsmiljön och servicen.

Som en del av programmet En trivsam stad utvecklas en för hela staden gemensam tjänst för bokning av lokaler. Sektorn svarar också för en för hela staden gemensam styrstruktur. Ett pilotprojekt för en smidig användning av invånarlokaler startas i stadsförnyelseområdet Gamlas-Malmgård i samarbete med fostrans- och utbildningssektorn och stadsmiljösektorn.

Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre

Strategins prioritetsområde när det gäller helsingforsarnas välbefinnande och hälsa främjas genom den målhelhet som gäller tidigt stöd för psykisk hälsa hos barn och unga och hur den kan stärkas i deras vardag.

Det tidiga stödet i de ungas vardag stärks genom att personalen inom sektorn får fortbildning i att använda modellen Common Approach. Den hjälper till att identifiera barn och unga som mår dåligt så att man sedan kan hänvisa till tjänster som kan vara till hjälp.

En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt

Prioritetsområdet En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt främjas i de av sektorns målhelheter som har att göra med en effektivisering av verksamheten och driftsekonomins produktivitet.

För att säkra en ansvarsfull hushållning effektiviserar sektorn sin verksamhet och arbetar för att förbättra driftsekonomins produktivitet.

För att nå upp till produktivitetsmålet vidtas konkreta åtgärder som t.ex. strukturella reformer som påverkar tjänsternas omfattning.

Inom sektorn undersöks kundernas behov och olika former av serviceproduktion, och åtgärder vidtas utifrån det.  Tjänsternas tillgänglighet främjas och de effektiviseras genom att servicenätet planläggs och de stora reformprojekten inom digitaliseringen fortsätter.

Verksamhets målsättningar i budgeten

Sektorn har sex verksamhetsmål av vilka två är bindande.

Bindande verksamhetsmål

En livskraftig verksamhet

Verksamhetens livskraft säkras genom att stabilisera sektorns tjänster och sammanjämka tjänsternas mängd och kvalitet samt resurserna för dem. Verkställandet av strategin fortsätter, användningen av anslagen för återhämtning efter coronaepidemin utvärderas och pengarna omfördelas i tillämpliga delar.

För att trygga verksamhetens livskraft behövs åtgärder som garanterar en positiv kundupplevelse och personalens välbefinnande. Tjänsternas träffsäkerhet och attraktionskraft vinner på att man stärker personalens kompetens och förmåga till kunskapsbaserat ledarskap. Antalet fysiska och digitala besök följs upp för att se hur väl målsättningen uppfylls.

Effektivisering av verksamheten

Att effektivisera verksamheten betyder att man ständigt undersöker kundbehoven och de olika formerna av serviceproduktion samt investerar i arbetshälsa och ledarskap. Prissättningen av tjänster utvecklas för att säkra inkomsterna.

Tjänsternas tillgänglighet och effektivisering främjas av att man fortsätter redan påbörjade, omfattande digitaliseringsprojekt enligt planerna. Med planeringen av servicenät vill man garantera att tjänster produceras på rätt ställe, på rätt sätt och i tillräcklig mängd i förhållande till servicebehovet.

I vilken grad målet nåtts följs upp genom att för varje servicehelhet mäta kostnaderna per enhet. Enhetskostnaderna räknas ut för varje servicehelhet så att nettoutgifterna (utgifter minus inkomster) jämförs med prestationerna, dvs. antalet besök inom varje servicehelhet. På det här sättet vill man visa input-output-förhållandet inom respektive servicehelhet. I enhetskostnadskalkylerna har de för sektorn gemensamma kostnaderna för förvaltnings- och stödtjänster överförts i sin helhet till servicehelheterna. De understödsanslag som sektorn delat ut beaktas inte i enhetskostnadskalkylerna.

Med hjälp av mätaren strävar man efter att effektivt styra verksamheten och ledarskapet med beaktande av att verksamhetens volym varierar mycket mellan och inom olika servicehelheter.

Övriga verksamhetsmål

Äldre personers möjligheter till att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra förbättras

Äldre personers funktionsförmåga främjas genom att stödja deras deltagande i kultur- och konstevenemang och hobbyverksamhet, höja motionskursernas utnyttjandegrad, komplettera tjänsteutbudet med högklassiga distanstjänster i samarbete med sektorer, föreningar och organisationer samt publicera en webbplats på stadsnivå som stöd för seniorernas välbefinnande. Hur arbetet för att nå målet framskrider följs upp genom att mäta i hur stor grad förutnämnda åtgärder genomförts.

