Driftsekonomidelen
5 10 Social-, hälsovårds- och räddningstjänster
| 1 000 € | Förbrukning 2021 | Budget 2022 | Prognos 2022 | Förslag 2023 | Budget 2023 | Ekonomi- plan 2024 | Ekonomi- plan 2025 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inkomster sammanlagt | 188 000 | 188 000 | 188 000 | 188 000 | |||
| Utgifter sammanlagt | 2 764 301 | 2 767 631 | 2 859 330 | 2 941 330 | |||
| Verksamhetsbidrag | −2 576 301 | −2 579 631 | −2 671 330 | −2 753 330 | |||
| Avskrivningar | 16 000 | 16 000 | 16 000 | 16 000 | |||
| Räkenskapsperiodens resultat | −2 592 301 | −2 595 631 | −2 687 330 | −2 769 330 | |||
| Räkenskapsperiodens överskott (underskott) | −2 592 301 | −2 595 631 | −2 687 330 | −2 769 330 | |||
| Förändring, % | |||||||
| Inkomster | 0,0 | 0,0 | |||||
| Utgifter | 3,3 | 2,9 |
Centrala prioriteringar i budgeten 2023 och sammandrag
Helsingfors social- och hälsovårdssektor och räddningsväsende slås samman till en enda sektor 1.1.2023 i och med den riksomfattande reformen av social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet (välfärdsreformen). År 2023 har den nya social- och hälsovårdssektorn och räddningsväsendet följande fem prioritetsområden:
- genomföra välfärdsreformen
- förbättra personaltillgången och minska personalomsättningen
- förbättra tillgången och tillgängligheten till tjänster
- stärka tjänsterna med hjälp av digitalisering
- genomgå en återhämtning efter coronapandemin
Reformen medför ökad statlig styrning i och med att social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet finansieras med statliga medel. Reformens mål och lagstiftning fastställer organiseringsansvaret för tjänsterna och fordrar stärkt organisering. Inrikesministeriets riksomfattande styrning blir starkare inom räddningsväsendet. Både social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet ska dessutom utarbeta program för egenkontroll enligt lagarna om ordnande av social- och hälsovård och räddningsväsendet.
Välfärdsreformen har följande mål:
- trygga jämlikheten och kvaliteten i de tjänster som tillhandahålls av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet,
- förbättra tillgången och tillgängligheten till tjänster, särskilt på basnivå,
- trygga tillgången till yrkeskunnig arbetskraft,
- bemöta de utmaningar som samhälleliga förändringar medför,
- dämpa kostnadsökningen och förbättra säkerheten.
De kritiska utmaningarna som social-, hälsovårds- och räddningssektorn står inför under de kommande åren gäller personaltillgång, personalstyrkans kapacitet samt personalomsättning. Lagändringarna om bland annat personalstyrkans dimensionering och skärpt vårdgaranti sätter betydande press på personalresurseringen. Samtidigt ökar servicebehovet särskilt inom barnskyddet i fråga om krävande vård och inom tjänster för äldre. Även det uppdämda vård- och servicebehovet efter coronapandemin ökar efterfrågan på tjänster och personal. Situationen kommer att påverka placeringen och rekryteringen av personal, samt tillgången till andra tjänster under en lång tid framöver.
Tillgången och tillgängligheten till tjänster förbättras bland annat genom att öka antalet digitala servicelösningar, erbjuda fler distanstjänster än tidigare, utöka tjänsternas öppettider om möjligt och trygga personalstyrkans kapacitet. Man satsar också på förebyggande tjänster och på tjänster i rätt tid och med låg tröskel, samt utnyttjar mångproducentmodellen och multiprofessionella lösningar.
Räddningsverksamhetens responstider och servicenivå utvecklas för att uppfylla tillsynsmyndighetens krav, och resurserna för prehospital akutsjukvård utökas för att trygga tjänstens funktion och kapacitet. Innehåll och metoder för digital, olycksförebyggande säkerhetskommunikation utvecklas genom att ta fram självstudiematerial för e-lärplattformar, förbättra det digitala materialets språkutbud och tillgänglighet samt genom att alltid erbjuda utbildningen både som distans- och närutbildning.
Återhämtningen efter coronapandemin främjas genom att minska det uppdämda vård- och servicebehovet, så att tjänsterna återgår till minst samma nivå som före pandemin. Man fortsätter också att bemöta de problem som pandemin orsakat och vars långtidseffekter ännu inte helt kan bedömas. Till exempel kan coronavaccinationerna fortsätta en längre tid. Återhämtningen efter pandemin stöds med samma åtgärder som främjar tillgången och tillgängligheten till tjänster. Även stärkandet av tjänsterna med hjälp av digitalisering stöder återhämtningen.
Den stadsövergripande räddningsverksamheten samt samarbetet mellan befolkningsskyddet och beredskapsverksamheten förnyas så, att stadens verksamhet och ledning kan tryggas i alla situationer. Stadens kristålighet främjas genom att planera och öva på samarbete mellan stadens sektorer. Dessutom utvecklar och upprätthåller man en lägesbild av säkerheten och beredskapen för att förbättra förutsättningarna för stadsövergripande ledning i olika situationer.
Beskrivning av verksamheten
Social-, hälsovårds- och räddningssektorns tjänster är tillgängliga för alla helsingforsare (över 660 000 personer) på över 300 verksamhetsställen med cirka 15 000 yrkeskunniga medarbetare. Utöver det kan köpta tjänster och servicesedlar utnyttjas. Sektorn lyder under social-, hälsovårds- och räddningsnämnden. Nämnden har en sektion för individuella ärenden samt en räddningssektion.
Helsingfors stad svarar för ordnandet av social-, hälsovårds- och räddningssektorns tjänster för invånarna. Organisatören ansvarar för att övervaka både egna och de köpta tjänster så att genomförandet, säkerheten, kvaliteten och jämlikheten följs upp och missförhållanden rättas till.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn tillhandahåller följande servicehelheter: familje- och socialtjänster (peso), hälso- och missbrukartjänster (tepa), sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster (skh), räddningsväsendet (pela) samt förvaltning. Familje- och socialtjänsterna omfattar hälsa och välfärd för barnfamiljer, familjesocialt arbete och barnskydd, ungdomstjänster och vuxensocialarbete samt arbete med personer med funktionsnedsättning. Hälso- och missbrukartjänsterna omfattar hälsostationer och internmedicinska polikliniker, psykiatri- och missbrukartjänster samt munhälsovård. Sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna får en ny organisation 1.1.2023. Tjänsterna omfattar utvärderingsverksamhet, hemvård, seniorcenter samt Helsingfors sjukhus. Räddningsväsendets tjänster omfattar räddningsverksamhet, prehospital akutsjukvård, tjänster i syfte att förhindra olyckor, befolkningsskydd och beredskap. Tjänsterna som sektorns förvaltning tillhandahåller är förvaltningstjänster, ekonomi- och planeringstjänster, personal- och utvecklingstjänster, informationsförvaltningstjänster, kommunikationstjänster och delaktighet, upphandlingstjänster, stödtjänster samt räddningsverkets förvaltningstjänster under 2023 (beslut om hur de sistnämnda organiseras fattas senare).
Väsentliga förändringar under budgetåret enligt servicehelhet och tjänst
| (1 000 €) | Utgifter € | Andel av utgifterna på budget- momentet % | Förändring från året innan euro | Förändring från året innan % | Viktigaste förklarande faktor till förändringen |
| Social-, hälsovårds- och räddningstjänster sammanlagt | 2 767 631 | 100 % | 263 863 | 10,5 % | |
| Familje- och socialtjänster | 521 267 | 19 % | 45 485 | 9,6 % | löneförhöjningar, andra kostnadsökningar, sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen, elevvård |
| Funktionshinderservice | 10 700 | reform av funktionshinderservicen (2,2 mn euro), semester- och eftermiddagsverksamhet (8,5 mn euro) | |||
| Barnskydd | 1 600 | utvidgning av eftervården, dimensionering | |||
| Hälso- och missbrukartjänster | 368 705 | 13 % | 22 268 | 6,4 % | löneförhöjningar och andra kostnadsökningar |
| Hälsostationer och internmedicinska polikliniker | 9 000 | vårdgaranti | |||
| Psykiatri- och missbrukartjänster | 1 800 | nationell strategi för psykisk hälsa | |||
| Munhälsovård | 1 000 | vårdgaranti | |||
| Sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster | 588 426 | 21 % | 32 588 | 5,9 % | löneförhöjningar och andra kostnadsökningar, utveckling av hemvård, personaldimensionering 0,7 |
| Räddningsväsendets tjänster | 54 144 | 2 % | 3 712 | 7,4 % | löneförhöjningar och andra kostnadsökningar |
| Förvaltning | 114 303 | 4 % | 6 529 | 6,1 % | löneförhöjningar och andra kostnadsökningar |
| Gemensamma för sektorn | 353 786 | 13 % | 118 102 | 50,1 % | löneförhöjningar och andra kostnadsökningar, stadsövergripande tjänster och datasystem som produceras av stadskansliet |
| HUS-sammanslutningen | 767 000 | 28 % | 35 180 | 4,8 % |
Förändringar i omvärlden 2023
Förändringar i omvärlden under ekonomiplaneperioden
Välfärdsreformen är den hittills största service- och förvaltningsreformen i vårt land. Helsingfors är enligt en särlösning den enda kommunen som i fortsättningen ansvarar för att ordna sin social- och hälsovård och sitt räddningsväsende. Personalens ställning kvarstår och Helsingfors stad fortsätter vara arbetsgivare. Reformen stärker den statliga styrningen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet. Planeringen beaktar de riksomfattande fyraåriga mål som i fortsättningen kommer att ställas på social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet samt den styrning som ministerierna kommer att ge. Social-, hälsovårds- och räddningsektorn styrs genom lagstiftning samt genom årliga förhandlingar med ministerierna.
