1 40 01 Stadskansliet

1 000 €	Förbrukning 2021	Budget 2022	Prognos 2022	Förslag 2023	Budget 2023	Ekonomi- plan 2024	Ekonomi- plan 2025
Inkomster sammanlagt	10 329	16 486	20 887	83 522	83 522	83 522	83 522
Utgifter sammanlagt	130 385	128 310	128 408	136 879	138 129	137 685	137 685
Överskridningsrätter		1 025
Verksamhetsbidrag	−120 056	−111 824	−107 522	−53 357	−54 607	−54 163	−54 163
Avskrivningar	14 386	8 000	11 557	12 716	12 716	14 389	17 165
Räkenskapsperiodens resultat	−134 442	−119 824	−119 079	−66 073	−67 323	−68 552	−71 328
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−134 442	−119 824	−119 079	−66 073	−67 323	−68 552	−71 328
Förändring, %
Inkomster		59,6	26,7	406,6	406,6
Utgifter		−1,6	0,1	6,7	7,7	−0,3

Utgifter och verksamhetsbidrag för år 2023 är inte jämförbara med utgifter och verksamhetsbidrag för föregående år på grund av reformen av hyresmodellen. Den jämförbara förändringen av utgifterna mellan 2022 och 2023 är 8,6 miljoner euro / 7 procent.

Centrala prioriteringar i budgeten 2023 och sammandrag

• Förberedelser för överföringen av arbets- och näringstjänsterna som en del av TE2024-reformen.
• Verksamheten och tjänsterna utvecklas med digitala medel.
• Produktiviteten och verksamhetens effektivitet förbättras.
• Målet är att i enlighet med BM-programmet bygga 8 000 nya bostäder år 2023.
• Stadsreformen främjas med hjälp av ett övergripande åtgärds- och investeringsprogram.

Förberedelser för överföringen av arbets- och näringstjänsterna som en del av TE2024-reformen

Staden förbereder sig för en eventuell TE2024-reform som skulle innebära att största delen av statens sysselsättningsfrämjande tjänster överförs till kommunernas ansvar fr.o.m. 1.1.2025. I samband med reformen skulle stadens roll inom arbets- och näringspolitiken växa, och förändringen skulle föra med sig nya lagstadgade uppgifter för staden. Överföringen av organiseringsansvaret för med sig många beredningsuppgifter med anknytning till personal, ekonomi och organisation.

Verksamheten och tjänsterna utvecklas med digitala medel

Staden stöder reformen av sin verksamhet och sina tjänster genom att påskynda digitaliseringen. De viktigaste gemensamma applikationstjänsterna inom staden omarbetas och en verksamhetsmodell skapas tillsammans med DigiHelsingfors Ab, ett nytt bolag som erbjuder tjänster inom infrastruktur och grundläggande informationsteknik. Digitaliseringen av olika arbetsuppgifter inom personalförvaltning, personalledning och kunskapsbaserat ledarskap fortgår under ett flertal år. Så fort staden lyckats stabilisera användningen av lönesystemet och få till stånd en förändring av arbetssätten är det meningen att ett nytt HR-helhetssystem, som stöder chefernas arbete, ska konkurrensutsättas.

Produktiviteten och verksamhetens effektivitet förbättras

Man försöker tillföra stadens ekonomi spelrum genom att allt mer ambitiöst sträva efter effektivitet och arbeta för ett bättre resultat-insatsförhållande i all egen verksamhet och serviceproduktion. De reformprojekt genomförs som allra bäst tillför stadens verksamhet effektivitet, produktivitet, ekonomiskt spelrum och resurser.

Målet är att i enlighet med BM-programmet bygga 8 000 nya bostäder år 2023

Byggandet av de 8 000 bostäderna främjas genom att samordna bostadsbyggandet i samband med områdesbyggnadsprojekt och kompletterande byggnation, utvidga områdesgrupparbetet samt göra bostadsproduktionsprocessen smidigare.

Stadsreformen främjas med hjälp av ett övergripande åtgärds- och investeringsprogram

Stadsreformen främjas genom att man förverkligar projekt som är inriktade på särskilda områden (Malmgård-Gamlas, Malm, Mellungsby, Havsrastböle i Nordsjö) i enlighet med det övergripande åtgärds- och investeringsprogrammet. De investeringar som riktas till områdena bör möjliggöra en årlig ökning av bilbeståndet på 2% samt att synliga förändringar genomförs och områdets trivsel förbättras.

Beskrivning av verksamheten

Stadskansliet sköter uppgiften som allmänt planerings-, berednings­ och verkställighetsorgan för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen och svarar för utvecklingen av staden. Stadskansliet sköter stadens centralförvaltning. Vid kansliet arbetar cirka tusen sakkunniga på de sex avdelningarna och i den interna inspektionen.