Det tidiga stödet för psykisk hälsa i barns och ungas vardag stärks.

Modellen Common Approach tas i bruk för att underlätta växelverkan mellan barn, unga, familjer och olika yrkesgrupper samt åstadkomma ett gemensamt språk mellan de olika aktörerna och en mer holistisk syn på välbefinnandet. Man fortsätter fortbilda personer som arbetar med handledning av barn och unga för att modellen ska kunna tas i bruk inom sektorn. Hur arbetet för att nå målet framskrider följs upp med hjälp av deltagarsiffrorna för ovannämnda skolning.

För att öka trygghetskänslan i stadsförnyelseområdena arbetar man på att förbättra invånarnas stadsmiljö och service.

Tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn och stadsmiljösektorn genomförs ett gemensamt pilotprojekt för att skapa en smidig lokalbokningstjänst i stadsförnyelseområdet. Avsikten är att skapa en gemensam verksamhetsmodell för stadens lokalbokning i sin helhet. Målsättningen följs upp när pilotprojektet övergår från planerings- till genomförandestadiet.

Driftsekonomins produktivitet

För att nå upp till produktivitetsmålet vidtas konkreta åtgärder som t.ex. strukturella reformer som påverkar tjänsternas omfattning. Hur arbetet för att nå det här målet framskrider följs upp med samma mätare som gäller för effektiviseringen av verksamheten.

Ekonomisk hållbarhet

Produktivitetsutveckling

Sektorns produktivitet mäts med ett produktivitetsindex där sektorns verksamhetsbidrag (inkomster minus utgifter) jämförs med antalet kundbesök i de fysiska och digitala tjänsterna. Vid uträkningen av produktivitetsindexet har inflationens inverkan inte tagits med. Dessutom har understödsanslagen avlägsnats från verksamhetsbidraget.

Produktivitetsindexet anger förhållandet mellan den summa som används till att producera tjänsterna och antalet kundbesök. Då produktivitetsindexet stiger, ökar antalet besök snabbare än vad ifrågavarande summa stiger.

Jämförelseåret för produktivitetsindex är 2021. Då besöktes olika tjänster betydligt mindre än under tidigare år, vilket berodde på coronaepidemin. Även år 2022 har coronaepidemin påverkat antalet besök negativt, dock inte i lika hög grad som 2021. Från och med 2023 bedöms coronaepidemin inte längre direkt påverka antalet besök. Antalet besök i jämförelse med anslagen stiger märkbart mellan åren 2021 och 2023, vilket förklarar den anmärkningsvärda förbättringen av produktivitetsindexet.

År 2022 har de av coronaepidemin förorsakade inkomstförlusterna och Rysslands aggression mot Ukraina lett till att priserna stigit (energi, bostäder, trafik, livsmedel), varför sektorns verksamhetsbidrag har försvagats och produktivitetsutvecklingen varit svagare än planerat.

År 2023 beräknas konsumenternas minskade köpkraft, som är en följd av den allmänna ekonomiska osäkerheten och inflationen, medföra ytterligare utmaningar för sektorns ekonomiska läge. Detta gör det svårare att nå målvärdet för produktivitetsindexet.

Sektorn försöker förbättra sin kostnadseffektivitet bland annat genom automatisering av kundtjänster i sådana fall där det främjar produktiviteten och förbättrar kundupplevelsen.

Förändring i enhetskostnaderna

Enhetskostnaderna talar om hur mycket av anslagen som går åt per servicehelhet i förhållande till Helsingfors invånarantal. I enhetskostnadskalkylen jämförs servicehelheternas verksamhetsbidrag (inkomster minus utgifter) med invånarantalet. Utgifterna för sektorns gemensamma förvaltningstjänster har i enhetskostnadskalkylen i sin helhet överförts till servicehelheterna.

Enhetskostnaderna har räknats ut på två olika sätt: så, att de understöd till organisationer och institutioner som delas ut inom sektorn ingår i dem och så, att de inte gör det.

