4 10 01 Kultur och fritid

1 000 €	Förbrukning 2020	Budget 2021	Prognos 2021	Förslag 2022	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Inkomster sammanlagt	24 073	35 623	29 521	35 832	35 832	39 656	37 536
Utgifter sammanlagt	219 978	232 199	232 909	237 951	240 831	252 278	256 104
Överskridningsrätter		7 668
Verksamhetsbidrag	−195 906	−196 576	−203 388	−202 119	−204 999	−212 622	−218 567
Avskrivningar	14 214	13 534	13 534	11 683	11 683	11 641	11 732
Räkenskapsperiodens resultat	−210 120	−210 111	−216 922	−213 802	−216 682	−224 263	−230 299
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−210 120	−210 111	−216 922	−213 802	−216 682	−224 263	−230 299
Förändring, %
Inkomster		48,0	−17,1	0,6	0,6	10,7	−5,3
Utgifter		5,6	0,3	2,5	3,7	4,8	1,5

Centrala prioriteringar i budgeten 2022 och sammandrag

Kultur- och fritidssektorns fyra centrala prioriteringar för 2022 är:

• Återuppbyggnad av verksamheten
• Bättre hobbymöjligheter för barn och unga
• Bättre verksamhetsmöjligheter för seniorer
• Effektivisering av verksamheten

Kultur, idrott, bibliotek och ungdomsarbete har drabbats hårt av pandemin. Långvariga och föränderliga restriktioner har begränsat verksamhetsförutsättningarna för både staden och allmännyttiga samfund och företag. Covid-19 har märkbart försvagat kultur- och evenemangsbranschen, som innan krisen växte kraftigt. Restriktioner för serviceverksamheten på grund av pandemin har direkt påverkat de befolkningsgrupper som är mest beroende av offentliga fritidstjänster, det vill säga barn och ungdomar samt äldre. Man förutspår en betydande ökning av antalet kunder i båda grupperna, vilket ökar behovet av att höja tjänsternas produktivitet, till exempel med hjälp av digitalisering. Tyngdpunkten för 2022 ligger på att återställa verksamheten till den tidigare nivån. För att återställa kommuninvånarnas trygghetskänsla krävs särskild fokus på hälsosäkerhet och marknadsföring. Uppföljning efter covid-19-pandemin innebär också särskilt fokus på personalens välmående och arbetarskydd. En förbättring av produktiviteten innebär kontinuerlig bedömning av kundbehoven, sätten att producera tjänster samt investeringarna i arbetshälsa och ledning. Serviceprocesserna effektiviseras och digitaliseras. Inom kultur- och fritidssektorn förstärker man personalens möjligheter att påverka sitt eget arbete även mer, transparens och intern kommunikation samt coachande ledarskap. Försök och förslag som främjar produktiviteten belönas. Försöken under covid-19-pandemin används som lärdomar i utvecklingen av serviceproduktionen. Särskild uppmärksamhet ägnas åt fritidsaktiviteter för barn och unga och åt att främja de äldre Helsingforsbornas funktionsförmåga.

Beskrivning av verksamheten

Kultur- och fritidssektorn upprätthåller och förbättrar Helsingforsbornas möjligheter till att psykiskt och fysiskt må bra, bildning och aktivt medborgarskap för människor i olika åldrar samt stödjer Helsingfors livskraft. Inom sektorn producerar man mer än 20 miljoner upplevelser per år vid drygt 900 verksamhetsställen, utomhusområden och genom olika konstformer, med cirka 1 800 kompetenta medarbetare.

Kultur- och fritidssektorn lyder under kultur- och fritidsnämnden. Nämnden har tre sektioner: kultur- och bibliotekssektionen, idrottssektionen och ungdomssektionen.

Sektorn är indelad i fyra tjänstehelheter och förvaltningen.

Bibliotekservicehelheten (stadsbiblioteket) ansvarar för biblioteksverksamheten och det nationella utvecklingsuppdraget som särskilt föreskrivs i lag. Bibliotekservicehelhetens tjänster inkluderar regionala bibliotekstjänster, centrumbiblioteket Ode, biblioteksnätverkets gemensamma tjänster och nationella utvecklingstjänster.

Kulturservicehelheten ansvarar för stadens kulturpolitik samt kultur-, orkester-, musei- och konstmuseiverksamhet. Kulturservicehelheten ansvarar för sina specifika nationella och regionala uppdrag som särskilt föreskrivs i lag. Kulturservicehelhetens tjänster omfattar stadsmuseet, stadsorkestern, stadens konstmuseum (HAM), främjande av kultur samt kulturcenter.

Idrottsservicehelheten ansvarar för idrotten och idrottspolitiken samt för ordnandet av motion, idrottsanläggningarna och campingområdet. Idrottsservicehelhetens tjänster omfattar aktivering, idrottsanläggningar och friluftstjänster.

Ungdomsservicehelheten tar hand om ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Ungdomsservicehelhetens tjänster omfattar östra ungdomsarbetet, västra ungdomsarbetet och norra ungdomsarbetet.

Inom sektorn finns det förutom servicehelheterna sektorns förvaltning som lyder under förvaltningsdirektören och som ansvarar för sektorns förvaltnings- och stödtjänster. I Sektorns förvaltningstjänster ingår administrativa tjänster, personaltjänster, finans- och planeringstjänster, utvecklings- och digitaliseringstjänster samt kommunikations- och marknadsföringstjänster.

