5 10 01 Social- och hälsovårdstjänster

1 000 €	Förbrukning 2020	Budget 2021	Prognos 2021	Förslag 2022	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Inkomster sammanlagt	157 665	158 800	229 900	158 800	158 800	158 800	158 800
Utgifter sammanlagt	1 521 745	1 533 839	1 679 800	1 609 683	1 597 916	1 637 309	1 671 187
Överskridningsrätter		146 000
Verksamhetsbidrag	−1 364 080	−1 375 039	−1 449 900	−1 450 883	−1 439 116	−1 478 510	−1 512 388
Avskrivningar	11 156	12 998	13 000	13 000	13 000	13 002	13 000
Räkenskaps- periodens resultat	−1 375 236	−1 388 037	−1 462 900	−1 463 883	−1 452 116	−1 491 512	−1 525 388
Räkenskaps- periodens överskott (underskott)	−1 375 236	−1 388 037	−1 462 900	−1 463 883	−1 452 116	−1 491 512	−1 525 388
Förändring, %
Inkomster		0,7	44,8	−0,0	−0,0	−0,0	0
Utgifter		0,8	9,5	4,9	4,2	2,5	2,1

Centrala prioriteringar i budgeten 2022 och sammandrag

De fem viktigaste tyngdpunkterna för social- och hälsovårdssektorn 2022 är följande:

• Återhämtning från covid-19-pandemin
• Ökad tillgänglighet till och stabilitet för personalen
• Förbättring av tillgången till och tillgängligheten av tjänsterna
• Tillhandahållande av kompatibla och digitala tjänster
• Förberedelser inför social- och hälsovårdsreformen

Vi satsar på återhämtning från covid-19-pandemin, såsom avveckling av vård- och serviceskulden, återställande av tjänsterna till nivån innan covid-19-n och lösningen på problem som orsakats av covid-19-tiden.

Vi förbättrar tillgången till personal och minskar personalomsättningen, till exempel genom att förbättra arbetsförhållandena och arbetsgivarimagen.

Vi utvecklar tillgången till och tillgängligheten av tjänsterna, exempelvis genom att se till att personalen räcker till och att öka antalet tjänster med låg tröskel, användningen av servicesedlar och en ändamålsenlig tjänsteupphandling.

Vi ordnar skräddarsydda och anpassade tjänster och smidiga servicekedjor för klienternas behov. Tjänsterna produceras både på egen hand och av våra partner.

Vi ökar e-tjänsterna och andra digitala lösningar samt utvecklar det datadrivna ledarskapet och våra verksamhetssätt, till exempel med hjälp av patient- och klientdatasystemet Apotti.

Vi fortsätter förbereda oss inför social- och hälsovårdsreformen, till exempel genom att utveckla ledningen av organisationen och styrning av serviceproduktionen.

Beskrivning av verksamheten

Social- och hälsovårdssektorn betjänar årligen cirka 500 000 Helsingforsbor på drygt 300 verksamhetsställen med cirka 15 000 anställda samt anlitar köptjänster och servicesedlar. Sektorn lyder under social- och hälsovårdsnämnden som har en social- och hälsovårdssektion.

Social- och hälsovårdssektorns servicehelheter omfattar familje- och socialtjänster, hälsovårds- och missbrukartjänster, sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster samt administration.

Familje- och socialtjänsterna omfattar välfärd och hälsa för barnfamiljer, barnskydd, tjänster för unga och vuxensocialarbete samt arbete med funktionshindrade. Hälso- och missbrukartjänsterna omfattar hälsostationerna och inremedicinska polikliniken, psykiatri- och missbrukartjänster samt munhälsovård. Sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna omfattar utredning, bedömning och placering, södra, östra, västra och norra serviceområdet samt Helsingfors sjukhus. Administrationen omfattar förvaltningstjänster, ekonomi- och planeringstjänster, personal- och utvecklingstjänster, informationsförvaltningstjänster, kommunikationstjänster och delaktighet, upphandlingstjänster och stödtjänster.

Väsentliga förändringar under budgetåret enligt servicehelhet och tjänst

Ändringarna i anslagen som framförs i tabellen är preliminära och nämnderna bekräftar de slutliga resultatbudgetarna senast 14.1.2022.

5 10 01 (1 000 €)	Utgifter €	Andel av utgifterna på budgetmo- mentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Social- och hälsovårdstjänster sammanlagt	1 597 916	100,00 %	64 077	4,18 %
Familje- och socialtjänster	450 098	28,2 %	24 126	5,36 %
Ungdomstjänster och vuxensocialarbete			2 300		lagändringar
Barnskydd			13 300		överskridning, ändring i barnskyddslagen
Handikapptjänster			1 400		ASU-projekt
Hälso- och missbrukartjänster	323 735	20,3 %	13 744	4,25 %
Hälsostationer och inremedicinska plk			4 200		fördelningen av hälsostationsupp- handlingen över hela året, screening av tarmcancer
Psykiatri och missbrukartjänster			3 800		Mieppi, ändring i klientavgiftslagen
Munhälsovården			500		Rådgivningsförordningen
Sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster	550 855	34,4 %	17 734	3,22 %
Helsingfors sjukhus			600		Terhohemmet, ambulerande vårdare
service för äldre			8 800		lagenlig dimensionering av dygnetruntvården
Förvaltning	45 613	2,9 %	2 702	5,92 %	lagändringar
Sektorns gemensamma	227 615	14,2 %	5 771	2,54 %
Digital grund			8 125		Nya tjänsternas andel 1,8 M€, resten teknisk överföring
Nivåhöjning i underhållshyrorna			5 257

Hur stadens strategiska mål genomförs

Stadsstrategi 2017–2021

Sektorn bidrog aktivt till att förverkliga målen för de olika temana i stadsstrategin 2017–2021 Världens bäst fungerande stad, även under covid-19-pandemin i slutet av strategiperioden. De viktigaste åtgärderna var att främja invånardelaktigheten, utveckla tjänste- och vårdstigar, införa elektroniska tjänster, förbättra arbetsgivarimagen och diversifiera metoderna för tjänsteproduktion.

I enlighet med temat Världens bäst fungerande stad 2017–2021 har invånardelaktigheten främjats och kundrespons samlats in regelbundet. Arbetet med erfarenhetsexperter är väl etablerat inom sektorn. Det finns dock fortfarande utmaningar med att använda kunskap som grund för kunskapsbaserad ledning.

Hållbar tillväxt har främjats fenomenbaserat genom utveckling av service- och vårdstigar samt hemtjänster för äldre som ger stöd för boende i hemmet. Covid-19-pandemin försvårade genomförandet av flera utvecklingsåtgärder. Dessutom tar förändringar i verksamhetskulturen tid. Klientantalen och deras behov fortsätter att öka inom alla tjänster, i synnerhet i tjänster för äldre, tjänster för personer med funktionsnedsättning och i barnskyddet.

