3 Stadsmiljösektorn
| 1 000 € | Förbrukning 2021 | Budget 2022 | Prognos 2022 | Förslag 2023 | Budget 2023 | Ekonomi- plan 2024 | Ekonomi- plan 2025 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inkomster sammanlagt | 1 088 529 | 1 125 805 | 1 129 632 | 1 197 910 | 1 240 048 | 1 272 342 | 1 305 777 |
| Utgifter sammanlagt | 779 008 | 845 499 | 853 218 | 910 634 | 917 860 | 969 530 | 997 364 |
| Överskridningsrätter | |||||||
| Verksamhetsbidrag | 309 521 | 280 306 | 276 414 | 287 276 | 322 188 | 302 812 | 308 413 |
| Avskrivningar | 283 514 | 265 918 | 272 526 | 272 337 | 272 337 | 273 337 | 274 337 |
| Räkenskapsperiodens resultat | 26 007 | 14 388 | 3 888 | 14 939 | 49 851 | 29 475 | 34 076 |
| Räkenskapsperiodens överskott (underskott) | 26 007 | 14 388 | 3 888 | 14 939 | 49 851 | 29 475 | 34 076 |
| Förändring, % | |||||||
| Inkomster | 3,4 | 0,3 | 6,4 | 10,1 | 2,6 | 2,6 | |
| Utgifter | 8,5 | 0,9 | 7,7 | 8,6 | 5,6 | 2,9 |
Centrala prioritetsområden i budgeten 2023 och sammandrag
Stadsmiljösektorns viktigaste prioritetsområden för år 2023 är att:
Stadsmiljösektorn sköter planeringen, byggandet och underhållet av stadsmiljön i Helsingfors samt byggnadstillsyn och stadsmiljötjänster. Sektorns prioritetsområden för år 2023 är att främja stadens tillväxt och livskraft samt att samordna tillväxten och närnaturen. Dessutom främjar vi den ekologiska hållbarheten och tryggar naturens mångfald. Vi utvecklar staden mångsidigt så att den lockar invånare och företag. Vi fäster särskild uppmärksamhet vid stadsförnyelseområdena. Dessutom strävar vi efter att öka stadens ekonomiska spelrum genom att förbättra produktiviteten och utveckla verksamhetens ekonomiska effektivitet.
Förutsättningar för stadens tillväxt skapas så att de centrala naturvärdena kan tryggas. I Helsingfors inleds byggandet av 8 000 nya bostäder år 2023, varav 5 600 bostäder byggs på tomter som staden har överlåtit. Vi planlägger bostadsbyggande i synnerhet i generalplanens serviceområde för spårtrafik, och minst på 40 procent av det aktuella området planläggs kompletteringsbyggande.
Tryggandet av den ekologiska hållbarheten beaktas inom alla verksamhetsområden, och vi stöder Helsingfors stads målsättning att vara klimatneutral senast 2030. Byggandet styrs mot koldioxidsnåla lösningar genom åtgärder som gäller planläggning och tomtöverlåtelse, med hjälp av klimatavtrycksberäkning, en mindre målsättning för E-talet än i byggbestämmelserna, solel och jordvärme och målsättningar för cirkulär ekonomi. Det befintliga byggnadsbeståndet styrs mot samma målsättningar bland annat med separata investeringar och distansuppföljning och genom att utveckla fastighetsunderhållet. Målen om utsläppsminskningar beaktas i planeringen av trafiklösningar.
Vi satsar på underhållet, i synnerhet vinterunderhållet, av allmänna områden, såsom gator och parker, för att Helsingfors ska vara en attraktiv och fungerande stad för sina invånare. Stadsförnyelseområdena utvecklas mångsidigt och helhetsinriktat så att olika användargrupper och deras behov sammanjämkas. Tomter och fastigheter som staden inte längre behöver reserveras och överlämnas till företag. Detaljplaneläggningen ger företag möjlighet att förlägga funktioner till Helsingfors och utveckla dem här. Tjänster digitaliseras så att det blir lättare att uträtta ärenden dygnet runt.
Digitaliseringen är också en central metod för att förbättra produktiviteten. Dessutom gör vi processen för att avstå från onödiga lokaler snabbare och minimerar antalet lokaler som står tomma. Tillsammans med de övriga sektorerna bidrar vi till att invånarna kan använda stadens lokaler. Vi analyserar våra funktioner för att identifiera sådana uppdrag som kan utlokaliseras för att åstadkomma besparingar. Utvecklingen av en servicestrategi för de tekniska servicebranscherna fortsätter i samarbete med Stara.
Beskrivning av verksamheten
Stadsmiljösektorn lyder under stadsmiljönämnden. Nämnden har två sektioner: sektionen för byggnader och allmänna områden och miljö- och tillståndssektionen.
Stadsmiljösektorn sköter planeringen, byggandet och underhållet av stadsmiljön i Helsingfors samt byggnadstillsyn och stadsmiljötjänster. Sektorn är indelad i fyra servicehelheter.
Markanvändning och stadsstruktur (Maka) ansvarar för att skapa och tillhandahålla verksamhetsförutsättningar för att utveckla en trivsam stadsmiljö med fungerande strukturer. Servicehelheten är indelad i fem tjänster: Markanvändningens översiktsplanering, Detaljplanläggning, Markegendomens utveckling och tomter, Trafik- och gatuplanering samt Stadsrums- och landskapsplanering.
Tjänster och tillstånd (Palu) tillhandahåller stadsmiljöns tjänster. Servicehelheten är indelad i fem tjänster: Invånar- och företagstjänster, Stadsmätningstjänster, Parkeringsövervakning och parkeringstjänster, Byggnadstillsynstjänster och Miljötjänster.
Byggnader och allmänna områden (Rya) ansvarar för att stadsmiljön blir byggd och är användbar. Servicehelheten ansvarar för förvaltningen av den byggda egendomen, lokaltjänsterna, underhållet av gator och parker, byggherreverksamheten och bostadsproduktionen. Servicehelheten är indelad i tre tjänster: Lokaler, Allmänna områden och Bostadsproduktion
Förvaltnings- och stödtjänsterna (Hatu) erbjuder stöd- och förvaltningstjänster till stadsmiljösektorn. Servicehelheten Förvaltnings- och stödtjänster omfattar följande tjänster: Förvaltningstjänster och juridiska tjänster, Personaltjänster, Ekonomi- och planeringstjänster, Dataförvaltningstjänster, Kommunikationstjänster och Upphandlingstjänster.