Under åren 2020 och 2021 har sektorns kostnader ökat på grund av coronaepidemin särskilt i fråga om beviljade understöd. Partneraktörer inom kultur-, idrotts- och ungdomstjänsterna har tilldelats extra understöd för att mildra förlusterna som orsakats av pandemin. Tilläggsutgifterna ökar enhetskostnaderna för ifrågavarande år.

År 2023 belastas enhetskostnaderna av den prishöjning som skett till följd av Rysslands anfallskrig i Ukraina, vilket syns särskilt i elpriserna.

Prestationer

Som prestation räknas här antalet besök, vilket innefattar både fysiska och digitala besök.

Under åren 2020–2021 minskade prestationerna inom sektorn betydligt på grund av att sektorns tjänster till en följd av coronaepidemin drabbades av begränsningar i öppethållningstider. I prestationerna för 2022 märks de coronabegränsningar som gällde i början av året. Från och med 2023 uppskattas prestationerna stiga i någon mån.

Ombildandet av Helsingfors Konstmuseum till stiftelse har beaktats i antalet prestationer.

Bedömning av budgetens effekter

Effekter för barn

Sektorn motverkar den allt starkare polariseringen särskilt genom att skapa och utveckla tjänster för barn och unga. Följderna av coronabegränsningarna märks fortfarande i att barn och unga mår allt sämre. I arbetet för att öka trygghetskänslan bör sakkunskap användas som stöd för beslutsfattandet. Verksamheten blir meningsfull och av god kvalitet när tjänsterna genomförs med hänsyn till olika åldersgrupper, barngrupper och barn och deras behov samt med lyhördhet för deras erfarenheter.

Sektorn medverkar aktivt i Unicefs modell Barnvänlig kommun. Modellen hjälper till att säkra rättigheterna för framför allt barn i en särskilt utsatt position. Idén med modellen Barnvänlig kommun är att stärka kompetensen när det gäller bedömning av konsekvenser för barn. Dessutom tar man i bruk modellen Common Approach, vars mål är att underlätta växelverkan mellan barnen, ungdomarna, familjerna och olika yrkesgrupper. Tanken är att arbeta för ett gemensamt språk mellan de olika aktörerna och en mer holistisk syn på välbefinnandet.

Åtgärderna är tänkta att leda till minskade skillnader i välfärd, stärka jämlikheten och identiteten hos barn och unga samt öka trygghetskänslan i bostadsområdena.

Effekter på jämställdhet och likabehandling

Sektorn har förbundit sig att främja åtgärderna i såväl stadens gemensamma som sektorns egna planer för jämställdhet och likabehandling. I tjänsterna tar man hänsyn till könsmångfalden och samlar kunskap om kundernas behov. Likabehandling främjas genom praktiska åtgärder, bl.a. genom att på alla verksamhetsställen anteckna och uppdatera principer för ett tryggare rum. Sektorns förutsättningar att betjäna alla jämlikt oberoende av könsidentitet förbättras, personalens kompetens inom kundservice stärks och en jämlik och sensitiv kommunikations- och marknadsföringsattityd eftersträvas. Effekterna på jämställdhet och likabehandling i samband med bidragen följs upp regelbundet.

Åtgärderna uppskattas ha en minskande effekt på diskriminering, motarbeta stereotypier om könsskillnader, stärka personalens kompetens inom jämställdhet och likabehandling samt göra tjänsterna mer attraktiva för alla.

Effekter på hälsa och välbefinnande

Under coronaepidemin har nedstängningarna och de begränsade öppettiderna haft en stor inverkan på stadsbornas välbefinnande. I synnerhet den svåra situationen inom kultur- och konstbranschen har påverkat invånarnas och aktörernas psykiska hälsa. Följderna går fortfarande att se: kunderna har inte återvänt till tjänsterna i väntad omfattning.

Inom sektorn fortsätter man att vidta åtgärder för att förbättra särskilt barns och ungas möjligheter till hobbyer och seniorernas tillfällen till aktivitet. Användningen av återhämtningsanslagen efter coronaepidemin utvärderas och anslagen omfördelas till tillämpliga delar. Utvecklingen av de digitala tjänsterna gör att de blir mer tillgängliga, men å andra sidan ökar stödbehovet hos de stadsbor som tillhör de mest utsatta.