Reformen av social- och hälsovårdstjänsterna i Nyland avviker från det övriga landet i fråga om den specialiserade sjukvården. Den specialiserade sjukvården tillhandahålls av den nya HUS-sammanslutningen, som har ett lagstadgat och i HUS organisationsavtal fastställt organiseringsansvar för uppgifter inom den specialiserade sjukvården. Social-, hälsovårds och räddningssektorn tillhandhåller fortfarande också själv specialiserad sjukvård. I Nyland uppstår en ny samarbetsmodell mellan social-, hälsovårds- och räddningssektorns tjänster i Helsingfors, välfärdsområdenas tjänster och den specialiserade sjukvården. Under de kommande åren kommer tyngdpunkten att ligga på stärkt samarbete och styrning när det gäller tjänster på basnivå och inom den specialiserade sjukvården, samt på samordning av tjänsterna i samarbete med Helsingfors, HUS-sammanslutningen och de nyländska välfärdsområdena.
De mest betydande förändringarna i den ekonomiska styrningen är den statliga finansieringen och HUS styrning inom den specialiserade sjukvården. I fortsättningen ansvarar Västra Nylands, Östra Nylands, Mellersta Nylands samt Vanda och Kervo välfärdsområden för ledningen av HUS-sammanslutningen i samarbete med Helsingfors.
Lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland förpliktar Helsingfors stad att (20 §) skilja åt social- och hälsovårdens och räddningsväsendets ekonomi från stadens övriga ekonomi. I budgeten presenteras social-, hälsovårds- och räddningssektorn skilt för sig med egna driftsekonomi-, resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelar.
I samband med vårdreformen ska Helsingfors bl.a.:
- utarbeta en servicestrategi för social-, hälsovårds- och räddningssektorn
- fatta ett beslut om räddningsväsendets servicenivå
- upprätta ett organiseringsavtal med HUS
- upprätta ett samarbetsavtal för de välfärdsområden som hör till samarbetsområdet
- utarbeta en välfärdsberättelse och välfärdsplan i samarbete med HUS-sammanslutningen
- utarbeta en beredskapsplan
- utarbeta ett program för egenkontroll inom social- och hälsovården
- utarbeta en personal- och utbildningsplan
Helsingfors utarbetar ingen separat strategi för välfärdsområdena, eftersom de omfattas av Helsingfors stadsstrategi 2021–2025.
Centrala förändringar i omvärlden 2023
Social-, hälsovårds- och räddningssektorns tjänster finansieras direkt ur utgiftsramen för statsfinanserna från och med början av 2023. I Nyland riktas finansieringen till Helsingfors stads social-, hälsovårds- och räddningssektor samt fyra välfärdsområden. Tjänsternas totala finansiering grundar sig på kalkylerad statlig finansiering med allmän täckning, avgifts- och försäljningsinkomster samt eventuell projektfinansiering och annan motsvarande finansiering. Kommun-Helsingfors finansierar inte längre kostnaderna för de tjänster som hör till social-, hälsovårds- och räddningssektorns organiseringsansvar och fullmäktige kan inte bevilja social-, hälsovårds- och räddningssektorn rätt att överskrida budgeten.
Den statliga finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet har allmän täckning, dvs. välfärdsområdena och Helsingfors stad beslutar med stöd av sin självstyrelse om finansieringens användning och fördelning inom social-, hälsovårds- och räddningssektorns olika funktioner. Finansieringen består av kalkylerad finansiering och övergångsutjämning. Den kalkylerade finansieringen bestäms enligt de beräkningsprinciper som staten har fastställt och som beaktar till exempel regionernas befolkningsmängder och servicebehov utifrån behovskoefficienter som grundar sig på Institutet för hälsa och välfärds (THL) forskning. Behoven bedöms utifrån data om prevalens, åldersstruktur, socioekonomiska faktorer samt andra bakgrundsuppgifter. Finansieringskriterierna beaktar skillnader i servicebehov, men inte i produktionskostnader (t.ex. lokalkostnader) inom olika välfärdsområden. Genom att säkerställa kvaliteten på statistiken kan man påverka behovskoefficienterna och därigenom också hur finansieringen fördelas mellan välfärdsområdena.
Merparten av finansieringen av Helsingfors och andra välfärdsområden baserar sig på behovskoefficienter för social- och hälsovården som inte i tillräcklig utsträckning beaktar Helsingfors särdrag och behov. Det problematiska med finansieringsmodellen är att välfärdsområdets andel av de överförda kostnaderna i hela landet 2022 utgår från ett medeltal av bokslutet 2021 och budgeten 2022, vilket minskar storleken på Helsingfors övergångsutjämning. Dessutom har de statliga finansieringskalkylerna inte beaktat den faktiska inflationsutvecklingen. De höjningar som gjorts motsvarar inte prishöjnings- och kostnadstrycket och täcker heller inte i tillräcklig grad det uppdämda servicebehovet efter coronapandemin.
Skillnaden mellan de kalkylerade kostnaderna och kostnaderna som ska överföras jämnas ut av övergångsutjämningen, som till fullt belopp ingår i finansieringen 2023. Under de kommande åren minskar övergångsutjämningen gradvis, med -10 euro/invånare år 2024 och slutligen med -100 euro/invånare år 2029. Övergångsutjämningen för år 2029 är tills vidare bestående. Enligt ett förslag som har sänts på remiss i september 2022 skulle övergångsutjämningen vara högst -50 euro/invånare.
Den statliga finansieringen ska så som grundlagen föreskriver trygga tillräckligheten för de tjänster som tillhandahålls av social-, hälsovårds- och räddningssektorn. Ett av välfärdsreformens mål är också att dämpa kostnadsökningen. När budgeten är knapp förutsätter detta ändringar i verksamheten som gör det möjligt att anpassa verksamheten så att den motsvarar den totala finansieringen som anvisas Helsingfors. Anpassningsbehovet kan också minskas genom att uppbära kundavgifter. Inga hälsocentralsavgifter införs 2023.
Nivån på den kalkylerade finansieringen som staten beviljar social-, hälsovårds- och räddningssektorn höjs årligen från och med 2023 i enlighet med i finansieringslagen. Även finansieringen av nya uppgifter för välfärdsområdena beaktas i finansieringen. Finansieringen av nya uppgifter för 2023 har beräknats utifrån genomsnittliga kostnader och täcker inte Helsingfors kostnader till fullt belopp.
Staten har reserverat separat finansiering för ändringar i uppgifterna, enligt vilken Helsingfors kalkylmässiga andel beräknas. Beräkningarna grundar sig på aktuella data och uppskattningar och kan komma att ändras. Det är nödvändigt att fortsätta påverkansarbetet för att korrigera nivån på den statliga finansieringen till en nivå som motsvarar behovet. Det måste också understrykas att man bör bereda sig på ett ökat servicebehov även 2023 till följd av en åldrande befolkning och befolkningstillväxten.
Den statliga finansieringens ökning i förhållande till kostnaderna som överförs är cirka fem procent. När man beaktar finansieringen av de nya skyldigheterna samt finansieringen av de lagstadgade uppgifterna, ökar omkostnaderna med drygt tre procent från 2022. På grund av den minskade finansieringen bör produktiviteten förbättras avsevärt under de kommande åren.
Förutsättningarna för att anvisa eventuell tilläggsfinansiering för att stärka social-, hälsovårds- och räddningssektorns tjänster redan under budgetåret 2023 utvärderas när finansieringen preciseras ytterligare under 2023.
Sektorns utvecklingsverksamhet finansieras i allt högre grad med statsunderstöd. Programmet Framtidens vårdcentral (2020–2023) fortsätter med finansiering från social- och hälsovårdsministeriet (SHM). Tyngdpunkten ligger på en kundorienterad samordning av social- och hälsovårdstjänsterna. Programmet syftar till att förnya verksamhetssätten och utveckla människoorienterade servicehelheter. De riksomfattande målen är att
1. förbättra tjänsternas likvärdiga tillgänglighet och kontinuitet, samt att de tillhandahålls i rätt tid
2. flytta verksamhetens tyngdpunkt till förebyggande och proaktivt arbete
3. säkerställa tjänsternas kvalitet och genomslag
4. stärka tjänsternas sektorsövergripande karaktär och deras samverkan
5. dämpa kostnadsstegringen.
Utvecklingen av digitala verksamhetskoncept är av avgörande betydelse för att alla mål ska kunna uppnås. Programmets fokus ligger i Helsingfors på att fortsätta det långsiktiga utvecklingsarbetet inom social-, och hälsovårdstjänsterna samt på att stärka integrationen av tjänsterna inom olika koncept (centraler för hälsa och välbefinnande, familjecenter och seniortjänster).
Sektorn utvidgar också projektet för hållbar tillväxt (2022–2025) som grundar sig på Finlands program för hållbar tillväxt. Finansieringen kommer från EU:s tillfälliga återhämtningsinstrument (Next Generation EU). Målet är att stärka tillgången till social- och hälsovårdstjänster och öka kostnadseffektiviteten samt att höja sysselsättningsgraden och kompetensnivån för att påskynda en hållbar tillväxt. Tillgången till vård och tjänster för särskilt utsatta kunder förbättras, det uppdämda vård- och servicebehovet åtgärdas, och det förebyggande arbetet och den tidiga identifieringen av problem stärks. Även tjänstedesignade digitala innovationer som är utformade för att främja uppfyllandet av vårdgarantin tas i bruk.
EU-projektfinansieringen kan i fortsättningen erbjuda kompletterande finansiering till den statliga finansieringen av utvecklingen av tjänster, och därför är det viktigt att framöver granska möjligheterna till EU-finansiering och delta i internationella projekt.
Servicestrategin för social-, hälsovårds- och räddningssektorn utarbetas för planeringen och ledningen av ekonomin och verksamheten (11 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård). Servicestrategin föreläggs fullmäktige för godkännande hösten 2022. Räddningsväsendet styrs av beslutet om räddningsväsendets servicenivå (6 § i lagen om ordnande av räddningsväsendet).
Servicestrategin stöder genomförandet av Helsingfors stadsstrategi och särskilt uppnåendet av de mål som satts upp för de olika kundgruppernas tjänster inom social- och hälsovården. Den nya lagstiftningen fastställer organiseringsansvaret för tjänsterna mer detaljerat än tidigare. Ordnandet av tjänsterna granskas mer systematiskt och övergripande än tidigare i och med välfärdsreformen. Servicestrategin preciserar och kompletterar stadsstrategins mål med sektorns gemensamma mål, metoder och invånarlöften på organisatörsnivå.
