1 50 05 Arbetsmarknadsstödets kommunandel, till stadskansliets disposition

1 000 €	Förbrukning 2020	Budget 2021	Prognos 2021	Förslag 2022	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Inkomster sammanlagt
Utgifter sammanlagt	75 797	76 100	76 100	82 400	82 400	82 400	82 400
Överskridningsrätter
Verksamhetsbidrag	−75 797	−76 100	−76 100	−82 400	−82 400	−82 400	−82 400
Avskrivningar
Räkenskapsperiodens resultat	−75 797	−76 100	−76 100	−82 400	−82 400	−82 400	−82 400
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−75 797	−76 100	−76 100	−82 400	−82 400	−82 400	−82 400
Förändring, %
Inkomster
Utgifter		0,4		8,3	8,3

Arbetsmarknadsstöd betalas till arbetslösa som nyligen kommit in på arbetsmarknaden och till arbetslösa som inte kan få arbetslöshetsdagpenning. När arbetsmarknadsstöd har betalats för sammanlagt 300 arbetslöshetsdagar, tar hemkommunen över betalningen av hälften av kostnaderna. När antalet betalningsdagar överskrider 1 000, stiger kommunens betalningsandel till 70 %. Arbetslösa som börjat omfattas av kommunandelen hör till denna kategori tills de har ett jobb som uppfyller arbetsvillkoren eller permanent har lämnat arbetsmarknaden. Det går att tillfälligt vara utanför betalningsandelen utan att antalet betalningsdagar nollas, t.ex. vid ett kort anställningsförhållande, studier eller andra åtgärder. Dessutom räknas personer i deltidsarbete inte som arbetslösa i statistiken, men de kan få jämkat arbets­marknadsstöd, av vilket kommunen fortfarande betalar en andel. De som omfattas av betalningsandelen är i huvudsak svårast att sysselsätta av alla.

Till följd av de undantagsförhållanden som coronaepidemin medfört har arbetslösheten i Helsingfors börjat öka kraftigt och även de som får arbetsmarknadsstöd har blivit betydligt fler till antalet. Återhämtningen på arbetsmarknaden har börjat under senare delen av år 2021, dock långsammare i Helsingfors än i övriga Finland. Trots förbättringen i sysselsättningsläget och minskningen i antalet permitterade ökar långtidsarbetslösheten fortfarande och når enligt arbetsmarknadsprognoserna sin kulmen först år 2022 innan den börjar sjunka.

Antalet personer som varit arbetslösa över ett år och som tar del av aktiva tjänster fördubblas med åtgärder i Helsingfors sysselsättningstjänster under år 2022. De här åtgärderna och den goda arbetsmarknadskonjunkturen sänker stadens utbetalningar av arbetsmarknadsstöd särskilt för personer som varit arbetslösa i 300–999 dagar. Samtidigt har dock antalet personer som har varit arbetslösa i över 1 000 dagar ökat (kommunens betalningsandel 70 procent), vilket minskar verkningarna av den gynnsamma utvecklingen på arbetsmarknaden.

Det har uppskattats att antalet personer som har varit arbetslösa i över 1 000 dagar fortsätter öka i Helsingfors, trots att man i uppskattningarna har beaktat ambitiösa sysselsättningsåtgärder. Målgruppens servicebehov gäller i en allt större grad utbudet av hälsovård och socialt arbete för vuxna. De här tjänsterna sänker inte kostnaderna för arbetsmarknadsstödet innan klienten med hjälp av dem har uppnått en tillräcklig funktionsförmåga antingen för att finna sysselsättning eller för att ta del av aktiva tjänster eller för att få ett beslut om arbetslöshetspension. Att sysselsättningstjänsterna och social- och hälsovårdstjänsterna samordnas på ett bättre sätt än tidigare är en förutsättning för att utredandet av arbetsförmågan hos personer som varit allra längst arbetslösa och för att ordna de nödvändiga stödtjänsterna för arbetsförmågan och sysselsättningen.

Affärsverket servicecentralen

Centrala prioriteringar i budgeten 2022 och sammandrag

Servicecentralen Helsingfors centrala prioriteringar för år 2022 är:

• Att ändra verksamheten så att den blir lönsam och ger ett positivt resultat. Målet är att komma nära ett nollresultat genom att effektivera verksamheten och centralisera stadens stödtjänster.
• Tjänster och utveckling av tjänster som utgår från klienternas behov. Försök och gemensam utveckling med klienter och partner samt ökning av digitalisering. Målet är gemensam tjänsteutveckling och centralisering av stödtjänster.
• Att säkerställa tillgång till yrkeskunnig personal genom att utveckla arbetstagarupplevelsen och arbetsgivarbilden. En särskild utmaning är vårdpersonalen och personalen inom måltidstjänsterna.
• Att förstärka ansvarsfullhet och hållbarhet som en del av all verksamhet och all service: att det sociala, ekonomiska och miljömässiga ansvaret förverkligas i serviceproduktionen och i tjänsterna. Ett särskilt mål är att minska matsvinnet.
• Att förstärka verkställande av strategiska målsättningar, styrning av verksamheten och digitalisering vid verksamheten och tjänsterna samt att förstärka rollen av datadrivet ledarskap.