Åtgärderna uppskattas ha en positiv inverkan på återuppbyggnaden av stadskulturen och den urbana vardagen, förstärkandet av särskilt de äldre stadsbornas gemenskapskänsla, det ensamhetsförebyggande arbetet och det fysiska välbefinnandet.

Effekter på miljön

Sektorns servicehelheter förverkligar sina egna miljöprogram med respektive mål och åtgärder samt deltar i att genomföra program på stadsnivå. Medborgarnas möjligheter att verka för en mer hållbar framtid stöttas genom att stärka miljömedvetenheten och miljökompetensen. Åtgärderna uppskattas ha en positiv inverkan på särskilt barns och ungas attityder och främja en hållbar livsstil och hållbara konsumtionsvanor.

De konkreta åtgärderna för att minska på energiförbrukningen fortsätter på alla verksamhetsställen. Bland annat ska belysning ses över och uppvärmning och luftkonditionering justeras.

Det för hela staden gemensamma nya systemet för lokalbokning effektiviserar användningen av lokaler som står tomma eller är underutnyttjade. Med planeringen av servicenät vill man garantera att tjänster produceras på rätt ställe, på rätt sätt och i tillräcklig omfattning i förhållande till servicebehovet. Sektorn stöder personalens möjligheter till multilokalt arbete. Åtgärderna beräknas bidra till en effektivare och mer hållbar användning av resurser.

Personalplan

Vid kultur- och fritidssektorn har personalplaner utarbetats för åren 2023–2025 på sektor- och tjänstehelhetsnivå.

Med målen för utvecklingen av tjänsternas prestationsförmåga siktar staden på att förbättra serviceproduktionens produktivitet samt arbetsplatsens attraktionskraft och förmåga att hålla kvar personalen.

• Sektorn styr och utvecklar den digitala transformationen och det kunskapsbaserade ledarskapet (implementering av digitaliseringsprogrammet, kompetensutveckling, teknisk resursallokering).
• Ett sätt att samordna och leda de tjänster som är gemensamma för hela sektorn och skapa kontinuitet utarbetas.
• Strukturer som stöder arbetshälsan inom sektorn förstärks och chefernas krafter och arbetshälsa ombesörjs. Ett projekt för att reformera chefsarbetet och chefskompetensen förverkligas.
• Vi ser till att vara en attraktiv och stadigvarande arbetsgivare för arbetskraft inom sektorn. Detta sker planmässigt och med hjälp av god personalledning.

Vi tryggar stadens tjänster genom att justera personalantalet och med hjälp av en kunnig, flexibel och tillräcklig personal.

• Sektorns vakansstrukturer omarbetas så att de motsvarar servicestrategierna och de bindande målsättningarna. Dessutom söker vi flexibla sätt att svara på personalbehovet. Vi bygger upp en förutseende plan för pensionsavgångar och omformar uppgifterna vid behov. Arbetskraftsuthyrning utnyttjas i huvudsak för att skaffa kortvariga vikarier.

Genom att utveckla samarbete och rörlighet skapar vi en aktiv samarbetskultur, då våra gemensamma kunder förutsätter ett friktionsfritt samarbete.

• Vi skapar starkare samarbetsstrukturer mellan de olika serviceformerna och ser till att de också är transparenta och öppna. Vi utvecklar personalens samarbetsfärdigheter såsom förmågan till kommunikation inom arbetsgemenskapen, beredskapen att dela med sig av sin kompetens och förmågan att gemensamt leda det egna arbetet.
• Vi utnyttjar verktyg som kan utvecklas på stadsnivå för att stärka den interna rörligheten inom sektorn.

Målet för kompetensledningen är att bygga en framtid där vi arbetar företagsamt, kläcker idéer och lär oss tillsammans – ibland också av våra misstag!  