Väsentliga förändringar under budgetåret enligt servicehelhet och tjänst
| 3 10 01 Stadsstruktur (1 000€) | Utgifter € | Andel av utgifterna på budget- momentet % | Förändring från året innan € | Förändring från året innan % | Viktigaste förklarande faktor |
| Stadsstruktur totalt | 162 837 | 100,0% | -40 709 | -20,0% | Servicehelheten Tjänster och tillstånd blir ett eget budgetmoment (netto), avtals- och i ndexförhöjningar av löner |
| Markanvändning och stadsstruktur | 43 925 | 27,0% | 1 081 | 2,5% | Avtalsförhöjningar av löner och tilläggsvakanser |
| Tjänster och tillstånd | 0 | -43 257 | -100,0% | ||
| Byggnader och allmänna områden, allmänna områden | 91 029 | 55,9% | 3 097 | 3,5% | Behoven i programmet för förebyggande av nedskräpning, målen för vinterunderhållet av cykelvägar, helheten av snöhantering, avtalens indexförhöjningar |
| Förvaltnings- och stödtjänster | 27 883 | 17,1% | -1 630 | -5,5% | Avtalsförhöjningar av löner, digitalisering, ICT-kostnader på budgetmomentet 31008 (2,6 M€) |
| 3 10 02 Byggnader (1 000€) | Verksamhets- bidrag € | Andel av budget- momentets verksamhets- bidrag % | Förändring från året innan € | Förändring från året innan % | Viktigaste förklarande faktor |
| Byggnader totalt | 252 573 | 100,0% | 36 874 | 17,1% | |
| Tjänsten Lokaler | 250 740 | 99,3% | 36 840 | 17,1% | Ökning av avkastningen beräknad enligt den nuvarande hyresmodellen med beaktande av förändringar i l okalbeståndet. Utgifter: Ökning av energikostnader, underhållskostnader och hyreskostnader (ökning av lokalbeståndet och index) |
| Allmänna områden, netto | 1 833 | 0,7% | 34 | 1,9% | Avtalsförhöjningar av löner, nya vakanser |
Förändringar i omvärlden 2023
Förändringar i omvärlden under ekonomiplaneperioden
Helsingfors nettomigration inom landet har blivit klart negativ under de två senaste åren. Kollektivtrafikens popularitet och stadskärnans dragningskraft har avtagit. Om sådana trender tilltar äventyras stadens ekonomiskt hållbara och klimatvänliga utveckling och förtätningen av stadsstrukturen
De delgeneralplaner som är på gång, ökningen i bostadsproduktionsmålet i BM-programmet från 7 000 till 8 000 bostäder och projektifieringen av spårvägen i västra Helsingfors ökar behovet av personalresurser. Trycket på att nå BM-programmets mål ökar, eftersom betydelsen av kompletteringsbyggande för stadens tillväxt blir allt större och staden har svårt att svara på behovet av personalresurser inom planläggning för kompletteringsbyggande. Det ökade mängden byggande ökar både servicebehovet vid byggnadstillsynen och antalet beslutsmeddelanden och felanmälningar med anknytning till miljötjänsterna.
Eftersom nederbörden och andelen svåra vintrar med tanke på underhållet ökar överskrider kostnaderna för vinterunderhållet allt oftare det som budgeterats.
Centrala förändringar i omvärlden 2023
På grund av kriget i Ukraina har prishöjningen av byggnadsmaterial tilltagit ytterligare under början av 2022. Den kraftiga höjningen av energipriserna påverkar kostnaderna för både underhållet av byggnader och maskinarbeten. De ostadiga insatspriserna minskar entreprenörernas och varuleverantörernas beredvillighet att lämna anbud. Höjningen av byggnadskostnaderna och räntenivån påverkar kostnaderna och försäljningstiderna för stadens egen bostadsproduktion.
Sektorn underhåller en allt större yta av stadens allmänna områden. Dessutom ökar bruket och behovet av områden. Ökningen i antalet användare ökar kostnaderna för renhållning. Ombyggda gatuområden är dessutom mycket dyrare (60 procent) att underhålla än de nuvarande, eftersom de innehåller komplicerade konstruktioner och mer teknik. Nätverket av snöstjälpningsplatser skapar förutsättningar för vinterunderhållet av gator. Bestämmelser och krav samt en allt tätare stadsstruktur hotar att ytterligare försvaga nätverket och göra det svårare att använda. Dessutom ökar kostnadsindexet för jordschaktningsbranschen. Med anledning av allt detta ökar de totala kostnaderna för allmänna områden.
Kapitalhyresmodellen för intern hyrning förnyas, vilket påverkar hyrorna för verksamhetslokaler. Flyktingar inkvarteras i stadens bostäder enligt statens riktlinjer. Det multilokala arbetet påverkar verksamhetskulturen och arbetshälsan samt medför ett behov av att omvärdera stadens lokalbehov i fråga om kontorsuppgifter. Social- och hälsovårdsreformen förutsätter att nya system tas i bruk, ett nytt slags avtalshantering samt att ansvaren reds ut och resurser allokeras.
Ändringar i livsmedelslagen och hälsoskyddslagen förutsätter rådgivningsskyldighet gentemot kunder och gör det möjligt att debitera en taxabaserad tillsynsavgift för levererade tjänster. Att byggandet ökar och BM-programmet genomförs förutsätter att prestationsmängden ökar och ökar kostnaderna för byggnadstillsynen och stadsmätningen. Kostnader för de ritningar som webbutiken Lupapiste Kauppa i fortsättningen levererar till kunderna allokeras till sektorn. Lagstiftningen om bekämpning av främmande arter (bland annat vresros) ökar kostnaderna.
Verkställandet av den parkeringspolicy som bereds ökar behovet av personalresurser inom parkeringsövervakningen. Dessutom ökar kostnaderna för digitalisering, ökande avtalsförpliktelser inom dataförvaltning och tjänster med anknytning till den digitala grunden.
Risker och osäkerhetsmoment i omvärlden
Strategiska risker
Det finns en risk att Helsingfors dragningskraft på bostadsmarknaden fortsätter försvagas. Med tanke på Helsingfors negativa nettomigration inom landet och befolkningsstrukturen hos de hushåll som flyttar från Helsingfors (familjer och höginkomsttagare) finns en risk att segregationsutvecklingen förstärks ytterligare. Dessutom finns en risk att inkomstbasen för stadens ekonomi försvagas. Staden kan motverka dessa risker genom att satsa kraftigt på att utveckla kvaliteten på förorterna, i synnerhet stadsförnyelseområdena, och genom planläggning säkerställa ett bostadsutbud som särskilt lockar familjer.