En särskild tyngdpunkt ligger på att bygga organisationen och verksamhetskulturen så att de motsvarar Helsingfors stads och stadsbornas behov på ett kostnadseffektivt sätt. Detta kräver att stödtjänstorganisationen utnyttjas effektivare än tidigare, att verksamheten styrs samt att hörnstenarna för ledarskap och förändring av ledarskap tas som en del av verksamhetskulturen. Detta kan göras med hjälp av bl.a. utbildningar för chefer, forum och informationsmöten för chefer samt möjligheterna som varumärket Helsingfors har som ett redskap i förändringen.

Avsikten är att under år 2022 genomföra överföringen av personal till affärsverket servicecentralen. Överföringen gäller omkring 250 daghemsbiträden och har förberetts under 2021 tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn. Med hjälp av överföringen strävar man efter att göra det lättare för daghem att lyckas genom kombinerat arbete på så sätt att en tjänsteleverantör ansvarar för både städ- och måltidstjänsterna i lokalen.

Beskrivning av verksamheten

Servicecentralen Helsingfors stöder genom sina tjänster Helsingfors stad och stadsborna och agerar sakkunnig och partner för Helsingfors stads sektorer, affärsverk och stadskoncernens sammanslutningar i utvecklandet och förverkligandet av mat-, städ-, telefon- och välfärdstjänster och andra tjänster. Det viktigaste målet är kundernas och personalens goda erfarenheter samt funktionssäkerhet i tjänsterna som Servicecentralen Helsingfors producerar.

Vi är verksamma på skolor, daghem, läroanstalter, seniorcentraler, servicehus, sjukhus och boendeenheter samt hemma hos stadsborna. Servicecentralen Helsingfors utvecklar och producerar måltids-, städ-, telefon-, välfärds- och entréhallstjänster och stöder boende hemma med hjälp av mångsidiga tekniska lösningar och tjänster. Distansvård och särskilt flera digitala kompletterande tjänster erbjuder nya möjligheter, liksom många kanaler inom e-tjänsterna, som kompletterar stadens växeltjänst. Vi erbjuder våra kunder, intressentgrupper och personal den bästa serviceupplevelsen i enlighet med värdelöftet ”Bäst tillsammans”. Vi är ett affärsverk inom Helsingfors stad och vi har cirka 1 400 anställda. Vi har mer än 100 års erfarenhet av mattjänster och mer än 10 års erfarenhet av telefon- och välfärdstjänster.

Enheten för multiservice producerar måltids- och städtjänster med hjälp av cirka 1 150 yrkeskunniga personer vid omkring 450 serviceobjekt, huvudsakligen för social- och hälsovårdssektorn och fostrans- och utbildningssektorn. Antalet klienter är dagligen ungefär 70 000 och mat produceras dagligen för ungefär 100 000 portioner. Det finns sammanlagt 580 måltidsserviceobjekt: daghem och deras separata grupper, skolor och läroanstalter samt objekt inom vårdbranschen såsom seniorcentraler, sjukhus och boendeenheter. Därtill levereras hemmåltider för cirka 1 000 personer som bor hemma samt måltider till gruppfamiljedaghem och lekparker. Städtjänster produceras för omkring 160 små daghem där städ- och måltidsservice har kombinerats till en servicehelhet. Serviceproduktionen tryggas av produktionsanläggningen i Backas där mat och måltidskomponenter produceras för ungefär 50 000 måltider för serviceobjekt och hemmåltidsklienter, sammanlagt cirka 10 000 kg på vardagar. Teamet för planering och styrning av Servicecentralens verksamhet styr verksamheten samt utvecklar, testar och tar i bruk nya produkter och servicekoncepter för tjänstespecifika behov. Ytterligare deltar personalen både i stadens och i nationella utvecklingsprojekt samt fungerar som expert i olika riksomfattande nätverk.

Enheten för telefon- och välbefinnandetjänster producerar kundtjänster som bygger på digitalisering för stadens sektorer och affärsverk. Enhetens viktigaste tjänster är distansvård- och larmtelefontjänster och Helsingfors Resetjänst som produceras för social- och hälsovårdssektorn samt samtalslösnings- och växeltjänster som produceras gemensamt för hela staden. Samtalslösningstjänster används bland annat vid återuppringnings-, tidsboknings- och rådgivningstjänster inom social- och hälsovårdssektorn. Enheten producerar dessutom olika kundtjänster i flera kanaler såsom en chatbaserad elektronisk tjänst för stadsborna. Den experimentella arbetskulturen syns i telefon- och välbefinnandetjänsterna bland annat i den snabbt expanderande programrobotiktjänsten som enheten erbjuder stadens andra aktörer.

