2 10 01Tjänster som staden tillhandahåller

1 000 €	Förbrukning 2021	Budget 2022	Prognos 2022	Förslag 2023	Budget 2023	Ekonomi- plan 2024	Ekonomi- plan 2025
Inkomster sammanlagt	83 154	45 920	73 187	45 920	45 920	45 920	45 920
Utgifter sammanlagt	1 132 639	1 174 514	1 196 170	1 193 465	1 228 295	1 277 316	1 328 374
Överskridningsrätter
Verksamhetsbidrag	−1 049 485	−1 128 594	−1 122 983	−1 147 545	−1 182 375	−1 231 396	−1 282 454
Avskrivningar	25 991	29 661	27 500	31 122	31 122	32 816	34 985
Räkenskapsperiodens resultat	−1 075 476	−1 158 255	−1 150 483	−1 178 667	−1 213 497	−1 264 212	−1 317 439
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−1 075 476	−1 158 255	−1 150 483	−1 178 667	−1 213 497	−1 264 212	−1 317 439
Förändring, %
Inkomster		−44,8	59,4
Utgifter		3,7	1,8	1,6	4,6	4,0	4,0

I utgifterna för 2021 och 2022 ingår även de tjänster som produceras för social-, hälsovårds- och räddningssektorn samt övrig externt finansierad verksamhet.

Förändringar i omvärlden

Centrala förändringar i omvärlden 2023

I fostrans- och utbildningssektorn ökar antalet kunder inom småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, den grundläggande utbildningen och andra stadiets utbildning med drygt 700, alltså cirka 0,7 procent. Detta överstiger stadens genomsnittliga befolkningstillväxt med 0,1 procentenheter.

De lagändringar om personalstrukturen inom småbarnspedagogiken och tre stödnivåer för barn som trätt i kraft tidigare ökar sektorns utgifter ytterligare. Lagändringarna angående förebyggandet av mobbning och diskriminering och läroplikten har närmast funktionella verkningar. Familjeledighetsreformens ekonomiska verkningar är svåra att beräkna.

I enlighet med lagen om småbarnspedagogik fortsätter omvandlingen av personalstrukturen genom att småbarnspedagoger och socionomer rekryteras i stället för barnskötare inom småbarnspedagogik. Ändringen i personalstrukturen ökar lönekostnaderna varje år fram till 2030.

En ändring i lagen om småbarnspedagogik som stärker barnets rätt till stöd trädde i kraft 1.8.2022. Ett barn som deltar i småbarnspedagogik har rätt att som en del av den högklassiga grundläggande verksamheten inom småbarnspedagogiken få sådant allmänt stöd som dess individuella utveckling, lärande och välbefinnande förutsätter. Stödet ska ges utan dröjsmål efter att behovet av stöd har framkommit. Om stödet inte är tillräckligt kan barnet få intensifierat eller allmänt stöd. De tre stödnivåernas kostnadseffekter kommer att märkas under hela året från och med 2023.

De ändringar gällande disciplin och förebyggande av mobbning och diskriminering som trädde i kraft 1.8.2022 i förskoleundervisningen, försöket med förskoleundervisning för 5–6-åringar, grundskoleundervisningen och undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen, yrkesutbildningen, den grundläggande utbildningen för vuxna och gymnasieutbildningen för vuxna innebär nya ansvarsområden och uppgifter för skolorna och läroanstalterna. Dessutom ska anordnarna av förskoleundervisning och utbildning beakta de ändringar i läroplansgrunderna och övriga föreskrifter som gäller disciplin och förebyggande av mobbning.

Till följd av en ändring i läropliktslagen 1.8.2022 har elever som är äldre än 17 år rätt att fullgöra sin läroplikt i den grundläggande utbildningen för barn. En del elever fortsätter avlägga studier i den grundläggande utbildningen, vilket ökar behovet av handledning och stöd.

Familjeledighetsreformen ökar valfriheten för familjerna och medför flexibilitet i familjeledighetsarrangemangen. Efter ändringen börjar rätten till småbarnspedagogik den månad barnet fyller 9 månader. Rätten till samma plats inom småbarnspedagogiken kvarstår då frånvaron på grund av föräldraledigheten inte överstiger 13 veckor. Föräldrapenningdagarna kan användas tills barnet fyller 2 år. Det går ännu inte att bedöma hur familjeledigheten kommer att användas och vilka verkningar reformen får.

Den sänkning av avgifterna för småbarnspedagogik och höjning av vårdtillägget till stödet för privat vård som föreslagits för statsbudgeten 2023 har inte preciserats än och beaktas inte i budgeten. Sänkningen av kundavgifterna minskar stadens inkomster och efterfrågan på privat småbarnspedagogik, öppen småbarnspedagogik och klubbverksamhet och ökar efterfrågan på stadens småbarnspedagogik. Detta ökar utgifterna för serviceproduktionen. Höjningen av vårdtillägget ökar utgifterna för stödet för privat vård och kan i någon mån öka efterfrågan på privata tjänster.

I och med tillströmningen av ukrainare som flyr undan Rysslands anfallskrig har efterfrågan på stadens fostrans- och utbildningstjänster ökat. Efter att ha vistats i landet i ett år kan ukrainarna ansöka om en hemkommun. Barn under 18 år som fått en hemkommun omfattas av läroplikten. Särskilt inom den grundläggande utbildningen innebär detta ett ökat behov av förberedande undervisning och utbildning som handleder för examensutbildning med starkt stöd för finska som andraspråk. Staden har grundat en egen Hux-utbildningsgrupp för ukrainare. Under 2022 har 200 ukrainare deltagit i det finska arbetarinstitutets, 250 i yrkesinstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopistos och 120 i vuxengymnasiets kurser i finska. Också efterfrågan på tjänster för vuxna väntas öka. Ytterligare handledning, utbildning och kurser ska ordnas 2023 enligt behov.

Det är svårt att förutse antalet flyktingar som kommer att behöva förberedande undervisning. Antalet elever i undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen uppskattas bli mellan 690 och 1 390. De som börjat i undervisningen som förbereder för den grundläggande utbildningen våren 2022 flyttas till den grundläggande utbildningen i den egna närskolan våren 2023. Detta ökar elevantalet och utgifterna i dessa skolor.

Coronapandemin hade en avsevärd inverkan på barn och unga. Skolgångs- och studiesätten ändrades radikalt, de sociala kontakterna begränsades och fritidssysselsättningar förbjöds. När situationen fortsatte började elevernas och de studerandes mående vackla. Om måendet inte förbättras förutspås det påverka inlärningen och ungdomarnas studiekarriärer.

Skolhälsovårdens personal har koncentrerat sig på coronarelaterad hälsovård, vilket har lett till att barnens och ungdomarnas hälsokontroller skjutits upp. Detta påverkar i sin tur barnens och ungdomarnas hälsa.

Behovet av stöd för inlärning och välbefinnande kommer att synas i läroanstalternas vardag även under kommande år. Särskilt fokus måste läggas på att stärka känslan av gemenskap, stötta barnens och ungdomarnas emotionella och sociala färdigheter, stödja flerspråkiga elever och studerande, återuppbygga samarbetet mellan hem och skola och satsa på personalens välbefinnande och arbetsglädje.