Områden för kompetensutveckling:

• Ett lärande och välmående arbetskollektiv: Självledning; Flexibelt lärande; Gruppinstruktion
• Mötet med kunder: Social kompetens; Nätverksledarskap; Faciliteringsfärdigheter; Tjänstedesign; Insikter i elektroniska tjänster
• Digital kompetens och ett framåtsträvande arbetssätt: Kunskapsbaserat ledarskap; Projektarbete; Processkompetens; Färdigheter i ekonomi och upphandling; Digitala arbetsredskap, system och digital kompetens
• Chefskompetens: Framgångsledarskap; Kompetensledarskap; Coachande ledarskap
• Substanskompetens

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

SEKTORNS MÅL
Konst och kultur gör gott	En livskraftig verksamhet	Antalet besök i sektorns tjänster är minst 23 000 000.	En trivsam stad
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Effektivisering av verksamheten	Enhetskostnaderna (på sin höjd) för de olika servicehelheterna inom sektorn (2022 års målvärde*, som 2023 års mål jämförs med, inom parentes): servicehelheten för kultur 23,15 euro (23,27 euro), idrottsservicehelheten 6,82 euro (6,48 euro), ungdomsservicehelheten 26,17 euro (24,17 euro), biblioteksservicehelheten 4,20 euro (4,09 euro).*) Enhetskostnaderna för 2023 har beräknats utan den ändring som stadens interna hyressystem förorsakar. Helsingfors konstmuseum (HAM) påverkar inte målvärdena för 2022 eftersom HAM:s verksamhet planeras överföras till en stiftelse från och med 1.1.2023.	En ansvarsfull och hållbar ekonomi

Andra verksamhetsmål

Strategins prioritets- område	Mål	Mätare	Koppling till program i strategin
MÅL SOM ÄR GEMENSAMT FÖR HELA STADEN ELLER FÖR FLERA SEKTORER
Konst och kultur gör gott	Äldre personers möjligheter till att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra förbättras	Mätare 1: De äldres hobbyverksamhet och deltagande i kultur- och konstverksamhet stöds: understöden för främjande av kulturverksamhet för äldre beviljas före utgången av 2023 Mätare 2: Motionskursernas beläggningsgrad och deltagarantal ökar: beläggningsgrad minst 90 % och minst 145 000 deltagare Mätare 3: Serviceproduktionen kompletteras med högklassiga tjänster på distans i samarbete med sektorerna, föreningar och organisationer: mängden digitalt innehåll är 20 % större än 2022 Mätare 4: En för stadsövergripande webbplats som stöder äldre personers välbefinnande publiceras före utgången av 2023.	En trivsam stad
Helsingforsarnas välbefinnande och hälsa förbättras.	Det tidiga stödet för psykisk välmåga i barns och ungas vardag stärks.	Antalet anställda som deltagit i skolningen enligt modellen Common Approach är minst 130.	Förebyggande av segregation
En funktionell och vacker stad	Trygghetskänslan i stadsförnyelseområdena stärks genom att utveckla stadsmiljön och servicen.	Ett sektorsövergripande pilotprojekt om ett smidigt system för lokalreservering genomförs tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn och stadsmiljösektorn i ett stadsförnyelseområde: Mätare 1: Lokalreserveringsprocesserna har tydliggjorts på tre verksamhetsställen i pilotområdet enligt målen i projektplanen Mätare 2: Låsanordnings- och systemintegrationsalternativ har kartlagts	En trivsam stad
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Driftsekonomins produktivitet	Enhetskostnaderna (på sin höjd) för de olika servicehelheterna inom sektorn (2022 års målvärde*, som 2023 års mål jämförs med, inom parentes):servicehelheten för kultur 23,15 euro (23,27 euro), idrottsservicehelheten 6,82 euro (6,48 euro), ungdomsservicehelheten 26,17 euro (24,17 euro), biblioteksservicehelheten 4,20 euro (4,09 euro) *) Enhetskostnaderna för 2023 har beräknats utan den ändring som stadens interna hyressystem förorsakar. Helsingfors konstmuseum (HAM) påverkar inte målvärdena för 2022 eftersom HAM:s verksamhet planeras överföras till en stiftelse från och med 1.1.2023.	En ansvarsfull och hållbar ekonomi