När byggandet i allt högre grad anvisas allt mer till områden, som redan är bebyggda eller som är svårare att grundbereda, bland annat för att skydda naturvärden, blir det proportionellt allt dyrare att göra områdena byggbara. Det blir svårare än tidigare att nå bostadsproduktionsmålet. Det finns en uppenbar risk att alla de investeringar som behövs för stadsutvecklingen inte kan göras inom ramen för de nuvarande verksamhetsmodellerna och att det inte finns tillräckliga förutsättningar för bostadsproduktionen.
På grund av prishöjningarna och den minskade beredvilligheten att lämna anbud kan staden inte genomföra reparationsprojekt och ersättande nybyggnadsprojekt eller uppföra servicebyggnader så snabbt som det vore önskvärt. Därmed försenas nätverket av servicelokaler i synnerhet i nya områden och områden med kompletteringsbyggande. Samtidigt blir underhållet av lokalerna alltmer eftersatt och kostnader för tillfälliga lokaler ökar.
Snörika vintrar, översvämningar, stormar och torka är betydande riskfaktorer för stadens verksamhet.
Ekonomiska risker
Som en följd av kriget i Ukraina och coronapandemin har priserna på byggmaterial stigit betydligt och något slut på höjningen är inte i sikte. Tillgången till vissa produkter har försvagats och leveranstiderna blivit längre. Eftersom kostnaderna har blivit mindre förutsägbara, har entreprenörernas beredvillighet att lämna anbud minskat och risken att entreprenörerna inte kan leverera vad de lovat ökat. Allt detta leder till att projektkostnaderna överskrids, tidpunkten då vissa projekt inleds eventuellt skjuts upp och projekten färdigställs senare än planerat.
Resurserna för underhållet bör öka i takt med egendomen. De objekt som färdigställs är mer tekniska och tätare byggda än tidigare och därmed dyrare att underhålla. Med den nuvarande finansieringsnivån för underhåll har man vid inspektioner som utförs i enlighet konsumentsäkerhetslagen bland annat konstaterat att antalet riskfaktorer på lekområden i parker ökat på ett oroväckande sätt. Ökningen av det eftersatta underhållet syns i allt svårare ombyggnader och allt flera nödreparationer av konstbyggnader, särskilt broar. I och med att reparationerna blir svårare ökar kostnaderna samt trafikhindren och miljöolägenheterna avsevärt.
Verkningarna av kriget i Ukraina sträcker sig utöver byggandet till konsumenternas planer på bostadsköp och förutsättningar för att genomföra dessa. Vårdreformens konsekvenser för behandlingen av subventionen för stödbostäder är ännu oklara.
Operativa risker
Den svaga personaltillgången för kritiska uppgifter och att de anställda inte stannar kvar i dem är en betydlig risk för sektorns verksamhet. Stadens svaga konkurrenskraft på arbetsmarknaden inom den byggnadstekniska branschen orsakar en stor personalomsättning och ökar risken att projekt inte kan genomföras.
För knappa resurser, en stor personalomsättning och de anställdas ringa erfarenhet äventyrar kvaliteten, ekonomin och tidsplanen under såväl planerings-, beställnings- som genomförandefasen.
Hur vinterunderhållet lyckas under en snörik vinter beror på hur snömottagningsnätverket fungerar. Om användningen av nätverket av snömottagningsplatser, som redan nu är underdimensionerat, begränsas ännu mer blir återhämtningen efter ett exceptionellt snöfall mycket långsammare.
En grundförutsättning för att sektorns verksamhet ska kunna fortsätta är att ICT-systemen fungerar och att kontinuiteten i sektorns tjänster därmed tryggas.
Förverkligande av stadsstrategin
Enligt strategin kräver en växande stad att man sammanjämkar den allt tätare stadsstrukturen med naturvärden. För att uppnå målen måste verksamheten utvecklas och prioriteras på olika organisationsnivåer. Mätarna utvecklas i en mer övergripande riktning: vid sidan av att mäta stadens tillväxt förstärks de mätare som hänför sig till grönnätverket. Skadliga miljökonsekvenser förebyggs genom att planlägga tomter på optimala platser för de relevanta funktionerna. Vi bekämpar förlusten av biologisk mångfald och ökar naturens mångfald genom att verkställa LUMO-programmet, inrätta fem naturskyddsområden och börja utarbeta ett nytt naturskyddsprogram.
Det ambitiösa klimatansvaret verkställs i enlighet med målen i programmet Kolneutralt Helsingfors 2030. Till de åtgärder som vidtas hör bland annat att utveckla beräkningen av klimatavtrycket som stöd för detaljplanläggning och planering, ta i bruk nya metod- och materialneutrala villkor som styr till klimatneutralt byggande av bostadstomter, fortsätta utvecklingsarbetet som syftar till att främja användning av koldioxidsnåla metoder för grundförstärkning på Malms flygplatsområde samt främja användning av klimatsnål betong inom infrastrukturbyggandet. Utgående från en utredning fortsätter vi dessutom att skapa åtgärder som minskar trafikens utsläpp. I fråga om bostadsproduktion och verksamhetslokaler fortsätter vi målmedvetet öka energieffektiviteten och förbättra förutsättningarna för cirkulär ekonomi. Dessutom verkställer staden Green Deal-avtalet för utsläppsfria byggarbetsplatser. I kommunikationen kommer tyngdpunkten att ligga på att marknadsföra energirenoveringar för husbolag samt kommunicera om trafikens klimatpåverkan. Styrgruppen för Helsingfors anpassning till klimatförändringen har ställt fast vilka anpassningsåtgärder som prioriteras de följande åren. Cirkulär ekonomi främjas med hjälp av åtgärderna i färdplanen för cirkulär ekonomi och delningsekonomi, som uppdateras kontinuerligt.
Vi arbetar för en likvärdig stad genom att skapa förutsättningar för att minska segregationen i stadsförnyelseområdena, verkställa programmet för att främja gång, utveckla Helsingfors som en nätverksstad för kollektivtrafik samt genomföra målen för besittningsformer för bostadsbyggande. Dessutom ser vi till att minst 40 procent av den bostadsvåningsyta som årligen planläggs utgörs av kompletteringsbyggande i ytterstaden.
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet genom att förbättra trafiksäkerheten i de allmänna områdena. Staden utarbetar också en modell för att göra regionala planer för att dämpa trafiken och testar modellen i det första objektet. Utgående från en kartläggning av de farligaste övergångsställena och åtgärdsförslag inleds genomförandet av de ändringar som behövs med att utarbeta noggrannare trafik- och gatuplaner. Åtgärder riktas i synnerhet till stadsförnyelseområdena. Vid planläggningen av daghem och skolor säkerställs säkra trafikförbindelser.