Det är viktigt att ordna kostnadsfria hobbyer för alla barn och unga. Under coronatiden slutade en del barn med sina hobbyer, och det behövs ytterligare åtgärder för att permanent höja deltagarantalet till minst samma nivå som före coronapandemin.

Risker och osäkerhetsmoment i omvärlden

Strategiska risker

Coronakrisen har gett upphov till luckor i inlärningen och välmåendet och problem med den psykiska hälsan, som tillsammans med segregationsutvecklingen utgör en utmaning för såväl personalens som elevernas och de studerandes välbefinnande och trygghetskänsla.

En ökad segregation mellan områden äventyrar en jämlik utveckling i skolorna. Om områden och skolor stämplas som sämre kan deras rykte lida, vilket gör dem mindre lockande.

En sämre tillgång på ny personal och ett försvagat välbefinnande hos den nuvarande personalen utgör betydande riskfaktorer. Personalbristen och belastningen av personalen gör det svårare att producera fostrans- och utbildningstjänster och framför allt att uppnå de strategiska och operativa målen.

Operativa risker

Rysslands anfallskrig mot Ukraina gör det svårare att uppskatta kundantalet och framför allt behovet av förberedande undervisning och servicelokaler.

Det kan bli svårare att styra och följa ekonomin, och stadens rykte som arbetsgivare kan äventyras på grund av HR-datasystem som innehåller felaktig information och inte fungerar.

Ekonomiska risker

Helhetskostnaderna för sektorns lokalhyror är stora i förhållande till finansieringen av grunduppgifterna och hyrorna måste i fortsättningen i allt högre grad finansieras med medel som reserverats för serviceproduktion.

Det är möjligt att en ändring i lagen om finansiering av undervisnings- och kulturverksamhet minskar jämlikhetsstödet för utbildning år 2023. En sådan minskning skulle göra det svårare att motarbeta segregation och upprätthålla undervisningens kvalitet.

Förverkligande av stadens strategiska målsättningar

Världens bästa och mest jämlika plats för lärande

Arbetet med de strategiska målen och åtgärderna inom projektet Utbildning 2030 fortsätter 2023. Vi konkretiserar målen och åtgärderna för 2023 och samlar arbetsredskap för lärare samt elever och studerande. Den behovsbaserade finansieringen (tidigare: finansieringen av positiv diskriminering, positiv särbehandling) stärks. Finansieringsreformen kommer att omfatta småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen från och med 2023.

Målet är att andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken ökar ytterligare. Barn med främmande modersmål utgör en särskilt viktig målgrupp. När andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken ökar, ökar även antalet barn under tre år som vårdas. Då ökar kostnaderna eftersom personaldimensioneringen för barn under tre år är större än för barn över tre år. Samtidigt ökar behovet av fostrings- och vårdpersonal inom småbarnspedagogiken trots att tillgången redan nu är dålig. Förutsättningarna för att lösa problemen med personaltillgången inom småbarnspedagogiken förbättras, särskilt inom den svenska småbarnspedagogiken. Dessutom förbättras förutsättningarna för att garantera småbarnspedagogikens kvalitet.

Det engagerande arbetet i skolgemenskapen inom den grundläggande utbildningen fortsätter. Målet är att minska och förebygga skolfrånvaron och skapa en positiv verksamhetskultur som stöder engagemanget i skolan. Helsingfors styrgrupp för barn och unga stärker delaktigheten bland barn och unga och främjar samordningen av påverkningsarbetet. Hela staden deltar i utvecklingen av verksamhetssätt och kanaler, och barnen och de unga hörs under arbetets gång. Förverkligandet av inklusionsmålen stärks.

Utbildningen på engelska utvidgas ytterligare. När den engelskspråkiga utbildningen ökar ska barnets möjlighet att delta i småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen och studera vidare på andra stadiet på samma språk tryggas. Den förlängda läropliktens konsekvenser och genomslagskraft följs upp årligen i enlighet med uppföljningsplanen. Förberedelserna för Nordiska skolan har inletts i enlighet med den konceptplan som presenterades för fostrans- och utbildningsnämnden 10.11.2020.

Konst och kultur gör gott

Målet med arbetet för läskunnighet är att varje barn ska hitta sitt eget sätt att läsa. Skolan vidtar olika åtgärder för att öka läsivern och stärka elevernas läsförmåga och använder resultaten av stödbehovsbedömningar som hjälp i läsundervisningen. Dessutom får personalen i skolor och daghem stöd i användningen av olika material och digitala hjälpmedel.

Motion främjas systematiskt som en del av skol- och daghemsdagen. I småbarnspedagogiken uppmuntras barnen att leka och röra på sig utomhus året om. Motionsaspekten tas upp i diskussionen om barnets individuella plan för småbarnspedagogik. I den grundläggande utbildningen har skolorna under läsåret 2022–2023 minst ett motionsrelaterat utvecklingsmål som baserar sig på enkäten Hälsa i skolan, lägesbedömningen i projektet Skolan i rörelse eller Move-mätningarna. På andra stadiet främjas motionen som en del av det övergripande arbetet för de studerandes välbefinnande. Motionsmöjligheterna förbättras med pilotprojektet Liikuntacoach och Arbetskapacitetsintyget för yrkesutövare.

Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre

I sektorns mål för välbefinnande betonas tidigt stöd för det psykiska välbefinnandet, stöd för emotionella och sociala färdigheter, främjande av motion och en hälsosam livsstil och en ökad trygghetskänsla. Det krävs långsiktigt arbete för att åtgärda coronapandemins konsekvenser. Behovet av stöd för inlärning och välbefinnande kommer att synas i läroanstalternas vardag även under kommande år. Sektorn kommer att arbeta för att stärka känslan av gemenskap och barnens och ungdomarnas emotionella och sociala färdigheter, stödja flerspråkiga elever och studerande, bygga upp samarbetet mellan hem och skola och främja personalens välbefinnande och arbetsglädje.

Åtgärderna i antimobbningsprogrammet (AMP13) fortsätter. I den grundläggande utbildningen ligger fokus 2023 framför allt på att systematiskt lära ut emotionella och sociala färdigheter, kontinuerligt främja gruppsammanhållningen och stärka vänelevsverksamheten. På andra stadiet stärker man känslan av gemenskap med hjälp av konceptet Trivselcafé, som har tagits fram i samarbete med social- och hälsovårdssektorn och kultur- och fritidssektorns ungdomsarbete.

Sektorn samarbetar med kansliets säkerhetsenhet och ungdomsarbetet kring åtgärdshelheten ”Förebygg polarisering – stärk gemenskapen”. Arbetet syftar till att förebygga radikalisering och gängbildning. Arbetet är i första hand förebyggande.

En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt

Sektorns produktivitetsutredning har börjat i småbarnspedagogiken sommaren 2022. Produktivitetsutredningarna utvidgas till undervisningen och förvaltningen under åren 2022–2023.

Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen

Sektorn vidtar flera åtgärder för att bättre kunna locka och hålla kvar arbetskraft. Man söker kontinuerligt lösningar på arbetskraftsunderskottet med hjälp av läroavtalsutbildning, samarbete med högskolor och nya tillvägagångssätt samt genom att öka tillgången på platser för inlärning i arbetet, utveckla rekryteringsannonserna och förbättra upplevelsen för dem som söker stadens jobb. Man satsar på att förbättra sektorns synlighet och arbetsgivarimage genom inriktad och modern rekryteringsmarknadsföring. Sektorn främjar olika individuella fortbildningsstigar, erbjuder personalbostäder och använder olika motivationspremier för rekrytering. Chefer erbjuds stöd för rekryteringen bland annat på rekryteringskliniker.

Verksamhetsmål i budgeten

Fostrans- och utbildningssektorn har två (2) bindande verksamhetsmål. Det första av dessa, ”Vi förbättrar det tidiga stödet för psykisk välmåga i barns och ungas vardag”, hör också till stadens gemensamma mål för att främja välbefinnande och hälsa. Det andra bindande verksamhetsmålet är ”Vi förbättrar tillsammans personalens arbetsmiljö och förmågan att locka och hålla kvar arbetskraft”.

Det bindande verksamhetsmålet att förbättra det tidiga stödet för psykisk välmåga följs upp med två mätare, varav den ena gäller den grundläggande utbildningen och den andra gymnasieutbildningen. Med den första mätaren försäkrar vi oss om att grundskoleeleverna får systematisk undervisning i emotionella och sociala färdigheter. Med den andra mätaren säkerställer vi att känslan av samhörighet målmedvetet byggs upp i gymnasierna.

Den grundläggande utbildningens mätare är:

I minst 80 % av grundskolorna används systematiskt ett eller flera av 2023 års program för emotionella och sociala färdigheter i slutet av höstterminen 2023 på följande sätt:

• i minst en årskurs i skolor för årskurserna 1–6 och 7–9
• i minst två årskurser, varav den ena ur årskurserna 1–6 och den andra ur årskurserna 7–9, i skolor för årskurserna 1–9.

Skolan väljer vilken årskurs som i sin helhet använder det valda programmet (t.ex. alla elever i årskurs 1).

Av grundskoleeleverna använde 59 procent ett eller flera program för emotionella och sociala färdigheter 2021.

I gymnasieutbildningen har andelen studerande som känner att de är en viktig del av skolgemenskapen sjunkit redan länge. Sektorn har som mål att stoppa denna utveckling.

Gymnasieutbildningens mätare är:

Andelen studerande som känner att de är en viktig del av skolgemenskapen hålls på minst samma nivå som i enkäten Hälsa i skolan 2021 (45,5 procent).

För att målet ska uppnås utförs sektorsövergripande nätverkssamarbete som en del av den vardagliga verksamheten i alla gymnasier. I trivselcaféer möter man exempelvis de studerande med låg tröskel, stöttar samvaron mellan de studerande och motarbetar ensamhet.

Det andra bindande verksamhetsmålet, som går ut på att förbättra personalens arbetsmiljö och förmågan att locka och hålla kvar arbetskraft, följs upp med en mätare som gäller småbarnspedagogiken och yrkesutbildningen.

Mätaren är:

År 2023 ökar antalet studerande vid yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto som inlett en läroavtalsutbildning som ger barnskötarbehörighet med minst 20 procent jämfört med 2022.

För att målet ska uppnås kommer småbarnspedagogiken och Stadin ammattiopisto överens om åtgärder som sporrar och gör det möjligt för barnskötare som saknar behörighet att inleda en läroavtalsutbildning som ger behörighet. Sammanlagt 70 studerande inledde en grundexamen i pedagogisk verksamhet och handledning 2021.

Dessutom har fostrans- och utbildningssektorn tre (3) verksamhetsmål på stadsnivå. Det första av dem gäller stadsförnyelse, det andra förbättring av produktiviteten och det tredje främjande av välbefinnande och hälsa. Det finns en mätare för varje verksamhetsmål.

Mätaren för det första verksamhetsmålet, ”Trygghetskänslan i stadsförnyelseområdena stärks genom att stadsmiljön och servicen utvecklas”, är:

Jämfört med övriga skolor upplever en lika stor eller större del av eleverna i stadsförnyelseområdena år 2023 att de vuxna i skolans närområde är vänligt inställda till dem och att de blir vänligt bemötta på offentliga platser i skolans närområde.

I avsnittet ”Sociala kontakter” i skolans välbefinnandeprofil ingår frågorna ”De vuxna i min skolas närområde är vänligt inställda till mig” och ”Jag blir vänligt bemött på offentliga platser (t.ex. bibliotek, ungdomslokaler, bussar) i skolans närområde”. Hur vänligt eleverna upplever sig ha blivit bemötta mäts på följande sätt: antalet som svarat ”håller med” eller ”håller delvis med” på frågan divideras med det totala antalet elever som besvarat frågan. Sedan beräknas medelvärdet för andelen som svarat jakande på frågorna. Skolorna delas in enligt distriktsindelningen i sådana som ligger i stadsförnyelseområden och sådana som inte gör det.

År 2021 upplevde 73,2 % av eleverna i stadsförnyelseområdena att de vuxna i skolans närområde var vänligt inställda till dem och att de blev vänligt bemötta i de offentliga tjänsterna i närområdet. Utanför stadsförnyelseområdena var motsvarande andel 78,7 %.

Mätaren för det andra verksamhetsmålet, ”Driftsekonomins produktivitet förbättras”, är följande:

Det görs en produktivitetsutredning i alla servicehelheter och förvaltningen.

Sektorn vidtar de åtgärder som eventuellt lyfts fram i utredningarna.

Mätaren för det tredje målet, ”Vi förbättrar de äldres möjligheter till att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra”, som är ett för hela staden gemensamt mål för att främja välbefinnande och hälsa, är:

Antalet motions- och danskurser för äldre på finska arbetarinstitutet och på Arbis samt deras andel av totalantalet motions- och danskurser ökar jämfört med 2022.

Ekonomisk hållbarhet

Effektivitet i lokalanvändningen

Sektorn strävar efter att alla nya byggnader som uppförs 2023–2025 används gemensamt av olika aktörer. Genom att öka och utveckla återanvändningen av möbler, utrustning och låshus förbättrar sektorn kostnadseffektiviteten och svarar på det strategiska målet om klimatneutralitet.

I sektorns anvisningar för planering av nya inlärningsmiljöer har planeringslösningarnas kostnadseffektivitet förbättrats.

Lokalanvändningen i grundskolor och gymnasier blir något effektivare under ekonomiplanperioden. Effektiviteten i daghemmens lokalanvändning sjunker. Yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto kommer 2023 att ha ett större antal lokaler till sitt förfogande och deras yta i förhållande till antalet kunder kommer att vara större än året innan. I slutet av ekonomiplanperioden kommer Stadin ammattiopistos lokalanvändning att bli mycket effektivare.

På grund av ökningen i distansarbete och multilokalt arbete har sektorn börjat göra upp planer för att effektivisera förvaltningens lokalanvändning.

Produktivitetsutveckling

Produktiviteten räknas som ett index av förhållandet mellan det ändrade kundantalet och ändringarna i driftskostnader. Produktiviteten förbättras om kundunderlaget ökar snabbare eller minskar långsammare än kostnaderna. Koefficienterna man använt för att jämföra antalet kunder inom olika tjänster utgår från de koefficienter som används när statsandelarna beräknas.