I enlighet med temat innovativa tjänster har e-tjänster införts i stor utsträckning, vilket påskyndades av covid-19-pandemin. Helsingfors stad har på många sätt utvecklats till en bättre arbetsgivare, och den positiva utvecklingen inom social- och hälsovården har bland annat lett till minskad sjukfrånvaro.

Den ansvarsfulla hushållningen har återspeglats i produktivitetsförbättringar i vissa tjänster och i diversifieringen av metoderna för tjänsteproduktion. Både produktivitetsbedömningen och produktiviteten inom social- och hälsovårdstjänsterna bör förbättras ytterligare.

Genomförande av stadens övriga strategiska mål

För att främja välbefinnande och hälsa (HYTE) utvecklades gemensamma styr- och ledningsstrukturer på stadsnivå och inom sektorn samt främjades Helsingfors välfärdsplan och stadens gemensamma HYTE-mål. Med anknytning till dessa utvecklades bland annat ett digitalt verktyg för hälsovinstbedömning och inleddes ett nätverk av många aktörer för förebyggande rusmedelsarbete (EPT).

I HYTE-arbetet har utvecklingsmålen för nästa strategiperiod identifierats som att stärka samarbetet och det datadrivna ledarskapet på stadsnivå, förbättra personalens engagemang i utvecklingsarbetet och koppla HYTE-arbetet till planeringen av verksamhet och ekonomin.

Sektorn har förbundit sig till stadens miljöpolitik, åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, Helsingfors färdplan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi samt Helsingfors riktlinjer för anpassning till klimatförändringen. Målen för dessa program främjas med miljöhanteringssystemet Ekokompassen. Teman för miljöprogrammet 2021–2023 är mängden avfall och sortering, energieffektivitet och förnybar energi, ansvarsfull upphandling samt kommunikation och inflytande.

Helsingforsbornas välmående och hälsa blir bättre

Under hela strategiperioden växer Helsingfors befolkning, i synnerhet antalet äldre ökar. För att möta den åldrande befolkningens växande behov krävs utveckling av nya verksamhetssätt och sömlösa servicekedjor i rätt tid samt en ökning av antalet digitala tjänster. Avveckling av vård- och serviceskulden som uppstått under covid-19-epidemin fortsätter under den kommande strategiperioden. Pandemitidens utmaningar i form av socialt illamående, ensamhet, psykiska hälsoproblem och obehandlade sjukdomar kan behöva åtgärdas under flera år, innan verksamheten når nivån före coronakrisen. Pandemin har också ökat ojämlikheten och den lokala segregationen. Syftet är att minska ojämlikheten genom att stärka de förebyggande tjänsterna med låg tröskel. Tillgången till och tillgängligheten av tjänster förbättras bland annat genom att öka digitalisering och fjärrtjänster. Lokala och socioekonomiska skillnader är synliga.

Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen

Tillgången till personal samt personalens stabilitet är centrala utmaningar för sektorn under strategiperioden. Personalomsättningen minskas genom att förbättra personalupplevelsen och främja personalens interna rotation samt sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Ledarskapet, dess utveckling och personalens arbetshälsa betonas då man vill skapa en god arbetsgivarimage. Coachande och deltagande ledarskap är en viktig del av en god personalpolitik. Ett gott samarbete är nyckeln till personalens delaktighet och engagemang. Rekryteringen vidareutvecklas också på många olika sätt.

Väsentliga förändringar i omvärlden 2022

Lagstiftning

De viktigaste lagändringar inom social- och hälsovården är de som gäller social- och hälsovårdsreformen. Från och med ingången av 2023 ordnas uppgifterna inom social- och hälsovården och räddningsväsendet av 21 välfärdsområden och Helsingfors stad. Nylands välfärdsområden och Helsingfors stad äger HNS-koncernen som ansvarar för den specialiserade sjukvården i Nyland. I Finland finns fem samarbetsområden för tjänsterna på den specialiserade nivån. Social- och hälsovårdsreformen omfattar en revidering av omkring hundra lagar.

Andra viktiga lagstiftningsprojekt som är betydande för social- och hälsovårdstjänsterna är revidering av lagstiftningen om psykisk hälsa och missbruk, barnskyddslagen, handikappservicelagen, äldreomsorgslagen, lagstiftningen om hjälp till offer för människohandel samt sammanslagningen av moderskapslagen och faderskapslagen till en föräldraskapslag. I regeringsprogrammet ingår också inledandet av en socialskyddsreform som åtföljs av en helhetsreform av utkomststödet. Utarbetandet av lagen om elektronisk behandling av kunduppgifter inom social- och hälsovården fortsätter.

Till följd av ändringen i äldreomsorgslagen ökar personaldimensioneringen gradvis, och från början av 2022 måste dimensioneringen vara minst 0,6 anställda per klient inom vård dygnet runt. Övergångsperioden upphör den 1 april 2023, då personaldimensioneringen på minst 0,7 anställda per klient träder i kraft fullständigt. I detta fall är kommunerna också skyldiga att använda RAI-utvärderingssystemet som redan används i Helsingfors.

Den partiella reformen av social- och hälsovårdens klientavgifter trädde i kraft den 1 juli 2021, och ändringarna av maxavgiften träder i kraft vid ingången av 2022. Social- och hälsovårdsnämnden beslutade den 11 maj 2021 (95

) om de klientavgifter som tas ut i Helsingfors i enlighet med reformen. De förändrade avgifterna förväntas öka sektorns intäkter en aning, men den totala ekonomiska effekten av förändringarna kan bedömas först senare.

Syftet med reformen av barnskyddslagen, som bereds som bäst, är att föreskriva om en personaldimensionering inom barnskyddet i både öppenvård och service på en institution, från och med inledningen av 2022. Framför allt kommer den eventuella åtstramningen av personaldimensioneringen för institutionsvård att avsevärt öka behovet av personal både vid Helsingfors stads eget barnskydd och hos privata serviceproducenter.

Enligt de nya rekommendationer som social- och hälsovårdsministeriet publicerade våren 2021 för hälsovårdare och läkare inom studenthälsan bör antalet anställda i dessa tjänster ökas i Helsingfors. Liknande rekommendationer för att öka antalet anställda väntas också för skolhälsovården.

Enligt uppgifter i nuläget kommer man från och med ingången av 2022 att inleda screening av tarmcancer vartannat år bland män och kvinnor i åldern 56-74 år.

Beredningen av en ändring av hälso- och sjukvårdslagen enligt regeringsprogrammet har mattats av på grund av covid-19-pandemin. Syftet med lagändringen är att ändra vårdgarantin. Enligt nuvarande info kunde lagen träda i kraft i början av 2023 och den skulle också påverka exempelvis personalbehovet. Helsingfors förbereder sig för förändringen bland annat som en del av ett projekt med statsunderstöd som rör verksamheten vid framtida social- och hälsovårdscentraler.

Förändringar i omvärlden

En sansad avveckling av vård- och serviceskulden som skapats under pandemin, att återställa verksamheten till nivån innan pandemin och svar på de nya utmaningar som uppkommit från pandemitiden är sektorns viktigaste tyngdpunkter 2022. Restriktionerna på grund av covid-19-pandemin kan ha orsakat ensamhet, obehandlade sjukdomar, orörlighet och psykiska problem, vilket återspeglas i ett ökat tjänstebehov.