Näringslivsavdelningen skapar förutsättningar för stadsbornas sysselsättning och för att stadens näringsliv utvecklas. Den verkar också för en företagsvänlig servicekultur inom stadens organisation. Avdelningen svarar för stadens sysselsättningsåtgärder, samordnar migrationsfrågor och främjar arbetskrafts-, studerande- och företagarinvandring. Avdelningen stöder grundandet av nya företag och deras tillväxt och utvecklar det lokala företagsamhets- och innovationssystemet tillsammans med högskolor och andra samarbetspartner i området. Avdelningen arbetar för att Helsingfors ska bli världens mest hållbara och intelligenta resmål.

Förvaltningsavdelningen ansvarar för stadsfullmäktiges, stadsstyrelsens och borgmästarkollegiets verksamhetsförutsättningar och har hand om beslutsberedningen, verkställandet, de praktiska arrangemangen kring beslutsfattandet och sekreteraruppgifterna. Avdelningen styr och utvecklar stadens förvaltningsförfarande, dokumenthantering och ärendehantering samt stadens dataskyddsärenden. Avdelningen har hand om stadens juridiska intressebevakning och experttjänster. Den sköter också expeditionstjänsterna i stadshuskvarteren. Dessutom sköter avdelningen stadskansliets förvaltningstjänster.

Personalavdelningen har hand om stadens personalpolitik och praxis i fråga om de för hela staden gemensamma verksamheterna framgångs- och kompetensledning, personalplanering och främjande av tillgång till personal, om arbetshälsan och arbetssäkerheten, stödet till chefer när det gäller främjande av arbetsförmåga, arbetsgivarverksamheten samt styrningen av HR-processerna. Avdelningen sköter också personalutvecklingstjänsterna och förändringsstödet.

Strategiavdelningen sköter den strategiska utvecklingen och samordningen av strategiskt centrala ärendehelheter och projekt, styrningen av digitalisering och informationsadministration, statistik- och forskningsverksamheten samt internationella ärenden. Avdelningen samordnar stadens säkerhets- och beredskapsärenden.

Ekonomi- och planeringsavdelningen sköter styrningen av stadens ekonomi, verksamhet och koncern, upphandlingsväsendet, finansieringen, styrningen av planeringen och genomförandet av områdesbyggnadsprojekt, bostadspolitiken samt intressekontoret.

Kommunikationsavdelningen stöder stadsstrategin och varumärket genom en aktiv, tydlig, tillförlitlig och intressant kommunikation och marknadsföring och metoder som främjar delaktighet. Kommunikationsavdelningen ansvarar för kommunikationskanalerna, för att utveckla evenemangsinriktad verksamhet och för hanteringen av evenemang som staden ordnar tillsammans med partnerorganisationer. Till uppgiftsområdena hör också främjandet av jämställdhet och likabehandling mellan könen, allmän rådgivning och migrationsrådgivning samt förlikningsverksamhet.

Väsentliga förändringar under budgetåret vid varje servicehelhet och tjänst

I och med social- och hälsovårdsreformen övergår invånarhusverksamheten och mathjälpen Stadin Safka inklusive personal, vilka tidigare hört till social- och hälsovårdssektorns ansvarsområde, till stadskansliets kommunikationsavdelning.

Arbetsförmågefrämjande ledarskap sköts hädanefter av stadskansliets personalavdelning, inte längre av affärsverket företagshälsan (Företagshälsan Helsingfors).

En ny, för hela staden gemensam modell för organisationssamarbete och understödsverksamhet startas och samordnas vid stadskansliets kommunikationsavdelning.

Lagstiftningen förutsätter att Helsingfors stad separerar budgeten för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet, som grundar sig på statlig finansiering, från stadens budget (kommun-Helsingfors). På grund av särredovisningsskyldigheten bör kommun-Helsingfors fakturera de interna kostnaderna för stöd- och lokaltjänster, datasystemtjänster och andra tjänster som man producerar för social-, hälsovårds- och räddningssektorn. Faktureringen baserar sig på social-, hälsovårds- och räddningsverksamhetens kalkylmässiga andel av stadens hela verksamhet. Den summa som den allmänna förvaltningen och stadskansliet fakturerar social-, hälsovårds- och räddningssektorn upptas under stadskansliets inkomster. Uppskattningen för år 2023 är 72 618 186 euro.