Vi främjar stadens funktionalitet genom att utveckla stadsstrukturen med hjälp av delgeneralplaner och kommunaltekniska principer för utarbetande av översiktsplaner samt genom att delta i att utarbeta ett kulturmiljöprogram. Minst 700 000 m² vy planläggs huvudsakligen i generalplanens serviceområde för spårtrafiken, varav minst 40 procent är kompletteringsbyggande. Dessutom görs utredningar om huruvida antalet bilplatser i olika områden motsvarar kalkylanvisningarna för antalet bilplatser och en uppskattning om med vilka förutsättningar staden övergår till en marknadsmässig parkeringspolicy för bostadstomter.
Smarta trafiklösningar främjas genom detaljplanläggning. Målet att göra Helsingfors en nätverksstad för spårvägar främjas genom att fortsätta planera och genomföra snabbspårvägsprojekt. Projektplanering för spårvägar i västra Helsingfors främjas och översiktsplanen för snabbspårvägen Vik–Malm tas upp till beslutsfattande. Planering av trafiklösningen för boulevardstaden vid Backasgatan fortsätter och projekten Spårjokern, Fiskehamnen–Böle och Kronbroarna främjas. Dessutom bereder vi en åtgärdshelhet för den eldrivna trafikens infrastruktur och utarbetar en planeringsanvisning för gångmiljön.
Konst- och kulturprojekt främjas genom att ordna arkitekttävlingar och utarbeta detaljplaner för att genomföra de projekt som beskrivs ovan samt genom att samarbeta med konstmuseet och stöda evenemangsanordnare bland annat genom att tillhandahålla fler eluttag för evenemang. Staden stöder ordnandet av evenemang också genom att bedöma och utveckla tillstånds- och regleringsprocessen. Hanteringen av kundrelationerna utvecklas genom att mäta kundnöjdheten och utveckla servicekanalerna.
Ett åtgärdsprogram inleds för att minska nedskräpigningen i allmänna områden och antalet smarta avfallskärl ökas. Riktlinjerna för lekservicen verkställs genom att lekparker renoveras. Staden främjar helsingforsarnas välfärd och hälsa genom att verkställa åtgärder i rörlighetsprogrammet. Grönnätverket och förhållandena för fotgängare förbättras. Staden görs tillgänglig för fotgängare och cyklister med hjälp av planläggning.
En ansvarsfull ekonomi och förutsättningar för stadens tillväxt verkställs genom att sälja och arrendera ut tomter samt med markanvändningsavtal. Processer och praxis för att avstå från fastigheter som staden inte längre behöver görs smidigare. Cirkulär ekonomi främjas i synnerhet i markarbete på grönområdena.
Genom att satsa på utvecklingen av arbetsgivarbilden, samarbete med läroanstalter samt lyckade rekryteringar och arbetsintroduktion görs Helsingfors till en arbetsgivare som är attraktiv för personalen.
Data och digitalisering utnyttjas i verksamhetsledningen genom att ta i bruk digitala verktyg. De verktyg som håller på att utvecklas gör det lättare att utnyttja aktuella lägesbilder i beslutsfattandet. Från och med ingången av 2023 utarbetas alla detaljplaneprojekt i applikationen Kaavapino. På så sätt är detaljplanernas aktuella förhands- och uppföljningsuppgifter tillgängliga. Dessutom utvecklas en stadsmodell för planeringens behov med hjälp av digital tvilling-teknik.
Helsingfors görs attraktivt för företag och proffs genom att bedöma företagskonsekvenser. Förutsättningarna för att utveckla näringsgrenar främjas i planeringslösningar enligt principerna i dokumentet Näringslivspolitiska mål för markanvändningen (NÄMA) samt genom att beakta företagskonsekvenserna i planeringen. Detaljplaneläggningen ger företag möjlighet att förlägga funktioner till Helsingfors och utveckla dem här. Med ett tillräckligt utbud av tomter för bostäder och företag skapas förutsättningar för nya företag att etablera sig i Helsingfors och förbättras verksamhetsförutsättningarna för de företag som redan verkar i staden. Tomter och fastigheter som staden inte längre behöver reserveras och överlämnas till företag.
Staden bevakar sina intressen genom att påverka reformen av markanvändnings- och bygglagen. Dessutom fortsätter samarbetet med NTM-centralen i fråga om delgeneralplanerna för stadsboulevarderna vid Vichtisvägen och Tusbyleden, Viksstranden (Lahtisleden) och Sundholmen (Västerleden).
Verksamhetsmål i budgeten
Sektorns bindande verksamhetsmål
Mätarna för främjandet av stadens tillväxt och livskraft är bostadsbyggvolymen och antalet planlagda kvadratmeter våningsyta i generalplanens område för spårtrafiken. Dessutom strävar staden efter att betydligt öka kompletteringsbyggandet. Syftet med att styra bostadsproduktionen är att skillnaderna i regionala prisnivåer inte växer. Utvecklingen följs upp genom att jämföra hur bostädernas priser i dyrhetszonerna III och IV utvecklas i förhållande till dyrhetszonerna I och II. Målet är att prisnivåerna i dyrhetszonerna III och IV utvecklas lika positivt som i dyrhetszonerna I och II.
Invånarupplevelsen och dess utveckling följs upp med mätningar av kundnöjdheten. Med mätningarna följer man upp hur kunderna upplever skicket på och renhållning av vägar, cykelvägar och fotgängarstråk. Kundservicens kvalitet mäts på basis av hur snabbt kundresponsen tas till behandling.
Den ekologiska hållbarheten främjas i stadens egna verksamhetslokaler genom att välja värmepumpstekniken som uppvärmningssystem både i nybyggnads- och ombyggnadsobjekt alltid när det är tekniskt möjligt och när återbetalningstiden är 15 år eller kortare. Dessutom ställs miljömål för byggplatsen i alla byggnadsprojekt för verksamhetslokaler och bostäder som inleds under 2023. Med dessa mål styrs byggplatsverksamhetens miljökonsekvenser och cirkulära ekonomi. I enlighet med Helsingfors plan för uppföljning av naturen genomförs uppföljningarna 1A–1F, som handlar om mätning av naturområdens ytor och ekologiska nätverk för att följa upp naturens tillstånd och bedöma LUMO-programmets effektivitet och tillräcklighet.
Sektorn följer upp produktivitetsutvecklingen enligt sitt produktivitetsmål. Avsikten är att förbättra produktiviteten med 0,5 procent under 2023.