Hur stadens strategiska mål genomförs

Stadsstrategin 2017-2021

Hur stadens övriga strategiska mål genomförs

Världens bäst fungerande stad

Affärsverket producerar och utvecklar stödtjänster så att helsingforsarnas vardag ska fungera så bra som möjligt. Behovet av att utveckla tjänsterna härrör huvudsakligen från kundsektorerna, men också från stadsbornas behov. Man har strävat efter att förbättra samarbetet med kundsektorerna bland annat genom gemensamma ledningsmöten, i tjänstespecifika styrningsgrupper och verkstäder samt genom gemensamma spetsprojekt som har avslutats. Tyngdpunkten i den interna utvecklingen har legat i synnerhet på mätning av personalupplevelsen, arbetsgivarbilden och kundupplevelsen i olika skeden av servicestigen, förstärkande av digitaliseringen samt robotikexperiment. Servicecentralen Helsingfors övergår under åren 2021 och 2022 till det gemensamma varumärket Helsingfors, vilket för sin del intensifierar den gemensamma serviceproduktionen.

Tryggande av en hållbar tillväxt

Vid Servicecentralen Helsingfors betonas ansvarsfull hushållning, effektivitet och miljöansvar i verksamheten samt socialt ansvar för personal och klienter som klientvärde och ansvarsfulla tjänster.

Ansvarsfull hushållning

Servicecentralen Helsingfors upplevt ekonomiska utmaningar på grund av pandemin. Resultatet har varit gott under nästan hela strategiperioden, men till följd av de extra kostnader som undantagssituationen medförde var resultatet för år 2020 förlustbringande. För år 2021 visar prognoserna att ett nollresultat kan uppnås. Servicecentralen har introducerat nya tjänster i snabb takt och det viktigaste har varit att trygga verksamheten, vilket också har haft konsekvenser för kostnaderna. Målet för år 2022 omfattar en plan för att effektivera verksamheten och utvidga produktionen av stödtjänster, vilket förbättrar resultatet.

Kundupplevelse

I kvalitetsstyrningen vid Servicecentralen Helsingfors ligger fokus på samarbete med klienter i enlighet med stadsstrategin samt engagemang i en utmärk kundupplevelse. I fråga om kundupplevelsen har Servicecentralen uppnått resultat som motsvarar målsättningarna. Vad gäller år 2022, ligger tyngdpunkten starkt på att mäta kundupplevelsen med hjälp av metoden för servicestigar, att förnya klientenkäterna som ger information om tjänsternas kvalitet samt att framföra resultaten i realtid. Syftet med utvecklingsarbetet är att automatisera mätningen av hur serviceproduktionen lyckas med hjälp av digitala system, vilket gör det möjligt att rikta expertresurser effektivare än i nuläget till att utveckla ledningen av kundupplevelse, göra tjänsteprocesser mer strömlinjeformade samt på annat utvecklingsarbete som grundar sig på klienternas behov.

Väsentliga förändringar i omvärlden 2022

Förändringsfaktorer i omvärlden 2022–2025

Direktionen för affärsverket Servicecentralen har år 2020 bestämt att målet är att nå ett nollresultat under de kommande åren. Målet omfattar en plan för att effektivera verksamheten och utvidga produktionen av stödtjänster.

För att mäta produktiviteten använder Servicecentralen ett förädlingsvärde som anger hur mycket affärsverket genom sin egen verksamhet, sina anställdas arbete och disponibla anläggningar har ökat värdet på inköpta medel och utomstående tjänster. (Förädlingsvärde/person = affärsverksamhetens resultat + avskrivningar + personalkostnader/antalet anställda).

Servicecentralen Helsingfors budgetförslag för år 2022 är förlustbringande, då kostnaderna för digitaliseringen som har centraliserats på stadsnivån väntas öka avsevärt och kostnaderna inte kan överföras till tjänsternas priser. Budgetförslaget baserar sig på en prisförhöjning på i genomsnitt 1,9 % vid avtalsbaserade tjänster. Därtill justeras faktureringsgrunderna för förlustbringande tjänster så att de motsvarar de faktiska kostnaderna för utvecklingen av tjänster. Resultatet kan påverkas av eventuella överföringar av personal och servicehelheter i anslutning till centraliseringen av stödtjänsterna.

Planeringen av en ny produktionsanläggning och kopplingen av köksnätets åtgärder till en del av planeringen ska främjas i snabb takt. Vid den nya produktionsanläggningen minskar behovet av personal betydligt, vilket medför besparingar.