1 40 01 (1 000 €)	Utgifter €	Andel av utgifterna på budget- momentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Stadskansliet sammanlagt	138 129	100 %	9819	8 %
Ändring av hyresmodellen	1 250	1 %
Stadskansliet, exkl. digitalisering och sysselsättning	77 650	56 %	6 635	9 %	Företagshälsan Helsingfors 400 000, Stadin Safka 745 000 och invånarhusen utgifter 1 467 000 (och inkomster 67 000), organisationssamarbete och understödsverksamhet 286 000. Köp av DigiHelsinki Oy, överföring från det centraliserade it-stödet + 2,5 miljoner euro
Sysselsättningsåtgärder	32 656	24 %	756	2 %
ICT-enheten	26 573	19 %	1 178	5 %	Köp av DigiHelsinki Oy; överföring -2,5 miljoner euro, utgifter för underhåll av lönesystemet +3 miljoner euro

Förändringar i omvärlden

Förändringarna i omvärlden under ekonomiplaneperioden

Reformen av social- och hälsovården samt räddningsväsendet träder i kraft i och med ingången av år 2023 och kommer att ha stor inverkan på hur stadens ekonomi och verksamhet ordnas. I enlighet med särredovisningsskyldigheten delas Helsingfors stads ekonomi upp i två helheter: en statsfinansierad social-, hälsovårds- och räddningssektor samt ett kommun-Helsingfors med egna finansieringskällor. Uppdelningen gör att det blir särskilt viktigt att främja sådana strategiska mål som gäller hela staden. Detta för att statens ekonomiska åtstramningar inte ska leda till att målen förblir ouppfyllda eller uppfylls bara till en del. Särskilt viktigt är det här i fråga om sådana målsättningar som befinner sig i skärningspunkten mellan social-, hälsovårds- och räddningssektorn och kommun-Helsingfors, som t.ex. arbetet mot segregation.

De lagar som gäller TE2024-reformen ska godkännas våren 2023, då ansvaret för att ordna TE-tjänster övergår till kommunerna eller sysselsättningsområdena (som består av kommuner). Målet för reformen är att klienterna snabbare ska hitta arbete då samma organisatör ansvarar för sysselsättningstjänsterna, kommunens utbildningstjänster och näringstjänsterna. Reformen skulle stärka kommunernas sysselsättnings- och näringspolitiska roll anmärkningsvärt och tillföra kommunerna nya lagstadgade uppgifter. Överföringen av organiseringsansvaret för med sig många beredningsuppgifter med anknytning till personal, ekonomi och organisation. Ansvaret för sysselsättningsåtgärderna kan bli ekonomiskt ofördelaktigt för staden bland annat på grund av beslut som har att göra med valet av finansieringsmodell.

Dessutom är regeringen i färd med att förnya lagen om främjande av integration, vilket ökar kommunens ansvar för integrationen av både arbetslösa arbetssökande och personer som står utanför arbetskraften.

De viktigaste förändringarna i omvärlden 2023

I den reform av social-, hälsovårds- och räddningssektorn som träder i kraft vid ingången av 2023 förblir ansvaret för att ordna dessa tjänster hos Helsingfors stad. Staten finansierar social- och hälsovårdstjänsterna samt räddningsväsendet. Staden bör separera den verksamhet som finansieras av staten från sin övriga ekonomi. I och med reformen sjunker 2023 års kommunalskattesats och därmed minskar också stadens skatteintäkter.

Risker och osäkerhetsmoment i omvärlden

Omvärldens risker har att göra med osäkerheten i den globala ekonomiska situationen på ett allmänt plan (inflationsutvecklingen, problemen med tillgången på energi och råvaror, den växande risken för regression, de ökade finansieringskostnaderna). Till riskerna med reformen av social-, hälsovårds- och räddningssektorn hör dess inverkan på städernas finansieringsunderlag och investeringsförmåga. Andra risker har att göra med osäkerheten angående statens åtgärder och tillgången på personal.

Rysslands anfallskrig mot Ukraina är en klar strategisk risk och osäkerhetsfaktor också med tanke på stadens näringspolitiska målsättningar. Till en följd av kriget har till exempel Helsingfors ställning som resmål förändrats. Stängningen av det ryska luftrummet försvagar de flygförbindelser till Asien som går via Helsingfors-Vanda flygstation. Det kan få långvariga följder för turismen i Helsingfors. Om det ryska anfallskriget pågår länge eller konflikten ändrar natur kan det ytterligare påverka den trygghetsbild folk har av Helsingfors och därmed också intresset för att resa, investera och arbeta i Helsingfors.

Följande faktorer kan komma att utgöra hinder för stadens ambitiösa bostadsproduktionsmål: osäkerheten på bostadsmarknaden som beror på den allmänna höjningen av kostnadsnivån, Rysslands anfallskrig som kan dra ut på tiden, minskningen av mängden byggbara tomter, investeringar i trafik i stället för bostadsproduktion samt en förskjutning av tyngdpunkten inom byggnadsverksamheten mot ökat kompletteringsbyggande.

Staden fortsätter att upparbeta sin krisberedskap genom att stärka beredskapsarbetets strategiska kvalitet och lägesbildsarbetet.