En stärkt organisering av tjänsterna ska bidra till att avhjälpa de förutsebara förändringarna i omvärlden under kommande år. Servicestrategin sätter upp långsiktiga mål för ledningen av organiseringsarbetet, personaltillgången och personalomsättningen, styrningen, och för tjänsternas samordnande, organiseringssätt och kostnadseffektivitet, samt för tjänsternas kvalitet och tillgänglighet. Tillgången och tillgängligheten till tjänsterna förbättras genom att stärka kompetensen i samband med organiseringsarbetet.
Ledningen, planeringen och utvärderingen av social-, hälsovårds- och räddningssektorn grundar sig på en fyrdelad referensram (nelimaali), vars följande fyra mål främjas samtidigt:
1. Produktivitet: input/output-förhållande, minskning av onödiga kostnader i tjänsteproduktionen och eliminering av svinn.
2. Kundupplevelse och tillgänglighet: kundens upplevelse av att bli hörd och vara delaktig, upplevelsen av att få hjälp samt tillgång till tjänsten utan dröjsmål.
3. Genomslag: tjänsternas kvalitet och uppnåendet av målen (välbefinnande och hälsa), hjälpen som kunden får samt eftersträvad förändring.
4. Personaleupplevelse: personalens arbetshälsa, god arbetsprestation, inre motivation samt kollaborativt arbete och självledarskap.
Lagstiftning
Riksdagen har 23.6.2021 godkänt de centrala lagarna kring välfärdsreformen, och de träder i kraft stegvis.
- Lag om välfärdsområdet (611/2021)
- Lag om ordnande av social- och hälsovård (612/2021)
- Lag om ordnande av räddningsväsendet (613/2021)
- Lag om indelningen i välfärdsområden och landskap (614/2021)
- Lag om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021)
- Lag om genomförande av reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om införande av den lagstiftning som gäller reformen (616/2021)
- Lag om statsandel för kommunal basservice (618/2021)
- Lag om ändring av inkomstskattelagen (619/2021)
- Lag om ändring av förvaltningslagen (637/2021)
- Lag om ändring av lagen om offentlighet i myndigheternas verksamhet (711/2021)
- Lag om välfärdsområdenas finansiering (617/2021)
Reformen medför ändringar i 112 andra lagar. Ändringarna har sammanställts i regeringens proposition RP 56/2021, som riksdagen beslutade om 7.6.2022.
De flesta lagändringarna är av teknisk natur. Vissa av dem innehåller också preciseringar, främst angående särlösningen för Nyland samt reformen av räddningsväsendet. Likaså finns det bestämmelser i hälso- och sjukvårdslagen och socialvårdslagen som upphävts, eftersom deras innehåll numera huvudsakligen finns i lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021). De upphävda bestämmelserna innebär alltså inte att förpliktelserna upphört, utan att de regleras i den nya lagstiftningen. Behandlingen av patientuppgifter i Nyland skiljdes åt till en egen helhet (RP 18/2022) i början av 2022.
Flera lagändringar som påverkar social-, hälsovårds- och räddningssektorn är dessutom under beredning, och man strävar efter att förutse deras funktionella och kostnadsrelaterade effekter. Ändringarna är följande:
- Ändring av lagen om funktionshinderservice
- Ändring av lagen om mentalvård och missbrukarvård
- Ändring av lagen om behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården
- Ändring av lagen om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen och av lagen om främjande av integration
- Ändring av lagen om ordnande av social- och hälsovård och 20 § i lagen om gränsöverskridande hälso- och sjukvård
- Lag om tillsyn över social- och hälsovården (allmän lag om tillsyn som innehåller bestämmelser om tillsyn över både tjänsteanordnare och tjänsteproducenter)
- Inrikesministeriets förordning om välfärdsområdets egenkontroll av räddningsväsendet
- Lag om utkomststöd
- Lag om finansiering av boenderådgivning
- Lag om människohandel
- Lag om social kreditgivning
- Lag om patientombudsmän och socialombudsmän
Finland väljer ny riksdag i april 2023. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn deltar både i den stadsövergripande beredningen och i beredningen med andra välfärdsområden i Nyland, i syfte att påverka riktlinjerna i det kommande regeringsprogrammet.
Det viktigaste i det nuvarande regeringsprogrammet för Helsingfors social-, hälsovårds- och räddningssektor är att den nya lagstiftningen om social- och hälsovårdsreformen genomförs. Annat centralt i det nuvarande regeringsprogrammet:
- Fortsatt genomförande av programmet för utveckling av barn- och familjetjänster (LAPE)
- Utveckling av närståendevården
- Personaldimensioneringen inom dygnetruntvården
- Skärpt vårdgaranti inom primärvården
- Avveckling av flerkanalsfinansieringen
- Reform av den sociala tryggheten
- Halvering av bostadslösheten före 2023 och avlägsnande av bostadslösheten före 2027.
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn förbereder sig på flera funktionella och strukturella förändringar i samband med social- och hälsovårdsreformen och andra lagreformer.
I enlighet med beslutet 6.6.2022 av sektionen för reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet koncentreras den administrativa behandlingen och beredningen av social- och hälsovårdens samt räddningsväsendets organisationsunderstöd till stadskansliet. Understöd som finansieras med medel som erhållits genom statliga arv är i fortsättningen understöd till kommun-Helsingfors, och därmed fattas besluten om dem av stadskansliet. Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden beslutar om sådana understöd till social-, hälsovårds- och räddningssektorn som finansieras med statlig finansiering.
Invånarhusarbetet överförs i sin helhet med personal, lokaler och verksamhet från social- och hälsovårdssektorn till stadskansliet från och med början av 2023.
En lagändring om sektorsövergripande samservice som främjar sysselsättningen (TYP) har föranlett en utredning om huruvida tjänsten i fortsättningen kan ordnas i Helsingfors. I nuläget är tjänsten placerad hos kansliets näringsavdelning. Genomförandet från början av 2023 bereds i samarbete mellan social- och hälsovårdssektorn och stadskansliet.
Matsvinnsterminalen och utvecklingsverksamheten för mathjälp, samt den personal från social- och hälsovårdssektorn som ansvarar för enheten, överförs till enheten för delaktighet och rådgivning vid stadskansliets kommunikationsavdelning.
I Helsingfors ligger organiserings- och finansieringsansvaret för kurators- och psykologverksamheten inom elev- och studerandevården hos social-, hälsovårds och räddningssektorn, och tjänsterna produceras av fostrans- och utbildningssektorn. Psykolog- och kuratorstjänsterna för elev- och studerandevården ordnas enligt den dimensionering som anges i lagen. Sektorerna har upprättat ett avtal om produktionen av tjänster.
Fostrans- och utbildningssektorn och social-, hälsovårds- och räddningssektorn intensifierar samarbetet inom elevhälsa för att barn och unga ska kunna tillhandahållas mentalvårdstjänster och kortinterventioner i sin vardagsmiljö i skolan. Behovet av elev- och studerandevård inom den handledande utbildningen utreds.
Ansvaret för att ordna morgon- och eftermiddagsvård samt vård under semester för barn med funktionsnedsättning överförs till social- och hälsovårdssektorn från och med 1.1.2023, men tjänsternas produktion blir kvar i Helsingfors hos fostrans- och utbildningssektorn.
I och med vårdreformen kommer de nuvarande specialomsorgsdistrikten för personer med utvecklingsstörning att avvecklas och tjänsternas ordnande överförs till välfärdsområdena. Helsingfors beslutar själv om ordnandet av tjänsterna vid polikliniken för personer med utvecklingsstörning. Till övriga delar avtalar man om ordnande av hälsovårdstjänster för personer med utvecklingsstörning genom ett organiseringsavtal med HUS. I reformen ingår en överföring av vissa uppgifter och lokaler samt personal från samkommunen Kårkulla (svenskspråkiga tjänster) till Helsingfors stad som överlåtelse av rörelse. Ändringarna i verksamhetsområdena för dem som ordnar och producerar tjänsterna påverkar inte tillgodoseendet av klienternas språkliga rättigheter.
Förslaget till den nya lagen om funktionshinderservice innehåller bestämmelser om specialservice inom socialvården för personer med funktionsnedsättning. Lagförslaget innehåller nya skyldigheter och tjänster. Den ekonomiskt och funktionellt mest betydande av dem är överföringen av andningsförlamningspatienter från den specialiserade sjukvården till funktionshinderservicen.
I verksamhets- och ekonomiplaneringen beaktar social-, hälsovårds- och räddningssektorn också den ändrade personaldimensioneringen inom barnskyddet (maximalt 30 barnkunder), det fortsatta förändringsprogrammet för barn- och familjetjänster, utvidgningen av eftervården inom barnskyddet (höjd åldersgräns), genomförandet av den nationella strategin för psykisk hälsa, utveckling av hemvården, genomförandet av en eventuell vårdgaranti inom primärvården, den ändrade personaldimensioneringen inom dygnetruntvård, samt nedskärningarna i FPA-ersättningarna för privat vård och undersökningar.
Enligt lagstiftningen kring välfärdsområden hör underhåll och service av skyddsrum inte till välfärdsområdet. Räddningsmyndigheten svarar för de uppgifter enligt räddningslagen och beredskapslagen som inte hör till underhållet av skydden. Underhållet hör till ägarens, dvs. kommunens, ansvar. Räddningsverket har underhållit och kommer även i fortsättningen att underhålla de skyddsrum i berget som Helsingfors stad äger. Kommun-Helsingfors svarar för skyddsrummens service- och underhållskostnader.
Helsingfors stad har som mål att även i fortsättningen ge tillståndsenlig räddarutbildning vid stadens egen räddningsskola. Utbildningen är särskilt viktig för att säkerställa tillgången till personal, eftersom räddningsbranschen lider brist på personal. Staten ansvarar för räddarutbildningens kostnader, och staden främjar detta mål både genom stadens politiska ledning och tjänsteinnehavarledning, tillsammans med inrikesministeriet.
Funktionella ändringar som stadsstyrelsen och/eller stadsfullmäktige beslutat om och ska besluta om 2023
Planeringen av sjukhusprojekt och nya byggnader för familje-, hälso-, välfärds- och seniorcenter fortsätter. Bland annat kommer en projektplan för familje-, hälso- och välfärdscentret i Haga samt en projektplan för seniorcentret i Fiskehamnen att tas upp för behandling. Även projektplanen för centraliserade bårhuslokaler och projektplanen för Månsas servicehus kommer upp till behandling.