Prestationsmål och ekonomiska mål

Prestationer                                                                                                        

	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Prestationsmål
Besök sammanlagt	32 263 204	22 827 000	20 755 100	23 000 000	23 432 000	23 864 000
Antal fysiska besök	14 291 456	18 827 000	16 840 400	19 027 000	19 378 000	19 729 000
Biblioteket	4 387 631	7 500 000	6 750 000	7 700 000	7 750 000	7 800 000
Kultur	619 717	1 200 000	1 055 000	1 200 000	1 250 000	1 300 000
Idrott	8 615 338	9 000 000	8 200 000	9 000 000	9 250 000	9 500 000
Ungdom	668 770	1 127 000	835 400	1 127 000	1 128 000	1 129 000
Antal digitala besök *	17 971 748	4 000 000	3 914 700	3 973 000	4 054 000	4 135 000
Biblioteket	13 632 949	3 200 000	3 000 000	3 300 000	3 350 000	3 400 000
Kultur	4 275 949	450 000	565 000	450 000	475 000	500 000
Idrott	0	0	0	90 000	95 000	100 000
Ungdom	62 850	133 000	132 700	133 000	134 000	135 000
Sektorns gemensamma tjänster	0	217 000	217 000	0	0	0
definition av ett digitalt besök tas i bruk år 2022

Personalplan                                                                                                      

	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Användning av personal
Antal anställda	1 822	1 824	1 824	1 752	1 752	1 752
Årsverken (egen personal)	1 026	1 028	1 028	956	956	956

Nyckeltal som beskriver produktiviteten                                                                                                           

Produktivitetsmätare                                                                                                         

Utveckling i kostnaderna per enhet

	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Produktivitetsindex, Produktivitet 2021 = 100	100	119,8	107,5	121,9	123,2	124,2

e/invånare (understöd till organisationer och anläggningar medräknade)	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Servicehelhet
Idrott	128,20	125,80	130,60	128,00	129,90	131,80
Ungdom	47,60	51,40	50,70	53,30	54,40	55,50
Biblioteket	63,10	66,50	66,20	68,90	70,30	71,70
Kultur	125,20	123,40	123,40	116,60	118,00	119,40
Sammanlagt	364,10	367,10	370,90	366,90	372,60	378,30

Ändring i procent i enhetskostnaderna

Ändring, %	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Servicehelhet
Idrott		−1,90%	3,80%	−2,00%	1,50%	1,50%
Ungdom		7,90%	−1,30%	5,10%	2,00%	2,00%
Biblioteket		5,40%	−0,40%	4,10%	2,00%	2,00%
Kultur		−1,50%	0,10%	−5,50%	1,10%	1,20%
Sammanlagt		0,80%	1,00%	−1,10%	1,60%	1,50%

e/invånare (exklusive understöd)	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Servicehelhet
Idrott	88,90	90,00	94,80	92,50	94,60	96,70
Ungdom	43,10	47,40	46,60	49,20	50,30	51,30
Biblioteket	63,10	66,50	66,20	68,90	70,30	71,70
Stadsmuseet	12,30	12,30	12,10	13,10	13,40	13,70
Orkestern	19,00	19,70	19,60	20,90	19,30	21,80
Konstmuseet	11,90	11,60	11,90	0	0	0
Kulturcentrum och främjande av kultur	18,30	19,70	19,70	22,90	23,90	25,00
Sammanlagt	256,50	267,20	270,90	267,60	271,80	280,20

Ändring i procent i enhetskostnaderna

Ändring, %	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Servicehelhet
Idrott		1,30%	5,30%	−2,40%	2,30%	2,30%
Ungdom		9,90%	−1,80%	5,60%	2,20%	2,10%
Biblioteket		5,40%	−0,40%	4,10%	2,00%	2,00%
Stadsmuseet		0,10%	−1,00%	8,10%	2,00%	2,00%
Orkestern		3,70%	−0,20%	6,60%	−8,00%	13,00%
Konstmuseet		−2,20%	2,40%
Kulturcentrum och främjande av kultur		7,90%	−0,30%	16,60%	4,30%	4,40%
Sammanlagt		4,20%	1,40%	−1,20%	1,60%	3,10%

Organisationsunderstöd e/invånare (ungdomar 7–28 år)	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Kultur	29,10	25,70	25,70	25,60	25,60	25,60
Idrott	14,20	12,60	12,60	12,60	12,60	12,60
Ungdom	16,30	14,50	15,20	15,20	15,20	15,20

Mätare för lokalanvändningen

	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Lokalanvändning
Lokaler, m2	335 756	349 824	351 625	353 278	353 593	353 593
Lokalyta (m²lägenhetsyta) i förhållande till fysiska besök	0,023	0,019	0,021	0,019	0,018	0,018