Genomförande av stadsstrategin

Ett likvärdigt och internationellt Helsingfors

I samarbete med sektorerna och affärsverken förverkligas jämställdhets- och jämlikhetsplanen för stadens tjänster. Förverkligandets framskridande utvärderas. I stadslotsverksamheten satsar man på att få med underrepresenterade befolkningsgrupper. Dialogiska metoder främjas för att stimulera diskussionen mellan stadsborna. Digitala flerkanaliga tjänster som stärker stadsbornas delaktighet främjas, liksom digitalt stöd i allmänhet. Vi fortsätter att arbeta med följande medborgarbudgetrunda.

Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet

Investeringar i både bostadsproduktion och trivsel riktas till stadsförnyelseområden. Högklassigt kompletterings-byggande främjas, servicen förbättras och områdena görs mer trivsamma och attraktiva samtidigt som man arbetar för att stoppa segregationsutvecklingen. Man försöker också stärka invånarnas trygghetskänsla bland annat genom att ordna trygghetsmöten mellan representanter för myndigheter och områdets egna aktörer samt genom forskningsarbete.

En funktionell och vacker stad

I enlighet med programmet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) är målsättningen att påbörja byggandet av 8 000 bostäder år 2023. Utbudet i bostadsproduktionen är mångsidigt till exempel i fråga om bostädernas upplåtelseform, storlek och läge.

Helsingforsarnas välbefinnande och hälsa förbättras

Nya metoder för att främja välbefinnande och hälsa tas i bruk, som till exempel den förhandlingsskyldighet som föreskrivs i den nya lagen om ordnande av social- och hälsovård.

Stadskansliet samordnar och verkställer tillsammans med sektorerna den plan för främjande av välbefinnande och hälsa som godkänts för fullmäktigeperioden. En ny för hela staden gemensam modell för organisationssamarbete och understödsverksamhet startas. De understödsformer som överförs från social- och hälsovårdssektorn förnyas, liksom kriterierna för främjande av välbefinnande och hälsa. I samband med social- och hälsovårdsreformen övergår mathjälpsverksamheten Stadin Safka från social- och hälsovårdssektorns regi till stadskansliet.

En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt

Stadskansliet arbetar för strategins viktigaste ekonomiska målsättningar. Driftskostnadernas uppgång är bunden vid ansvarsprincipen, och de årliga budgetförslagen överstiger inte den nivå som förutsätts av den. Enhetskostnadernas utveckling inom de grundläggande tjänsterna analyseras aktivt. Staden garderar sig mot den allmänna ekonomiska osäkerheten genom att fortsätta verkställa projekt som främjar produktiviteten. För att staden ska kunna säkra sin serviceberedskap och få till stånd produktivitetsfördelar måste tjänster och verksamhetsformer ständigt förnyas bland annat genom digitalisering.

Åtgärderna för att utveckla koncernstrukturen och stärka den kollektiva kompetensen i dottersammanslutningarnas styrelser fortgår.

Genom att verkställa upphandlingsstrategin skapas förutsättningar för en välfungerande och effektiv serviceproduktion. Utvecklingsåtgärderna startas och styrs utifrån utredningen om hur väl modellen för organiseringen av stadens upphandlingsverksamhet har fungerat.

Stadskansliets resultat förbättras genom att minska på hyresutgifterna för kontorsutrymmen jämfört med år 2022.

Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen

För att säkerställa tillgången på arbetskraft fortsätter staden att verka bland annat för att arbetslösa arbetssökande ska få jobb inom staden och stärker samarbetet med läroanstalter. Särskilt kommer man att göra det lättare att rekrytera personal med annat modersmål än finska och svenska.

För att det ska finnas tillräckligt med personal också i framtiden fortsätter man åtgärderna för intern rörlighet och gör omplaceringsprocessen smidigare. Personalens tillfredsställelse med arbetet och arbetshälsa stärks utifrån mätresultaten.

Stadens mål för de följande åren är en omfattande digitalisering av personaladministrationen och personalledningen och av praxis när det gäller kunskapsbaserat ledarskap. Efter att löneutbetalningen stabiliserats startar konkurrensutsättningen av ett nytt HR-helhetssystem.  

I konkurrensutsättningen av Helsingfors stads hälsovårdstjänster är det meningen att hitta en ny arbetshälsovårdspartner, vilket ska förbättra kvaliteten på serviceutbudet och kundupplevelsen. Samtidigt vill man utveckla arbetsförmågefrämjande ledarskap och därtill hörande chefsstöd.

Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag

Stadens serviceberedskap stärks genom att man förnyar de gemensamma applikationstjänsterna. Särskilt HR-, ekonomi- och dokumenthanteringssystemen uppdateras. Dessutom bearbetas tjänsterna till det bättre genom att man skapar en ny verksamhetsmodell tillsammans med det nya bolaget DigiHelsinki Oy, som producerar tjänster inom infrastruktur och grundläggande informationsteknik. Arbetet med förnyandet av webbplatsen Hel.fi främjas.

