2 Det allmänna ekonomiska läget och omvärlden

2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen

Världsekonomin

Världsekonomin växte med 5,5 procent 2021. Tillväxten var den snabbaste på fyra decennier, men berodde till stor del på den ekonomiska återhämtningen efter coronakrisen. Den ekonomiska tillväxten började avta i slutet av 2021. Den stigande inflationen samt flaskhalsarna i produktionskedjor och logistik ökade risken för stagflation. Det ryska anfallskriget mot Ukraina i februari 2022 förvärrade det känsliga ekonomiska läget, och de ekonomiska sanktionerna mot Ryssland hämmade den ekonomiska tillväxten. Beroendet av energi och råvaror som importeras från Ryssland har ökat inflationstrycket i Europa och i resten av världen. Kriget stör världsekonomin och världshandeln på många sätt. De stigande energi- och råvarupriserna påverkar produktions- och producentpriserna i allt högre grad, vilket leder till att inflationen alltmer sprider sig till slutprodukterna, samtidigt som privata investeringar riskerar att minska. USA:s ekonomi var i recession efter andra kvartalet 2022 och de tillväxtprognoser för 2022 som tidigare såg positiva ut för Europa har börjat sjunka kraftigt.

Finlands ekonomi

I Finland sjönk bruttonationalprodukten med 2,3 procent 2020, men 2021 växte ekonomin igen med 3,5 procent. I de flesta andra europeiska länder var variationerna till följd av pandemin större än så. Enligt en prognos från Finlands Bank kommer Finlands ekonomi att växa med cirka 1,7 procent 2022. Tillväxten förväntas avta till 0,5 procent 2023. I Finland har skuldsättningen inom den offentliga ekonomin ökat betydligt under de senaste åren, och den oroväckande ökningen av skulden kommer inte att vända nedåt utan anpassningsåtgärder inom den offentliga ekonomin. Den ökande inflationen minskar även konsumenternas köpkraft. Räntehöjningarna som Europeiska centralbanken meddelat om efter andra kvartalet 2022 ökar trycket på konsumenter och företag. Rysslands anfallskrig i Ukraina har också ökat oron för tillgången på energi och råvaror i Finland. I synnerhet tillgången och priset på energi är nyckelfrågor för det ekonomiska klimatet i slutet av 2022 och under 2023.

Kommunernas ekonomiska situation

Kommunekonomin förblev stark år 2021. Ökningen av skatteintäkterna var högre än väntat, vilket tillsammans med det stödpaket på 2,5 miljarder euro som beviljades den kommunala sektorn för skötsel av coronaepidemin förstärkte årsbalansen. Kommunekonomins nettoinvesteringar sjönk till 4,1 miljarder euro. Lånebeståndet var 24 miljarder euro vid utgången av året. År 2022 ser det igen bra ut inom den kommunala ekonomin. Kassaflödet från verksamheten och investeringarna blir positivt och siffrorna förbättras genom bolagiseringen av Helsingfors stads trafikverk (HST) samt försäljningen av social- och hälsovårdens fastigheter. Inom kommunekonomin ser 2023 ut att bli ett rekordstarkt år utgående från ekonomins nyckeltal, eftersom social- och hälsovårdsreformens negativa inverkan på kommunernas skatteintäkter ännu inte syns fullt ut i kommunernas inkomster från kommunal- och samfundsskatten. År 2023 kommer kommunerna att få cirka 1,2 miljarder euro mer skatteintäkter enligt de gamla skattegrunderna jämfört med den kommunala ekonomin 2024 efter social- och hälsovårdsreformen. Årsbidraget räcker klart för att täcka avskrivningarna och kassaflödet från verksamheten och investeringar är cirka 1,2 miljarder euro positivt.