Väsentliga förändringar under budgetåret enligt servicehelhet och tjänst

4 10 01	Utgifter	Andel av utgifterna på bugetmomentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Budgetmomentet sammanlagt	-204 999	100,0 %	-8 424	4,29 %	Nivåhöjning av underhållshyror och underhållsmedel för kapitalobjekt inom idrotten, nya lokaler och lokaler som man avstår från, ökning i löneutgifter, indexhöjningar i köp av tjänster och lokalhyror samt ökning i digitala grundens fakturering
Kulturservicehelheten	-53 392	26,0 %	-1 081	2,07 %
Idrottsservicehelheten	-59 077	28,8 %	-3 685	6,68 %	Överföring av underhållsmedel för kapitalobjekt till sektorns budget
Ungdomsservicehelheten	-30 065	14,7 %	-998	3,75 %
Biblioteksservicehelheten	-38 483	18,8 %	-1 219	3,27 %
Sektorns förvaltning	-23 983	11,7 %	-1 441	6,39 %	Ökning i digitala grundens fakturering

Hur stadens strategiska mål genomförs

Stadsstrategin 2017–2021

I helheten Världens bäst fungerande stad i stadsstrategin 2017–2021 förbättrades kundupplevelsen genom att införa nya metoder för att främja kundupplevelsen (t.ex. NPS-rekommendationsindex, invånarprofiler). Delaktighet tillämpades i stor utsträckning som en del av service- och lokalplanering, bland annat vid planeringen av centrumbiblioteket Ode samt Hertsi bibliotek och ungdomslokal. Digitaliseringen av sektorns tjänster framskred ordentligt under perioden, och en gemenskap för digital tjänsteutveckling, Lösningsbyrån, grundades för att främja digitaliseringen. Utmaningen med att främja strategin var att åtgärder för jämlikt deltagande kunde främjas enligt punktmetoden, och kunduppgifter och respons nyttjas ännu inte systematiskt som en del av tjänsteutvecklingen.

För att säkerställa en hållbar tillväxt i helheten öppnades centrumbiblioteket Ode under strategiperioden, utan att närbibliotek äventyrades. Samtidigt reformerades hela biblioteksservicen modigt. Ungdomsarbetets effektivitet utvecklades genom att utöka uppsökande och patrullerande ungdomsarbete och införa en kunskapsbaserad informationsmodell för positiv särbehandling, som en del av tjänsteplaneringen. Sektorns lokaler öppnades för allmänheten genom att utveckla tjänsten Varaamo.hel.fi. Tillgången till konst och kultur förbättrades med olika projekt, såsom samarbetsprojektet Kulturens fadderbarn, och branschövergripande åtgärder för att utveckla de äldres rätt till kultur i samarbete med social- och hälsovårdssektorn. Pengar från arv som till tillfallit staten riktades på ett nytt sätt för att producera kulturtjänster för äldre. Utmaningar i samband med att främja hållbar tillväxt var att åtgärderna för att förhindra marginalisering är så splittrade, den långsamma öppningen av lokaler för allmänheten och det ostrukturerade samarbetet förknippat med att främja hobbyverksamheten.

Inom helheten för innovativa tjänster främjades det prisbelönta motions- och rörlighetsprogrammet. I programmet har det i stor utsträckning utvecklats samarbetsstrukturer samt åtgärder och kunskapsbas för att främja rörlighet. Samarbetsstrukturerna i det Havsnära Helsingfors utvecklades, och sektorn vidtog flera åtgärder för att utveckla tillgängligheten till havet. Sektorn ordnade den första Helsingforsbiennalen på Skanslandet 2021. Sektorns snabba förnyelseförmåga var tydlig under covid-19-pandemin, till exempel omformades tjänsterna kontinuerligt som covid-19-säkra samt verksamhetsmodellen Helsingfors-hjälpen genomfördes tillsammans med partner. Covid-19-pandemin medförde dock stora utmaningar för sektorns partners och återgången till nivån före coronakrisen kommer att ta flera år. De splittrade åtgärderna för att bekämpa klimatförändringen var en utmaning för helheten.

Sektorns fortsatt positiva inkomstutveckling fram till covid-19-pandemin var en framgång för helheten ansvarsfull ekonomi. Personalupplevelsen inom sektorn utvecklades positivt och olika modeller för coachande ledarskap infördes i stor utsträckning. En utmaning i helheten var chefernas arbetsbörda som ytterligare tyngdes av coronakrisen. Pandemin orsakade en tredjedels minskning i inkomstnivån och ökade behovet av stöd från partner.

Under strategiperioden har man tillsammans med partner utrett förutsättningarna för att grunda ett nytt, internationellt arkitektur- och designmuseum i Helsingfors på hög nivå, och projektorganisationen inledde sin verksamhet i början av 2021. Utredningen om den nya organisationen av stadens konstmuseum HAM slutfördes i oktober 2019, och på grundval av den ses Söderviks gasklockor som en eventuell plats för museet. Ombyggnaden av Bunkern har förberetts som hyresprojekt i investeringsprogrammet, men projektets besvärsprocesser pågår fortfarande. Användning av Hanaholmens kraftverk för kultur- och fritidsändamål utreds.