Införandet av stadens nya lönesystem har varit anmärkningsvärt storskalig och de nya arbetssätten har varit krävande. För att situationen ska stabiliseras och systemet utvecklas i fortsättningen behövs olika åtgärder. De fortgår så länge de behövs. Med åtgärderna vill man förbättra systemets användbarhet och göra löneprocessen smidigare.

Stadskansliet satsar på strategisk informationsproduktion, analys och dataanskaffning som en del av social- och hälsovårdsreformens genomförande och ambitionen att effektivare än förut främja välbefinnande och hälsa. Säkerhets- och beredskapsarbetet effektiviseras.

Strategiperiodens halvtidsutvärdering genomförs under år 2023 i ett brett samarbete, varvid framsteg i fråga om både strategiinnehåll och strategimätare iakttas.

Ärendehanteringens processer förenhetligas. Anskaffningen av ett ärendehanteringssystem förbereds. Dokumenthanteringen tas i bruk i samband med bestämda processer. De i lagen om informationshantering föreskrivna, hittills icke verkställda åtgärderna genomförs. Förtroendepersonernas tjänster kartläggs och de tjänster som förtroendepersonerna ska erbjudas definieras.

Helsingfors lockar experter och företag

Staden förbereder sig för TE2024-reformen, som förstärker stadens roll inom sysselsättnings- och näringspolitiken. Reformen motiveras med att om kommunerna ansvarar för både sysselsättnings-, utbildnings- och näringstjänsterna, har de goda förutsättningar att erbjuda kunderna inriktade tjänster som motsvarar den lokala arbetsmarknadens behov.

Staden satsar på att utveckla tjänster som stöder arbetskrafts-, studerande- och företagarinvandring. Särskilt unga, personer med annat modersmål än finska eller svenska och personer som länge varit arbetslösa får stöd av sysselsättningstjänsterna för att komma in på arbetsmarknaden.

Staden stöder grundandet av nya företag genom att ordna rådgivningstjänster och tillsammans med partnerföretagen producera innovations- och kuvöstjänster. Företagsvänligheten ökar genom att näringspolitiska målsättningar för markanvändningen sätts i verket och stadskärnans livskraft stärks. Åtgärder i handlingsprogrammet för turism och evenemang 2022–2026 genomförs för att främja turism- och evenemangsbranschen.

Nationell intressebevakning och internationellt samarbete när Helsingfors utvecklas

I fråga om intressebevakning på det nationella planet satsar staden på att försöka påverka regeringsprogrammet. Stadens intressebevakningsmål uppdateras med tanke på det nya regeringsprogrammet som godkänns efter riksdagsvalet. När det gäller EU-intressebevakning och internationellt samarbete strävar staden till allt större genomslag genom att säkerställa att Helsingfors får EU-finansiering.

Verksamhetsmål i budgeten

Ekonomisk hållbarhet

I stadskansliets produktivitetsberäkningar följs utvecklingen av priserna per enhet jämfört med prisindexet för basservicen. I beräkningen beaktas stadskansliets driftskostnader, utan sysselsättningstjänsterna och digitaliseringen, jämfört med invånarantalet.

Budgetens målsättningar

Stadskansliet har sex bindande mål för sin verksamhet, av vilka två är gemensamma med sektorerna. Dessutom har stadskansliet åtta övriga verksamhetsmål, av vilka fem är gemensamma för hela staden eller förutsätter samarbete med sektorerna.

Bindande verksamhetsmål

Stadskansliet svarar tillsammans med stadsmiljösektorn för två bindande mål som hänför sig till genomförandet av BM-programmet. Målet är att med hjälp av investeringar som riktas till stadsförnyelseområden möjliggöra en ökning av deras bostadsbestånd med 2 procent jämfört med det föregående året. Ett annat mål är att höja målsättningen för påbörjad bostadsbyggnation från nuvarande 7 000 bostäder till 8 000 år 2023. Målsättningen för bostadsproduktionen är ambitiös med beaktande av omvärldsläget.

Stadskansliet arbetar för att staden idkar en ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt. I enlighet med principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna utgår staden från att de årliga budgetförslagen inte överstiger den utgiftsnivå som ansvarsprincipen förutsätter. Målsättningen följs upp genom att binda driftskostnadernas ökning till förändringen i kostnadsnivå och befolkningstillväxt samt till det produktivitetsmål vi som stadsorganisation ställt oss själva, det vill säga 0,5 procentenheter. Totalinvesteringarna ska dimensioneras på en finansiellt hållbar nivå med tanke på kassaflödet från verksamheten och investeringarna och ökningen av lånebeståndet. Underskottet i kassaflödet från verksamheten och investeringarna under fullmäktigeperioden kan vara totalt högst det underskottsmål som uppställts för lokalförvaltningen i programmet för den offentliga ekonomin och i kommunekonomiprogrammet. Nya reformprojekt som tillför stadens verksamhet effektivitet, produktivitet, ekonomiskt spelrum och resurser planeras och genomförs nästa år. Mätaren förutsätter att nyttan 16,5 miljoner /år beskrivs, ansvarsfördelas och följs som en del av stadens och stadskoncernens beredning av 2024 års budget.