Covid-19-krisen har på många sätt fördjupat ojämlikheten i samhället. Behovet av korrigerande tjänster riskerar att öka på lång sikt om utvecklingen inte avbryts. Förebyggande och tidigt stöd samt tjänster på basnivån bör stärkas, med särskild uppmärksamhet vid stöd till familjer och föräldraskap, serviceunderskottet inklusive tillgång till mentalvårds- och barnskyddstjänster samt vid utveckling av samarbetet mellan dem.

Genomförandet av social- och hälsovårdsreformen stärker organiseringen av tjänsterna. Under 2022 utarbetas en ny lagstadgad servicestrategi, där man beslutar om de långsiktiga målen för social- och hälsovården som staden ansvarar för. Strategiska riktlinjer för organisationen omfattar bland annat principerna för servicestruktur och servicenätverk, serviceformer (inklusive digitala tjänster) och samarbete med andra välfärdsområden. Dessutom fastställs i strategin målen för att genomföra tjänsterna, med beaktande av behoven hos regionens invånare, lokala förhållanden samt tillgången till och tillgängligheten av tjänsterna. I servicestrategin bör man också ta hänsyn till de nationella målen för social- och hälsovården.

Utöver att utarbeta strategiska riktlinjer utvecklas ledningen av organisationen, till exempel när det gäller nödvändigt informationsunderlag samt enhetlig vägledning och övervakning av producenter. Utvärderingen av produktionsmetoderna fortsätter.

Utvecklingen av styrning och förvaltning av serviceproduktionen inom egen och extern verksamhet samt inom specialiserad sjukvård är kopplad till hur organiseringen utvecklas. En helhetsbetonad förvaltning och kontroll av serviceproduktionen kräver definition av processer, ansvar och verktyg. Dessa åtgärder, som tidigare inletts inom ramen för omstruktureringsprojektet, fortsätter. Åtgärder för att säkerställa tillgången till tjänster, utveckla servicekedjor i olika tjänster och stärka integrationen mellan olika tjänster på grund- och specialiserad nivå, samt mellan olika tjänsteleverantörer är en del av att förstärka organiseringen av servicen.

Befolkningstillväxten förväntas vara klart högre än den totala befolkningstillväxten i åldersgruppen 75–84 år som beräknas öka med 6,4 procent (2 500 invånare) 2022. Befolkningstillväxtens fokus på befolkningen över 75 år medför ett ökat behov av tjänster, i synnerhet i tjänster för äldre.

Sektorn satsar på att utveckla kompatibla och integrerade tjänster och enhetliga servicekedjor för klienterna i projektet Framtidens social- hälsocentral, som finansieras med statligt understöd. Servicekedjorna för mentalvården för barn och unga och våld i nära relationer och rusmedel i barnfamiljer är tyngdpunkter för utvecklingen. Syftet med servicekedjorna för våld inom barnfamiljer samt rusmedel i familjer är att stärka identifieringen av och ingripandet i våld i familjen och mellan barn och unga. Man fortsätter att samordna verksamhetsmodellerna för familjecentralen, hälso- och välfärdscentralen och tjänster för äldre. Vårdstigar för mental hälsa och missbrukarvård för äldre samt samarbete och konsultationsmodeller vid jourmottagningen utvecklas i samarbete med den specialiserade sjukvården.

Digitala lösningar införs i allt större utsträckning både i kundtjänsterna och i ledningen. Förbättringen av patient- och klientdatasystemet Apottis funktionaliteter och utvecklingen av datadrivet ledarskap fortsätter. Apotti förändrar arbetssättet och erbjuder nya verktyg för exempelvis hemvården och klientens kontakt med personalen.

För att främja välbefinnande och hälsa (HYTE) utvecklas gemensamma strukturer för styrning och ledning samt främjas genomförandet av Helsingfors välfärdsplan och stadens gemensamma HYTE-mål. Efter vårdreformen ligger tyngdpunkten i HYTE-arbetet på övriga inom staden i samarbete med social- och hälsovården.

Tyngdpunkten i HYTE-arbetet 2022 ligger på att främja psykiskt välmående, motion och näring, drogfrihet och digitalisering. Patient- och klientdatasystemet Apottis och klientportalen Maisas nya möjligheter nyttjas och utvecklingen av hälsovinstbedömning fortsätter. Bedömningen av hälsovinst ska nyttjas bland annat vid förebyggande vård av typ 2-diabetiker under 2022.

Inom social- och hälsovården utvecklas användningen av HYTE-data genom välfärdsindikatorer och strukturerad registrering. Patient- och klientdatasystemet Apottis och klientportalen Maisas nya möjligheter utnyttjas för att rikta förebyggande vård och stödja egenvård.

I Helsingfors används den nationella, digitala tjänsten Omaolo som bland annat gör det möjligt för klienterna att bedöma olika symtom och börja använda träningsprogram. Omaolos hälsokontroll och den bredare hälsokontrollen används för att kartlägga klientens totalrisk. Alla klienter erbjuds Omaolos må bra-coachningar för att främja välbefinnandet.

Främjandet av motion fortsätter och motion beaktas i allt högre grad som en del av att socialt må bra, förebyggande och vård av sjukdomar samt psykisk, fysisk och social rehabilitering. I samarbete med kultur- och fritidssektorn inleds en modellering av servicekedjan för rörlighet och mätningen av den. I och med att servicekedjan utvecklas och stadens gemensamma HYTE-mål ska motion främjas i olika tjänster och åldersgrupper på ett mer systematiskt sätt.

Social- och hälsovårdssektorn deltar i samordningen, förvaltningen och genomförandet av Unicefs modell Barnvänlig kommun inom servicen. Syftet med programmet är att förbättra situationen för utsatta barn och unga.

Helsingfors fortsätter de sociala utfallskontrakten för barn (SIB) i Mellungsby och Nordsjö. Projektet pågår fram till 2031. I det resultatbaserade finansieringsavtalet bär investerarna den finansiella risken för projektet och kommunen betalar för mätbara och kontrollerbara resultat av åtgärderna.

På grund av den utvidgade läroplikten kommer man att anställa en socialarbetare och hälsovårdare till rådgivningspunkten Navigatorn och starta handledning för 16-17-åringar. För ungdomar som behöver mycket tjänster skapas samarbetsstrukturer och -modeller för social- och hälsovårdstjänsterna för ungdomar, till rådgivningspunkten Navigatorn och kommunförsöket för sysselsättning. Dessa bidrar till att säkerställa de omfattande tjänsterna som ungdomar behöver samt informationsförmedlingen mellan proffsen.

Eftervården ordnar resurserat serviceboende för unga utifrån utredningen om produktionsmetoder som ska genomföras 2021. Dessutom grundas ett team för intensifierat stöd som också ger stöd på kvällar och veckoslut.

Hälsovården på andra stadiet stärks i enlighet med social- och hälsovårdsministeriets hälsovårdardimensionering som justerades 2021.