För att främja strategin har sektorns tjänster utvecklats med ett stort antal program och planer. Centralt för sektorns tjänster var bland annat främjande av motions- och rörlighetsprogrammet, havsstrategin och Mukana-programmet. Vid genomförandet av stadens gemensamma digitaliseringsprogram etablerades ett nära samarbete med kansliet, till exempel vid utvecklingen av tjänsterna Varaamo.hel.fi och Tapahtumat.hel.fi och dessas bakgrundssystem samt projekt som främjar datadrivet ledarskap och Mydata-kapacitet och utbytet av infoskärmar. Sektorn ansvarar för genomförandet av stadens gemensamma förvaltningsmodell när invånarna använder lokaler. Under strategiperioden färdigställdes Helsingfors konst- och kulturvision, som utarbetats av en oberoende arbetsgrupp, och överlämnades till staden den 18 augusti 2020. Under perioden beviljades flera internationella priser och erkännanden till sektorns verksamhet, bland annat till centrumbiblioteket Ode, motions- och rörlighetsprogrammet och stadsmuseet.

Genomförande av stadens övriga strategiska mål

Under 2021 har sektorn främjat stadens gemensamma mål för att främja välbefinnande och hälsa; hobbymöjligheter för barn och unga samt ökad rörlighet för äldre personer. Covid-19-pandemin försenade starten för Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, men verksamheten med låg tröskel startade i stadens alla skolor 2021. Äldre personer uppmuntrades att röra på sig genom utveckling av interaktiva fjärrtjänster som kan levereras i hemmen, och genom en marknadsföringskampanj i flera kanaler. Ett projekt för servicetorg genomfördes hösten 2021.

Konst och kultur gör gott

Under hela strategiperioden växer Helsingfors befolkning, i synnerhet antalet äldre och unga personer. Mångfalden av språk, kulturer och livsstilar ökar också i staden. Detta utmanar sektorn att ständigt förnya och utveckla sitt kundorienterade tänkande. Förändringar i konsumtion, ökad e-handel och digitala innehåll utmanar sektorn att utveckla sina digitala tjänster och kanaler för e-kommunikation. Den underlättade delaktigheten och nya former av aktivism stärker erfarenheterna av delaktighet och gemenskap, men samtidigt ökar skillnaderna mellan bostadsområden när det gäller deltagande och samhällelig påverkan, vilket i sin tur ökar risken för polarisering. Sektorn spelar en viktig roll för att stödja medborgarverksamheten och möjliggöra möten och dialog mellan olika stadsbor. De kultur- och fritidstjänster som erbjuds i samband med skoldagen ökar likabehandlingen. Särskild uppmärksamhet bör ägnas åt att stärka barns och ungas möjligheter att påverka och förebygga den digitala ojämlikheten.

Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet

Helsingfors stadsdelar och -områden utvecklas kraftigt under de kommande åren, när staden investerar i stora spårvägs- och stadsförnyelseprojekt. Sektorn förbereder sig för åtgärder i stadsförnyelseområden och utvecklar sina verksamhetssätt och samarbetsstrukturer inom områdesplanering. Områdena utvecklas i samarbete med ekosystemet för kultur och fritid. I och med kultur- och fritidstjänster utvecklas områdenas dragningskraft och skapas positiv identifiering till olika områden. I fortsättningen är det nödvändigt att avsätta tillräckliga resurser även för att upprätthålla omständigheterna. Metoderna för att bekämpa klimatförändringen, såsom ökad energieffektivitet, fortsätter. Man fortsätter även åtgärder för att stärka stadsbornas ekologiska tänkande och bekämpa klimatångest bland ungdomar.

En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt

Stadsekonomins osäkra utsikter ökar ytterligare betydelsen av sektorns egna inkomster och uppmuntrar till att effektivisera processer, stärka webbhandeln och sökbarheten och bygga upp det kundorienterade tankesättet. Tjänsternas inriktning och erbjudande i rätt tid ökas genom att stärka sektorns dataförmåga och proaktiviteten i de digitala tjänsterna. I utvecklingen av sektorn ökar behovet av begripliga och användbara data.

Väsentliga förändringar i omvärlden 2022

Lagstiftning

År 2022 kommer en av de viktigaste lagstiftningsreformerna för sektorn att vara i synnerhet social- och hälsovårdsreformen. Under 2022 fortsätter sektorn att reda ut reformens konsekvenser och de eventuella förändringar i organisationen som den kan medföra, i samarbete med social- och hälsovårdssektorn. Den permanenta överföringen av ansvaret för sysselsättningstjänsterna till kommunerna ökar samarbetsbehovet med övriga i sysselsättningsbranschen, särskilt när det gäller att främja ungdomars sysselsättning. Ungdomstjänsternas servicebehov ökas i och med den utvidgade läroplikten, som trädde i kraft den 1 augusti 2021 men vars totala inverkan på servicebehovet synnerhet gäller 2022. Lagen om främjande av scenkonst träder i kraft den 1 januari 2022 och den förväntas ha en inverkan på konstens och kulturens finansieringsstruktur i Helsingfors på medellång sikt, eftersom lagen omfattar alla scenkonstformer och finansieringen också kan beviljas för bestämd tid i fortsättningen.

Revideringen av lotterilagen har under beredningen uppskattats medföra betydande reformer i ackumuleringen av spelintäkter, och därför kan det hända att UKM-sektorns anslag som finansieras med Veikkaus vinstpengar måste skäras ned i framtida budgetförhandlingar. För närvarande är det svårt att förutse storleken på den nedskärning i anslag som finansieras av statens spelintäkter, både på grund av ofullständig förberedelse och på grund av brist på statistik.