Sektorns enhetskostnader räknas med nettometoden, alltså som differensen mellan inkomster och utgifter. Kostnaderna allokeras enligt upphovsprincipen per servicehelhet och service. De administrativa kostnaderna allokeras direkt enligt upphovsprincipen, när det är möjligt och i förhållande till kostnaderna i övrigt.

Sektorns produktivitetsindex försvagas med 2,0 enheter 2023 och fortsätter försvagas under hela ekonomiplanperioden. Under 2023 ökar enhetskostnaderna mest inom småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, yrkesutbildningen, det finska fria bildningsarbetet och den finska grundläggande utbildningen.

Ändringar i prestationerna

Servicehelheten för småbarnspedagogik och förskoleundervisning

Småbarnspedagogikens kundantal är något mindre än föregående år. I stadens egna daghem ökar kundantalet med 140 barn, men i familjedagvården minskar det med nästan 190 barn jämfört med budgeten 2022.

Småbarnspedagogikens kundantal minskar på grund av den sjunkande nativiteten. Dessutom påverkas användningen av tjänsterna inom småbarnspedagogiken av sysselsättningen och familjernas val mellan olika former av småbarnspedagogik. I enlighet med Helsingfors stadsstrategi är målet att höja deltagandegraden inom småbarnspedagogiken och främja närdaghemsprincipen.

Inom den kommunala småbarnspedagogiken finns mer än 6 500 barn med ett främmande modersmål, alltså cirka 24 % av alla barn. Antalet barn med främmande modersmål ökar fortfarande. Den relativa andelen barn i behov av särskilt stöd förväntas stanna på nuvarande nivå, 12 procent. I den finska kommunala småbarnspedagogiken betyder detta cirka 3 000 barn.

Arbetet med att göra om lekparkernas eftermiddagsverksamhet för skolelever till sådan eftermiddagsverksamhet som föreskrivs i lagen om grundläggande utbildning fortsätter 2023. Personalresurser i lekparkerna inriktas på eftermiddagsverksamheten i enlighet med lagen om grundläggande utbildning.

Helsingfors deltar i det nationella försöket med tvåårig förskoleundervisning 2021–2024. År 2023 deltar sammanlagt nästan 1 600 barn, födda 2016 och 2017, från 42 utvalda finska daghem i försöket.

Servicehelheten för grundläggande utbildning

Inom den grundläggande utbildningen har man förberett sig på att ordna utbildning på finska för cirka 43 300 elever. Antalet elever inom den grundläggande utbildningen har ökat varje år och kommer att öka med 780 elever jämfört med 2022 års budget. Antalet elever med ett främmande modersmål fortsätter öka. För tillfället har 23 procent, dvs. 10 000 elever, inom den finska grundläggande utbildningen ett främmande modersmål. Den förberedande undervisningens elevantal är cirka 600. Cirka 650 elever, varav knappt 200 ukrainare, deltog i den förberedande undervisningen hösten 2022.

Andelen elever med särskilda behov är cirka 14 procent av hela elevantalet.  Det betyder sammanlagt cirka 6 200 elever, varav cirka 3 050 (49 %) går i specialklasser och cirka 3 150 (51 %) är integrationselever. Antalet svårt utvecklingsstörda och autistiska elever inom specialundervisningen har ökat avsevärt under de senaste åren. Staden har årligen behövt inrätta nya specialklasser för dessa grupper.

Elevantalet i den lagstadgade eftermiddagsverksamheten för skolelever ökar till cirka 9 600, vilket innebär en ökning på cirka 600 elever jämfört med budgeten 2022. Av dessa deltar knappt 8 600 i den finska verksamheten och drygt 1 000 i den svenska. Staden ordnar verksamhet i skolor och lekparker för cirka 3 000 elever, och cirka 6 600 elever deltar i eftermiddagsverksamhet som beviljas understöd.

Elevhandledningen inom den grundläggande utbildningen har effektiverats och ökats som en följd av den utvidgade läroplikten. Eleven har rätt till intensifierad personlig elevhandledning i årskurserna 8 och 9. Den intensifierade handledningens mål är att utveckla elevens beredskap för fortsatta studier och att vägleda eleven till lämpliga fortsatta studier. Cirka 1 200 elever behöver intensifierad handledning. Elever som blivit utan studieplats erbjuds dessutom handledning i augusti efter att de avslutat den grundläggande utbildningen.

Servicehelheten gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete

Antalet studerande på andra stadiet förväntas öka under hela 2020-talet. I Helsingfors erbjuds 60 procent av årskullen som går ut grundskolan en gymnasieplats. Antalet studerande i de finska gymnasierna ökar med över 400 jämfört med budgeten 2022. Helsingfors stads finska gymnasier har cirka 9 000 studerande, av vilka 17 procent har ett främmande modersmål.

Yrkesutbildning ordnas i enlighet med anordnartillståndet. Yrkesinstitutet Stadin ammatti- ja aikuisopisto har tillstånd att ordna utbildning för 8 947 studerandeår. Av det totala antalet studerande har 43 procent ett annat modersmål än finska och svenska.

Behovet av yrkesutbildning ökar i Helsingfors på grund av arbetskraftsavgången bland yrkesarbetare och ökningen av befolkningsmängden, framför allt ökningen av befolkningen med främmande modersmål. För år 2022 fick Stadin ammatti- ja aikuisopisto ett behovsprövat tillägg på 803 studerandeår i sitt tillstånd att ordna utbildning. Det är sannolikt att undervisnings- och kulturministeriet beviljar ett motsvarande behovsprövat tillägg till Stadin ammatti- ja aikuisopisto också för år 2023.

Inom det fria bildningsarbetet erbjuds 105 000 undervisningstimmar. Det finns ett brett utbud av kurser, föreläsningar och evenemang på olika håll i staden och på webben. Helsingforsare med främmande modersmål utgör en särskild målgrupp. De erbjuds varierad undervisning i finska som andra språk och staden arbetar för att deras tröskel att delta i den övriga undervisningen ska vara så låg som möjligt.

Svenska servicehelheten

Svensk småbarnspedagogik ordnas för 2 320 barn. Antalet kunder i stadens egna daghem minskar med 10 barn. Andelen köpta tjänster i den svenska småbarnspedagogiken har varit cirka 10 procent.

Den svenska småbarnspedagogiken är med i det nationella försöket med tvåårig förskoleundervisning. År 2023 deltar barn födda 2016 och 2017 i två svenska daghem i försöket. De barn som deltar i försöket har rätt till elevvårdstjänster och omfattas av modellen med tre stödnivåer.

Inom den svenska grundläggande utbildningen ordnas utbildning för cirka 4 150 elever, av vilka 3 % har ett främmande språk som modersmål. Elevantalet ökar med cirka 75 barn. Den relativa andelen elever som får specialundervisning hålls på nuvarande nivå, cirka 8 procent. Behovet av förberedande undervisning och undervisning i svenska som andra språk har ökat under de senaste åren.

Helsingfors stads svenska gymnasier har cirka 1 320 studerande, av vilka 1 % har ett främmande språk som modersmål.