Verksamhetsmodellerna för familjecentralen, hälso- och välfärdscentralen och tjänster för äldre fungerar i hela staden. Integrationen mellan verksamhetsmodellerna utvecklas med hänsyn till kraven i den nya lagstiftningen om social- och hälsovård samt målen för projektet Framtidens social- och hälsocentral. I projektet utvecklar man bland annat det multiprofessionella samarbetet samt konsultationsmodellerna och -strukturerna mellan proffs. Möjligheterna att införa klienthandledning i en kanal undersöks också och utredningens resultat nyttjas i utvecklingen av klienthandledningen.

Kompatibla tjänster och multiprofessionalitet främjas, bland annat genom att utveckla tjänster för invandrare och personer med funktionsnedsättning. Vården av diabetiker utvecklas i samarbete med den specialiserade sjukvården.

Man satsar på förebyggande arbete och stöd till personer som riskerar marginalisering och ökar antalet tjänster med låg tröskel, till exempel tjänster för att stödja äldre att bo kvar hemma, och tjänsterna för munhälsa. Även antalet serviceställen för mentalvård med låg tröskel, Mieppi, ökas.

Nya byggprojekt för familjecentraler och hälso- och välfärdscentraler främjas i Haga och Malm, och utvidgningen i Kvarnbäcken fortsätter. Planeringen av Kampens vård- och välfärdscentral framskrider.

Byggprojekten för nya seniorcentraler främjas bland annat i Forsby, centrumområdet, Nordsjö, Norra Haga, Gamlas och Degerö.

Tillgången till och tillgängligheten av tjänster förbättras bland annat genom att öka digitalisering och fjärrtjänster. Användningen av klientportalen Maisa främjas i stor utsträckning och Omaolos innehåll utvecklas enligt den nationella tidtabellen. Chattbottens innehåll utvidgas och den utvecklas för att betjäna även på svenska och engelska. Inom munhälsovården förbereds upphandling av bilddiagnostik via Apotti tillsammans med andra Apotti-kommuner. I tjänsterna för äldre effektiviseras den digitala kundsupporten.

Sysselsättningen av partiellt arbetsföra stöttas, och metoder för stödd sysselsättning och arbetsträning utvecklas som en del av projektet Työkykyisempi Stadi.

Åtgärdsplanen för att halvera bostadslösheten genomförs tillsammans med övriga och bostadsrådgivningen utvecklas fortsättningsvis.

Syftet är att förenhetliga ledarskapsmodeller och praktiker, till exempel genom att använda Lean-metoder. För att stödja kundorienterade smidiga vård- och servicekedjor utvecklas integrationsledning, med beaktande av fyra olika mål (tillgänglighet och klientupplevelse, effektivitet, produktivitet och personalupplevelse).

Inom området hållbar utveckling främjas 2022 bland annat återvinning av möbler och energieffektiv användning av lokaler, hållbarhetskriterierna för upphandling utvecklas, nätverket av ekostödpersoner utökas samt miljökommunikation och –kurser för sektorns ekostödpersoner, förmän och personal genomförs.

Information om klientupplevelsen samlas in på ett omfattande sätt, vilket nyttjas mer systematiskt i hanteringen och utvecklingen av tjänster för att uppnå en bättre klientupplevelse. Kundjuryer, erfarenhetsexperter och lagstadgade inflytandeorgan är starkt involverade i att utveckla tjänsterna. Olika verktyg för digital delaktighet används för att förbättra delaktigheten.

Likabehandlingen mellan invånarna stärks i och med planen för likabehandling De mänskliga rättigheternas Helsingfors, som syftar till att säkerställa tillgängliga och lättåtkomliga tjänster för alla Helsingforsbor.

Social- och hälsovårdssektorn deltar i stadens deltagande budgetering och satsar i synnerhet på att lyssna på och delaktiggöra de utsatta grupperna.

Risker och osäkerhetsfaktorer i omgivningen

Inom sektorn har man identifierat de viktigaste riskerna i verksamhetsmiljön. Covid-19-pandemin är fortfarande en av de största riskerna 2022. Pandemisituationen skapar osäkerhet för tjänsteproduktionen. Spridning av deltavarianten, som blev huvudvarianten sommaren 2021, kan förlänga den akuta krisen och ytterligare ackumulera vård- och serviceskulden.

År 2022 bör man fortfarande bereda sig bland annat på ordnande av covid-19-rådgivning, vaccinering, spårning och testning samt om hälsorådgivning i hamnen. Dessutom bör man sträva efter att avveckla vård- och serviceskulden som orsakats av covid-19-pandemin och att möta den fortfarande dolda efterfrågan.

Lagändringarna påverkar tjänsternas innehåll och personaldimensioneringar.

Det finns betydande utmaningar med tillgången till personal. Problem med tillgången på personal påverkar både den egna serviceproduktionen och tillgången till de köpta tjänsterna.

Ekonomisk hållbarhet

Produktivitet

Produktiviteten beräknas som ett index genom att ställa förändringarna i antalet klienter i tjänsterna i relation till förändringarna i de deflaterade driftskostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna i budgeten. Produktiviteten förbättras om antalet klienter ökar snabbare eller minskar långsammare än kostnaderna. Till följd av covid-19-pandemin försvagades produktiviteten inom många tjänster 2021, när funktionerna antingen var stängda eller begränsade. Man strävar efter att öka produktiviteten, särskilt genom att öka och utvidga digitala tjänster.

Enhetskostnader

Sektorns enhetskostnader för 2022 har beräknats utifrån prognosen för 2021, med hänsyn till förändringen av indexet för basservice och produktivitetsmålet. Prognosen för enhetskostnaderna påverkas bland annat av covid-19-pandemin som har lett till att vissa funktioner har varit tillfälligt stängda och att de fasta kostnaderna och personalkostnaderna har bibehållits.

Enligt stadsstrategin 2017–2021 siktar Helsingfors på genomsnittet för andra storstäder i enhetskostnaderna. Enhetskostnaderna för social- och hälsovårdstjänster övervakas i Kommunförbundets publikation Suurten kaupunkien terveydenhuollon kustannukset och i Sextett-arbetsgruppens publikationer om kostnaderna för social- och hälsovårdstjänster för äldre, tjänsterna och kostnaderna inom barnskydd, tjänsterna och kostnaderna för personer med funktionsnedsättning samt tjänsterna inom missbruks- och mentalvården.

Budgetens enhetskostnader kan inte direkt jämföras med enhetskostnaderna för jämförelser av städer. Jämförelser av städernas enhetskostnader belyser skillnader som kräver ytterligare analys. Rapporternas uppgifter är så jämförbara som möjligt, men kostnadsskillnaderna kan till exempel bero på skillnader i kunskapsbas och servicestruktur.