Förändringar i omvärlden

Den mest betydande faktorn för verksamheten 2022 är covid-19-pandemin och de förändringar som den orsakat i omvärlden och konsumentbeteendet.

Helsingfors har ett utbrett ekosystem för kultur och fritid, som producerar en betydande del av stadens evenemangs-, hobby- och innehållstjänster. Coronakrisen har särskilt hårt drabbat evenemangs- och kulturbranschen i Helsingfors. Partner kommer att behöva övergripande och långsiktiga stödåtgärder för att övervinna coronakrisen. Att ytterligare förstärka idén om ekosystem skapar i fortsättningen fler möjligheter för staden att effektivisera sin egen verksamhet, när sektorn fortsätter sitt arbete med servicestrategin.

Covid-19-pandemin ökar skillnaderna i välfärd ytterligare och försvagar situationen för dem som redan befinner sig i den svagaste positionen. Sektorn fortsätter att utveckla modellen för positiv särbehandling så att den kan användas i större utsträckning i sektorns arbete med serviceutvecklingen. För att främja sysselsättningen bland unga delar man ut sommarsedlar även i fortsättningen.

Risker och osäkerhetsfaktorer i omvärlden

Strategiska risker:

Den största strategiska risken är att resurserna inte räcker till för behoven i en stad som växer och blir allt mer mångsidig. Personalresursernas tillräcklighet, ork och kompetens är centrala för att producera och utveckla sektorns tjänster i enlighet med stadsstrategin. Förändringar i stadens verksamhetskultur, såsom social- och hälsovårdsreformen, leder till utmaningar i förtydligandet av arbetsfördelning och resurser mellan olika sektorer. Sektorn bekämpar riskerna genom att satsa på personalplanering, utveckling av nödvändiga strategiska förmågor och coachande ledarskap samt en förberedande serviceplanering.

Ekonomiska risker:

Coronapandemin har minskat antalet besökare, ställt in produktioner och evenemang samt minskat intäkterna. Den osäkerhet som orsakats av pandemin de restriktioner som infördes för att begränsa den utgör en betydande risk för sektorns totalinkomst. Internationella exempel från andra städer visar att efterfrågan på tjänster inte omedelbart blir återställd när restriktionerna har avvecklats. Det är också klart att hälsosäkerheten kräver särskilda åtgärder i serviceverksamheten, vilket ökar dess kostnader. Sektorn bekämpar risken genom att skapa principer för prissättningen som stöder strategin och den grundläggande uppgiften, utvecklar e-handeln och digital upptäckbarhet samt inför en förvaltningsmodell för externt finansierade projekt. Digitaliseringsinvesteringar riktas till projekt som kan förväntas minska utgifterna, öka användningen av tjänster eller öka intäkterna. Eftersatt underhåll i sektorns lokaler har ökat, och det är särskilt svårt att effektivisera användningen av och underhålla sektorns kulturhistoriskt värdefulla verksamhetsställen. Sektorn bekämpar risken genom att hantera tillväxten av mängden lokaler, satsa på samanvändning av lokaler och förbättra lokalförvaltningen.

Operativa risker:

Segregation och regional ojämlikhet har ökat under covid-19-pandemin. Invånarnas säkerhetskänsla har minskat och de utmanande situationerna med tjänsteanvändare har ökat. Sektorn bekämpar risken genom att rikta åtgärder till barn och ungdomar samt äldre och stadsförnyelseområden. Personalen uppmuntras att rapportera hotfulla situationer och sektorn vidtar nödvändiga åtgärder. Befolkningstillväxten och dess strukturförändringar utmanar sektorn att svara på nya behov. I beslut om nya investerings- och byggprojekt ingår inte alltid tillräckliga resurser för driftsekonomin, till exempel i form av underhållsanslag, vilket påverkar tillräckligheten för de disponibla anslagen. Gamla datasystem och metoder utgör också en risk för genomförandet av sektorns tyngdpunkter. Tillgången till personal samt personalens och chefernas belastning, i synnerhet under ett fortgående undantagstillstånd, utgör en risk för att sektorns mål inte nås. Sektorn bekämpar risken genom att uppdatera tjänsterna och verksamhetssätten, granska verksamhetsprocesserna och utveckla personalens kompetens.

Ekonomisk hållbarhet

Produktivitet

Sektorns produktivitet mäts med ett produktivitetsindex, där man jämför tillväxten av digitala och fysiska besök med tillväxten av nettoutgifter där inflationseffekten eliminerats. För närvarande täcker mätbara besök inte hela sektorns serviceutbud och mätningens omfattning förbättras hela tiden. År 2021 avspeglas undantagsförhållandena i en försämring av produktiviteten, men efter pandemin strävar sektorn efter att öka produktiviteten genom att försöka öka antalet besök snabbare än kostnadsökningen. Mätningen av digitala tjänster utvecklas i synnerhet under de kommande åren.

Enhetskostnader

Enhetskostnaderna används för att följa nettoutgifternas förhållande till Helsingfors befolkning. De specifika enhetskostnaderna för servicen inkluderar de understöd till inrättningar och andra bidrag som delas ut av sektorn. Detta ger en heltäckande bild av sektorns insats per invånare. Endast kostnaderna för tjänsternas egen verksamhet ingår i tjänsternas egna enhetskostnader och de beskriver utgiftsutvecklingen för verksamheten. Hittills har enhetskostnaderna stigit måttligt och sektorn strävar efter en liknande utveckling i framtiden.