Stadens hållbara och trygga tillväxt främjas i nära samarbete med markanvändningsplaneringen och byggnadstillsynen. Målet är att säkerställa verksamhetsförutsättningarna för räddningsverksamheten och den prehospitala akutsjukvården på ett ändamålsenligt och säkert sätt med tanke på stadens tillväxt. Räddningsverket satsar på ett täckande servicenät för räddningsverksamheten och den prehospitala akutsjukvården.
För att säkerställa tillgodoseendet av svenskspråkiga personers språkliga rättigheter kommer ett samarbetsavtal mellan de tvåspråkiga välfärdsområdena och Helsingfors stad att upprättas enligt lagen om ordnande av social- och hälsovård (612/2021, 39 §). Beredningen koordineras av Egentliga Finlands välfärdsområde. Avtalet kommer bland annat att klargöra arbetsfördelningen och samarbetet för sådana svenskspråkiga social- och hälsovårdstjänster som det är ändamålsenligt att genomföra endast i en del av välfärdsområdena på grund av att uppgifterna är krävande, sällsynta eller medför stora kostnader. Helsingfors stadsfullmäktige godkänner samarbetsavtalet för tvåspråkiga områden senast 1.9.2023 i enlighet med införandelagen (616/2021, 56 §).
Södra samarbetsområdets välfärdsområden ska också upprätta ett samarbetsavtal enligt 36 § i lagen om ordnande av social- och hälsovård. Förfarandet för godkännande av samarbetsavtalet beskrivs i paragraferna och motiveringarna i 37–39 § och stadsfullmäktige ska godkänna avtalet före slutet av 2025. Vid uppgörandet av avtalet ska det ovan beskrivna samarbetsavtalet mellan tvåspråkiga välfärdsområden och Helsingfors stad beaktas.
Helsingfors stadsfullmäktige kommer före slutet av 2022 att tillsätta en nationalspråksnämnd i enlighet med lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland (615/2021,19 §). (Beslut 17.2.2022 av sektionen för social-, hälsovårds och räddningssektorn). Nationalspråksnämnden har till uppgift att bland annat utreda, bedöma och fastställa dels behovet av tjänster på svenska, dels personalens språkkunskaper, samt att följa upp tillgången på tjänsterna och deras kvalitet.
Risker och osäkerhetsmoment i omvärlden
Den statliga finansieringen av social-, hälsovårds- och räddningstjänsterna kommer att understiga det verkliga behovet, eftersom finansieringskriterierna inte i tillräcklig mån beaktar sådana faktorer som har anknytning till Helsingfors kostnader för social-, hälsovårds- och räddningssektorn. De kalkylerade kostnaderna motsvarar inte de faktiska kostnaderna, i synnerhet inom den specialiserade sjukvården och socialvården. Statens finansieringskalkyl beaktar inte i tillräcklig utsträckning Helsingfors särdrag och behov, såsom bostadslöshet, ökade kostnader för barnskydd och tjänster för personer med funktionsnedsättning, kostnader som hänför sig till tjänster för invandrare eller till exempel en hög hyresnivå. Också grunderna för finansieringen av räddningsväsendet är ofördelaktiga för Helsingfors del, eftersom beräkningen inte i tillräcklig utsträckning beaktar hur folkmängden och befolkningstätheten påverkar antalet olyckor och eftersom Helsingfors riskkoefficient är den lägsta i landet, trots att över 20 procent av riskrutorna i klass 1 (högsta risknivån) ligger i Helsingfors.
Effekterna av coronapandemin som började våren 2020 syns fortfarande år 2023. Separata coronarelaterade uppgifter och funktioner kommer att behövas beroende på pandemiläget. Man förbereder sig också på sjukfrånvaron hos personalen till följd av corona. Social- och hälsovårdstjänsterna fortsätter beta av det uppdämda vård- och servicebehovet som uppstått till följd av pandemin. Det är ännu inte känt vilka eventuella effekter långtidscovid (long-covid) har på folkhälsan och inte heller vilka sociala, psykologiska och hälsomässiga konsekvenser det uppdämda vård- och servicebehovet till följd av pandemin kommer att ha.
Tillgången på social- och hälsovårds- och räddningspersonal har länge varit utmanande och situationen har försvårats ytterligare. Detta har lett till inskränkningar i tjänsterna och belastning hos personalen. Den senaste tidens problem med löneutbetalningarna har försvagat stadens bild som arbetsgivare och försvårat personalsituationen.
Det osäkra världsläget på grund av det ryska anfallskriget som började våren 2022 torde fortsätta år 2023. Prisstegringarna innebär mentala och ekonomiska utmaningar på alla samhällsnivåer. Social-, hälsovårds- och räddningssektorn strävar efter att trygga vardagen särskilt för dem som har det svårt att försörja sig och för dem som är mest utsatta.
I och med det förändrade säkerhetsläget i Europa har befolkningsskyddet samt kontinuitetshanteringen, försörjningsberedskapen och beredskapen inom räddningsväsendet blivit allt viktigare. Skyddsrummens allt mer eftersatta underhåll äventyrar beredskapen för undantagsförhållanden, men också användningen av dem under vanliga förhållanden, och ökar deras underhålls- och reparationskostnader. Även alarmsystemet för att varna befolkningen måste utvecklas och dess täckning förbättras på flera områden. Den strategiska planeringen av befolkningsskyddet, den stadsövergripande samordningen av beredskapen för att skydda befolkningen och utbildningen av befolkningsskyddsorganisationen behöver starkare expertresurser och ett modernt stadsövergripande informationssystem.
Klimatförändringen förstärker extrema väderfenomen och därför måste räddningsverket öka sin egen beredskap och stödja invånarna i att trygga sin beredskap på eget initiativ. I takt med att de koldioxidsnåla energi- och transportformerna ökar måste räddningsväsendet förbereda sig på att solcellssystemen och laddningsinfrastrukturen för elbilar blir allt vanligare i den täta stadsstrukturen. Det finns också skäl att förbereda sig för eventuella elavbrott och störningar i eldistributionen.
Genomförande av stadsstrategin
Av de sammanlagt 13 tyngdpunkterna i Helsingfors stadsstrategi 2021–2025 är följande fyra centrala för social-, hälsovårds- och räddningssektorn:
1. en ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt
2. helsingforsarnas välbefinnande och hälsa förbättras
3. ett Helsingfors som är attraktivt för personalen
4. smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag.
I och med välfärdsreformen har främjandet av välbefinnande och hälsa kompletterats med säkerhet.
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt
De ovan nämnda förändringarna i omvärlden och det ökade servicebehovet, utvecklingen i kostnads- och inkomstnivåerna, samt ändringarna i lagstiftningen medför betydande ekonomiska konsekvenser för social-, hälsovårds- och räddningssektorn 2023. Dessutom påverkas verksamheten av det uppdämda vård- och servicebehovet till följd av coronapandemin. Inflationen kommer att vara högre under budgetåret än den ökning i kostnadsnivån som ingår i statens finansieringskalkyl. Dessutom medför de stramare ekonomiska ramarna fler utmaningar för ordnandet av tjänsterna, eftersom välfärdsreformen kommer att minska de anslag som står till förfogande för tjänsterna i Helsingfors. Helsingfors anser att staten bör beakta den förändrade kostnadsnivån fullt ut i finansieringskalkylerna.
Den statliga bibehålls på nuvarande nivå i det första skedet, eftersom övergångsutjämningen jämnar ut skillnaden mellan de kostnader som överförs och den kalkylerade finansieringen. Helsingfors har ett allt större ansvar för att ordna effektiva och kostnadseffektiva tjänster på grund av den skärpta regleringen och den kommande åtstramningen av finansieringen. Under de kommande åren kommer resurserna för att ordna tjänster att vara allt mer begränsade och samtidigt kommer servicebehovet att öka. Den som ordnar tjänsterna får nya skyldigheter och statens strategiska styrning av social-, hälsovårds- och räddningssektorns tjänster stärks. Ändringens effekter på ordnandet som helhet måste bedömas mer planmässigt än tidigare. Ett starkt ordnande av tjänster innebär en god hantering av helheten, så att man i framtiden har allt bättre insikter om vilka tjänster helsingforsarna behöver och vad de har nytta av, vad lösningarna kostar och vad kostnaderna uppstår av. Möjligheten att utnyttja effektivitetsbaserade upphandlingsmodeller utreds.
Uppföljningen av produktivitetsutvecklingen fortsätter 2023. Coronapandemin gör det svårare att jämföra mätarna. Produktiviteten förbättras bland annat genom att utveckla digitala servicelösningar och lättare servicestrukturer. Dessutom strävar man efter att erbjuda invånarna mer tjänster för tidigt ingripande för att undvika de mest omfattande och dyraste tjänsterna.
Närmare åtgärdsplaner för att förbättra produktiviteten inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn fogas till verksamhetsplanen för 2023 efter att den statliga finansieringen har säkerställts.
Helsingforsarnas välbefinnande, hälsa och säkerhet förbättras
Helsingfors mål är att förbättra tillgången till tjänsterna inom primärvården och mun- och tandvården. Kötiderna har blivit långa, delvis till följd av coronapandemin. Målen för hälsostationernas vårdgaranti har under början av 2022 uppnåtts väl i fråga om akutvård, likaså i fråga om icke-akut vård som ges av sjukskötare. Även möjligheterna till omedelbar kontakt inom mun- och tandvården har förbättrats i början av 2022 så att den närmar sig målnivån. Däremot har vården vid första kontakten och den icke-akuta vården som ges av läkare inte uppnått målet i början av året. Fortsatta satsningar fordras för att uppnå målet 2023.
Hälsosamma levnadsvanor främjas med hjälp av digitala verktyg och tjänster, såsom chatbottar samt hälsoundersökningar och hälsocoachningar i Omaolo. Projekten Terveyshyötyarvio (ung. bedömning av hälsovinster) och Preventio jyrää (ung. prevention har övertaget) fortsätter. Finansiering från programmet för hållbar tillväxt kan användas för deras genomförande. Uppmärksammandet av motion stärks i olika tjänster genom att ta upp och motivera kunderna till motion och hänvisa dem till lämpliga tjänster.