2.2 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingfors regionen och Helsingfors

Produktion och konjunkturutsikter

Företagens omsättning ökade tydligt i juni 2022 jämfört med året innan. Till stor del var det fråga om prishöjningar, men även produktionsvolymen har fortsatt öka i Finland. Produktionen korrigerad efter arbetsdag ökade enligt Statistikcentralen med cirka en procent i juni 2022 jämfört med året innan. I april–juni ökade produktionen med cirka 0,6 procent jämfört med det första kvartalet. Situationen väntas dock bli sämre i slutet av 2022. Både service- och industriföretagen väntar sig att deras situation kommer att försämras inom den närmaste framtiden. Konsumenternas förtroende för den ekonomiska utvecklingen är nu också mycket svagt. I juli 2022 sjönk konsumenternas förtroende i hela landet till den lägsta nivån någonsin. I huvudstadsregionen var konsumenternas förtroende något högre än i hela landet, men ändå mycket svagt.

Utvecklingen på arbetsmarknaden i Helsingfors

Tack vare den positiva ekonomiska utvecklingen ökade antalet sysselsatta i snabb takt i Helsingfors 2021. Ökningen fortsatte ytterligare under första halvan av 2022. Samtidigt har bristen på arbetskraft och matchningsproblemen bland arbetskraften tilltagit. Enligt arbetskraftsundersökningen var antalet sysselsatta i Helsingfors 5 procent större i början av 2022 än året innan, vilket innebär över 17 000 fler sysselsatta. Sysselsättningsgraden i Helsingfors steg till hela 78,5 procent under andra kvartalet av 2022 (jfr. hela Finland 74,9 %), vilket kan anses vara exceptionellt högt (figur 1).

Figur 1. Sysselsättningsgrad (15–64-åringar) i Helsingfors och i hela landet 2018–2022 per kvartal (Källa: Statistikcentralen, arbetskraftsundersökning). 

Trots att sysselsättningsläget snabbt förbättrades 2021 var arbetslöshetsnivån i Helsingfors, dvs. andelen arbetslösa av arbetskraften, fortfarande 10,8 procent i juni 2022. I slutet av juni fanns det 38 100 arbetslösa arbetssökande. Antalet arbetslösa arbetssökande minskade med över 11 500 personer från året innan, men de arbetslösa var ändå 4 500 fler än före coronapandemin (06/2019). Antalet unga arbetslösa minskade särskilt kraftigt.

Antalet långtidsarbetslösa började minska i mars 2022, men antalet personer som varit arbetslösa under mycket lång tid fortsatte öka ännu sommaren 2022. Coronakrisen försvagade också ställningen på arbetsmarknaden för personer med utländsk bakgrund. Situationen för dem som flyttat till Finland under de senaste två decennierna har dock förbättrats på arbetsmarknaden i Helsingfors: andelen arbetstagare har stigit, sysselsättningsgraden har stigit och arbetslöshetsnivån har sjunkit. Skillnaden till befolkningen med finländsk bakgrund är dock fortfarande stor.

Även uppgifterna i inkomstregistret visar att sysselsättningen har ökat betydligt. Antalet avlönade var klart högre våren 2022 än under de två föregående åren. Samtidigt har lönesummorna och de genomsnittliga lönerna stigit. Den positiva sysselsättnings- och löneutvecklingen syns slutligen också i kommunalskatteutfallet. Situationen kan dock förändras snabbt om det ekonomiska läget börjar försämras enligt prognoserna.

Helsingfors skatteinkomster

Skatteinkomsterna har ökat i Helsingfors under de senaste åren. Intäkterna från kommunal-, samfunds- och fastighetsskatterna 2022 verkar fortsätta denna tillväxttrend. Den redovisade kommunalskatten var cirka fem procent högre i januari–juni 2022 än året innan, och man kan inte heller anta att samfundsskatteintäkterna minskar. Helsingfors skatteinkomster och deras användning kommer att förändras efter 2022. En stor förändring träder i kraft 2023 i och med social- och hälsovårdsreformen, som överför en del av Helsingfors skatteinkomster till staten. Ansvaret för att ordna social-, hälsovårds- och räddningstjänster överförs till välfärdsområdena i början av år 2023. De ovan nämnda tjänsterna finansieras genom statlig finansiering med allmän täckning. I och med reformen förblir Helsingfors den enda kommunen i vårt land som har ansvar för att ordna social-, hälsovårds- och räddningstjänster. Staten finansierar dessa tjänster även i Helsingfors genom statlig finansiering med allmän täckning. Helsingfors stad har i flera utlåtanden lyft fram att statens kalkylmässiga finansiering inte i tillräcklig utsträckning beaktar Helsingfors särdrag och att finansieringen är för låg i förhållande till helsingforsarnas servicebehov. De exakta ekonomiska konsekvenserna av reformen kan ännu inte analyseras och de uppskattningar som gjorts är osäkra.