Budgetens mål

Bindande verksamhetsmål

Social- och hälsovårdssektorn har tre bindande verksamhetsmål:

• främja Helsingforsbornas välmående och hälsa samt förebygga utslagning
• våra tjänster är nära stadsborna och lättillgängliga
• vår verksamhet är ekonomiskt hållbar och produktiv

Införandet av vårdkedjor för mental hälsa för barn och ungdomar fortsätter man tillsammans med fostran och utbildning, kultur- och fritidssektorns ungdomstjänster samt Samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). Särskild uppmärksamhet ägnas åt att förbättra tillgången till vård och tjänster för barn med neuropsykiatriska symtom. Med hjälp av sektorn och modellen för uppdelat ansvar HUCS/HUS och effektiviseras övervakningen och styrningen av servicekedjor.

Mätare för målen är kopplade till prioriteringarna för 2022, såsom genomförandet av servicekedjor för mentalvårdstjänster för barn och unga och våld i nära relationer i barnfamiljer, antalet sjukhusdagar för patienter inom psykiatrisk öppenvård, hemvårdens rörelseavtal, vårdgarantin vid hälsocentraler, tillgången till munhälsovård, hemvård på distans, vård dygnet runt och införandet av klientportalen Maisa.

Övriga mål för verksamheten

Sektorn har tre andra verksamhetsmål som är gemensamma för staden och som rör barns och ungdomars psykiska välmående, främjande av sysselsättning för ungdomar och effektivisering av funktioner. Dessutom deltar sektorn i genomförandet av stadens gemensamma HYTE-mål. När det gäller hobbyverksamhet för barn och unga stöder man hobby- och fritidsverksamheten för mindre bemedlade familjer eller barn och unga som riskerar bli utslagna samt uppmuntrar föräldrarna att stödja barnens fritidsintressen. För att främja rörligheten för äldre strävar man efter att utvidga användningen av rörelseavtalet till sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna, till exempel genom att öka användningen av fjärrtjänster för hemvårdens och servicecentralernas klienter samt genom att stärka Seniorinfos förutsättningar för att tillhandahålla information och handledning om rörlighet.

Social- och hälsovårdssektorn deltar i utvecklingen av stadens gemensamma verksamhetsmodell och samordningsstruktur för att främja fritidsintressen. Inom familje- och socialtjänsterna stöder man hobby- och fritidsverksamheten för barn och unga, som kommer från mindre bemedlade familjer eller riskerar bli utslagna, genom utkomststöd och barnskyddets ekonomiska stöd samt handledning och rådgivning för familjer.

Prestationer

Sektorns prestationsmål för 2022 baserar sig på den beräknade nivån för 2021. Covid-19-pandemin och jämförbarheten av patient- och klientdatasystemet Apottis rapportering kan orsaka osäkerhet i prestationsmålen.

De största prestationsökningarna sker inom äldrevården dygnet runt (serviceboende och institutionsboende) och i antalet besök i hemvården. Befolkningstillväxten är starkast bland de äldre, vilket också förväntas visa sig i uppnåendet av prestationsmålen. I fråga om övriga prestationer ligger de flesta på samma nivå som målen för 2021. Prognosen av prestationsmålen förknippas med osäkerhet i fråga om covid-19-pandemins jämförbarhet med patient- och klientdatasystemet Apottis rapportering.

Prestationsmålen sjunker mest för hemtjänstens övriga uppgifter på grund av förändringen i statistiken. Tidigare har visuell vård övervakats som en del av annan hemvård, men enligt THL:s klassificering övervakas fjärrvården som en del av hemvårdens besök.

Personalplan

Antalet vakanser inom social- och hälsovårdssektorn uppgick i slutet av 2021 till cirka 12 800. Åren 2021–2023 når cirka 1 700 personer pensionsåldern.

Problem med tillgång till social- och hälsovårdspersonal fortsätter 2022. Det råder särskilt brist på läkare, sjukskötare, hälsovårdare, närvårdare och socialarbetare. Tillgången på arbetskraft och dess stabilitet ska bli bättre genom att fortsättningsvis förbättra arbetsvillkoren och arbetsgivarimagen på ett systematiskt sätt och genom att se till att lönerna är konkurrenskraftiga.

Vi stöttar personalen att hållas stabil genom att förbättra personalupplevelsen och främja personalens interna rörlighet samt sysselsättningen av partiellt arbetsföra. Övervakningen av personalsituationen utvecklas för att få den mest aktuella lägesbilden, och den förstärkta personalplaneringsmodell som infördes under pandemin används för att säkerställa kritiska funktioner.

Samarbetet med läroanstalter och arbetets attraktionskraft effektiviseras ytterligare, till exempel genom att man stöder genomförandet av avlönade praktikperioder vid slutet av studierna. Dessutom utreds det om olika flexibla studievägar kan byggas för att uppnå kompetenserna inom social- och hälsovården. Arbetsgivarbilden och marknadsföringen av arbetsgivare vidareutvecklas på ett planerat sätt och synligheten främjas, till exempel genom positiva karriärberättelser.

Med läroavtalsutbildning främjas tillgången till närvårdare och, den nya yrkesgruppen vårdbiträden. Man främjar sysselsättningen av sjukskötare med invandrarbakgrund genom att erbjuda arbetslivserfarenhet inom social- och hälsovården, vilket är nödvändigt för att legitimera examen.

Ledningsmodellen uppdateras som en del av förberedelserna för social- och hälsovårdsreformen. En av tyngdpunkterna för ledningens utveckling är att genom utbildning öka kompetensen i fråga om organisation av tjänster och upphandling. Dessa stöder en gemensam förståelse och vision av att vara starkare organisatör.

Framgång i arbetet säkerställs genom coachande ledarskap och arbetets smidighet möjliggörs till exempel genom att stärka den gemensamma förståelsen av målen och att snabbt ta itu med situationer, där arbetet inte fungerar av någon anledning. Verksamhetsmodellen för själv- och gruppinstruktion främjas och arbetsgemenskaperna stöds av coachningar och nätverk av förmän.

Personalupplevelsen mäts regelbundet. Gemensamma mål för arbetshälsan, arbetarskyddet och företagshälsovården utarbetas på basis av stadens program för arbetshälsa och resultaten av stadens personalenkät som genomförs hösten 2021.

Coachande och deltagande ledarskap är en viktig del av en god personalpolitik. Ett gott samarbete är nyckeln till personalens delaktighet och engagemang. Genomförandet av samverkan på arbetsenhetsnivå säkerställs.

Tyngdpunkten för kompetensutveckling är stöd för införande av en inlärningsplattform på stadsnivå samt planering och produktion av webbkurser. Inlärningsplattformen möjliggör mikroinlärning, det vill säga att studera vid korta, lämpliga inlärningstillfällen, och skapar förutsättningar för en nätverksliknande inlärningskultur vid Helsingfors stad.

Sektorn ser till att kommunerna även kan tillhandahålla tjänster på svenska och vid behov på engelska genom att säkerställa tillräckliga språkkunskaper under rekryteringen och genom att utbilda personalen. Personal med ett annat modersmål erbjuds utbildning i finska och övrigt stöd för språkinlärning.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Företagskonsekvenser

Hanteringen av den vård- och serviceskuld som orsakats av covid-19 påverkar företag som tillhandahåller social- och hälsovårdstjänster, om underskottet avvecklas med hjälp av köpta tjänster och servicesedlar. Även ny- och reparationsbyggandet har en positiv inverkan på företag inom byggbranschen.