Inom det fria bildningsarbetet erbjuds 21 500 undervisningstimmar på svenska. Läroplanen utvecklas så att den motsvarar kommuninvånarnas förändrade bildningsbehov. Målet inom det fria bildningsarbetet är att i allt större utsträckning nå ut till nya kundgrupper. Helsingforsare med främmande modersmål utgör en av målgrupperna. De erbjuds varierad undervisning i svenska som andra språk och staden arbetar för att deras tröskel att delta i den övriga undervisningen ska vara så låg som möjligt. En annan målgrupp är de äldre. Deras möjligheter att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra förbättras genom att andelen motionskurser som riktas till äldre ökas.

Bedömning av budgetens effekter

Åtgärderna i budgetförslaget har en stor inverkan på såväl barn och unga som vuxna. Åtgärderna förbättrar barnens, ungdomarnas och de vuxnas välbefinnande, kompetens och jämlika möjligheter till fostran och utbildning. De påverkar inlärarnas delaktighet, bidrar till bättre inlärningsresultat och främjar studierna. Likabehandling och jämställdhetsfrågor utgör en del av verksamhetsplaneringen och av själva verksamheten, personalutbildningen och utvecklingen av arbetsmetoderna och de pedagogiska miljöerna.

Effekter på barn

Barn och unga utgör sektorns kundgrupp. Åtgärderna och verksamhetsmålen i sektorns budget påverkar i första hand barn och unga. Åtgärderna ger barnen och ungdomarna en trygg uppväxt och inlärningsmiljö och en smidig lärstig samt förbättrar alla barns och ungdomars livskvalitet. Staden utvecklar sin verksamhet för att skapa välbefinnande i barnens och de ungas liv. En del av åtgärderna beror på lagstiftningsreformer eller nationellt finansierad utveckling som ska främja barns och ungas välbefinnande.

De åtgärder i budgeten som främjar genomförandet av strategin, bl.a. att man ser till att andelen barn som deltar i småbarnspedagogiken ökar, utvidgar utbildningen på engelska och tar i bruk Kvarnbäckens campus, beräknas gynna barnen då serviceutbudet blir bredare och mångsidigare.

Sektorns åtgärder beräknas ha en fördelaktig inverkan på barnets lärstig.

Könseffekter

I fostrans- och utbildningssektorns budget har åtgärder inte riktats till elever och studerande enligt kön. De kan alltså inte anses direkt vare sig stärka eller försvaga jämställdheten. Sektorn erbjuder flexibla fostrans- och utbildningstjänster som utgår från användarnas behov. Fostrans- och utbildningssektorns verksamhet från småbarnspedagogiken till andra stadiet baserar sig på de gällande läroplanerna. Enligt dessa ska daghemmen och skolorna främja jämställdhet mellan könen, stödja eleverna att forma den egna identiteten, vara genusmedvetna i sin undervisning och värdesätta mångfald.

Jämlikhetseffekter

I åtgärderna och målen i sektorns budget beaktas inlärare i olika åldrar, från barn i småbarnspedagogiken till människor i hög ålder. Åtgärderna i enlighet med de strategiska målen riktar sig framför allt till barn och unga. Exempelvis finansieringsreformen av det behovsprövade indexet, utvecklingsprogrammet Rätt till lärande och utvidgningen av läroplikten beräknas vara åtgärder som främjar jämlikhet och förebygger segregering. Sektorn bedömer också att jämlikheten, jämställdheten och delaktigheten stärks när personalen utvecklar sina kompetenser.

Effekter på hälsa och välbefinnande

Att lära sig stärker i sig välbefinnandet och delaktigheten. I budgeten ingår åtgärder, ett bindande mål och ett verksamhetsmål på stadsnivå som alla har konsekvenser för hälsan och välbefinnandet. Som ett bindande mål stärker sektorn det tidiga stödet för psykisk välmåga i barns och ungas vardag bl.a. genom att öka undervisningen i emotionella och sociala färdigheter.  Tidiga stödåtgärder förebygger behovet av korrigerande åtgärder.

Läsfrämjande tros ha positiva effekter på hälsan och välbefinnandet hos alla inlärare. Åtgärder som stärker delaktigheten och gemenskapen och motverkar mobbning får var och en att må bättre. Trivselcaféerna är ett sätt att stötta samvaron mellan de studerande och motarbeta ensamhet En trygg gemenskap och gemensamma spelregler skapar förutsättningar för en lärmiljö som är trygg för alla.

Dessutom har sektorn åtagit sig verksamhetsmålet att förbättra de äldres möjligheter till att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra. Målet främjas med motions- och danskurser inom det fria bildningsarbetet.

Företags- och sysselsättningseffekter

Konsekvenserna för företagen är betydande. Yrkesutbildningen vid Stadin ammatti- ja aikuisopisto producerar flexibelt yrkeskompetens för det regionala näringslivets föränderliga och växlande behov.

Yrkeskompetens ökar välbefinnandet eftersom den är en betydande garanti för sysselsättning. En högre utbildningsnivå förbättrar möjligheten att sysselsättas, stärker ställningen på arbetsmarknaden och förlänger karriären.

Sektorns bindande mål är att tillsammans förbättra personalens arbetsmiljö och förmågan att locka och hålla kvar arbetskraft. Sektorn främjar målet genom att öka antalet nybörjarplatser i läroavtalsutbildningen för barnskötarbehörighet vid yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto. Läroavtalsutbildningen är en betydande garant för sysselsättning

Personalplan

Sektorns personalplan 2023–2025

Genom kvantitativ och kvalitativ framförhållning svarar sektorn på personalbehov som förorsakas av förändringar i verksamheten, av lagändringar och av övriga förändringar i omvärlden. Under 2023 kommer personalantalet inom sektorn att öka måttligt främst med anledning av att antalet kunder ökar. Sektorn har slagit fast personalstrategiska mål för 2022–2023. De är ”Vi är en lockande arbetsgivare” och ”Vi lyckas tillsammans. När ledarskapet fungerar mår de anställda bra.”

Av de nuvarande ordinarie anställda beräknas cirka 950 (9 procent) uppnå pensionsåldern 2023–2025. Cirka 630 ordinarie anställda som arbetar vid sektorn har redan uppnått pensionsåldern. Den förutsägbara pensionsavgången är störst bland lärare och barnskötare inom småbarnspedagogik samt bland klasslärare och lektorer. Bland cheferna är den förutsägbara pensionsavgången störst bland daghemsföreståndare och rektorer samt i förvaltningen. Den externa omsättningen bland den ordinarie personalen var sammanlagt 6,9 procent (822 personer) 2021. Av detta berodde 5,2 procent (630 anställda) på annat än pensionering.

Antalet anställda inom småbarnspedagogiken ökar enligt hur befolkningsprognosen och deltagandet i småbarnspedagogiken utvecklas. Tio enheter för småbarnspedagogik väntas växa under planperioden, vilket betyder att dessa enheter får en vice föreståndare utanför dimensioneringen. Förändringen av personalstrukturen i enlighet med lagen om småbarnspedagogik (540/2018) fortsätter genom att man iakttar daghemmens personalstruktur och rekryterar lärare inom småbarnspedagogik och socionomer i stället för dagvårdare inom småbarnsfostran. Ändringen i personalstrukturen ökar lönekostnaderna fram till 2030.