Budgetens mål

Sektorn har under budgetåret två bindande mål och fem övriga verksamhetsmål

Bindande verksamhetsmål

Återuppbyggnad av verksamheten

Tjänsternas attraktionskraft återställs till nivån före covid-19-pandemin genom att eftersträva tidigare kundmängder. Särskild uppmärksamhet ägnas åt barn och unga, äldre och stadsförnyelseområden. Servicenivån återställs genom att nya funktioner med hjälp av försök från undantagstillståndet och i samarbete med partner. De åtgärder som vidtas för att återställa servicenivån och stadsbornas förtroende fastställs nära kunden. Måluppfyllelsen mäts med antalet besök.

Effektivisering av verksamheten

Effektiviseringen av verksamheten mäts med en enhetskostnad, som mäts per servicehelhet. Med hjälp av mätaren strävar man efter att effektivt styra verksamheten och ledarskapet med beaktande av att verksamhetens volym varierar mycket inom olika servicehelheter Mätaren beaktar för varje servicehelhet verksamhetens inkomster och utgifter i förhållande till de prestationer som åstadkommits. På det här sättet strävar man efter att visa input-output-förhållandet i servicehelheternas verksamhet.

En effektivare verksamhet eftersträvas i synnerhet genom digitalisering, för att främjar produktiviteten och en god serviceerfarenhet. Verksamhetssätten och processerna ändras så att de blir mer kundorienterade, enklare och effektivare. Lokalanvändningen effektiviseras genom att sektorns lokaler öppnas för invånarbruk. Inkomsterna och antalet besökare ökas genom förnyande av de digitala kommunikationskanalerna. Automatiseringen ökas i de interna processerna och i de kundtjänsterna som det främjar produktiviteten och en god kundupplevelse. På det här sättet frigörs personal för de uppgifter och betjäning av sådana kunder som de behövs för. Samtidigt satsar man på personalens välbefinnande i arbetet och på coachande ledarskap.

Övriga verksamhetsmål

Bättre hobbymöjligheter för barn och unga

Hobbymöjligheter för eleverna i årskurs 3–6 i samband skoldagar förbättras i samarbete med allmännyttiga samfund och andra partner. Verksamheten som riktas till eleverna i årskurs 7–9 görs lättare att hitta. Arbetsfördelningen mellan staden och organisationer för att erbjuda hobbyverksamhet görs tydligare tillsammans med partner och de övriga sektorerna. Att förbättra hobbymöjligheterna är ett gemensamt mål för sektorerna med syfte att främja välfärd och hälsa. Måluppfyllelsen följs med i vilken grad åtgärderna genomförts.

Bättre verksamhetsmöjligheter för seniorer

Genom att förtydliga arbetsfördelningen mellan stadens sektorer samt den tredje och privata sektorn vill man avlägsna vad som hindrar äldre från att motionera och röra på sig. Dessutom ökar man rådgivning, handledning och serviceproduktionen för motion riktad till äldre personer, som ett partnerskapssamarbete. Den digitala serviceutvecklingen som inleddes under covid-19-pandemin fortsätter. Att förbättra verksamhetsmöjligheterna för äldre personer är ett gemensamt mål för sektorerna, med syfte att främja välfärd och hälsa. Måluppfyllelsen följs med i vilken grad åtgärderna genomförts.

Vi förbättrar sysselsättningen och färdigheterna för sysselsättning för personer under 30 år

Att stärka ungdomarnas arbetslivserfarenheter med sommarsedlar stödjer även de ungas arbetslivskompetenser. Ungdomar kopplas till arbetslivet och målet är att ge dem en positiv första arbetslivserfarenhet. Job’d-verksamheten skapar ett helt nytt jobb med samhälleligt mervärde, där unga människor får värdefull arbetslivserfarenhet, ny kompetens, nätverk och lön. Dessa underlättar sysselsättningen i framtiden. Ett arbete med samhällsbetydelse hjälper andra människor eller organisationer och ger mening i arbetet, samtidigt som det ökar ungdomarnas arbetsmotivation. Måluppfyllelsen följs med i vilken utsträckning sommarsedeln används.

Vi deltar i åtgärdsprogrammet för stadsförnyelseområden i samarbete med andra sektorer och partner.

Under 2022 inleder sektorn åtgärder i stadsförnyelseområden som stärker det regionala samarbetet inom sektorn, främjar stadens gemensamma områdesplanering samt stärker områdenas dragningskraft och särprägel. Fastställandet och genomförandet av projekten sker genom att delaktiggöra invånarna samt i samarbete med kultur- och fritidsekosystemet Måluppfyllelsen följs med i vilken grad åtgärderna genomförts.

Vi förbättrar barns och ungdomars psykiska välbefinnande gemensamt i staden med branschövergripande åtgärder och genom att stärka delaktigheten.

I enlighet med NUPS (Grundplan för ungdomsarbetet) riktas ungdomsarbetet till att stärka intressebevakningen för ungdomar samt ungdomarnas vänskap, gemenskap och funktionalitet. Stadens personal utbildas i psykisk hälsa och personalens förmåga att förebygga försämrade psykiska problem och identifiera potentiella konflikter mellan ungdomar i förväg stärks. Förebyggande missbrukarvård omorganiseras och effektiviseras. Måluppfyllelsen följs med i vilken grad åtgärderna genomförts.