Motivationen, servicehandledningen och uppföljningen i samband med motion och kulturella hobbyer fortsätter i samarbete med kultur- och fritidssektorn samt fostrans- och utbildningssektorn. Även stöd av hobbyverksamhet för barn beaktas i enlighet med de stadsövergripande målen för välbefinnande och hälsa. Planeringen av det sektorsövergripande servicekonceptet för främjande av välbefinnande och hälsa samt planeringen av den digitala servicepaletten i riksomfattande samarbete inleds i samband med programmet för hållbar tillväxt. Social-, hälsovårds- och räddningssektorns organisationssamarbete stärks i samband med ordnandet av sektorns verksamhet.
Den psykiatriska hälso- och sjukvården med låg tröskel för barn, unga och vuxna stärks genom att öka mängden evidensbaserade psykosociala behandlingar, utveckla vårdformernas nivåstrukturering, och genom att inleda ett pilotförsök med en terapinavigator i tjänsterna för vuxna och en interventionsnavigator i tjänsterna för unga. Utvecklingsarbetet utförs i samarbete med det nationella projektet Första linjens terapier. Verksamheten vid Helsingfors ungdomsstationer tryggas.
Helsingfors har som mål att förhindra att antalet klienter inom barnskyddet ökar. Antalet klienter inom barnskyddets öppenvård har minskat redan i flera års tid. Pandemitiden medförde en kortvarig och liten höjning i antalet kundförhållanden, som man nu fått att sjunka. Antalet placerade barn har varit relativt oförändrat under årens lopp. Den största utmaningen för barnskyddet är behovet av krävande tjänster, vilket leder till höga kostnader och längre placeringsperioder.
Tjänsterna använder kundsegmentering, dvs. kunderna grupperas enligt servicebehov för att tjänsterna ska kunna riktas optimalt. Grupperingen är en av de lösningar som kan bidra till att förbättra tillgången på tjänster på hälsostationer och inom mun- och tandvården. Även mätningen av tjänsternas genomslag utvecklas.
Helsingfors stads säkerhet förbättras genom att utveckla tillgången till räddningsverksamhet och prehospital akutsjukvård. Förutsättningarna för räddningsverksamhet och prehospital akutsjukvård i en växande stad i utveckling tryggas i samarbete med markanvändnings- och trafikplaneringen. Det stadsövergripande befolkningsskyddet utvecklas i samarbete över sektorsgränserna. Den digitala säkerhetskommunikationens metoder, kanaler och täckning förbättras.
Helsingfors har som mål att avskaffa bostadslösheten före år 2027. Sektorn kommer att följa det nya programmet för avskaffande av bostadslösheten som utarbetas hösten 2022. Programmet kommer att innehålla olika åtgärder för att förebygga och minska bostadslösheten.
Sysselsättningen av personer som befinner sig i en svår ställning på arbetsmarknaden främjas och utslagning förebyggs genom att stärka den digitala kompetensen och delaktigheten med hjälp av arbetsverksamhetsprojektet DOT och pilotprojekt för digital coachning av personer med funktionsnedsättning.
Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen
De centrala utmaningarna för social-, hälsovårds- och räddningssektorn år 2023 handlar om personaltillgänglighet och personalomsättning, vilket även gäller hela strategiperioden. Personalomsättningen minskas genom att förbättra personalupplevelsen och genom att främja personalens interna rörlighet och sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Gott ledarskap och god arbetshälsa kännetecknar en god arbetsgivare. Coachande och inkluderande ledarskap är en viktig del av en god personalpolitik. God samverkan är nyckeln till delaktighet och engagemang hos personalen. Rekryteringen och marknadsföringen förbättras ytterligare.
I beredningen av servicestrategin för social-, hälsovårds- och räddningssektorn har de mål som gäller personalen formulerats på följande sätt:
1. Vi säkerställer att vi är en konkurrenskraftig arbetsgivare genom att satsa på löneutveckling och rekrytering,
2. Vi satsar på gott chefsarbete, möjliggör kontinuerligt lärande och kompetensutveckling samt skapar ett arbetsklimat som uppmuntrar till utveckling av det egna arbetet.
3. Vi förbättrar arbetshälsan genom att möjliggöra flexibilitet i arbetet samt rationalisera personalstrukturen och arbetsfördelningen.
Vår personal deltar i utvecklingen av samarbetet mellan tjänster och olika aktörer för att förbättra servicekedjorna.
Personaltillgängligheten och personalomsättningen förbättras bland annat genom att erbjuda möjligheter till karriärutveckling och genom att utveckla arbetsgivarbilden samt konkurrenskraften i fråga om lönerna inom budgetens ramar. Även utbildning och en tillräcklig dimensionering och rekrytering av sådana yrkesgrupper som är kritiska för personaltillgängligheten prioriteras. Tillgången på utbildade räddningsarbetare säkerställs så att verksamheten vid de nya räddningsstationerna kan inledas och rekryteringar, bland annat till följd av pensioneringar, kan genomföras.
Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag
Helsingfors deltar i den riksomfattande och regionala digitaliseringsutvecklingen. Även den aktiva förbättringen av Apotti-systemet fortsätter. Digitaliseringen utnyttjas i allt högre grad i ledningsarbetet och kunskapsbaserat ledarskap stärks inom tjänsteproduktionen. Sektorns kunskapsbaserade ledarskap och datapool kopplas samman med utvecklingen av stadens datastrategi.
Databaserade proaktiva tjänster samt digitala tjänster som främjar välbefinnande och hälsa utvecklas. Innehållet på webbplatsen Familjestöd utvecklas så att det stöder egenvård. Den riksomfattande utvecklingen av ett digitalt familjecenter fortsätter. Välbefinnandekontroller och livsstilscoachningar tas i användning och integreras i Apotti. Stadsövergripande distanstjänster inom motion och kultur för äldre personer utvecklas. Strukturer för ett organisationssamarbete utifrån kundens behov utvecklas inom familje- och socialtjänsterna och samarbetet med organisationerna stärks. Arbetet med att utveckla och integrera tjänsten Omaolo och verktyget Terveyshyötyarvio i Apotti fortsätter.
Användningen av e-tjänster utökas och distansförbindelser utnyttjas också inom multiprofessionellt samarbete. Olika slags lösningar inom snabbkommunikation och robotik utökas i kundtjänsten så att de delvis ersätter kontakter per telefon. Kunden drar nytta av tjänster som är oberoende av tid och plats samtidigt som organisatören eller producenten sparar på kostnaderna. Även telefontjänster kommer dock att behövas i framtiden och utvecklingen av dem fortsätter.
Maisa-portalen tillhandahåller e-tjänster inom social- och hälsovården. Maisas tillgänglighet och användbarhet vidareutvecklas och dess funktioner breddas.
Det i servicestrategin fastställda servicelöftet om digitala tjänster tar hänsyn till olika servicebehov och kundernas förmåga. Detta beaktas även när digitala tjänster utvecklas. Servicelöftet för digitala tjänster är följande: de digitala kontaktkanalerna fungerar dygnet runt och kontakterna via dem besvaras inom två vardagar.
Arbetsrutiner underlättas med digitala lösningar. Mjukvarurobotik används för att automatisera rutinmässigt arbete när det är ändamålsenligt och möjligt. Verksamhetsstyrningssystem utvecklas för att styra arbetet för den yrkesutbildade personalen, planeringen av arbetsskiften och effektiviseringen av lokalernas användning.
Digitaliseringen utvecklas och utnyttjas aktivt både genom egna och riksomfattande åtgärder. Särskilt de riksomfattande lösningarna för förebyggande av olyckor och för räddningsväsendets e-tjänster påverkar tjänsternas utveckling enligt stadsstrategin så att de kan bli smidigare och oberoende av tid och plats. Utvecklingen av larm-, lednings- och lägesbildsystem fortsätter i samarbete på nationell nivå.
Integreringen av räddningsväsendets ICT-tjänster till social-, hälsovårds- och räddningssektorns gemensamma ICT-tjänster planeras under 2023 så att ändringarna kan genomföras 1.1.2024.
Förvaltningsövergripande program i stadsstrategin
Helsingfors stadsstrategi genomförs under fullmäktigeperioden 2021–2025 i följande fyra förvaltningsövergripande programhelheter: 1. ansvarsfull och hållbar ekonomi, 2. ambitiöst klimatansvar, 3. trivsam stad samt 4. förebyggande av segregation. En ansvarsfull och hållbar ekonomi har lyfts fram separat som ett strategiskt mål för social-, hälsovårds- och räddningssektorn och beskrivs i punkt 4.1. Man deltar också i det stadsövergripande arbetet i de övriga programmen, och genomförandet av dem inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn preciseras senare.
Verksamhetmål i budgeten
Social-, hälsovårds- och räddningssektorn har sammanlagt sju bindande verksamhetsmål för stadsstrategins genomförande. De bindande målen är: 1. Vi främjar helsingforsarnas välmående och hälsa och förebygger utslagning. 2. Prehospital akutsjukvård tillhandahålls enligt beställarens krav. 3. Motionsavtalet används inom alla sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster. 4. Antalet äldre personer som får anstaltsvård dygnet runt minskar. 5. Kunderna uppmuntras till aktiv användning av Maisa-portalen genom att effektivisera besvarandet av kundernas meddelanden i Maisa. 6. Räddningsväsendets insatsberedskap är tillräcklig och ändamålsenlig. 7. Olyckor förebyggs genom att öka stadsbornas och de i Helsingfors verksamma aktörernas förmåga att hindra olyckor och begränsa konsekvenserna av dem. De bindande verksamhetsmålen har till syfte att förbättra helsingforsarnas hälsa, välbefinnande och säkerhet.
De stadsövergripande målen för främjande av välbefinnande och hälsa (HYTE) är två. Det första målet är att förbättra det tidiga stödet för psykiskt välbefinnande i barns och ungas vardag. Åtgärden som sektorn vidtar inom familje- och socialtjänsternas basservice för barn och unga samt tjänster för tidigt stöd är att säkerställa att personalen är förtrogen med och använder CA-modellen, dvs. verktyget för att ta upp frågor. Basservicen omfattar rådgivningsverksamhet för barn samt skol- och studerandehälsovård. Tjänster för tidigt stöd omfattar hemtjänster för barnfamiljer, socialhandledning för barnfamiljer samt familjerådgivning. Målet är att 70 procent av personalen är förtrogen med CA-modellen och att 50 procent använder den.