Staden stöder arbetslösa arbetssökande Helsingforsbor i att hitta arbete och utveckla sina kompetenser genom att aktivt erbjuda dem sysselsättningsfrämjande tjänster. Hur väl målet nåtts följs med hjälp av den aktiveringsgrad som beskriver deltagandet i sysselsättningstjänster. Den jämförs med föregående års månadsmedeltal av motsvarande aktiveringsgrad.

Övriga verksamhetsmål

Stadskansliet och sektorerna främjar de mål som ställts upp i BM-programmet och målen för stadsförnyelsen. Målet är att stärka trygghetskänslan i stadsförnyelseområdena genom att utveckla stadsmiljön och servicen. Man börjar med att föra samman myndigheter och aktörer i området till gemensamma trygghetsmöten.

Med investeringsprojekten som riktas till stadsförnyelseområdena eftersträvar staden synliga förändringar i livsmiljöns trygghet, trivsel och attraktionskraft samt förbättringar i rekreationstjänsterna på ifrågavarande områden. Man följer med projektens framskridande med hjälp av en investerings- och åtgärdsplan.

De för hela staden gemensamma målen för hälsa och välbefinnande efterlevs genom att erbjuda äldre personer digitalt stöd och bedriva forskning om barns och ungas psykiska hälsa.

Det för hela staden gemensamma och med produktivitetsprogrammet överensstämmande målet att stävja kostnaderna för driftsekonomin efterlevs i stadskansliet genom att fortsätta övergå till arbete i flexkontor, effektivisera användningen av kontorsutrymmena och minska på hyresutgifterna.

Så fort staden lyckats stabilisera användningen av lönesystemet och fått till stånd en förändring av arbetssätten är det meningen att ett nytt HR-helhetssystem, som stöder chefernas arbete, ska konkurrensutsättas.

Den nya hel.fi-webbplatsen blir klar och tas i bruk före utgången av år 2023.

Som en del av upphandlingsstrategins genomförande tar staden i bruk en upphandlingsbarometer som är riktad till marknadsaktörerna. Upphandlingsbarometern är en enkät som undersöker hur upphandlingsenheten lyckats samarbetsmässigt och vilka förväntningar marknadsaktörerna har gällande detta samarbete. På basis av de inkomna svaren bestämmer man vilka åtgärder som ska vidtas.

Bedömning av budgetens effekter

Effekter på företag och sysselsättning

Budgetförslaget främjar Helsingforsbornas sysselsättning på lång sikt genom att det stöder ett effektivt ordnande av sysselsättningstjänster och möjliggör en ändamålsenlig beredning av TE2024-reformen i Helsingfors. Tjänsterna inom kommunförsöket för sysselsättning stöder sysselsättning och kompetensutveckling särskilt hos unga, invandrare, långtidsarbetslösa och personer med annat modersmål än finska eller svenska.

Då åtgärdsprogrammet för arbetskrafts-, studerande- och företagarinvandring genomförs bidrar det till att öka tillgången på kompetent arbetskraft i Helsingfors. Rådgivningen för företagsbildning stöder grundandet av nya företag i Helsingfors och ökar samtidigt antalet arbetsplatser. Rådgivningstjänsternas kunder startar årligen över 1 000 nya företag. Staden och högskolorna i regionen gör gemensamma satsningar på företagstjänster som stöder startandet av innovativa företag och deras tillväxt. På lång sikt främjar detta näringslivets förnyelse i Helsingfors. Handlingsprogrammet för turism och evenemang främjar konkurrenskraften och hållbarheten hos företag inom turism- och evenemangsbranschen.

Effekter för kommuninvånarna

Effekter på hälsa och välfärd

I och med de nya förhandlingsmål som träder i kraft i samband med social- och hälsovårdsreformen kan vi försäkra oss om att de som leder främjandet av välbefinnande och hälsa utgår från en bredbasig gemensam ambition och målsättning. På medellång sikt kan detta antas öka de positiva kundupplevelserna och leda till att tjänsterna blir lättare att hitta.

Effekter för barn

Staden är en stor arbetsgivare och har därför en viktig roll när det gäller att stödja sysselsättningen av unga. Staden erbjuder tusentals unga ett sommarjobb varje år.

Miljöeffekter

Budgetförslaget stärker förutsättningarna för staden och för företag inom turismbranschen att hantera branschens negativa miljökonsekvenser då staden tillsammans med näringslivet utvecklar miljövänligare turistprodukter och bättre metoder för beräkning av klimatavtrycket. Helsingfors som turistmål utvecklas i en mer hållbar riktning.

Personalplan

Vid stadskansliet förverkligas den nu ikraftvarande stadsstrategin huvudsakligen med nuvarande personalantal, om också förändringarna i omvärlden kommer att påverka personalantalet under de närmaste åren.