2.3 Befolkningsutvecklingen i Helsingfors

Befolkningsutveckling åren 2021–2022

Folkmängden i Helsingfors var 658 457 i slutet av 2021. Befolkningstillväxten på 1 537 personer var rekordlåg 2021. Året innan hade den överstigit 3 000 personer och i genomsnitt har tillväxten varit drygt 7 000 personer per år under 2010-talet. Den långsammare tillväxten berodde på förändringar i in- och utflyttningen. År 2021 hade Helsingfors ett flyttningsunderskott på 3 personer på grund av den exceptionella in- och utflyttningen inom landet. Helsingfors förlorade 4 210 invånare till andra delar av landet. Under de senaste åren har Helsingfors haft ett flyttningsöverskott från utlandet. De som flyttade in till Helsingfors från utlandet var 4 207 fler än de som flyttade ut 2021. Antalet var det största på 2000-talet. Den naturliga befolkningstillväxten, dvs. skillnaden mellan antalet födda och döda, var 1 534 personer. Antalet födda var 7 082, vilket var 432 fler än året innan. Antalet döda var 5 548, vilket var över 200 fler än året innan. 

Den relativa befolkningstillväxten i Helsingfors var 0,2 procent, vilket var den minsta tillväxten bland landets sex största städer 2021. Av de största städerna hade Esbo den största proportionella och befolkningsmässiga tillväxten med 4 336 personer, vilket motsvarar en tillväxt på 1,5 procent per år. Även i Tammerfors och Uleåborg överskred tillväxten en procent. I Åbo var befolkningstillväxten 0,4 procent och i Vanda 0,8 procent.

Helsingfors befolkningstillväxt ser ut att återhämta sig 2022, åtminstone delvis. Enligt preliminära uppgifter ökade folkmängden i Helsingfors med 2 808 personer i januari–juli 2022, medan den minskade med 102 personer under samma period året innan. Helsingfors flyttningsunderskott inom landet fortsatte, men det var klart mindre än året innan. Flyttningsöverskottet från utlandet fortsatte likaså, och inflyttarna var något fler än året innan. Den naturliga befolkningsökningen var 165 personer, medan motsvarande siffra för 2021 var 1 040 personer. Antalet födda var 3 582, vilket var 573 färre än under motsvarande period året innan. Antalet döda var 3 417 i början av året, vilket var 363 fler än året innan.

Helsingfors befolkningsprognos för åren 2021–2024

Enligt befolkningsprognosen kommer folkmängden i Helsingfors att öka med 3 919 personer 2022, vilket motsvarar en årlig tillväxt på 0,6 procent. Prognosen pekar på 662 376 invånare i Helsingfors i slutet av 2022. Mellan 2023 och 2025 förväntas tillväxten återgå till nästan samma nivå som före coronapandemin, dvs. till i genomsnitt 6 780 personer per år (1,0 procent per år). Helsingfors förväntas åter ha ett inrikes flyttningsöverskott från och med 2023 och inflyttningen från utlandet förväntas ligga kvar på nuvarande nivå. Prognosen för in- och utflyttningen inom landet utgår från att Helsingfors får fler invånare från andra delar av landet än från regionen och att utflyttningen från Helsingfors riktar sig till andra kommuner i Helsingforsregionen. Antalet födda och döda antas bli något mindre än 2021. 

Enligt prognosen minskar antalet barn i dagvårdsåldern, dvs. 1–6-åringar, med 197 år 2022, men ökar året därpå med 43 barn. Antalet barn inom småbarnspedagogiken väntas öka med i genomsnitt 426 år 2024–2025. Antalet barn i lågstadieåldern, dvs. 7–12-åringar, ökar med 359 barn år 2022, men år 2023 blir ökningen 9 barn. Därefter börjar antalet barn i lågstadieåldern minska, år 2024 minskar gruppens storlek med 82 och år 2025 med nästan 600 barn. Antalet barn i högstadieåldern, 13–15-åringar, ökar med 552 och 783 under 2022–2023. Tillväxten fortsätter under de två följande åren med i genomsnitt 340 barn. Antalet studerande på andra stadiet, 16–18-åringar, ökar med 313 personer år 2022 och med 358 personer år 2023. Under de följande två åren fortsätter antalet att öka med nästan 600 personer per år (figur 2).

