Borgmästarens översikt

Bäste läsare,

År 2023 fortsätter Helsingfors stad med en ansvarsfull hushållning som beaktar det omgivande världsläget och de kommande årens osäkerhetsfaktorer. Coronapandemin har börjat släppa sitt grepp om oss, men kriget i Europa har skapat en miljö där såväl statens som städernas funktionsförmåga är alltmer beroende av en ansvarsfull och målmedveten hushållning. Stadsstrategin 2021–2025, Läge för tillväxt, har haft en kraftigt styrande roll också i beredningen av strategiperiodens andra budgetförslag. Med Läge för tillväxt avses inte bara tillväxt av invånarantalet och ekonomin, utan också att Helsingfors är en bra plats att växa upp, förvärva nya kunskaper och färdigheter och öka allt det goda vi har.

Men Läge för tillväxt betyder också mod att förnya sig. 

Modellen där borgmästaren inte publicerar ett eget budgetförslag före de egentliga förhandlingarna är ny och har även kritiserats. Viktigare än kritiken är emellertid förhandlingarna mellan partierna i stadsstyrelsen, som inleds så att alla partier har tillgång till samma information. I likhet med föregående år utgör ekonomi- och planeringsavdelningens beräkningar om stadens ekonomiska handlingsutrymme grunden för förhandlingarna om 2023 års budgetförslag. Med tjänstemannaberedningen som grund började vi diskutera och lyfte fram en mångfald av olika ståndpunkter, som vi sedan arbetade för att sammanjämka. Det slutliga budgetförslaget för 2023 har utarbetats i samarbete mellan de fyra borgmästarpartierna och SFP.

I ett läge där de ekonomiska utsikterna mörknar och stadens skatteintäkter krymper betydligt till följd av statens reform av social- och hälsovården samt räddningsväsendet är det viktigare än någonsin att vi håller oss till stadsfullmäktiges budgetram. Den nationella vårdreformen delar upp Helsingfors budgetprocess i två separata helheter: det så kallade kommun-Helsingfors budget och social-, hälsovårds- och räddningssektorns statligt finansierade budget.

I 2023 års budgetförslag följer ökningen av driftskostnaderna strategins ansvarsprincip. Utgiftsökningar som överstiger referensscenariot har motiverats med produktivitetsreformer som skapar manöverutrymme. Strategiperiodens investeringar har dimensionerats så att staden väntas nå målet för underskottet. Detta gör det möjligt att fortsätta investera med 893 miljoner euro, vilket är närapå en rekordnivå.

Helsingfors kan emellertid inte förbättras endast med investeringar i byggande och infrastruktur. För mig har det från första början varit viktigt att satsa på den service helsingforsarna använder i sin vardag och lösa problemen med arbetskraftsbrist. Tyvärr räcker det inte att Helsingfors ensamt vidtar åtgärder, utan nationella reformer behövs för att verkliga resultat ska uppnås. Vi gör dock allt vi kan med de verktyg som står till buds.

År 2023 ska staden skjuta till 10 miljoner euro mer än tidigare för personalförmåner och belöning. Av dessa riktas 7 miljoner till kommun-Helsingfors löneutvecklingsprogram med särskilt fokus på de mest lågavlönade personalgrupperna och de branscher där tillgången på arbetskraft är sämst. Jämfört med kommun-Helsingfors nuvarande budget kan man nästan tala om en tredubbling av satsningarna på löneutvecklingsprogrammet.

Dessutom fortsätter satsningarna på service och välbefinnande för stadsborna vid alla sektorer. Vid fostrans- och utbildningssektorn kan man tala om en betydande förändring, eftersom anslagen ökar med sammanlagt cirka 68 miljoner euro. Det innebär en ökning på fem procent jämfört med 2022 och en extra satsning på nästan 600 euro per barn och ung person. Kultur- och fritidssektorns anslag ökar med 8,8 miljoner euro, det vill säga 4,4 procent, från 2022 års nivå. Stadsmiljösektorn anvisas tilläggsanslag på 4,3 miljoner euro, som i huvudsak används för att säkerställa underhållet av och säkerheten i stadsmiljön samt resurserna för den grundläggande verksamheten.

Trots att förslaget visar att Helsingfors ekonomi står på stadig grund har vi inte råd att slösa. Särskilt i dessa osäkra tider måste vi fortsätta med vår ansvarsfulla linje för att pengarna ska räcka till även i sämre tider. Ekonomin är också en säkerhetsfråga.