Det andra stadsövergripande målet för välbefinnande och hälsa är att förbättra de äldres möjligheter att röra sig, motionera och delta i hobbyverksamhet tillsammans. Den första åtgärden som vidtas är att säkerställa att motionsavtalet används inom alla sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster. Målet är en användningsgrad på 70 procent bland sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgspatienterna. Den andra åtgärden är att man i Seniorinfos uppsökande arbete ger information och handledning som uppmuntrar till rörelse och motion, med beaktande av tjänsten Motionsluren. Detta mäts med antalet kontakter i samband med Seniorinfos uppsökande arbete.
De övriga stadsövergripande målen för verksamheten är att förbättra driftsekonomins produktivitet och att beakta stadsförnyelsen.
Produktivitetsmålet för stadsorganisationens driftsekonomiska utgifter enligt stadsstrategin är 0,5 procent. De närmare åtgärdsplanerna för att social-, hälsovårds- och räddningssektorn ska uppnå målet anges i verksamhetsplanen för 2023, efter att den statliga finansieringen har säkerställts.
Det stadsövergripande målet i budgeten för stadsförnyelsen 2023 är att öka trygghetskänslan i stadsförnyelseområdena genom att utveckla stadsmiljön och tjänsterna. Sektorn har som mål att utöka lågtröskeltjänsterna inom missbrukar- och mentalvården i stadsförnyelseområdena samt att säkerställa en tillräcklig och ändamålsenlig insatsberedskap för räddningsverksamheten. Räddningsverksamheten bedöms enligt en mätare där den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet ska vara högst sex minuter i minst 50 procent av uppdragen inom riskområde I för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3.
Ekonomisk hållbarhet
Verksamhetsbidraget för social-, hälsovårds- och räddningssektorn 2023 baserar sig på statlig finansiering. Årsbidraget ska täcka avskrivningarna, vilket är den grundläggande utgångspunkten för fastställandet verksamhetsbidragets nivå. Avskrivningarnas andel bör bli kvar efter att verksamhetsbidraget dragits av från den statliga finansieringen som erhållits i form av statsandelar. Social-, hälsovårds- och räddningssektorns omkostnader stiger från 2022, eftersom den statliga finansieringen också ska täcka kostnaderna för de stadsövergripande tjänsterna och informationssystemen enligt serviceavtalet mellan stadskansliet och sektorn. Dessutom kommer sektorn att ansvara för utgifter i samband med sysselsättningen, som tidigare har betalats stadsövergripande. Dessa har i huvudsak statistikförts som kostnader för social-, hälsovårds- och räddningssektorn och beaktats i den statliga finansieringen.
Det bindande budgetmomentet för social-, hälsovårds- och räddningssektorn är sektorns verksamhetsbidrag. Fördelningen av anslagen mellan social-, hälsovårds och räddningstjänsterna och HUS-sammanslutningen anges i de icke-bindande budgetmomenten. Social-, hälsovårds- och räddningsnämnden fastställer anslagens fördelning i en dispositionsplan.
Ökningen i omkostnaderna riktas främst till basservicen, där den största kostnadsökningen orsakas av befolkningstillväxten. Det ökade servicebehovet på grund av ökat antal äldre personer tillgodoses.
Produktivitet och enhetskostnader
Sektorns produktivitet beräknas som ett index genom att ställa förändringarna i antalet kunder som använder tjänsterna eller förändringarna i antalet prestationer i relation till förändringarna i budgetmomentet för deflaterade driftskostnader för social- och hälsovårdstjänster. Produktiviteten förbättras om kundunderlaget/antalet prestationer ökar snabbare eller minskar långsammare än kostnaderna. Till följd av coronaepidemin 2021 och 2022 minskade produktiviteten inom många tjänster i och med att verksamheten antingen avbröts eller minskade. En förbättring av produktiviteten eftersträvas främst genom att utöka och bredda de digitala tjänsterna.
Social- och hälsovårdstjänsternas kostnader per enhet 2023 har beräknats utifrån prognosen för 2022 med beaktande av basserviceindexets förändring och produktivitetsmålet. Prognosen för enhetskostnaden påverkas till exempel av coronapandemin, som ledde till att en del av verksamheten varit tillfälligt stängd medan de fasta kostnaderna och personalkostnaderna varit oförändrade.
År 2022 minskar social- och hälsovårdstjänsternas lokalyta med ca 17 200 kvadratmeter från år 2021, och år 2023 kommer lokalytan att minska med 18 900 kvadratmeter jämfört med år 2021.
Sektorns prestationsmål för 2023 grundar sig på den prognostiserade nivån för 2022. Coronapandemin samt jämförbarheten i kund- och patientdatasystemet Apottis rapportering kan orsaka osäkerhet kring hur prestationsmålen ska fastställas.
Bedömning av budgetens effekter
Effekter på barn
Budgetåtgärderna främjar barns, ungas och familjers välbefinnande genom att förebygga utslagning, stärka det psykiska välbefinnandet och delaktigheten hos barn och unga, och flytta tyngdpunkten i tjänsterna från barnskydd och specialiserad sjukvård till stöd och vård i ett tidigare skede. Tjänsteutvecklingen eftersträvar också tillräckligt stöd för dem som behöver mer omfattande tjänster. Effekterna är positiva och långsiktiga. Helsingfors följer Unicefs modell Barnvänlig kommun, som till exempel främjar tillgodoseendet av de mest utsatta barnens rättigheter och stärker beaktandet av barn och unga i tjänsterna och beslutsfattandet. Helsingfors kommer i samband med detta att utveckla och implementera en modell för bedömning av effekterna på barn.
Effekter på jämställdhet och likabehandling
I social-, hälsovårds- och räddningssektorns tjänster är det kundens behov som avgör vilka tjänster som erbjuds. Behovet av tjänster bedöms individuellt med beaktande av olika riskfaktorer och andra faktorer som påverkar situationen, av vilka en kan vara personens kön. Målet är att tillhandahålla lämpliga tjänster i rätt tid och även att minska skillnaderna i hälsa och välbefinnande överlag. Genomförandet av dessa säkerställs genom budgeten. Sektorn iakttar den stadsövergripande jämställdhets- och likabehandlingsplanen för tjänster 2022–2025. Bedömningen av kundernas vård- och servicebehov genomförs likvärdigt och behoven hos specialgrupper, olika kön och minoriteter beaktas när det gäller tillgången till vård.
Effekter på hälsa och välbefinnande
Sektorns prioritetsområden för år 2023 stöder en minskning av skillnaderna i hälsa och välbefinnande, som är ett centralt mål för välfärdsreformen. En del av helsingforsarna befinner sig i en ytterst utsatt position, vilket innebär en anhopning av problem och risker i samband med hälsa och livskvalitet. Även coronapandemin har påverkat och påverkar på många sätt befolkningens välbefinnande, hälsa, säkerhet samt behovet av social- och hälsovårdstjänster. Situationen kan avhjälpas genom mångsidiga och tillgängliga tjänster i rätt tid. Tillgången till tjänster förbättras genom att utveckla verksamhetsmodeller som till exempel ger fortare tillgång till tjänsterna via olika kanaler och som kan hjälpa att söka och identifiera kunder som befinner sig i riskzonen. En integration av tjänsterna ökar välbefinnandet och delaktigheten särskilt hos dem som är allra svårast att nå. Tillgången och tillgängligheten till tjänsterna kan också främjas med hjälp av flera producenter. Förebyggande tjänster utvecklas för att stödja personligt ansvarstagande. Utvecklingen av digitala tjänster och lågtröskeltjänster ger nya möjligheter för detta. Vid utvecklingen av digitala tjänster bör man dock ta hänsyn till att alla inte har möjlighet att utnyttja dem. Sektorn förebygger digital utslagning i samband med verkställandet av stadens jämställdhets- och likabehandlingsplan 2022–2025.
Miljöeffekter
När social- och hälsovårdssektorn och räddningsväsendet slås samman organiseras miljöledningen inom den nya sektorn så, att sektorn även i fortsättningen identifierar och uppfyller sitt miljöansvar på ett heltäckande och målinriktat sätt. Det finns en vilja att utnyttja den sakkunskap om miljöfrågor som personalen från de båda organisationerna besitter. Utvecklingen av servicenätet och digitaliseringen av tjänster möjliggör positiva klimateffekter i många servicekedjor bland annat genom sänkt energiförbrukning vid effektivare lokalanvändning och genom minskade utsläpp från trafiken. Möjligheterna att minska engångsanvändningen utvärderas på nytt i samband med återhämtningen efter coronapandemin. Den ökade användningen av engångsprodukter som var nödvändig under pandemin kan nu köras ner kontrollerat och med eftertanke för att främja en minskad klimatpåverkan och en minskad konsumtion av naturresurser.
Effekter på personalen
Nästan 15 500 personer arbetar inom social-, hälsovårds- och räddningssektorn. En ökning av personalstyrkan har skrivits in i budgeten i enlighet med ändringarna i personaldimensioneringen. Ökningen gäller bland annat dygnetruntservicen för äldre, barnskyddet och hälsostationerna. Budgeten gör det möjligt att förbättra personaltillgängligheten och personalomsättningen med mångsidiga metoder, bland annat genom att effektivisera samarbetet med läroanstalterna, utveckla arbetsgivarbilden och ordna läroavtalsutbildningar. En minskad personalomsättning eftersträvas genom bättre ledarskap och arbetshälsa. Budgeten har i detta skede inte kunnat beakta effekterna av välfärdsområdenas löneharmonisering på lönenivåernas konkurrenskraft i Helsingfors. Företagshälsovårdens tjänster förändras i och med en externalisering. De tjänster som kommer bort från företagshälsovården ska kunna ersättas med sektorns egna tjänster för ledning av arbetshälsa (bl.a. intensifierat stöd till chefer och arbetsgemenskaper).
Personalplan
Antalet anställningar inom social- och hälsovårdssektorn och räddningsväsendet beräknas uppgå till ca 14 000 i slutet av 2022. År 2022–2024 kommer ca 1 700 anställda att uppnå pensionsåldern.