Antalet 19–64-åringar i arbetsför ålder ökar med närapå 1 300 personer år 2022. År 2023–2025 blir ökningen i genomsnitt 3 630 personer. Antalet 65–74-åringar minskar med i genomsnitt 1 000 personer år 2022, medan de som är över 75 år ökar med i genomsnitt 2 750 personer. Antalet 65–74-åringar minskar också 2023–2024 med i genomsnitt 500 personer per år, men ökar med 420 personer 2025. Antalet personer som är över 75 år ökar med i genomsnitt 2 200 personer per år 2023–2025.

Enligt prognosen kommer stadens befolkningstillväxt att vara störst i de stora projektområdena 2022–2025: Fiskehamnen (+2 841 personer), Busholmen (+2 748), Norra Böle (+2 227) och Kronbergsstranden (+1 999). Det är anmärkningsvärt att befolkningen också minskar i vissa delar av staden. Av stordistrikten är tillväxten störst i Mellersta stordistriktet, där invånarna ökar med nästan 8 300 (figur 3). I de övriga stordistrikten blir tillväxten måttligare, omkring 2 500 personer. I Östersundoms stordistrikt hålls folkmängden på nuvarande nivå.

Figur 2. Befolkning 31.12.2016–2021 och prognos efter åldersklass i Helsingfors 31.12.2012–2036 (Källa: Statistikcentralen och Helsingfors stadskansli). 

Figur 3. Befolkning 31.12.2010–2021 och prognos efter stordistrikter i Helsingfors 31.12.2012–2036 
(Källa: Statistikcentralen och Helsingfors stadskansli).

Befolkning med utländsk bakgrund i Helsingfors och dess utveckling

I slutet av 2021 bodde 115 927 personer med utländsk bakgrund i Helsingfors, vilket innebär att deras andel av hela befolkningen var 17,6 procent. År 2021 ökade gruppen med 4 997 personer, dvs. med 4,5 procent. Av personerna med utländsk bakgrund är 81 procent födda utomlands.

Antalet personer med andra språk än finska, svenska eller samiska som modersmål ökade med 4 863 personer 2021. Deras andel av befolkningen var 17,3 procent (114 117 personer). De vanligaste främmande modersmålen var ryska, somaliska och estniska. Personerna med främmande språk som modersmål flyttade till Helsingfors både från utlandet och från andra orter i Finland. Antalet invånare med främmande språk som modersmål har ökat under de senaste åren i alla åldersklasser, med undantag för 0–6-åringar. Antalet invånare med ett främmande språk som modersmål kommer att öka också under de kommande åren. Enligt prognosen från 2018 kommer cirka 20 procent av hela befolkningen att ha ett främmande språk som modersmål i slutet av 2025.

2.4 Inkomstutveckling, utkomst och välfärdsskillnader i Helsingfors

Utveckling av inkomstnivån samt utkomst

Helsingforsarnas årslön var i medeltal ca 37 000 euro brutto år 2020 och medianinkomsten ca 32 400 euro. Den sammanlagda lönesumman för alla helsingforsare ökade under perioden 2014–2021 med totalt 27 procent, dvs. nästan lika mycket som i de övriga största städerna i Finland (Esbo, Vanda, Tammerfors, Åbo och Uleåborg), men klart mer än i hela landet i genomsnitt (19 %). Lönerna steg mest bland välavlönade löntagare, och samma utveckling ser ut att ha fortsatt under 2020-talets krisår. Löneutvecklingen för den lägsta inkomstdecilen har varit svag bland annat på grund av ökat deltidsarbete. Den snabbare löneökningen bland högavlönade torde däremot bero på den ökade efterfrågan på expertarbete under de senaste åren.