Prestationer

Sektorns prestation är antalet besök, indelat i fysiska och digitala besök.

Minskningen av målet för digitala besök jämfört med det föregående året beror på att definitionen har reviderats och specificerats för 2022. Sektorns mål är att återställa tjänsternas attraktion till nivån före pandemin genom att eftersträva de tidigare kundantalen. Det är dock svårt att bedöma hur de restriktioner som orsakats av pandemin påverkar medborgarnas beteende. Internationella exempel från andra städer visar att efterfrågan på tjänster inte omedelbart återställs när restriktionerna har avvecklats. Målet för fysiska besök under 2022 har bestämts med beaktande av dessa faktorer.

Personalplan

Sektorn har uppskattningsvis 1 608 fast anställda och 217 visstidsanställda, det vill säga totalt 1 825 personer 2022. Den ekonomiska ramen erbjuder inga möjligheter att öka antalet anställda, även om antalet kunde torde öka, särskilt i gruppen storkonsumenter. Detta ökar behovet av att satsa på lönsamhet i serviceproduktionen, smidiga administrativa processer och att personalen mår bra. Till följd av sektorsövergripande överföringar ökar antalet anställda 2022 med tre tjänster, men den detaljerade, personalplaneringen specificeras i samband med resultatbudgeten.

Personalupplevelsen inom kultur- och fritidssektorn har förbättrats i sektormodellen. Framför allt har bedömningen av ledarskapet förbättrats och sjukfrånvaron minskat. Man fortsätter målmedvetet arbeta för att stärka ett coachande ledarskap och en arbetskultur som uppskattar människan. Särskild uppmärksamhet ägnas åt belöning, transparens och intern kommunikation för att stärka organisationskulturen.

Personalplaneringen fortsätter på helhetsnivå enligt stadens gemensamma modell. För att komplettera detta inrättas en arbetsgrupp, vars uppgift är att finna lösningar på sektorns gemensamma resursutmaningar, till exempel genom gemensam planering och projekt.

Målen i servicehelheternas personalplaner har fastställts för åren 2022–2024. Målen för bibliotekservicehelheten är bland annat att stödja självgående, stärka det coachande ledarskapet, säkerställa en god och konsekvent kundupplevelse med en teamarbetsmodell och arbetsrotationer samt öka personalens utbildningsnivå. I planen för kulturservicehelheten betonas till exempel en mer flexibel tillämpning av arbetsuppgifter, planering av pensionsavgång, utveckling av intern rotation och förstärkning av multiprofessionalitet. Idrottsservicehelheten har som mål att säkerställa tillgången till personal, planera pensionsavgången, öka den interna rotationen och stärka den digitala kompetensen och ledningskompetensen. Målen för ungdomsservicehelheten är bland annat att främja arbetet med servicestrategin, utveckla de förmågor som definieras i den grundläggande planen för ungdomsarbetet, planera inriktningen av personalresurserna, samarbeta kring välfärd och hälsa samt stärka kompetensutvecklingen. Målen för personalplaneringen inom sektorns förvaltning är bland annat att utveckla det datadrivna ledarskapet och digitaliseringen, planera pensionsavgången och utveckla expertkompetensen. I förvaltningen behöver man svara på kompetensbehoven med eventuella nya arbetstillfällen.

Kultur- och fritidssektorn använder inhyrd arbetskraft främst för olika vikariat.

Tillgången till personal förbättras i synnerhet för de uppgifter inom sektorn, där det råder störst personalbrist (ungdomsledare och underhåll vid idrottsanläggningar) genom utveckling av rekryterings- och läroavtalspraxis. Syftet är att öka personalens mångfald och göra uppgifterna mer lockande samt att erbjuda fler praktikplatser.

Alla servicehelheter inom kultur- och fritidssektorn har intern rotation. Exempel på detta är arbetsrotation mellan tjänsterna, sektorsövergripande arbetsrotation, arbetsrotation sommartid, rekrytering av vikarier med intern arbetsrotation och arbetsrotationer till följd av projekt. Experter och chefer har deltagit i arbetsrotationer. De upplevda fördelarna med denna rörlighet är bland annat utökad kompetens, karriärutveckling, möjligheten att trivas bättre på jobbet, innovationer och en mer övergripande förståelse. Arbetsrotation kräver att chefer och ledningen är flexibla, uppfattar helheten, mångsidiga överenskommelser, har tid för orientering, hanterar förändringar och har gemensamma spelregler. Sektorn måste fortsätta, och i vissa fall till och med öka, antalet arbetsrotationer, särskilt internt.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Företagskonsekvenser

Återställandet av serviceverksamhetens omfattning har betydande positiva effekter på näringsverksamheten i Helsingfors. Mer aktiv rörelse av kommunbor till fritidstjänsterna gynnar även tjänsteleverantörer nära stadens tjänster eller på rutter dit. Återhämtningen av kultur- och evenemangsbranschen bidrar till en ökning av turismen, vilket ökar möjligheterna till affärsverksamhet, särskilt för restaurang- och turismbranschen. Tydligare servicestrategiska riktlinjer för stadens serviceverksamhet gör staden till en mer förutsägbar partner för företag och hjälper företag att identifiera marknadspotential. Den bredare öppningen av stadens tjänster som en plattform för innovationsverksamhet hjälper Helsingforsbaserade företag att utveckla och testa sina produkter och tjänster.