Sektorns övriga verksamhetsmål:
I enlighet med strategins tema En funktionell och vacker stad tryggas och främjas bostadsproduktionen och säkerställs smidiga tjänster i rätt tid.
Bostadsproduktionsmålet förverkligas genom att låta bygga 1 750 bostäder som stadens egen bostadsproduktion samt genom att överlåta tomter för byggande av minst 5 600 bostäder. Till stadsförnyelseområdena riktas investeringar som möjliggör en årlig ökning av bostadsbeståndet på 2 procent. Samtidigt strävar sektorn efter att investeringarna syns som förändringar i parker, lekparker och idrottsplatser.
Servicen görs smidigare genom att behandlingstiden för anmälningar om vistelselokaler, nya livsmedelslokaler och aktörsbyten följs upp. Målet är att behandlingstiden är högst 7 dygn. Dessutom strävar sektorn efter att 80 procent av anmälningarna om sanering av förorenad mark avgörs inom 45 dygn från att ärendet väckts. Sektorn följer upp hur väl arrangemangen kring gatuarbeten i Helsingfors fungerar med en kundenkät, där resultatmålet är 2,9 (på skalan 1–5).
Temat Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre främjas genom att utarbeta ett utkast till en planeringsanvisning för gång. Syftet med detta är i synnerhet att förbättra de äldres rörlighet. Dessutom iståndsätts och byggs lekplatser för att främja de ungas välfärd. Sektorn strävar efter att antalet personer som skadas och omkommer i trafikolyckor minskar med minst 2 procent.
En ansvarsfull ekonomi och en hållbar tillväxt eftersträvas genom att andelen verksamhetslokaler inte tillåts stiga över nuvarande 3,5 procent.
Klimatansvaret och naturskyddet främjas genom att följa upp hur andelen resor till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökar. Naturskyddsprogrammet förverkligas genom att sektorn utarbetar vård- och användningsplaner samt fridlysningsförslag för minst fem naturskyddsområden. Dessutom planeras alla de nybyggnadsprojekt som inleds 2023 i stadens förvaltning så att de uppfyller kraven för energiklass A (flervåningshus) och övriga byggnader så att byggnadens E-tal är minst 30 procent mindre än i de nationella byggbestämmelserna.
Minst 80 procent av de nyttoanvändbara schaktmassorna som uppstår i Helsingfors gatu- och parkbyggande utnyttjas. Dessutom följs utfallet av de pilotprojekt för cirkulär ekonomi som inleddes 2022 upp och erfarenheterna från dem rapporteras inom staden och via klustret för cirkulär ekonomi till övriga aktörer inom byggbranschen. På basis av erfarenheterna från pilotprojekten och övrig utveckling inom branschen skapas cirkulärekonomiska krav för planering och byggande av service- och bostadsbyggnader under 2023.
Dessutom utvecklas kriterier för bedömning av mångfaldspotentialen hos biotopbaserade lösningar i anlagda grönområden (parker, gatugrönområden, grönskan i staden) såsom anlagda ängar, torrängar, vattenteman och trädbevuxna områden.
I de övriga verksamhetsmålen ingår utöver sektorns egna mål även mål som är gemensamma för hela staden:
- Det tidiga stödet för psykisk välmåga i barns och ungas vardag stärks.
- De äldres möjligheter till att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra förbättras.
- Under fullmäktigeperioden förbättras produktiviteten med digitalisering och effektivare användning av lokalerna.
Ekonomisk hållbarhet
I stadsmiljösektorns enhetskostnader ingår rörliga kostnader samt fasta kostnader som inte beror på prestationsmängden. Dessutom har kostnader för sektorns förvaltnings- och stödtjänster räknats med i enhetskostnaderna. Dessa kostnader fördelas på tjänsterna och enhetskostnaderna med överföringsmetoden. Kalkyleringen av enhetskostnaderna täcker cirka 90 procent av sektorns driftsutgifter.
Att följa upp produktiviteten med hjälp av enhetskostnaderna har varit stadens gemensamma mål. Med enhetskostnaderna beskrivs utvecklingen av produktiviteten i sektorns tjänster och processer per budgetmoment.
En utmaning har varit bland annat att beakta kvalitetsskillnader i beräkningen och jämförbarheten med andra stora städers motsvarande tal på grund av skillnader i beräkningssätten mellan städerna. Den faktiska utvecklingen av enhetskostnaderna varierar kraftigt mellan de olika tjänsterna. Variationen beror på växlingar i efterfrågan på tjänster i förhållande till kostnaderna för upprätthållandet av tjänsten. Exempelvis högkonjunkturen inom byggandet samt väderfenomenen påverkar dessa.
Undermomentet Stadsstruktur överförs från budgetmomentet Tjänster och tillstånd till sitt eget budgetmoment, varför åren 2023–2025 inte är helt jämförbara med tidigare år. Stadsstrukturens produktivitet förbättras i budgeten tack vare besparingsåtgärder.
Tillväxten i lokalbeståndet (ökningen av hyror och energi- och underhållskostnader) syns i enhetskostnaderna och produktiviteten på budgetmomentet Byggnader.
Inom bostadsproduktionen syns beredskapen för ränteutgifter i utvecklingen av enhetskostnaderna och produktiviteten.
Tjänster och tillstånd blir ett eget budgetmoment vid ingången av 2023, varför jämförelsen med tidigare år saknas.
Bedömning av budgetens effekter
Ekonomiska effekter
Företagseffekter
Företagskonsekvenserna beaktas i planeringen och konsekvensbedömningen. På så sätt främjas näringslivets förutsättningar för utveckling. Med planläggning säkerställs mångsidiga förläggningsplatser för företag. Med ett tillräckligt utbud av tomter för bostäder och företag skapas förutsättningar för att nya företag kan etablera sig i Helsingfors och förbättras verksamhetsförutsättningarna för de företag som redan verkar i staden. Stadens mål är att öka antalet evenemang i olika storlekar som betjänar staden. Tjänsten som erbjuder eluttag för evenemang, kiosker och uteserveringar utvecklas så att den möter det allt större behovet. Dessutom förstärks den företagsvänliga försökskulturen med beaktande av lagstiftningen, och olika tillståndsprocesser görs smidigare.