Målet är att i ännu högre grad utnyttja den kompetens och expertis som redan finns inom stadskansliet och öka samarbetet mellan avdelningarna liksom sakkunnigarbetet över avdelningsgränserna. Det är meningen att formerna för personalens interna rörlighet ska bli mer stadigvarande än tidigare. Samtidigt förstärks stadskansliets ställning som en expertorganisation som håller fast vid sina sakkunniga och dessutom lockar till sig nya sakkunniga i sådana situationer där den önskade expertisen inte går att frambringa internt. Personalens arbetshälsa följs med hjälp av enkäterna Kunta10 och Fiilari, och resultaten utnyttjas såväl i planeringen av verksamheten som i de individuella framgångssamtalen, vilka inom stadskansliet traditionellt haft stor täckning.

Tjänsterna som producerats av enheten digital grund inom stadskansliets strategiavdelning överförs till bolaget DigiHelsinki Oy från och med 1.1.2023. Till följd av förändringen övergår 144 personer från stadskansliet till bolaget, vilket märks i personalantalet som en radikal minskning. I gengäld övertar stadskansliet nya funktioner vid ingången av år 2023 då Stadin Safka- och invånarhusverksamheten flyttar från social- och hälsovårdssektorn till centralförvaltningen. I samband med det här skiftet ökar kommunikationsavdelningens personalstyrka med cirka 15 personer. 160 personer kommer under årets lopp att sysselsättas i olika funktioner som överförts till kommunikationsavdelningen.

Stabiliseringen av stadens lönesystem fortsätter och upphandlingen av ett nytt HR-helhetssystem främjas. För att stötta den förändring i arbetssätt som det nya HR-helhetssystemet medför kommer HR-experter från sektorerna och affärsverken att delta i projektorganisationen.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Strategisk tyngdpunkt	Mål	Mätare	Koppling till program i strategin
DET GEMENSAMMA MÅLET FÖR HELA STADEN ELLER FÖR SEKTORERNA
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	De investeringar som riktas till stadsförnyelseområden bör systematiskt möjliggöra en årlig ökning av områdenas bostadsbestånd med 2% (stadskansliet och stadsmiljösektorn)	Mätare 1: Helhetsantalet bostäder år 2022 + 2% per område	BM-programmet
En funktionell och vacker stad	År 2023 inleds byggandet av 8 000 nya bostäder (stadskansliet och stadsmiljösektorn)	Mätare 1: 8 000 påbörjade bostäder	BM-programmet
MÅL FÖR SEKTORN
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	I början av fullmäktigeperioden förbinder vi oss till principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. De årliga budgetarna överskrider inte den utgiftsnivå som ansvarsskyldigheten förutsätter.	Mätare 1:  Ökningen av driftskostnaderna kopplas till förändringen i kostnadsnivå och befolkningstillväxt samt till det produktivitetsmål vi som stadsorganisation ställt oss själva, dvs. 0,5 procentenheter.
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Totalinvesteringarna dimensioneras på en finansiellt hållbar nivå med tanke på kassaflödet från verksamhet och investeringar och ökningen av lånebeståndet.	Mätare 1: Det totala underskottet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under fullmäktigeperioden kan motsvara högst det mål för underskottet för lokala förvaltningar som anges i programmet för den offentliga ekonomin och i kommunekonomiprogrammet (underskottet = verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -0,5 % i relation till Helsingfors BNP).
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Planeringen och genomförandet av nya åtgärder som tillför staden effektivitet, produktivitet, ekonomiskt spelrum och resurser säkerställs under strategiperioden med minst 50 miljoner. Nytta € / år	Mätare 1: Nya 16,5 miljoner Nyttan € / år har beskrivits, ansvarsfördelats och följts som en del av stadens och stadskoncernens förberedelser för 2024 års budget.
Helsingfors lockar experter och företag	Staden stöder arbetslösa arbetssökande Helsingforsbor i att hitta arbete och utveckla sina kompetenser genom att aktivt erbjuda dem sysselsättningsfrämjande tjänster.	Mätare 1: Månadsmedeltalet för den aktiveringsgrad (%) som beskriver deltagandet i sysselsättningsfrämjande tjänster är större år 2023 än det var år 2022.Bakgrund för mätaren:- 2022 års månadsmedeltal före juli är 24,7%- 2021 års månadsmedeltal: 21,3 %