Barnkonsekvenser

Sektorns budget innehåller betydande åtgärder, särskilt för att producera och utveckla tjänster för barn och unga. Återuppbyggnaden av basverksamheten har en direkt inverkan på barnens möjligheter att syssla med något samt på upplevelser och gemenskap. Under 2022 utvidgas Finlandsmodellen för hobbyverksamhet, hobbytjänster med låg tröskel i samband med barnets skoldag och i barns och ungas naturliga kommunikationskanaler ökas. Unicefs modell Barnvänlig kommun bidrar till att säkerställa att särskilt de mest utsatta barnens rättigheter respekteras. Verksamheten upplevs som mer meningsfull och av bättre kvalitet då man i servicen tar hänsyn till behoven hos olika åldersgrupper och barngrupper samt lyssnar på deras erfarenheter. Åtgärderna förväntas minska skillnaderna i välfärd, stärka likabehandlingen av barn och unga, deras identitet och öka delaktigheten.

Konsekvenser ur ett genusperspektiv

Sektorn har åtagit sig att främja åtgärderna för stadens gemensamma och sektorns egna jämställdhets- och jämlikhetsplaner. I servicen tar man hänsyn till mångfald och samlar in information om kundernas behov. Jämställdhet kan främjas genom praktiska åtgärder i verksamhetsställen och tjänster. Sektorns förutsättningar utvecklas för att betjäna alla könen lika, stärka personalens kompetens inom kundservice och utveckla en lika och sensitiv kommunikation och marknadsföring. Genusperspektivets konsekvenser för bidragen övervakas regelbundet. En jämlik tjänsteutveckling stöds av planeringsmetoder som av samma typ som invånarprofiler, som belyser individens varierande behov och önskemål samt betonar varje invånares självbestämmanderätt. Åtgärderna förväntas minska diskriminering, eliminera stereotypier om könsskillnader, öka personalens kompetens inom jämställdhet och likabehandling samt göra tjänsterna mer attraktiva för alla.

Konsekvenser för hälsa och välfärd

Under covid-19-pandemin har stadsbornas välmående starkt påverkats av nedstängningen eller de begränsade öppettiderna. Situationen inom kultur- och konstbranschen har i synnerhet påverkat invånarnas och aktörernas mentala hälsa. Sektorns åtgärder riktas till att återställa aktörernas och publikens trygghetskänsla. Inom sektorn fortsätter man att vidta åtgärder för att förbättra särskilt barns och ungas hobbymöjligheter och de äldres verksamhetsmöjligheter. De projekt som inleddes förra året genomförs tillsammans med andra sektorer, kansliet och kultur- och fritidsfältet. Åtgärderna uppskattas ha en positiv inverkan på återuppbyggnaden av stadskulturen och vardagen i staden, stadsbornas fysiska och psykiska välmående samt på deras förmåga att leva ett meningsfullt och personligt liv även i en exceptionell situation.

Miljökonsekvenser

Sektorns servicehelheter genomför sina egna miljöprogram med mål och åtgärder samt deltar i genomförandet av program på stadsnivå, inklusive utvidgningen av systemet med miljökompass till hela sektorn. Medborgarnas möjligheter att verka för en mer hållbar framtid stärks i och med en ökad miljömedvetenhet och -kompetens. Åtgärderna förväntas ha positiva konsekvenser för attityderna, särskilt hos barn och unga, och främja en hållbar livsstil bland stadsborna. Konkreta åtgärder för att minska energikonsumtionen fortsätter, i synnerhet vid idrottsanläggningar, såsom konstgjord is och ishallar. Idrottsanläggningarnas energieffektivitet ökas i samarbete med programmet Kolneutralt Helsingfors. Sektorn genomför åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 genom att utvidga användningen av tjänsten Varaamo, vilket effektiviserar användningen av de tomma och underutnyttjade lokaler som förvaltas av staden. De digitala tjänster som ska införas, såsom Hobbypasset, den nya Kultus.fi – Inlärningens kulturkalender och tapahtumat.hel.fi, ska i framtiden användas i stor utsträckning av fritidsfältet i Helsingfors och fungera som plattform för delningsekonomi. Sektorn stöttar personalen till multilokalt arbete. Åtgärderna uppskattas ha en positiv inverkan på en effektivare och mer hållbar användning av resurser.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Strategins tema	Mål (G = gemensamt för staden)	Mätare
Konst och kultur gör gott	Återuppbyggnad av verksamheten	Antal besök (22 827 000)
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Effektivisering av verksamheten (G)	Enhetskostnaden inom kulturtjänsterna högst 24,56 euro, inom idrottstjänsterna högst 6,55 euro, inom ungdomstjänsterna högst 24,15 euro och inom bibliotekstjänsterna högst 4,08 euro.