Snabbhjälpsverksamheten, som inleddes i den finska småbarnspedagogiken 2022, och de egna vikariernas rörlighet vidareutvecklas.

Då elevantalet inom den grundläggande utbildningen ökar inrättas nya tjänster för klasslärare, lektorer och speciallärare. Reformen av ledarskapssystemet i de grundskolor där elevantalet är störst fortsätter stegvis under planperioden genom att nya tjänster för biträdande rektorer inrättas. På grund av att den intensifierade elevhandledningen förstärks ökar antalet elevhandledare inom den grundläggande utbildningen.

Under de senaste åren har sektorn köpt allt fler skolgångsbiträdestjänster av Seure. Målet inom den grundläggande utbildningen är att rekrytera fler egna skolgångsbiträden och på så sätt minska behovet av inhyrd personal. Sektorn bereder sig på ett ökande kundantal i eftermiddagsverksamheten med att inrätta nya befattningar.

I gymnasierna kommer antalet studerande och därmed även antalet anställda att öka under de närmaste åren. Vid yrkesinstitutet Stadin AO sker inga större ändringar i personalantalets utveckling. Eventuella ändringar påverkas framför allt av mängden sådan finansiering som anordnare av yrkesutbildning måste söka separat varje år: strategifinansieringen och tilläggsprestationsbeslutet.

Sektorn följer den utvidgade läropliktens personalkonsekvenser under planperioden. Personalkonsekvenserna av kommunförsöket med sysselsättning har varit ringa och sektorn bereder sig på obetydliga personalkonsekvenser under hela försöket.

Elev- och studerandevårdens resurser ökas så att den lagstadgade dimensioneringen nås. Mentalvårdstjänsterna för barn och unga stärks i enlighet med strategin genom att kompetensen hos elevvården och övriga proffs i skolan förbättras.

Sektorns kund- och personalantal har ökat under de senaste åren, men förvaltningens personaldimensionering har inte ökat på motsvarande sätt. Också antalet anställda för externt finansierade projekt har ökat inom hela sektorn. Man har reagerat på ökningen i antalet kunder och anställda bl.a. genom att uppdatera förvaltningens strukturer och uppgifter.

Personaltillgång och intern rörlighet

Inom sektorn råder det brist på personal speciellt i uppgifterna som lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik, barnskötare inom småbarnspedagogik, specialklasslärare och psykolog. Inom de svenska tjänsterna råder personalbrist också i uppgifterna som klasslärare och skolgångsbiträde. Det har inte gått att hitta tillräckligt många svensktalande skolgångsbiträden för visstidsanställningar via Seure. Inom yrkesutbildningen råder brist på lärare inom teknikbranschen. Inom förvaltningen syns personalbristen särskilt inom informationsförvaltningstjänsterna samt ekonomi- och planeringstjänsterna.

Arbetskraftsläget inom småbarnspedagogiken är kritiskt och har försämrats ytterligare. Bristen på arbetskraft förvärras av rekryteringsproblem och dålig tillgång på vikarier. Den pedagogiska kompetensnivån äventyras då antalet obehöriga anställda ökar.

Sektorn fortsätter använda motivationspremier och gör dem effektivare. För att främja strukturförändringen och förbättra arbetskraftsläget stöder sektorn fortsättningsvis under perioden 2023–2024 anställda inom småbarnspedagogiken som vill skaffa sig behörighet som lärare inom småbarnspedagogik. Detta görs genom att bevilja löneförmåner åt anställda som vill studera till pedagogie kandidat inom universitetens projekt 1000+ och betala kursavgifter om de anställda söker sig till öppna universitetets utbildning. Dessutom vill man öka antalet socionomer inom småbarnspedagogik genom att stöda anställda som vill få behörighet som socionomer.  Man strävar efter att öka antalet personer som får behörighet som barnskötare inom småbarnspedagogik genom läroavtalsutbildning och fortsätter stöda lärare inom småbarnspedagogik som skaffar sig behörighet som speciallärare inom småbarnspedagogik. När sektorn understöder personalens studier ökar kostnaderna för löneförmåner och vikarier.

Klasslärare i grundskolan stöds med betald tjänstledighet då de genomför separata speciallärarstudier. Behovet av understöd för även övriga gruppers behörighetsutbildning granskas. Med tanke på verksamheten är det särskilt viktigt att hjälpa personalen skaffa sig behörighet för omfattande tvåspråkig undervisning och språkbadsundervisning. Dessutom effektiviserar sektorn samarbetet, praktikpraxis och kommunikationen med universiteten, deltar aktivare i rekryteringsevenemang och riktar sin marknadsföring i större utsträckning också utanför huvudstadsregionen.  

Utifrån personalens erfarenheter av förflyttning under de senaste pandemiåren har sektorn utvecklat rörlighetsprocesser och personalen sin mottagningsförmåga.

Utveckling av personalens kompetens, ledarskap och välbefinnande

Utvecklingen av personalens kompetens grundar sig på de prioriteringar för kompetensutveckling som utarbetats för strategiperioden. De stöder förverkligandet av sektorns fyra prioritetsområden och utarbetandet av Utbildning 2030-strategin.

Strategiperiodens första prioritetsområde är att fokusera på det grundläggande arbetet. Målet är att alla daghem, skolor och läroanstalter är bra. För kompetensutvecklingen betyder det att man stärker kunnandet inom pedagogik, högklassigt ledarskap, olika arbetssätt, elev-, studerande- och personalhälsa samt läs- och läskunnighetsfrämjande. Ett annat prioritetsområde inom kompetensutvecklingen handlar om förmågan att locka och hålla kvar arbetskraft. Strategiperiodens tredje prioritetsområde inom kompetensutvecklingen är ”Mot framtiden: Utbildning 2030”. Det fokuserar på långsiktiga strategiska mål, visionärt ledarskap och de kompetenser som dessa kräver.

De sektorsomfattande prioritetsområdena 2023 för utveckling av den pedagogiska kompetensen har att göra med bland annat emotionella och sociala färdigheter, hur luckor i inlärningen kan åtgärdas och hur digitala verktyg kan användas inom pedagogiken. I arbetet med Utbildning 2030 utvecklas olika delområden inom framtidens kompetenser och framtidskompetens.

Inom ledarskapsutvecklingen prioriteras 2023 hörnstenarna för stadens ledarskap. På stadsnivå främjas de etiska principerna som en del av arbetet för att utveckla arbetskulturen. Sektorn håller på att utveckla en ledarskapsvision för 2030. Som en del av arbetet med en ledarskapsvision granskar sektorn sina ledarskapsstrukturer och skapar riktlinjer för hur Utbildning 2030-målen kan nås med ledarskap. Sektorn stöder chefernas välbefinnande och framgång som en del av de personalstrategiska åtgärderna. I fråga om det framgångsorienterade ledarskapet satsar sektorn särskilt på målinriktad prestationsledning, belöning samt introduktion som en del av en smidig inledning av arbetet och ett sätt att hålla kvar arbetskraft. Servicehelheterna fortsätter också med olika åtgärder för att utveckla ledarskapet, som till exempel utveckling av ledningsgruppens arbete.