Andra verksamhetsmål

Strategisk tyngdpunkt	Mål	Mätare	Koppling till program i strategin
DET GEMENSAMMA MÅLET FÖR HELA STADEN ELLER FÖR SEKTORERNA
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	Målet är att stärka trygghetskänslan i stadsförnyelseområdena genom att utveckla stadsmiljön och servicen.  (stadskansliet, kultur- och fritidssektorn, stadsmiljösektorn, fostrans- och utbildningssektorn samt social- och hälsovårdssektorn)	Mätare 1: I vissa stadsförnyelseområden ordnar säkerhets- och beredskapsteamet trygghetsmöten som för samman områdets aktörer och myndigheter två gånger om året.	BM-programmet
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	Investeringsprojekten som riktas till stadsförnyelseområdena leder till synliga förändringar i livsmiljöns trygghet, trivsel och attraktionskraft samt förbättringar i rekreationstjänsterna på ifrågavarande områden. (stadskansliet, kultur- och fritidssektorn och stadsmiljösektorn)	Mätare 1: Andelen genomförda projekt av dem som planerats 100%	Stadsförnyelsen och BM-programmet
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Ökningen av driftskostnaderna kopplas till förändringen i kostnadsnivå och befolkningstillväxt samt till det produktivitetsmål vi som stadsorganisation ställt oss själva, d vs. 0,5 procentenheter.	Mittari1: År 2023 minskar hyreskostnaderna för stadskansliets kontorsutrymmen med 676 896 euro jämfört med år 2022.	Produktivitetsprogrammet
Helsingforsarnas välbefinnande och hälsa förbättras.	Hyte-målsättning:  Att förbättra de äldres möjligheter till att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra.	Mätare 1:  En kundnöjdhetsenkät genomförs två gånger om året tillsammans med biblioteket, servicecentralerna, invånarhusen och Helsingfors- info. Tanken med enkäten är att få reda på hur kunderna tycker de digitala stödtjänsterna kunde utvecklas. Mätare 2:2-3 nya försök med verksamhetsmodeller (digitalt distansstöd/ digitalt stöd i hemmet/ Digivän-verksamhet).	Uppfyllelse av målen i planen för främjande av hälsa och välbefinnande.
Helsingforsarnas välbefinnande och hälsa förbättras.	Hyte-målsättning: Det tidiga stödet för psykisk hälsa i barns och ungas vardag	Mätare 1:  Nya indikatordata om barns och ungas psykiska hälsa har uppdaterats i databasen om helsingforsarnas välbefinnande och i Hyte-uppföljningen. Barnens och ungdomarnas tillstånd i fråga om psykisk hälsa har beskrivits ngående i basrapporten för enkäten Hälsa i skolan hösten 2023.	Uppfyllelse av målen i planen för främjande av hälsa och välbefinnande.
MÅLSÄTTNING FÖR SEKTORN
Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag.	Reformen av HR-systemet som ska stöda chefsarbete och kunskapsbaserat ledarskap inleds så fort användningen av lönesystemet stabiliserats och de nya arbetssätten slagit rot.	Mätare 1:  HR-helhetssystemet och en partner vid ibruktagandet (implementeringen) har konkurrensutsatts och valts under loppet av år 2023.	Digitaliserings- programmet
Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag	Den förnyade hel.fi-webbplatsen tas i bruk	Mätare 1: Underlaget för den gamla hel.fi-webbplatsen har avskaffats 6/2023 (ja/nej)Mätare 2:Hel.fi- ägarmodellen har tagits i bruk inom sektorerna och i stadskansliet före 6/2023 (ja/nej)  Mätare 3: Före 2023 års slut har staden fastställt och tagit i bruk nyckeltal som mäter hel.fi- webbplatsens kundupplevelse (ja/nej)	Digitaliserings- programmet
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	En för hela staden g emensam upphandlingsbarometer för marknadsaktörer förverkligas (som ett led i att verkställa de principer för leverantörssamarbete som är tänkta att upprättas under år 2022). Beskrivning: Upphandlingsbarometern är en enkät som hjälper till att utreda hur upphandlingsenheten lyckats samarbetsmässigt och vilka förväntningar marknadsaktörerna har gällande detta samarbete.	Mätare 1:Barometern har genomförts, resultaten behandlats och utvecklingsåtgärderna identifierats.	Upphandlingsstrategin

Prestationer

Prestationsmål och ekonomiska mål

Prestationer                                                                                                        

	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Prestationsmål
kunder har börjat i en kompetensförstärkande åtgärd för arbetslösa som ordnas på arbetsplatsen	1 651	1 015	1 800	2 500	2 500	3 000

Personalplan                                                                                                      

	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Användning av personal
Antal anställda	1008	1008	1 077	952	952	952
Årsverken (egen personal)	861	861	930	822	822	822

Nyckeltal som beskriver produktiviteten                                                                                                           

Utveckling i kostnaderna per enhet                                                                                                  

	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Kansliets kostnader exkl. digitalisering&sysselsättning e/inv.	94	107	105	116	115	114

Mätare för lokalanvändningen

	2021	2022	Prognos 2022	2023	2024	2025
Lokalanvändning
Lokaler, m2	19 414	18 223	18 223	15 475	15 029	15 029
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	19,9	18,7	18,7	16,9	16,4	16,4