Utveckling av produktiviteten
Sektorn strävar efter att förbättra produktiviteten genom att utveckla processen för att avstå från onödiga lokaler, vilket ökar stadens försäljningsvinster men framför allt hjälper att minska onödiga underhållskostnader. Dessutom granskar sektorn sina funktioner för att förbättra produktiviteten och analyserar vilka funktioner det med tanke på strategin och kostnadseffektiviteten lönar sig att fortsättningsvis producera själv och för vilka det är möjligt och effektivare att använda köptjänster. Efter att Stadsmiljöhuset togs i bruk har dess användningsgrad varit lägre än planerad eftersom distansarbetet har ökat på grund av coronapandemin. Nu söks andra aktörer som kan använda lokalerna tillsammans med sektorn.
Som en del av arbetet för att öka lönsamheten stärker sektorn helhetskoordineringen av investeringar, vilket gör det lättare att bland annat identifiera och följa upp konsekvenser av investeringslösningar och möjliggör prioriteringar inom helheten. Produktiviteten och lönsamheten följs upp bland annat genom enhetskostnaderna, och enhetskostnadssystemet utvecklas för att förbättra uppföljningen och ledarbarheten.
Effekter för kommuninvånarna
Effekter för barn
Vid planläggningen av daghem och skolor säkerställs säkra trafikförbindelser. Nya lekområden inrättas så att antalet motsvarar den nivå som konsumentsäkerhetslagen förutsätter. Belysningen på lekplatserna görs jämnare med hjälp av LED-belysning. Familjebostäder produceras i enlighet med stadens målsättningar. Nya daghems- och skollokaler byggs på det sätt som demografiska ändringar, tillväxten samt fostrans- och utbildningssektorns servicenät förutsätter.
Effekter på jämställdhet och likabehandling
Utgångspunkten är att varje detaljplan bidrar till en likvärdig stad för alla. I planerna beaktas alla befolkningsgrupper. Dessutom produceras högklassiga och mångsidiga bostäder till rimligt pris för att boendekostnaderna ska hållas skäliga. Sektorn utvecklar bedömningen av könskonsekvenserna och preciserar i vilka planer och i vilka skeden av planeringen bedömningen har den bästa möjliga effekten.
Effekter på hälsa och välbefinnande
Hälso- och välfärdskonsekvenserna beaktas i planeringen och konsekvensbedömningen. Den konsekvens som styr planeringen av bullerutredningar främjar målen om hälsosamhet. Med planläggningen främjas byggandet av en hälsosam stad. Planläggningen omfattar även idrottsplatser och gör staden tillgänglig för fotgängare och cyklister. Miljöstörningar bekämpas genom att placera känsliga verksamheter på lämpliga platser och inkludera bestämmelser som förebygger miljöstörningar (buller, luftkvalitet osv.) i planerna.
Miljöeffekter
Stadsmiljösektorns miljökonsekvenser för planeringen, genomförandet och underhållet av den byggda miljön är omfattande och ofta långvariga. Således har sektorn goda förutsättningar för att såväl påverka uppkomsten, omfattningen och minskningen av miljökonsekvenser som att främja positiva konsekvenser. Stadens tillväxtmålsättningar ökar obestridligen ofta de negativa miljökonsekvenserna när de uppnås. Därför finns det ett allt större behov att hantera miljökonsekvenser, vilket konstateras i strategin.
Inom stadsmiljösektorn svarar miljötjänsterna för programmering av Helsingfors miljömål i miljöpolitiken och delområdenas miljöskyddsprogram samt för miljörapportering. Dessutom samordnar sektorns klimatenhet Helsingfors stads klimatarbete. Sektorn stöder minskningen och hanteringen av miljökonsekvenser även med hjälp av miljöledning, där målet är att inkludera hållbarhetsaspekten i all verksamhet. I kärntjänsterna finns också mycket sakkunskap om att hantera miljökonsekvenser, minska negativa miljökonsekvenser och möjliggöra positiva miljökonsekvenser.
Ett centralt mål i strategin är att förena naturvärdena och den urbana tillväxten, vilket möjliggörs med hjälp av kärnfunktioner som stöder tillväxten samt genom att trygga naturvärdena med planering av markanvändningen och miljömyndigheternas grundarbete. Vid planeringen av markanvändningen utarbetas utredningar för att utöka kunskapsbasen och bedöms miljökonsekvenser i olika skeden av planeringen. Med hjälp av bedömningarna kan projektens miljökonsekvenser lindras och hållbar utveckling främjas. Skadliga miljökonsekvenser förebyggs genom att planlägga tomter på optimala platser för de relevanta funktionerna. Naturvärdena beaktas i all planläggning.
År 2023 bekämpas förlusten av biologisk mångfald och ökas naturens mångfald genom att verkställa LUMO-programmet, inrätta fem naturskyddsområden och börja utarbeta ett nytt naturskyddsprogram. Dessutom är främjandet av stadsnaturens mångfald en utgångspunkt för verksamheten även för den byggda miljön. En uppföljningsmodell för försök med växter tas i bruk. Utredningen av det blå nätverket blir färdig och helhetsgranskning av ekologiska nätverk främjas. Verktygen för utveckling av ängsnätverket, som blir färdig 2022, tas i bruk och den nationella strategin för pollinerare främjas. Tvärsgående grönförbindelser och grönkorridorer (Helsingfors västra grönkorridor, Vik–Stensböle) utvecklas som en del av genomförandeprogrammet för generalplanen. I investeringsprogrammet reserveras en miljon euro för strukturer i naturskyddsområden, såsom fågeltorn, kojor och spångar. De principer för skogsnaturvård som blev färdiga år 2022 börjar tillämpas. Utveckling av skärgården fortsätter (Östra skärgården, Kalvholmen och andra populära objekt) och samordnas med naturvärdena.
Bedömning och beaktande av klimatkonsekvenser främjas i planeringen. Genom att förtäta stadsstrukturen och främja hållbara färdsätt bekämpar vi klimatförändringen. I planläggningen utnyttjas den nyaste informationen om klimatkonsekvenser och bedömningen av dessa. Vid planläggningen utvecklas ett eget verktyg, HAVAA, för bedömning av klimatkonsekvenser. Målet är att börja använda en planbestämmelse som baserar sig på klimatavtrycket i planläggningen redan 2023. Nu används ett antal olika verktyg och planbestämmelser för att öka grönytorna i täta strukturer, såsom grönfaktorn och gröna tak. Dagvattnet beaktas i planläggningen och i mer detaljerad planering. Genom att utveckla koldioxidsnåla metoder för grundförstärkning eftersträvas minskade utsläpp. I Helsinki LED-projektet byts 8 000 gamla lampor ut mot LED-lampor. Lamporna förses i stor utsträckning med sensorer och fjärrstyrning för att optimera användningen. Bytet av lampor i allmänna områden snabbas upp så att alla lampor har bytts ut mot LED-lampor senast 2030.