Barnkonsekvenser

I budgeten har man i hög grad tagit hänsyn till barns och ungdomars välfärd och hälsa samt stödet till föräldraskap. För att säkerställa tjänsterna för utsatta barn och unga är det avgörande att verkställa servicekedjorna för mental hälsa hos barn och ungdomar, våld inom barnfamiljen samt droger och beroende i barnfamiljer och dessutom att integrera familjecentrets verksamhetsmodell i den framtida social- och hälsovårdscentralen. Sektorn deltar i att införa Finlandsmodellen för hobbyverksamhet i Helsingfors och ser till att barn och ungdomar som är utsatta får tillgång till en hobby.

Helsingfors strävar också efter Unicefs status som Barnvänlig kommun. I modellen för Barnvänlig kommun främjar man i synnerhet att de utsatta barnens rättigheter i kommunen förverkligas och stärker hänsynen till barn och ungdomar i tjänsterna och beslutsfattandet. När man utarbetar en åtgärdsplan är samråd med och deltagande av barn och unga i utvärderingen av genomförandet i en nyckelroll. Åtgärdsplanen är kopplad till stadsstrategin och kommunens välfärdsplan för barn och unga.

Budgetens åtgärder främjar barns, ungdomars och familjers välfärd genom att förebygga marginalisering, stärka barns och ungdomars psykiska välmående och delaktighet och flytta tjänsternas tyngdpunkt från barnskydd och specialiserad sjukvård till tidigare stöd och vård. Konsekvenserna är positiva och påverkar hur barn, unga och familjer mår på sikt. Man strävar efter att ta hänsyn till förhållandena för barnens föräldrar och förändringar vid bedömningen av barnets situation och förhållanden, och nödvändiga åtgärder vidtas för att förverkliga barnets intressen. Social- och hälsovårdssektorn har också som mål att påverka andra sektorers konsekvenser på barn genom samarbete och utlåtanden.

Konsekvenser ur jämställdhetsperspektiv

I social- och hälsovårdstjänsterna avgör klientens behov vilken servicehelhet som sätts ihop för hen, och detta påverkas av många riskfaktorer inom hälsa och välmående i större utsträckning än av genusperspektivet. Därför är fokus i budgetförslaget mer på att minska skillnaderna i hälsa och välmående än på genusperspektivet.

Kommuninvånare som omfattas av social- och hälsovårdstjänsterna har också könsspecifika riskfaktorer, såsom ojämlikhet mellan mäns och kvinnors hälsa. Dessutom erkänns att utbudet av social- och hälsovårdstjänsterna även är genusorienterat. Till exempel inom familje- och socialtjänsterna är de yrkesverksamma främst kvinnor, vilket kan påverka männens kundupplevelse.

Inom sektorn genomför man stadens gemensamma likabehandlingsplan för servicen, ”De mänskliga rättigheternas Helsingfors”. Sektorn identifierar praxis som skapar och upprätthåller ojämlikhet. Med hjälp av social rapportering har man synliggjort fenomen som ökar ojämlikheten, och denna information tillämpas i servicen så att jämställdhet och likabehandling blir en del av sektorns vardag.

Konsekvenser för välfärd och hälsa

Budgetens mål, såsom integrering av tjänster, utveckling av tillgång till tjänster, tillämpning av digitalisering, att förstärka förutsägbarheten och förebyggandet samt eftervården av pandemin bidrar till att minska skillnaderna i hälsa och välfärd.

Covid-19-pandemin har påverkat befolkningens välfärd, hälsa och behov av social- och hälsovårdstjänster på många sätt. De utsatta befolkningsgrupperna har drabbats särskilt hårt av pandemin. Den förlängda pandemin har skapat ett växande underskott inom vård och tjänster, vars avveckling man försöker förbereda sig för i budgeten.

Många av pandemins konsekvenser är redan märkbara, men en del av effekterna kommer att fördröjas. Behovet av tjänster kommer möjligen att öka, och för att begränsa det är det viktigt att i tid kunna möta utmaningarna inom hälsa och välfärd samt olika stödbehov. Viktiga teman i eftervården av covid-19-pandemin är bland annat att stödja psykisk hälsa, avhjälpa ensamhet och stödja de äldres funktionsförmåga. Dessutom satsar man på att förebygga och behandla missbruk, våld i nära relationer samt att identifiera och ingripa i våld mellan barn och unga.

En del av Helsingforsborna befinner sig i en mycket utsatt situation, och det samlas både problem och riskfaktorer som rör hälsa och livskvalitet. Det stora antalet utsatta personer ökar behovet av att tillhandahålla olika bastjänster i synnerhet, hitta och identifiera klientgrupper som behöver mycket service, att bättre rikta tjänsterna till de som mest behöver dem samt att samordna de sektorsövergripande servicekedjorna.

Tillgängligheten till tjänsterna förbättras genom att utveckla verksamhetsmodeller som exempelvis påskyndar tillgången till tjänsten via olika kanaler samt hjälper till att hitta och identifiera klienter i riskzonen. Integrering av tjänsterna ökar välfärden och delaktigheten av särskilt de människor som är svårast att nå.

Inom social- och hälsovårdssektorn utvecklas förebyggande och proaktiva tjänster samtidigt som Helsingforsbornas eget ansvar för hälsan och att må bra stöttas. Utvecklingen av digitala tjänster med låg tröskel erbjuder nya möjligheter för detta. Digitala tjänster nyttjas och skräddarsys som en del av klientens serviceprocesser. När man utvecklar digitala tjänster, måste man dock beakta att inte alla har möjlighet att använda dem.

Patient- och klientdatasystemet Apotti stöder till exempel tidig identifiering och förebyggande av riskerna med hälsa och välfärd. Genom strukturerad registrering ger informationen som samlas in i Apotti-systemet nya möjligheter till kunskapsbaserad ledning, med utveckling av rapportering och analys. Klientportalen Maisa som är en del av Apotti stödjer klientens ansvar för sin egen hälsa och sitt eget välmående samt erbjuder självutvärdering, olika formulär och att göra ansökningar, registrera uppföljningsdata och svara på tester och symtomenkät av proffs inom hälso- och sjukvården.

Miljökonsekvenser

Ökad användning av digitala tjänster, centralisering av tjänsterna längs goda kollektivtrafikförbindelser och elektrifiering av bilbeståndet som används av sektorn minskar utsläppen från rörlighet.

Nya familjecentraler och hälso- och välfärdscentraler (bland annat Haga, Malm, Kvarnbäckens utvidgning) erbjuder också möjlighet till flera tjänster på samma besök. Ny- och reparationsbyggande utförs i enlighet med stadens mål för energieffektivitet och miljön.

Lokalerna planeras för att vara effektiva och lämpliga för multilokalt arbete. Återanvändning av produkter och material främjas och cirkulär ekonomi genomförs i Baggböle arbetscentral, Uusix-verkstäderna och Stadin safkas svinnmatsterminal.