Sektorn främjar i större utsträckning än förr olika sätt att utveckla sin kompetens. Mentorverksamheten intensifieras genom att utbilda fler mentorer, vilket gör det möjligt att öka antalet grupper. Arbetshandledning erbjuds i första hand åt chefer och arbetsenheter enligt de kriterier som är viktiga för sektorn. Sektorn främjar ledarskapsutveckling under 2023 med hjälp av utbildning för ledningsgruppen och coaching.

Sektorn fastställer sina utvecklingsmål för arbetshälsoledarskap utifrån stadens program för arbetshälsa för strategiperioden. Målen för 2023 preciseras i sektorns arbetshälsoplan. De utvecklingsåtgärder som lyfts fram i personalenkäten Kunta10 främjas i arbetsenheterna. Konkurrensutsättningen av företagshälsovården och en smidig övergång till en eventuell ny tjänsteleverantör är viktiga faktorer för arbetshälsan 2023.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Strategiskt prioritetsområde	Mål	Mätare	Koppling till program i strategin
GEMENSAMT MÅL FÖR HELA STADEN ELLER SEKTORERNA
Världens bästa och mest jämlika plats för inlärningHelsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre	Det tidiga stödet för psykisk välmåga i barns och ungas vardag stärks (välbefinnande och hälsa)	Mätare 1 Grundläggande utbildning: I minst 80 % av grundskolorna används systematiskt ett eller flera av 2023 års program för emotionella och sociala färdigheter i slutet av höstterminen 2023 på följande sätt: · i minst en årskurs i skolor för årskurserna 1–6 och 7–9 · i minst två årskurser, varav den ena ur årskurserna 1–6 och den andra ur årskurserna 7–9, i skolor för årskurserna 1–9.	Förebyggande av segregation
		Mätare 2 Gymnasieutbildning:Andelen studerande som känner att de är en viktig del av skolgemenskapen hålls på minst samma nivå som i enkäten Hälsa i skolan 2021 (45,5 %).
SEKTORNS MÅL
Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen	Vi förbättrar tillsammans personalens arbetsmiljö och förmågan att locka och hålla kvar arbetskraft	Småbarnspedagogik och yrkesutbildning: År 2023 ökar antalet studerande vid Stadin AO som inlett en läroavtalsutbildning som ger behörighet som barnskötare med minst 20 % jämfört med 2022.

Andra verksamhetsmål

Strategiskt prioritetsområde	Mål	Mätare	Koppling till program i strategin
GEMENSAMT MÅL FÖR HELA STADEN ELLER SEKTORERNA
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	Trygghetskänslan i stadsförnyelseområdena stärks genom att stadsmiljön och servicen utvecklas	Jämfört med övriga skolor upplever en lika stor eller större del av eleverna i stadsförnyelseområdena år 2023 att de vuxna i skolans närområde är vänligt inställda till dem och att de blir vänligt bemötta på offentliga platser i skolans närområde.	Förebyggande av segregation
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Driftsekonomins produktivitet förbättras	Det görs en produktivitetsutredning i allaservicehelheter och förvaltningen.	En ansvarsfull och hållbar ekonomi
Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre	De äldres möjligheter till att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra förbättras (välbefinnande och hälsa)	Antalet och andelen idrotts- och danskurser för äldre på finska arbetarinstitutet och på Arbis jämfört med totalantalet idrotts- och danskurser ökar jämfört med 2022.	Förebyggande av segregation

Nyckeltal för produktivitetsutvecklingen

Prestationsmål och ekonomiska mål

Prestationer                                                                                                        

	2021	2022	prognos 2022	2023	2024	2025
SMÅBARNSPEDAGOGIK
Barn i vård under skolåldern i genomsnitt under året	28 205	28 662	28 442	28 632	29 205	29 875
Finsk småbarnspedagogik	25 940	26 332	26 129	26 312	26 865	27 535
Vid egna daghem	24 526	24 853	24 785	24 996	25 607	26 334
Klienter med betalningsförbindelse	491	488	480	500	500	500
I familjedagvård	517	602	464	416	383	351
I klubbar	406	389	400	400	375	350
Ruotsinkielinen varhaiskasvatus- Svensk småbarnspedagogik	2 265	2 330	2 313	2 320	2 340	2 340
Vid egna daghem (inkl. Förskoleundervisning)	2 000	2 055	2 038	2 045	2 065	2 065
Vid daghem med köpt service (inkl. betalningsförb.)	205	210	210	210	210	210
I familjedagvård	60	65	65	65	65	65
Elever i förskoleundervisningen, förskoleundervisning för 6-åringar (20.9)*	6 301	6 125	6 062	5 952	5 722	5 627
Finsk småbarnspedagogik	5 803	5 654	5 602	5 502	5 256	5 215
Svensk småbarnspedagogik	498	471	460	450	466	412
EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I ENLIGHET MED LAGEN OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING	8 400	9 019	9 230	9 635	9 760	9 760
Elever i den grundläggande undervisningens eftermiddagsverksamhet som stadens skolor ordnar	790	500	500	500	500	500
Elever i den grundläggande undervisningens eftermiddagsverksamhet som stadens lekparker ordnar fr.o.m. 1.8.2021-	0	2 000	1 100	2 000	2 000	2 000
Elever inom stadens eftermiddagsverksamhet för barn med utvecklingsstörning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning	437	430	7 200	515	560	560
Elever inom eftermiddagsverksamhet som beviljas understöd	7 173	6 089	430	6 620	6 700	6 700
PERUSOPETUS- GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING	45 829	46 593	46 730	47 451	47 993	48 362
Finsk grundläggande utbildning	41 876	42 514	42 651	43 298	43 811	44 168
Ruotsinkielinen perusopetus- Svensk grundläggande utbildning	3 953	4 079	4 079	4 153	4 182	4 194
GYMNASIEUTBILDNING	9 344	9 849	9 792	10 281	10 614	10 912
Finsk gymnasieutbildning	8 086	8 566	8 509	8 964	9 258	9 522
Svensk gymnasieutbildning	1 258	1 283	1 283	1 317	1 356	1 390
YRKESUTBILDNING	10 043	9 319	9 372	9 369	9 369	9 369
Yrkesutbildning som studerandeår	9 721	8 947	8 974	8 947	8 947	8 947
Hux-utbildning	195	240	293	290	290	290
Övrig utbildning ordnad av en yrkesutbildningsanordnare
Verkstadsverksamhet, antal ungdomar årsverken	127	132	132	132	132	132
FRITT BILDNINGSARBETE
Fritt bildningsarbete på finska
Undervisningstimmar	101 726	102 200	102 200	105 000	102 200	102 200
Undervisningstimmar i läsning och skrivning för invandrare	4 984	4 500	4 500	4 300	4 500	4 500
Kursdeltagare, personer som fått kursplats	83 888	81 000	81 000	83 000	81 000	81 000
Fritt bildningsarbete på svenska
Undervisningstimmar	21 302	21 500	21 500	21 500	21 500	21 500
Integrationsutilbdning för invandrare, undervisningstimmar	2 923	2 500	2 500	2 500	2 500	2 500
Kursdeltagare, personer som fått kursplats	10 598	14 000	14 000	14 000	14 000	14 000
Fritt bildningsarbete, undervisningstimmar	123 028	123 700	123 700	126 500	123 700	123 700
Kursdeltagare, personer som fått kursplats	94 486	95 000	95 000	97 000	95 000	95 000