Problemen med tillgången till yrkesutbildad personal inom social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet är aktuella också 2023. Inom social- och hälsovården råder det främst brist på läkare, sjukskötare, hälsovårdare, närvårdare samt socialarbetare och socialhandledare. Arbetskraftens intresse för sektorn höjs genom att fortsätta förbättra arbetsgivarbilden och sörja för konkurrenskraftiga anställningsvillkor. Personalomsättningen minskas genom att förbättra personalupplevelsen och genom att främja personalens interna rörlighet och sysselsättningen av partiellt arbetsföra.
Räddningsväsendet lider av en nationell brist på räddningsarbetare. Branschen behöver 1 000 nya räddningsarbetare fram till slutet av 2030 samtidigt som 1 500 pensioneras. Helsingfors stads räddningsverk står för över tio procent av det här behovet. Räddningsskolans utbildningsvolymer kan i nuläget ersätta pensioneringar och bortfall på grund av arbetskraftens naturliga rörlighet, men de kommande nya räddningsstationernas personal måste rekryteras från annat håll. Konkurrensen om arbetskraften är hård, eftersom alla räddningsverk behöver mer personal för att kunna utveckla sin insatsberedskap och sina tjänster. På grund av det här är det synnerligen viktigt att stadens egen räddningsskola fortsätter sin verksamhet. Utmaningarna med personaltillgången i Helsingfors beror på höga levnadskostnader i förhållande till låg lön och hög kravnivå, samt på rekryteringar i andra räddningsverk.
Samarbetet med läroanstalterna effektiviseras och arbetets attraktionskraft främjas bland annat genom att höja kvaliteten på handledningen under praktiktiden och genom att stödja betalda praktikperioder i slutet av studierna. Olika flexibla studievägar skapas i samarbete med läroanstalterna för att uppnå behörighetskraven inom social- och hälsovården. Arbetsgivarbilden och arbetsgivarens marknadsföring vidareutvecklas planmässigt. Synligheten främjas till exempel genom positiva karriärhistorier och verksamhet med arbetstagarambassadörer.
Sysselsättningen av sjukskötare med invandrarbakgrund främjas genom att möjliggöra sådan arbetserfarenhet som fordras för en examen inom social- och hälsovårdssektorn. Internationell rekrytering stöds genom att utveckla utbildningen i finska och genom att coacha enheter som tar emot utländsk arbetskraft. Arbetskraftsinvandring främjas aktivt tillsammans med olika aktörer.
Ledarskapsmodellen har uppdaterats i samband med förberedelserna för välfärdsreformen. Målet är att förbättra kundupplevelsen, personalupplevelsen och arbetsgivarbilden genom att bland annat främja kundorienterat gemensamt arbete, smidighet i arbetet, kostnadseffektivitet och kollektivt ledarskap. Framgången i arbetet säkerställs genom coachande ledarskap, och ett smidigt arbete möjliggörs bland annat genom att stärka den gemensamma uppfattningen om målen och genom att snabbt ta tag i situationer där arbetet av någon anledning inte fungerar. Konceptet med självledarskap och kollektiv ledarskap främjas och arbetsgemenskaperna stöds genom coachningar och chefernas nätverk.
Personalupplevelsen mäts regelbundet. De gemensamma målen för arbetshälsa och arbetarskydd utarbetas utgående från stadens program för arbetshälsa och från resultaten av personalenkäten Kommun10, som genomfördes hösten 2022. Stödet till chefer och arbetsgemenskaper säkerställs även efter att företagshälsovården externaliserats. Coachande och inkluderande ledarskap är en viktig del av en god personalpolitik. God samverkan är nyckeln till delaktighet och engagemang hos personalen. Samverkan på arbetsenhetsnivå säkerställs.
I fråga om kompetensutvecklingen ägnar man särskild uppmärksamhet åt ledningen av organiseringsarbetet, arbetets smidighet och främjandet av arbetshälsa, utvecklandet av servicekedjor samt åt stärkandet av yrkeskunskap. Kollaborativt lärande och kunskapsdelning bland arbetstagare stöds till exempel med hjälp av mentorprogram. Personalen erbjuds mångsidiga möjligheter till lärande oberoende av tid eller plats bland annat via lärplattformen Oppiva-verkko.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Tyngdpunkt i strategin | Mål | Mätare | Koppling till strategiprogrammen |
| MÅL FÖR SEKTORN | |||
| Helsingforsarnas välbefinnande och hälsa förbättras | Vi främjar helsingforsarnas välbefinnande och hälsa och förebygger utslagning. | Mätare 1: Tillgången till vård och tjänster för neuropsykiatriska klienter förbättras inom ramarna för verkställighetsplanen för barn och unga med psykisk ohälsa. Mätningen av kundnöjdheten bland neuropsykiatriska klienter inleds på vårdstigen på basnivå och kundnöjdheten förbättras. | Förebyggande av segregation |
| Mätare 2: Servicekedjan för barnfamiljer med våld i nära relationer framskrider planenligt. År 2023 deltar minst 1 000 anställda i utbildningar om våld i nära relationer. | Förebyggande av segregation | ||
| Mätare 3: Bostadslösheten minskar. Antalet bostadslösa är 800 i slutet av 2023. (Utgångsnivå 2021: 1 297 bostadslösa) | Förebyggande av segregation | ||
| Mätare 4: Hälsostationernas vårdgaranti uppfylls. Akutvård kan erbjudas samma eller följande dag, icke-brådskande vård inom 14 dygn. | Förebyggande av segregation | ||
| Mätare 5: Minst 90 % av kunderna under en månad kontaktas samma dag inom mun- och tandvården. | Förebyggande av segregation | ||
| Mätare 6: Kundnöjdheten är minst 70 (NPS) inom mun- och tandvården. | Förebyggande av segregation | ||
| Mätare 7: 20 % av de regelbundna kunderna inom hemvården är kunder inom distansvård med bild (Utgångsnivå 8/2022: 14 %) | Förebyggande av segregation | ||
| Mätare 8: 70 % av alla kunder inom sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna har ett motionsavtal. (Utgångsnivå: 8/2022: 67 %) | Förebyggande av segregation | ||
| Prehospital akutsjukvård tillhandahålls enligt beställarens krav. | Mätare 1: Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst åtta minuter i minst 60 % av uppdragen i prioritetskategorierna A och B. | Trivsam stad och förebyggande av segregation | |
| En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt | Antalet äldre i anstaltsvård dygnet runt minskar jämfört med året innan. | Mätare: Anstaltsvårdens andel inom dygnetruntvården minskar jämfört med året innan (andelen patienter i anstaltsvård av alla patienter som får dygnetruntvård). (Utgångsnivå 8/2022: 19 %) | En ansvarsfull och hållbar ekonomi |
| Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag | Kunderna uppmuntras till aktiv användning av Maisa genom att effektivera responsen på kundernas meddelanden via Maisa. | Mätare: 75 % av alla meddelanden besvaras inom två (2) arbetsdagar. | Trivsam stad |
| Helsingfors stads karaktär och säkerhet värnas | Räddningsväsendets insatsberedskap är tillräcklig och ändamålsenlig. | Mätare: Den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3 är högst sex minuter i minst 50 % av uppdragen i riskområde I. | Trivsam stad och förebyggande av segregation |
| Helsingfors stads karaktär och säkerhet värnas | Olyckor förebyggs genom att öka stadsbornas och de i Helsingfors verksamma aktörernas förmåga att hindra olyckor och begränsa konsekvenserna av dem. | Mätare: Målnivå 11 000 säkerhetspoäng. (Utgångsnivå 2021: 10 558 säkerhetspoäng) |
Andra verksamhetsmål
| Tyngdpunkt i strategin | Mål | Mätare | Koppling till strategiprogrammen |
| STADSÖVERGRIPANDE MÅL ELLER GEMENSAMT MÅL FÖR SEKTORERNA | |||
| Främjande av välbefinnande och hälsa | Det tidiga stödet för psykiskt välbefinnande i barns och ungas vardag förbättras | Mätare 1: 70 % av personalen inom familje- och socialtjänsternas basservice för barn och unga samt tjänster för tidigt stöd är förtrogna med och använder CA-modellen, dvs. verktyget för att ta upp frågor. | Förebyggande av segregation |
| Mätare 2: 50 % av personalen inom familje- och socialtjänsternas basservice för barn och unga samt tjänster för tidigt stödanvänder CA-modellen, dvs. verktyget för att ta upp frågor. | |||
| Främjande av välbefinnande och hälsa | De äldres möjligheter att röra sig, motionera och delta i hobbyverksamhet tillsammans förbättras | Mätare 1: 70 % av alla kunder inom sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna har ett motionsavtal. (Utgångsnivå: 8/2022: 67 %) | Förebyggande av segregation |
| Mätare 2: Samarbetet kring Motionsluren, som tillhandahålls av telefontjänsten inom Helsingfors idrottstjänster, har inletts: JA/NEJ | |||
| En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt | Driftsekonomins produktivitet förbättras | Mätare 1: Social-, hälsovårds- och räddningssektorn ökar produktiviteten med minst 0,5 % jämfört med omkostnaderna 2022. | En ansvarsfull och hållbar ekonomi |