Sektorn ägnar särskild uppmärksamhet åt att dess upphandlingar är ansvarsfulla. Nätverket för ekostödpersoner utvidgas och personalens miljömedvetenhet och ansvarsfulla verksamhet ökas.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Strategins tema	Mål (G = gemensamt för staden)	Mätare
Helsingforsbornas välmående och hälsa blir bättre	Våra tjänster är nära stadsborna och lättillgängliga	Vårdgarantin genomförs vid hälsostationerna (vård vid första kontakten, brådskande vård samma eller följande vardag, icke-brådskande vård inom 10 dygn).
		Omedelbar kontakt inom munhälsovården genomförs (mätare 1: återuppringningslinjen för icke-brådskande vård är i bruk under hela tjänstetiden, mätare 2: återuppringning för icke- brådskande vård sker samma dag).
		20 % av klienterna inom hemvården är klienter inom distansvården med bild.
Helsingforsbornas välmående och hälsa blir bättre	Vi främjar helsingforsarnas välmående och hälsa och förebygger utslagning	Verkställighetsprogrammet för mentala problem bland barn och ungdomar som utarbetades tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn och HUS genomförs och tillgången till vård och service för nepsy-klienter (neuropsykiatriska svårigheter) förbättras.
		Genomförandet av servicekedjan Barnfamiljer med våld i nära relationer avancerar enligt planerna. Identifieringen av och Interventionerna mot våld mellan barn och unga stärks.
		Antalet vårddagar på sjukhus är bland patienterna inom psykiatrisk öppenvård på nivån 2,20 vårddagar/patient. Målet nås genom att utveckla öppenvårdens kvalitet och stärka dess olika former.
		I hemvården utnyttjas rörlighetsavtal i stor utsträckning (ett rörlighetsavtal har gjorts upp för minst 70 % av de klienter som får regelbunden hemvård).
		Användningen av rörlighetsavtal utvidgas till all service inom sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna (seniorcentren, sjukhusen, hemvården, rehabiliterande bedömningsenheten, klienthandledningen och enheterna för gerontologiskt socialt arbete) med en användningsgrad på 70 % som mål.
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Vår ekonomi är ekonomiskt hållbar och produktiv	Inom dygnetruntvården minskar andelen institutionsvård jämfört med året innan (andelen klienter i institutionsvård av alla klienter som får dygnetruntvård).
Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag	Vår ekonomi är ekonomiskt hållbar och produktiv	Maisa-klientportalen används i 80 % av kärnverksamhetens tjänster, där Apotti har tagits i bruk i slutet av år 2021.

Andra verksamhetsmål

	Mål (G = gemensamt för staden)	Mätare
Helsingforsbornas välmående och hälsa blir bättre	Mentala hälsan bland barn och unga förbättras på stadsnivån med branschövergripande åtgärder och genom att stärka delaktigheten (G)	Verkställigshetsprogrammet för mentala problem bland barn och ungdomar som utarbetades tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn och HUS genomförs och tillgången till vård och service för nepsy-klienter (neuropsykiatriska svårigheter) förbättras.
Barnens och ungdomarnas möjligheter till hobbyer förbättras och medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas (G)	Social- och hälsovårdssektorn stöder hobby- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar som hör till mindre bemedlade familjer eller som riskerar utslagning med ekonomiskt understöd inom utkomststödet och barnskyddet
	Storleken på det kompletterande utkomststödet och det förebyggande utkomststödet som beviljats för hobby för barn och unga och barnskyddets understöd i euro/år
	Kommunikation till de anställda som gäller åtgärderna har genomförts inom social- och hälsovårdssektorn, ja/nej
	Inom tjänsterna för familjer beaktas som en del av kartläggningen av familjernas situation också barnens hobbyer, och föräldrarna handleds och uppmuntras att stötta dem i hobbyverksamheten.
	Proffs inom familje- och socialtjänsterna har fått anvisningar om hur hobbyer kan beaktas, ja/nej
	Kommunikation till de anställda som gäller åtgärderna har genomförts inom social- och hälsovårdssektorn, ja/nej
	Sektorn deltar i utvecklandet av en stadsgemensam verksamhetsmodell och samordningsstruktur för främjandet av hobbyverksamhet.
	Deltagande i styrgruppen för hobbyverksamhetens Finland-modell, ja/nej
Främjande av rörligheten bland äldre: äldres välmående och funktionsförmåga förstärks genom att möjligheterna till rörelse och att komma i rörelse förbättras (G)	Användningen av rörlighetsavtal utvidgas till all service inom sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna (seniorcentren, sjukhusen, hemvården, rehabiliterande bedömningsenheten, klienthandledningen och enheterna för gerontologiskt socialt arbete) med en användningsgrad på 70 % som mål.
	Rörelseavtalet i bruk (%) av SRV:s klienter på det sätt som fastställs i varje tjänst.
	Användningen av distanstjänster effektiviseras i samverkan med de andra sektorerna genom att man producerar distansgrupper med stöd för hemvårdens och servicecentrens klienter, inleder ett pilotförsök med distansrehabilitering för Geriatriska polikliniken och förbättrar personalens kunskaper i styrning och motivering av klienter som använder distanstjänster.
	Antal distansgrupper som seniorcentren producerar för hemvårdens klienter
	Pilotförsök med distansrehabilitering för Geriatriska polikliniken har inletts ja/nej
	I samarbete mellan flera aktörer stärks förutsättningarna för webbplatsen Stadens seniorinfo och för Seniorinfos rådgivningstjänst att ge information och handledning som sporrar till rörlighet.
	Mängden information och handledning som sporrar till rörlighet av Seniorinfos rådgivningstjänst / mäts 4x året
Helsingfors är attraktivt för proffs och företag	Vi förbättrar sysselsättningen och färdigheterna till sysselsättning bland helsingforsare under 30 år (G)	Kommunförsöket för ökad sysselsättning fortsätter tillsammans med andra aktörer.
		Projektet Työkykyisempi Stadi inom programmet för arbetsförmåga fortsätter (åtgärder vid social- och hälsovårdsverket bl.a. hänvisning till rehabiliterande arbetsverksamhet och arbetsprövning, arbetspraktik och undersökning av arbetsförmågan tillsammans med social- och hälsovårdens aktörer och Helsingfors sysselsättningstjänster.
		Arbetsträningen ökas i enlighet med programmet för arbetsförmåga och ett pilotförsök utförs med Job Center-modellen.)
		Vi förbättrar ungdomarnas sysselsättningsfärdigheter så att aktiveringsgraden stiger i förhållande till 2021 *arbetslös i över ett år eller behov av sektorsövergripande gemensamma tjänster
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Effektivisering av verksamheten: produktiviteten förbättras genom digitalisering och effektivare användning av lokaler (G)	Lokalernas yta i förhållande till antalet klienter sjunker årligen under strategiperioden.
		Maisa-klientportalen används i 80 % av kärnverksamhetens tjänster, där Apotti har tagits i bruk i slutet av år 2021.