	2021	2022	prognos 2022	2023	2024	2025
Effektivitestmätaren
Finska och svenska småbarnspedagogiken
Deltagandegrad i småbarnspedagogiken, alla tjänster sammanlagt (finska och svenska småbarnspedagogiska tjänster och stödet för privat vård)
1-2-åringar	57,9	57,0	59,0	59,0	59,0	59,0
3-4-åringar	92,3	92,0	93,0	93,0	93,0	93,0
5-åringar	95,2	96,0	96,0	96,0	96,0	96,0
6-åringar	95,6	96,0	96,0	96,0	96,0	96,0
1-6-åringar	81,9	83,5	83,0	83,0	83,0	83,0
1-6-åringar deltagandegrad
Stadens småbarnspedagogiska tjänster (stadens daghem, köpavtalsdaghem och familjedagvård)	73,4	74,7	74,7	74,7	74,7	74,7
Understödd serviceproduktion stödet för privat vård	8,5	8,8	8,8	8,8	8,8	8,8
Deltagandegraden i småbarnspedagogiken för 1-6-åringar med främmande språk som modersmål (finsk- och svenskspråkiga småbarnspedagogikens tjänster och stöd för privat vård)	76,0	76,0	76,0	76,0	76,0	76,0
Finsk och svensk grundläggande utbildning
Elever i åk 1 som valt skolan i det egna upptagningsområdet för den grundläggande utbildningen.	85,3	86,0	90,0	90,0	90,0	90,0
Andelen helsingforsare som avslutat den grundläggande utbildningen och blivit utan utbildningsplats i ansökningarna efter grundskolestadiet (valdes inte eller tog inte emot platsen) av alla som sökt.	5,7	2,0	4,0	4,0	4,0	4,0
Finsk och svensk gymnasieutbildning
Resultat i studentskrivningarna (skillnad till det nat. medeltalet)	0,1	4,3	0,1	0,1	0,1	0,1
Slutförandegrad	84,8	85,7	83,4	85,0	85,4	85,4
Avhopp negativ	1,0	1,0	1,1	1,1	1,1	1,1
Yrkesutbildning
Negativt avbrytande bland studerande under 19 år	4,3	5,4	5,0	5,0	5,0	5,0
Studerandes åsikt om genomslagskraften av studierna (skala 1-5)	4,1	4,1	4,1	4,1	4,1	4,1
Placering efter utexamineringen. Andelen med sysselsättning eller fortsatta studier av alla som utexaminerats ett år efter utexamineringen	75,0	80,0	83,0	83,0	83,0	83,0
Om hela sektorn:
Andelen helsingforsare i åldern 20-24 år som avlagt examen efter grundskolestadiet. Andelen räknas endast av personer som är födda i Finland, eftersom det förekommer brister i invandrarnas examensuppgifter.	87,0	88,3	88,0	89,0	89,0	89,0

Personalplan                                                                                                      

	2021	2022	prognos 2022	2023	2024	2025
Användning av personal
Antal anställda	14 654	14 510	14 461	14 654	14 832	15 011
Årsverken (egen personal)	13 615	12 585	13 025	13 201	13 353	13 502

Nyckeltal som beskriver produktiviteten                                                                                                           

Produktivitetsmätare                                                                                                         

	2021	2022	prognos 2022	2023	2024	2025
Produktivitetsindex, Produktivitet, 2021 = 100	100,0	101,8	100,8	98,0	95,7	93,3

Utveckling i kostnaderna per enhet                                                                                                  

Palvelu euroa / x, Tjänst euro/x	2021	2022	prognos 2022	2023	2024	2025
Keskimääräiset nettomenot (€/lapsi)- Nettoutgifter i genomsnitt (euro/barn)
Finsk småbarnspedagogik och förskoleundervisning	11 042	11 264	11 911	12 133	12 575	12 975
Svensk småbarnspedagogik och förskoleundervisning	12 747	13 334	12 815	14 498	14 875	15 831
Nettoutgifter i genomsnitt, (euro/elev/studerande)
Finsk grundläggande utbildning	9 776	9 814	9 945	10 407	10 688	10 971
Finsk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	8 435	9 495	9 649	9 827	9 940	10 056
Svensk grundläggande utbildning	10 560	10 560	10 556	11 111	11 286	11 840
Svensk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	8 890	9 475	9 107	9 917	9 985	10 072
Yrkesutbildning **	12 512	12 690	12 642	13 492	13 799	14 095
Fritt bildningsarbete, nettoutgifter (euro/undervisningstimme)
Fritt bildningsarbete på finska	129	127	131	135	141	143
Fritt bildningsarbete på svenska	137	137	143	144	147	150

Ändring i procent i enhetskostnaderna                                                                                            

Ändring, %	2021	2022	prognos 2022	2023	2024	2025
Keskimääräiset nettomenot (€/lapsi)- Nettoutgifter i genomsnitt (euro/barn)
Finsk småbarnspedagogik och förskoleundervisning	2,74	2,01	5,74	7,71	3,64	3,18
Svensk småbarnspedagogik och förskoleundervisning	1,52	4,60	−3,89	8,73	2,60	6,43
Nettoutgifter i genomsnitt, (euro/elev/studerande)
Finsk grundläggande utbildning	2,88	0,39	1,33	6,04	2,70	2,65
Finsk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	6,75	12,57	1,62	3,50	1,15	1,17
Svensk grundläggande utbildning	−1,02	0,00	−0,04	5,22	1,58	4,91
Svensk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	4,27	6,58	−3,88	4,66	0,69	0,87
Yrkesutbildning **	7,30	1,43	−0,38	6,32	2,28	2,15
Fritt bildningsarbete, nettoutgifter (euro/undervisningstimme)
Fritt bildningsarbete på finska	6,46	−1,80	3,15	6,30	4,44	1,42
Fritt bildningsarbete på svenska	3,62	0,34	4,38	5,11	2,08	2,04

Mätare för lokalanvändningen

	2021	2022	prognos 2022	2023	2024	2025
Lokalanvändning
Daghem
Lokaler, m2	277 954	281 806	281 555	279 838	289 943	294 854
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	10,10	10,08	10,15	9,98	10,18	10,21
Grundskolor
Lokaler, m2	536 842	540 842	541 224	549 011	555 773	561 001
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	11,71	11,61	11,58	11,55	11,54	11,24
Gymnasier
Lokaler, m2	87 642	87 642	88 845	87 339	87 339	87 339
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	9,38	8,90	9,02	8,50	8,25	8,41
Stadin ammattiopisto***
Lokaler, m2	175 474	175 474	175 474	177 334	170 594	125 327
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	14,44	13,57	13,57	19,03	18,31	11,94
*) Sisältyvät omissa päiväkodeissa olevien lasten määrään
2024 studerandeåren innehåller tillståndet att ordna utbildning + tilläggsstuderandeåren
***) Stadin ammattiopistos studerandeår omfattar studerandeåren i enlighet med tillståndet att ordna utbildning + tilläggsstuderandeåren