| Stadsförnyelse | Trygghetskänslan förbättras i stadsförnyelseområdena genom att utveckla stadsmiljön och tjänsterna. | Mätare 1: Lågtröskeltjänsterna inom missbrukar- och mentalvården utökas i stadsförnyelseområdena. | Trivsam stad och förebyggande av segregation |
| Mätare 2: Räddningsverksamhetens insatsberedskap höjs till den nivå som den övervakande myndigheten förutsätter genom att inrätta nya räddningsstationer och lätta räddningsstationer: 1/2023 öppnas en räddningsstation i Kånala och 6/2023 inrättas en lättstation i Mosabacka där en spetsenhet placeras. | Trivsam stad och förebyggande av segregation |
Prestationsmål och ekonomiska mål
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Social- och hälsovårdstjänster, prestationsmål | ||||||
| Barnskydd, öppenvård, barn | 2 548 | 3 350 | 2 800 | 2 600 | 2 600 | 2 600 |
| Barnskydd, institutionsvård, dygn | 214 946 | 215 000 | 212 000 | 249 500 | 249 500 | 249 500 |
| Stöd förnärståendevård, klienter, handikapparbete | 1 946 | 1 900 | 2 000 | 2 000 | 2 000 | 2 000 |
| Personlig hjälp, klienter | 2 739 | 2 920 | 2 920 | 2 940 | 2 940 | 2 940 |
| Barn som behöver särskilt stöd med stöd av socialvårdslagen (<18 år) | 1 992 | 2 100 | 2 100 | 2 100 | 2 100 | 2 100 |
| Bedömning av särskilt stödbehov med stöd av (<18 år) | 8 003 | 9 600 | 8 100 | 8 100 | 8 100 | 8 100 |
| Läkarmottagning på hälsostationen, besök | 256 177 | 430 000 | 300 000 | 430 000 | 430 000 | 430 000 |
| Läkarmottagning på hälsostationen, andra tjänster*** | 260 823 | 270 000 | 300 000 | 270 000 | 270 000 | 270 000 |
| Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, besök | 1 274 049 | 400 000 | 600 000 | 400 000 | 400 000 | 400 000 |
| Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, andra tjänster | 1 186 675 | 530 000 | 600 000 | 530 000 | 530 000 | 530 000 |
| Tandvård, besök | 348 866 | 402 000 | 443 600 | 485 000 | 485 000 | 485 000 |
| Tandvård, andra tjänster | 2 927 | 26 600 | 30 000 | 20 000 | 20 000 | 20 000 |
| Besök inom den psykiatriska öppenvården | 288 284 | 182 000 | 300 000 | 300 000 | 300 000 | 300 000 |
| Den psykiatriska öppenvården, andra tjänster | 68 527 | 75 000 | 45 000 | 45 000 | 45 000 | 45 000 |
| Vårddagar på psykiatrisk bäddavdelning | 59 729 | 64 000 | 62 000 | 62 000 | 62 000 | 62 000 |
| Poliklinisk missbrukarvård, besök per år | 40 449 | 54 000 | 48 000 | 50 000 | 50 000 | 50 000 |
| Missbrukarvård, institutionsvård, antal dygn tot. | 22 602 | 22 000 | 22 000 | 22 000 | 22 000 | 22 000 |
| Boendetjänster för klienter inom psykiatrisk vård (egna och köpta), dygn | - | 770 000 | 812 600 | 812 600 | 812 600 | 812 600 |
| Boendetjänsterför bostadslösa, dygn | - | 520 000 | 580 000 | 580 000 | 580 000 | 580 000 |
| Somatisk sjukvård, avslutade vårdperioder | 10 671 | 13 500 | 11 000 | 13 800 | 13 800 | 13 800 |
| Långvarig dygnetruntvård av äldre (serviceboende och institutionsboende) | 1 432 519 | 1 480 000 | 1 472 856 | 1 500 000 | 1 540 000 | 1 560 000 |
| Hemvård, besök* | 3 753 931 | 4 050 000 | 3 635 373 | 4 000 000 | 4 010 000 | 4 030 000 |
| Hemvård, övriga ärenden** | 428 855 | 10 000 | 12 923 | 10 000 | 10 000 | 10 000 |
| Räddningsverket, prestationsmål | ||||||
| Säkerhetspoäng | 10 558 | 11 000 | 10 620 | 11 200 | 11 400 | 11 600 |
| Den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3 är högst 6 minuter i minst 50 % av uppdragen i riskområde I | 52 | 50 | 48 | 52 | 54 | 56 |
| Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst 8 minuter i minst 70 % av uppdragen i prioritetsklasserna A och B | 58 | 60 | 54 | 60 | 62 | 64 |
| Verksamhetens omfattning | ||||||
| Brand- ochräddningsuppgifter exkl. första insatsen | 8 581 | 8 800 | 7 072 | 8 900 | 9 000 | 9 100 |
| Prehospital akutsjukvård inkl. första insatsen | 63 888 | 64 900 | 61 842 | 65 800 | 66 700 | 67 700 |
| *sisältää kotihoidon oman toiminnan, kuvallisen etähoidon (muutos aiempaan), kuntouttavan arviointiyksikön ja kotihoidon lääkäripalvelujen käyntisuoritteet sekä osto- ja palvelusetelituotannon | ||||||
| ** sisältää kotihoidon oman tuotannon, kuntouttavan arviointiyksikön ja kotihoidon lääkäripalvelujen puhelut ja sähköisen asioinnin suoritteet HUOM! Kuvallista etähoitoa on seurattu osana kotihoidon muuta asiointia, THL:n luokituksessa kuvallinen etähoito on määritelty käynniksi ja vuonna 2022 kuvallista etähoitoa seurataan osana kotihoidon käyntejä | ||||||
| ***Terveysasemien hoitajan vastaanotto muutettu, muu asiointi (v. 2022), lisätty päivystysapu |
Personalplan
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Användning av personal social- och hälsovårdstjänster | ||||||
| SEKTORNS FÖRVALTNING | ||||||
| Antal anställda | 977 | 962 | 850 | 850 | 850 | 850 |
| Årsverken | 897 | 830 | 830 | 830 | 830 | 830 |
| FAMILJE- OCH SOCIALTJÄNSTER | ||||||
| Antal anställda | 3 880 | 3 862 | 3 820 | 3 850 | 3 850 | 3 850 |
| Årsverken | 3 513 | 3 333 | 3 333 | 3 340 | 3 340 | 3 340 |
| HÄLSO- OCH MISSBRUKARTJÄNSTER | ||||||
| Antal anställda | 3 937 | 3 988 | 3 900 | 3 800 | 3 800 | 3 800 |
| Årsverken | 3 643 | 3 441 | 3 441 | 3 400 | 3 400 | 3 400 |
| SJUKHUS-, REHABILITERINGS- OCH OMSORGSTJÄNSTER | ||||||
| Antal anställda | 6 155 | 6 045 | 6 100 | 6 230 | 6 230 | 6 230 |
| Årsverken | 5 865 | 5 216 | 5 216 | 5 800 | 5 800 | 5 800 |
| Användning av personal Räddningstjänster | ||||||
| Antal anställda | 760 | 805 | 818 | 852 | 881 | 877 |
| Årsverken | 735 | 776 | 762 | 796 | 825 | 849 |
| Antal anställda tot. | 15 709 | 15 662 | 15 488 | 15 582 | 15 611 | 15 607 |
| Antal årsverken tot. | 14 653 | 13 596 | 13 582 |
Nyckeltal som beskriver produktiviteten
Produktivitetsmätare
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Social-, hälsovårds- och räddningssektorn | ||||||
| Produktivitetsindex, Produktivitet 2021 = 100 | 100,0 | 111,4 | 108,9 | 102,5 | 101,5 | 101,9 |
Utveckling i kostnaderna per enhet
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Social- och hälsovårdstjänster* | ||||||
| Totalkostnader för barnskydd/klient (inkl. klienter enligt barnskyddslagen och socialvårdslagen) | 12 611 | 12 530 | 12 510 | 12 723 | 12 952 | 13 198 |
| Totalkostnader inom arbetet med personer med funktionsnedsättning/klient | 14 410 | 15 171 | 15 429 | 15 707 | 16 005 | |
| Totalkostnader för hälsostationerna/prestation | 56 | 84 | 63 | 64 | 65 | 66 |
| Totalkostnader inom psykiatri- och missbruktartjänsterna/klient | 4 567 | 3 816 | 4 147 | 4 217 | 4 293 | 4 375 |
| Totalkostnader inom mun- och tandhälsovården/klient | 498 | 421 | 492 | 500 | 509 | 519 |
| Totalkostnader inom hemvården/prestation (egen verksamhet och distansbesök) | 36 | 38 | 43 | 44 | 44 | 45 |
| Räddningsverket | ||||||
| Pelastustoimen yksikkökustannukset, netto** | 78,9 | 81,2 | 84,9 | 87,7 | ||
| Kiireellisen ensihoiton yksikkökustannukset, brutto*** | 23,9 | 26,3 | 27,5 | 29,8 | ||
| ** Toimialan yleiskatteesta rahoittama osuus | ||||||
| *** Netto = 0, jonka johdosta ilmoitetaan bruttokulut |
Ändring i procent i enhetskostnaderna
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Social- och hälsovårdstjänster | ||||||
| Totalkostnader för barnskydd/klient (inkl. klienter enligt barnskyddslagen och socialvårdslagen) | 0,96 | −0,64 | −0,16 | 1,54 | 1,80 | 1,90 |
| Totalkostnader inom arbetet med personer med funktionsnedsättning/klient | 5,28 | 7,07 | 1,80 | 1,90 | ||
| Totalkostnader för hälsostationerna/prestation | -36,36 | 50,00 | −25,00 | −23,81 | 1,56 | 1,54 |
| Totalkostnader inom psykiatri- och missbruktartjänsterna/klient | 22,77 | −16,44 | 8,67 | 10,51 | 1,80 | 1,91 |
| Totalkostnader inom mun- och tandhälsovården/klient | 11,41 | −15,46 | 16,86 | 18,76 | 1,80 | 1,96 |
| Totalkostnader inom hemvården/prestation (egen verksamhet och distansbesök) | 0,00 | 5,56 | 13,16 | 15,79 | 0 | 2,27 |
| Räddningsverket | ||||||
| Pelastustoimen yksikkökustannukset, netto | 3% | 5% | 3% | |||
| Kiireellisen ensihoiton yksikkökustannukset, brutto | 10% | 5% | 8% |
Mätare för lokalanvändningen
| 2021 | 2022 | Prognos 2022 | 2023 | 2024 | 2025 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Social- och hälsovårdstjänsters lokalanvändning | ||||||
| lokaler, m2 | 482 224 | 465 030 | 465 030 | 463 287 | 461 922 | 469 047 |
| Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet användare | 0,95 | 0,90 | 0,90 | 0,89 | 0,88 | 0,88 |
| Hallintokunnan oma mittari: tilat m2/vakanssi | 34,7 | 33,5 | 33,5 | 33,3 | 33,0 | 34,0 |
| Räddningsverket *** | ||||||
| Henkilöstön käytettävissä olevat tilat (m2) | 13 594,0 | 15 355,0 | 15 976,0 | 16 226,0 | 17 257,0 | |
| Henkilöstön käytettävissä olevat tilat / HTV (m2) | 18,5 | 20,2 | 20,1 | 19,7 | 20,3 | |
| *** Uusi tunnusluku |