Helsingforsarnas disponibla inkomst var cirka 10 procent större än finländarnas i genomsnitt, och näst störst bland landets sex största städer, efter Esbo. År 2020 var medianen för hushållens penninginkomst per konsumentenhet i Helsingfors 27 213 euro. I distrikten varierade hushållens medianinkomst per konsumentenhet mellan cirka 21 000 euro i Jakobacka och 40 000 euro i Östersundom. 11,5 procent av helsingforsarna bodde i hushåll med låga inkomster år 2020. Under året hade vart tionde hushåll fått grundläggande utkomststöd och var femte allmänt bostadsbidrag. Coronapandemin ökade behovet av stöd i sista hand, men i fråga om grundläggande utkomststöd har antalet stödmottagare minskat från restriktionstiden under pandemin, och stödmottagarna är till och med något färre än före pandemin. Även för det allmänna bostadsbidragets del har ökningen i antalet mottagare avtagit klart, men stödmottagarna är fortfarande fler än före pandemin. De stigande livsmedels- och energipriserna till följd av kriget i Ukraina hade fram till augusti 2022 inte ökat behovet av stöd i sista hand.

Välfärd och skillnader i välfärden

De flesta helsingforsare verkar klara sig och må bra enligt olika välfärds- och hälsomätare, men skillnaderna mellan områdena och befolkningsgrupperna är stora. Även om till exempel Helsingfors sjuklighetsindex är klart bättre än hela landets (87 poäng vs. 100 poäng), så är skillnaderna inom Helsingfors stora: mellan 55 och 137 poäng. Befolkningsgruppernas välfärdsskillnader syns också i den förväntade återstående livslängden. Den förväntade livslängden för 30-åriga personer med grundskoleutbildning är åtta år kortare för män och över fem år kortare för kvinnor jämfört med personer med högre utbildning. Koncentrationen av välstånd och utsatthet syns också i form av klara livstilsskillnader.  

Det psykiska välbefinnandet hos barn och unga i Helsingfors har försämrats under de senaste åren. Under coronapandemin upplevde till exempel över hälften av gymnasieeleverna ofta nedstämdhet eller hopplöshet och en dryg tredjedel ensamhet. Likaså upplevde en dryg femtedel av högstadieeleverna måttlig till svår ångest. Förekomsten av ångest var särskilt vanlig bland flickor. Alla dessa känslotillstånd har blivit klart vanligare under coronapandemin.

I Helsingfors har äldre personers hälsa och funktionsförmåga utvecklats åt det bättre sedan länge, men en tillbakagång kunde skönjas under coronapandemin. Ensamheten har ökat, funktionsförmågan har försämrats, och behovet av mer omfattande omsorgstjänster har ökat. Läget bland dem som redan tidigare haft svårigheter med hälsa och välfärd har försämrats, och risken för att de marginaliseras ökade under pandemin. Coronapandemin har lett till ett uppdämt behov av tjänster, som främst drabbar de mest utsatta befolkningsgrupperna och dem som är arbetslösa.

2.5 Bostadsmarknaden och bostadsproduktionen i Helsingfors

Bostädernas prisutveckling

Bostadshandeln var livlig i Helsingfors 2021 och handelsvolymen var rekordhög. En måttlig avmattning verkar ha ägt rum i början av 2022 jämfört med året innan, men handeln har fortfarande legat på samma nivå som 2020 (figur 4). Bostadshandelns siffror kommer troligen att stiga under året, an eftersom uppgifter om överlåtelseskatten bekräftas. Bostadshandeln förutspås dock avta hösten 2022.

Figur 4. Det kumulativa antalet bostadsköp för gamla aktiebostäder per månad i Helsingfors 2018–2021, preliminära uppgifter för 2022. Källa: Statistikcentralen.

Det höga antalet bostadsköp och den starka efterfrågan på bostäder ledde till att bostadspriserna steg 2021. År 2021 steg bostadspriserna i Helsingfors med 6 procent mätt enligt indexet för år 2000. Bostadspriserna steg med minst 5 procent i alla dyrhetszoner i Helsingfors. I och med att bostadshandeln mattas av, väntas också den kraftiga prisutvecklingen för bostäder avta hösten 2022. Bostadspriserna i Helsingfors har varit betydligt högre än i de övriga stora städerna i Finland sedan början av 2010-talet.