Prestationsmål och ekonomiska mål

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Prestationsmål
Barnskydd, öppenvård, barn	3291	3 300	3 300	3 350	3 350	3 350
Barnskydd, institutionsvård, dygn	207 993	217 000	215 000	215 000	215 000	215 000
Stöd för närståendevård, klienter, handikapparbete	1 874	1 900	1 900	1900	1900	1900
Personlig hjälp, klienter	2 916	2 850	2 900	2920	2920	2920
Barn som behöver särskilt stöd med stöd av socialvårdslagen (<18 år)	1 859	1 800	2 100	2 100	2 100	2 100
Bedömning av särskilt stödbehov med stöd av (<18 år)	9 164	9 800	9 500	9 600	9 600	9 600
- Bedömning av särskilt stödbehov med stöd av socialvårdslagen inom familje- och socialvårdstjänster (antal vuxna).	5 932	6 000	5 800	6 000	6 000	6 000
Läkarmottagning på hälsostationen, besök	351 815	430 000	350 000	430 000	430 000	430 000
Läkarmottagning på hälsostationen, andra tjänster	329 411	270 000	350 000	270 000	270 000	270 000
Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, besök	359 018	400 000	940 000	400 000	400 000	400 000
Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, andra tjänster	618 130	530 000	800 000	530 000	530 000	530 000
Tandvård, besök	351 066	402 000	402 000	402 000	402 000	402 000
Tandvård, andra tjänster	14 706	26 600	14 100	26 600	26 600	26 600
Besök inom den psykiatriska öppenvården	152 686	175 000	151 100	182 000	182 000	182 000
Den psykiatriska öppenvården, andra tjänster	121 686	70 000	121 000	75 000	75 000	75 000
Vårddagar på psykiatrisk bäddavdelning	68 852	64 000	64 000	64 000	61 000	61 000
Poliklinisk missbrukarvård, besök per år	48 060	52 000	48 000	54 000	54 000	54 000
Missbrukarvård, institutionsvård, antal dygn tot.	22 481	21 000	21 000	22 000	22 000	22 000
Boendetjänster för klienter inom psykiatrisk vård (egna och köpta), dygn	770 751	760 000	760 000	770 000	770 000	770 000
Boendetjänster för bostadslösa, dygn	519 601	530 000	530 000	520 000	520 000	520 000
Somatisk sjukvård, avslutade vårdperioder	11 948	13 400	11 700	13 500	13 800	14 000
Långvarig dygnetruntvård av äldre (serviceboende och institutionsboende)	1 433 365	1 450 000	1 435 000	1 480 000	1 500 000	1 540 000
Hemvård, besök*	3 296 068	3 250 000	3 650 000	4 050 000	4 140 000	4 160 000
Hemvård, övriga ärenden*	395 318	435 000	420 000	10 000	10 000	10 000
* Innehåller besöksprestationerna för hemvårdens egen verksamhet, distansvården med bild (ändring i förhållande till det tidigare, år 2020 har distansvården tidigare varit under övriga ärenden), enhenheten för rehabiliterande bedömning och hemvårdens läkartjänster samt köp- och servicessedelproduktionen.
** Innehåller prestationerna för samtal och e-tjänster i hemvårdens egen produktion, enheten för rehabiliterande bedömning och hemvårdens läkartjänster OBS! Distansvården med bild har följts upp som en del av hemvårdens övriga ärenden, i THL:s klassificering definieras distansvården med bild som ett besök och år 2022 följs distansvården med bild upp som en del av hemvårdens besök.

Personalplan

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Användning av personal
SEKTORNS FÖRVALTNING
Antal anställda	855	785	972	820	820	820
Årsverken	742	690	897	757	757	757
FAMILJE- OCH SOCIALTJÄNSTER
Antal anställda	3 770	3 800	3 800	3 800	3 800	3 800
Årsverken	3 322	3 123	3 513	3 508	3 508	3 508
HÄLSO- OCH MISSBRUKARTJÄNSTER
Antal anställda	3 923	3 750	3 800	3 800	3 800	3 800
Årsverken	3 205	2 954	3 643	3 508	3 508	3 508
SJUKHUS-, REHABILITERINGS- OCH OMSORGSTJÄNSTER
Antal anställda	6351	6460	6100	6100	6200	6200
Årsverken	5642	5954	5865	5631	5723	5723
Antal anställda tot.	14 899	14 795	14 672	14 520	14 620	14 620
Antal årsverken tot.	12 911	12 721	13 918	13 404	13 496	13 496

Nyckeltal som beskriver produktiviteten

Produktivitetsmätare

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Produktivitetsindex, Produktivitet 2020 = 100	100,0	102,1	91,2	100,9	101,7	103,0

Utveckling i kostnaderna per enhet

Tjänst euro/X	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Totalkostnader för barnskydd/klient (inkl. klienter enligt barnskyddslagen och socialvårdslagen)	12 491	12 002	12 321	12 530	12 756	12 998
Totalkostnader inom arbetet med personer med funktionsnedsättning/klient	13 478	13 805	14 169	14 410	14 669	14 948
Totalkostnader för hälsostationerna/prestation	88	81	83	84	86	88
Totalkostnader inom psykiatri- och missbruktartjänsterna/klient	3 720	3 784	3 752	3 816	3 885	3 958
Totalkostnader inom mun- och tandhälsovården/klient	447	355	414	421	428	436
Totalkostnader inom hemvården/prestation (egen verksamhet och distansbesök)	36	39	37	38	39	40
2021 års kostnader per enhet har beräknats utifrån 2020 års prognostal med beaktande av ökningen i social- och hälsovårdstjänsterna med 1,28 % och produktivitetsmålet 1,0 % i 2021 budgetförslag. I kostnaderna per enhet för åren 2022-2023 har man beaktat de nuvarande prognoserna för kostnadsökningen under de ifrågavarande åren med beaktande av produktivitetsmålet på 1 %.

Ändring i procent i enhetskostnaderna

Ändring, %	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Totalkostnader för barnskydd/klient (inkl. klienter enligt barnskyddslagen och socialvårdslagen)	12 491	12 530	−3,91%	4,40%	1,80%	1,90%
Totalkostnader inom arbetet med personer med funktionsnedsättning/klient	13 478	14 410	2,43%	4,38%	1,80%	1,90%
Totalkostnader för hälsostationerna/prestation	88	84	−7,95%	3,70%	2,38%	2,33%
Totalkostnader inom psykiatri- och missbruktartjänsterna/klient	3 720	3 907	1,72%	0,85%	1,81%	1,88%
Totalkostnader inom mun- och tandhälsovården/klient	447	421	−20,58%	18,59%	1,66%	1,87%
Totalkostnader inom hemvården/prestation (egen verksamhet och distansbesök)	36	37	8,33%	−2,56%	2,63%	2,56%

Mätare för lokalanvändningen

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Lokalanvändning
lokaler, m2	486 303	486 657	486 657	467 796	463 981	462 611
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet användare	0,97	0,96	0,96	0,91	0,89	0,88