Andra verksamhetsmål

Strategins tema	Mål (G = gemensamt för staden)	Mätare
Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre	Bättre hobbymöjligheter för barn och unga (G)	Åtgärderna har vidtagits (100 %)
Bättre verksamhetsmöjligheter för seniorer (G)	Åtgärderna har vidtagits (100 %)
Helsingfors är attraktivt för proffs och företag	Vi förbättrar sysselsättningen och färdigheterna för sysselsättning för personer under 30 år (G)	Sommarsedelens användningsgrad (100 %)
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	Vi deltar i åtgärdsprogrammet för stadsförnyelseområden i samarbete med andra sektorer och partner (G)	Åtgärderna har vidtagits (100 %)
Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre	Vi förbättrar barns och ungdomars psykiska välbefinnande gemensamt i staden med branschövergripande åtgärder och genom att stärka delaktigheten (G)	Åtgärderna har vidtagits (100 %)

Prestationsmål och ekonomiska mål

Prestation

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Prestationsmål
Besök sammanlagt	35 895 387	36 880 000	31 379 833	22 827 000	25 257 000	26 057 000
Antal fysiska besök	14 485 677	21 136 000	12 819 154	18 827 000	20 757 000	21 057 000
Biblioteket	5 197 400	8 200 000	4 000 000	7 500 000	8 200 000	8 200 000
Kultur	664 425	1 730 000	996 000	1 200 000	1 430 000	1 730 000
Idrott	8 121 215	10 000 000	7 200 000	9 000 000	10 000 000	10 000 000
Ungdom	502 637	1 206 000	623 154	1 127 000	1 127 000	1 127 000
Antal digitala besök	21 409 710	15 744 000	18 560 779	4 000 000	4 500 000	5 000 000
Biblioteket	15 915 048	12 000 000	13 500 000	3 200 000	3 200 000	3 200 000
Kultur	5 494 662	3 700 000	5 000 000	450 000	450 000	450 000
Idrott	-	-	-	-	-	500 000
Ungdom	-	44 000	60 779	133 000	140 000	140 000
Toimialan yhteiset palvelut	-	-	-	217 000	710 000	710 000
definition av ett digitalt besök tas i bruk år 2022

Personalplan

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Användning av personal
Antal anställda	1 822	1 822	1 822	1 825	1 825	1 825
Årsverken (egen personal)	1 026	1 026	1 026	1 029	1 029	1 029

Nyckeltal som beskriver produktiviteten

Produktivitetsmätare

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Produktivitetsindex, Produktivitet 2020 = 100	100,0	101,6	84,7	107,8	117,7	124,3

Utveckling i kostnaderna per enhet

e/invånare (understöd till organisationer och anläggningar medräknade)	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Servicehelhet
Idrott	121,7	121,4	127,9	125,7	127,5	130,0
Ungdom	45,5	49,3	49,1	51,3	52,3	53,6
Biblioteket	62,5	64,4	64,0	66,4	67,7	69,4
Kultur	127,8	122,6	127,5	123,2	126,7	126,3
Sammanlagt	357,5	357,7	368,5	366,6	374,2	379,3

Ändring i procent i enhetskostnaderna

Ändring, %	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Servicehelhet
Idrott		−0,2 %	5,4 %	−1,7 %	1,4 %	2,0 %
Ungdom		8,4 %	−0,4 %	4,5 %	1,9 %	2,5 %
Biblioteket		3,0 %	−0,6 %	3,8 %	2,0 %	2,5 %
Kultur		−4,1 %	4,0 %	−3,4 %	2,8 %	−0,3 %
Sammanlagt		0,1 %	3,0 %	−0,5 %	2,1 %	1,4 %

e/invånare (exklusive understöd)	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Servicehelhet
Idrott	84,7	83,7	88,5	89,9	92,1	95,0
Ungdom	41,5	45,4	44,6	47,3	48,4	49,7
Biblioteket	62,5	64,4	64,0	66,4	67,7	69,4
Stadsmuseet	11,8	12,0	12,2	12,3	12,5	12,8
Orkestern	18,4	19,2	19,1	19,6	19,4	20,5
Konstmuseet	12,1	11,6	11,6	11,6	14,0	12,2
Kulturcentrum och främjande av kultur	18,7	19,3	20,8	19,7	20,7	22,0
Sammanlagt	249,7	255,6	260,8	266,8	274,8	281,6

Ändring i procent i enhetskostnaderna

Ändring, %	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Servicehelhet
Idrott		−1,2 %	5,7 %	1,6 %	2,4 %	3,1 %
Ungdom		9,4 %	−1,8 %	6,1 %	2,3 %	2,7 %
Biblioteket		3,0 %	−0,6 %	3,8 %	2,0 %	2,5 %
Stadsmuseet		1,7 %	1,7 %	0,8 %	1,6 %	2,4 %
Orkestern		4,3 %	−0,5 %	2,6 %	−1,0 %	5,7 %
Konstmuseet		−4,1 %	0,0 %	0,0 %	20,7 %	−12,9 %
Kulturcentrum och främjande av kultur		3,2 %	7,8 %	−5,3 %	5,1 %	6,3 %
Sammanlagt		2,4 %	2,0 %	2,3 %	3,0 %	2,5 %

Understöd e/invånare (ungdomar 7-28 år)	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Toimiala yhteensä	54,44	52,70	59,80	53,00	53,00	53,00
Kultur	27,20	25,60	29,04	25,70	25,70	25,70
Idrott	12,70	12,58	14,30	12,60	12,60	12,60
Ungdom	14,54	14,52	16,46	14,70	14,70	14,70

Mätare för lokalanvändningen

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Lokalanvändning
Lokaler, m2	327 425	334 974	335 544	349 824	350 786	350 986
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	0,023	0,016	0,026	0,019	0,017	0,017