Bostadshyrorna steg med en procent i Helsingfors 2021. Coronapandemin ledde till att utbudet på fritt finansierade hyresbostäder ökade betydligt jämfört med förut. Antalet fritt finansierade hyresbostäder som var lediga eller skulle bli lediga minskade något våren 2022, men jämfört med tiden före pandemin är utbudet på lediga hyresbostäder närapå dubbelt så stort. På grund av det här sjönk den genomsnittliga hyran per kvadratmeter med en procent för nya avtal 2021 som gällde fritt finansierade hyresbostäder, och under det andra kvartalet 2022 har den genomsnittliga hyran per kvadratmeter sjunkit med 8 cent för nya motsvarande avtal.

Bostadsbyggande

Byggnadsverksamheten var fortsatt intensiv i Helsingfors 2021, trots den globala coronapandemin. Totalt färdigställdes 7 105 nya bostäder under året. Bostadsbyggandet har varit särskilt intensivt i Helsingfors under de senaste tre åren (figur 5).

Såsom väntat visade bostadsbyggandet tecken på avmattning under andra kvartalet 2022. Nästan 1 900 bostäder hade dock färdigställts fram till slutet av andra kvartalet, vilket är på samma nivå som 2021. Antalet beviljade bygglov var klart mindre än under de två föregående åren. Under andra kvartalet 2022 beviljades bygglov för cirka 1 600 bostäder, medan bygglov beviljades för över 2 600 bostäder under motsvarande period 2021. Antalet påbörjade bostäder var också klart mindre än under de senaste åren. Antalet påbörjade bostäder var ungefär 1 000 under andra kvartalet, medan motsvarande siffra för 2021 var 1 500. Antalet bostäder under byggnad är cirka 10 100.

Enligt Helsingfors genomförandeprogram för boende och därmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet), strävar staden för närvarande efter 7 000 nybyggda bostäder per år. Från 2023 stiger det årliga målet till 8 000 bostäder. Enligt byggprognosen för 2022–2036 ska den målsatta och växande bostadsproduktionen kunna uppnås även under kommande år. Prognosen utgår från detaljplaneringen, tomtöverlåtelser och byggbarhet.

Figur 5.  Utfall av bostadsproduktionen 2010–2021 samt mål för bostadsproduktionen 2022–2023. Källa: Helsingfors kommunregister och stadskansliet

Genom att hålla bostadsproduktionen på en hög nivå vill staden dels svara på efterfrågan på bostäder, dels bidra till att dämpa prishöjningen på hyror och bostäder. Enligt byggprognosen grundar sig 78 procent av bostadsproduktionen 2023–2027 på planer som vunnit laga kraft. Staden har också reserverat ett betydande antal bostadstomter för byggherrar. Stadens mål är att säkerställa att bostadsområdena och bostadsutbudet är mångsidiga. Den reglerade bostadsproduktionen – och därmed ett förmånligare boende – tryggas genom att dela upp besittnings- och finansieringsformerna enligt BM-programmet (målsatt fördelning från början av 2023: 50 procent oreglerade ägar- och hyresbostäder, 20 procent bostäder av hybridtyp och 30 procent ARA-hyresbostäder) med tillhörande tomtöverlåtelser och markanvändningsavtal.

Byggandet fortsätter i Helsingfors på större projektområden för bostadsbyggande och i form av kompletteringsbyggande. Utifrån situationen sommaren 2022 byggs det mest bostäder i projektområdena i Böle, Fiskehamnen och Västra hamnen (figur 6). Även i andra projektområden, såsom i Kronbergsstranden, är bostadsbyggandet intensivt. Kompletteringsbyggandet fortsätter på olika håll i staden och utöver bostadsbyggandet ska andra mångsidiga utvecklingsåtgärder genomföras i stadsförnyelseområdena Malmgård–Gamlas, Malm, Mellungsby och Havsrastböle.

Figur 6. Bostäder under byggnad distriktsvis i Helsingfors 30.6.2022 Källa: Helsingfors kommunregister.