Förverkligandet av KNH-målen i ny- och ombyggnadsprojekt främjar Helsingfors klimatneutralitet och miljöfördelar på lång sikt. Lokalbeståndets utsläppseffekter minskas i samband med byggande och ombyggande bland annat med hjälp av klimatavtrycksberäkning, en mindre målsättning för E-talet än i byggbestämmelserna, solel och jordvärme och målsättningar för cirkulär ekonomi. Det befintliga byggnadsbeståndet styrs mot samma målsättningar bland annat med separata investeringar, distansuppföljning och genom att utveckla fastighetsunderhållet.
Trafikens utsläpp och miljökonsekvenser minskas genom att förtäta stadsstrukturen, investera i kollektivtrafiken, i synnerhet i spårtrafiken, och förnya stadens egen materiel enligt bland annat direktivet om rena vägtransportfordon och miljökriterierna för stadens egna upphandlingar av fordons- och färdtjänster, som godkändes 2022. Sektorn genomför åtgärderna i utvecklingsprogrammet för cykeltrafiken, fortsätter planera och bygga ut bannätverket för cykeltrafiken och målnätverket i innerstaden och snabbar upp byggandet av nätverken. Översiktsplaner för två banobjekt utarbetas (objekten slås fast under hösten 2022). Dessutom beaktas hållbara färdsätt bland annat i vinterunderhållet. Hanteringen av olägenheter från trafiken ingår i trafikplaneringen (buller, vibrationer, damm).
Hantering av förorenad mark, bekämpning av främmande arter och hantering av byggarbetsplatsernas miljökonsekvenser förebygger omedelbara miljökonsekvenser. Verksamhetsmodellen för utsläppssnål och utsläppsfria byggarbetsplatser utvecklas och personalens kunskaper om kriterierna för lägre utsläpp förbättras. Återanvändning av jordmassor och rivningsmaterial främjas. Återvinning av överskottsmassor från anläggningen av gator och parker minskar marktransporterna och leder också till andra miljöfördelar och kostnadsbesparingar.
Staden förbereder sig för att exceptionellt snörika vintrar blir vanligare genom att förbättra snöröjningen från gatorna under snörika vintrar.
Personalplan
Stadsstrategins mål och ändringarna i omvärlden är utgångspunkter för personalplaneringen. I personalplaneringen utnyttjas information om den beräknade personalomsättningen och beaktas de ändringar som behövs i personalstrukturen bland annat på grund av förändringar i omvärlden och arbetet och för att nå digitaliseringsmålen och kunna förutse framtida utmaningar. Vid sidan av personalplanen utarbetas en plan för hur de kritiska uppgifterna ska tillsättas och en efterträdarplan för varje servicehelhet. Målet är att personalens interna rörlighet samt en flexibel och ändamålsenlig resursanvändning över organisationsgränserna ska öka.
Genom att satsa på utvecklingen av arbetsgivarbilden, samarbete med läroanstalter samt lyckade rekryteringar och arbetsintroduktion säkras att behövlig personal finns att tillgå och att de anställda stannar kvar. En smidig kärnprocess och uppnåendet av de centrala målen samt personalens engagemang säkerställs genom kompetensutveckling samt främjande av personalens karriärvägar, kompetensdelning och samarbete. Även åtgärder för ledning av välbefinnandet i arbetet samt belöning som uppmuntrar till samarbete och stöder gemensamma mål främjar engagemanget. Personalens interna rörlighet och övergång från en uppgift till en annan inom organisationen påskyndas bland annat med förutseende personalplanering och personalrotation samt genom att chefernas kompetens i karriärcoachning stärks. Sektorn stöder mångsidiga karriärutvecklingsalternativ i expert- och chefsuppgifter inom organisationen och mer omfattande inom staden samt i motsvarande sektororganisationer.
I utvecklingen av sektorns personalledning fokuserar man särskilt på ledarskapets hörnstenar – att göra insikt, entusiasm, stilrenhet och förmåga att verkställa till en del av det dagliga ledarskapet. Som stöd för ett gott chefsarbete erbjuder sektorn nya verktyg för ett konsekvent ledarskap och för att trygga smidigheten i arbetet, coachar och skolar in cheferna i nya praxis och system och drar aktivt nytta av personalupplevelsen och responsen om organisationens arbetskultur i utvecklingen av tjänsterna och ledarskapet. Som stöd för en tillräcklig hantering av arbetsbelastningen och prioritering av mål stärks chefernas färdigheter i hybridledning och de anställdas färdigheter i att leda sitt eget arbete. Vi utvecklar personalens kompetens med mångsidiga och arbetslivsinriktade metoder. Vårt mål är att arbetsplatsen också blir en plats för inlärning. En kompetent, välmående och motiverad personal ökar inte endast arbetsglädjen utan leder också till att kunderna är nöjdare med den service de får.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Strategiskt prioritetsområde | Mål | Mätare | Koppling till program i strategin |
| GEMENSAMT MÅL FÖR HELA STADEN ELLER SEKTORERNA | |||
| En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt | Produktiviteten förbättras med minst 0,5 % per år under fullmäktigeperioden | Mätare 1 Produktivitetsåtgärder som sparar in totalt 3 miljoner euro 2023 genomförs. | |
| SEKTORNS MÅL | |||
| En funktionell och vacker stad | Förbättrande av invånarupplevelsen | Mätare 1 Invånarnas nöjdhet med underhållet av parker minst 3,4 (på skalan 1–5) Mätare 2 Invånarnas nöjdhet med skicket på gator och vägar och renhållningen minst 3,4 (gator i centrum, bostadsgator, huvudgator till centrum, gång- och cykelvägar) (på skalan 1–5) Mätare 3 Kundrespons besvaras inom utsatt tid: respons som kommer in tas till behandling i genomsnitt inom tre arbetsdagar. | |
| Främjande av stadens tillväxt och livskraft | Mätare 1 I Helsingfors börjar byggandet av minst 8 000 bostäder år 2023. (G) Mätare 2 Minst 700 000 m² vy planläggs huvudsakligen i generalplanens serviceområde för spårtrafiken, varav minst 40 % är kompletteringsbyggande (280 000 m²vy). | ||
| Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet | Mätare 1 Skillnaderna i prisnivåerna mellan områden ökar inte: Bostädernas priser i dyrhetszonerna III och IV (det procentuella medelvärdet för prisutvecklingen för bostäderna i områdena) utvecklas minst lika positivt som i dyrhetszonerna I och II. | ||
| Ambitiöst klimatansvar och naturskydd | Främjande av den ekologiska hållbarheten | Mätare 1 I stadens egna verksamhetslokaler (nybyggnadsobjekt, ombyggnadsobjekt) väljs värmepumpsteknik som huvudsakligt uppvärmningssystem alltid när det är tekniskt möjligt och när återbetalningstiden är 15 år eller kortare.Mätare 2 I alla verksamhetslokal- och bostadsbyggnadsprojekt som börjar under 2023 ställs miljömål för byggplatsen. Med dessa styrs byggplatsverksamhetens miljökonsekvenser och cirkulära ekonomi. Kraven ska ingå i projektets entreprenadförfrågan eller konkurrensutsättningsmaterial.Mätare 3 Uppföljningarna 1A–1F enligt Helsingfors plan för uppföljning av naturen genomförs. I dessa uppföljningar mäts naturområdets yta och ekologiska nätverk, som sedan utgör utgångsmaterialet för uppföljningen av naturens tillstånd och bedömningen av LUMO-programmets effektivitet och tillräcklighet. |
Övriga verksamhetsmål
| Strategiskt prioritetsområde | Mål | Mätare | Koppling till program i strategin |
| GEMENSAMT MÅL FÖR HELA STADEN ELLER SEKTORERNA | |||
| Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre | De äldres möjligheter till att röra på sig, motionera och ägna sig åt hobbyverksamhet tillsammans med andra förbättras. (G) | Mätare 1 Programmet för främjande av gång: Ett utkast till planeringsanvisning för gångmiljön utarbetas. | |
| Det tidiga stödet för psykisk välmåga i barns och ungas vardag stärks (G) | Mätare 1 2 st. iståndsatta och nya lekplatser | ||
| En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt | Under fullmäktigeperioden förbättras produktiviteten med digitalisering och effektivare användning av lokalerna (G) | Mätare 1 Graden av underutnyttjandet av lokaler i genomsnitt på nivån 3,5 % | |
| SEKTORNS MÅL | |||
| En funktionell och vacker stad | Tryggande och främjande av bostadsproduktionens förutsättningar | Mätare 1 Som stadens egen produktion byggs 1 750 bostäder. Mätare 2 Av den bostadsproduktion som inleds i Helsingfors byggs minst 5 600 bostäder på tomter som överlåtits av staden. Mätare 3 Nya tomtreserveringar (projektreservering) görs och tomtöverlåtelsetävlingar avgörs så att det sammanlagt motsvarar byggande av minst 5 600 bostäder. Mätare 4 De investeringar som riktas till stadsförnyelseområden bör möjliggöra en årlig genomsnittlig ökning av områdenas bostadsbestånd på 2 %. En årlig ökning av stadsförnyelseområdenas bostadsbestånd på 2 % Mätare 5 De investeringar som riktas till stadsförnyelseområden bör göra det möjligt att synligt ändra och förbättra områdenas rekreationstjänster (parker, lekparker och idrottsplatser). De objekten som används som mätare preciseras separat. | |
| Smidiga tjänster i rätt tid | Mätare 1 Den genomsnittliga behandlingstiden för anmälningar om ibruktagande av vistelselokaler, bland annat daghem, skolor, inkvarteringslokaler och lokaler med s.k. högre hygienkrav, är högst 7 dygn. Mätare 2 Den genomsnittliga behandlingstiden för anmälningar om nya livsmedelslokaler och byte av aktör är högst 7 dygn. Mätare 3 Sammanlagt 80 % av anmälningarna om sanering av förorenad mark avgörs inom 45 dygn från att ärendet väckts. Mätare 4 Resultatet av kundenkäten om hur arrangemangen kring arbetena som utförs på Helsingfors gator fungerar överstiger värdet 2,9 (på skalan 1–5). | ||
| Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre | Nedgång i det sammanlagda antalet personer som skadas och omkommer i trafikolyckor | Mätare 1 Det sammanlagda antalet minskar med minst 2 % jämfört med medeltalet för de fem senaste åren. | |
| Smarta trafiklösningar utgör grunden för en smidig vardag. | Utveckling av spårvägen i innerstaden | Mätare 1 I spårvägstrafiken är den tidtabellsbundna medelhastigheten större än 15 km/h. | |
| Den funktionella och stadsbildsmässiga kvaliteten på gångmiljön i centrumområdena förbättras. | Mätare 1 Användningen av uppföljningsmetoden som togs i bruk år 2017 fortsätter. Kvalitetsuppgifter samlas in över en längre tidsperiod i stor utsträckning från olika centrumområden, varefter det är möjligt att utnyttja jämförelser av uppföljningsuppgifter och utvärdera utvecklingen. | ||
| Sektorn stöder i samarbete med andra sektorer åtgärder som främjar cykelåkning. Målet är att cykelåkningens färdmedelsandel ska öka och säkerheten förbättras. | Mätare 1 På cykeltrafikens automaträkningspunkter ökar antalet cyklar jämfört med medeltalet under de tre senaste åren. | ||
| Ambitiöst klimatansvar och naturskydd | Tryggande av en ekologiskt hållbar utveckling | Mätare 1 Den sammanlagda andelen av alla resor som sker till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökar eller förblir oförändrad jämfört med medeltalet för de fem senaste åren. Mätare 2 Naturskyddsprogrammet förverkligas genom att sektorn utarbetar vård- och användningsplaner samt fridlysningsförslag för minst fem naturskyddsområden. Mätare 3 Minst 80 % av de nyttoanvändbara schaktmassorna som uppstår i Helsingfors gatu- och parkbyggande utnyttjas. Mätare 4 Alla nybyggnadsprojekt som inleds 2023 i stadens förvaltning planeras så att de uppfyller kraven för energiklassen A (flervåningshus) och övriga byggnader så att byggnadens E-tal är minst 30 % mindre än i de nationella byggbestämmelserna. Mätare 5 Utfallet av de pilotprojekt för cirkulär ekonomi som inleddes 2022 följs upp och erfarenheterna från dem rapporteras inom staden och via klustret för cirkulär ekonomi till övriga aktörer inom byggbranschen. På basis av erfarenheterna från pilotprojekten och övrig utveckling inom branschen skapas cirkulärekonomiska krav för planering och byggande av service- och bostadsbyggnader under 2023. Mätare 6 Utveckling av kriterier för bedömning av mångfaldspotentialen hos biotopbaserade lösningar i anlagda grönområden (parker, gatugrönområden, grönskan i staden) såsom anlagda ängar, torrängar, vattenteman och trädbevuxna områden. |