Förnyandet av produktionsstyrningssystemet Aromi som multiservicen använder fortsätter. Genomförandet av förnyelsen av systemet vid alla verksamhetsställen kräver extra personalresurser under de följande 2–3 åren. Senast efter detta flyttas tyngdpunkten i utvecklingen till optimeringen av systemet samt till att använda informationen som fås från detta i system för datadrivet ledarskap. Målet är att få tag i enhetskostnaderna på prestationsnivå bättre än tidigare.

Pandemitiden har ökat kostnaderna för måltider eftersom man har varit tvungen att inskränka restaurangverksamhet på grund av begränsningarna, samtidigt som det inte har varit möjligt att minska de fasta kostnaderna på motsvarande sätt. Undantagsåtgärder, såsom matdistribution och grundande av nya tjänster i snabb takt, har också medfört extra kostnader. Enhetskostnaderna omfattar kostnader för material, personal och transport samt övriga fasta kostnader.

Organisationen kommer ännu i två år att ansträngas av externaliseringen av måltidsservicen för daghem, vilket förutsätter att verksamheten anpassas ytterligare. Konkurrensutsättningarna som staden har bestämt om kommer att fortsätta till år 2023 och när de genomförs inverkar de på affärsverksamheten på ett inskränkande sätt. Samtidigt ökar detta enhetskostnaderna för de tjänster som blir kvar på grund av fasta kostnader som kvarstår hos Servicecentralen Helsingfors.

De avsevärt ökande kostnaderna för den digitala grunden är stadens gemensamma digitaliseringskostnader, som försvagar resultatet på kort sikt. På lång sikt kan digitaliseringssatsningarna dock effektivisera verksamheten.

Mål i budgeten

Bindande verksamhetsmål

Kundupplevelsemål 3,6 (skala 1–5) Målet för kundupplevelsen består av medeltalet i samtliga enkäter. I mätningen strävar man efter att utnyttja servicestigar, varvid mätningarna utförs vid flera skeden under servicehändelsen.

Övriga verksamhetsmål

Ekonomi

• Under år 2022 är ett mål att utveckla mätare för produktiviteten, såsom kostnaderna per prestationsenhet samt i större utsträckning datadrivet ledarskap.
• Effektivisering av användning av personal: omsättning 68 900/person (= omsättning 12 mån./antalet anställda 31.12.2022)
• År 2022 närmar sig målet för rörelseöverskott av omsättningen 0 euro.
• Centralisering av tjänster och nyttorna som det medför i enlighet med stadens beslut K/E
• Att nå minst nollresultat under ekonomiplaneperioden 2023–2024

Personal

• Personalmål, rekommendationsindex, 79,5 % rekommenderar

Miljö

• Miljömål, minskning av matsvinnet enligt planen, stegvis 3–5 % under 2022

Personalplan

Konkurrensutsättningarna inom fostrans- och utbildningssektorn fortsätter och minskar årligen antalet anställda vid Servicecentralen Helsingfors måltidstjänster. I social- och hälsovårdssektorn är målet att ytterligare utvidga distansvården, vilket eventuellt kommer att öka antalet anställda inom vården. I fråga om konkurrensutsättningarna som redan bestämts inom multiservicen, minskas antalet anställda med ca 24 personer under 2022. Då distansvården utvidgas väntas personalresurserna öka med 7 personer under 2022.

Under de närmaste två åren kommer pensioneringar att förekomma särskilt bland servicearbetare och anställda inom måltidstjänsterna, samt serviceansvariga och måltidstjänsteansvariga. Inom de ovan nämnda uppgifterna finns det kalkylmässigt sammanlagt 42 anställda som kommer att bli pensionerade (Pensionering, uppgifter från personalberättelsen för 2020).

En allt hårdare konkurrens om yrkeskunnig personal inom multiservicen, externaliseringen av måltidstjänsterna samt den eventuella förändringssituationen i anslutning till överföringen av daghemsbiträden och daghemmens renhållningstjänster ökar sannolikt behovet av att använda hyrd arbetskraft.

Personaluthyrning kommer att användas fortsättningsvis i synnerhet för att skaffa vikarier. För att säkerställa tillgången till vikarier utvecklar vi samarbetet med Seure och konkurrensutsätter leverantörer för personaluthyrning för åren 2022–2023. Syftet med konkurrensutsättningen är att öka antalet leverantörer och säkerställa tillgången till arbetskraft särskilt inom måltidstjänsterna och omsorgstjänsterna.

Vi följer stadens principer vid främjande av intern mobilitet. Dessutom uppmuntrar vi vår personal till intern mobilitet och kartlägger personalens intresse för karriär- och personrörlighet inom Helsingfors stad och Servicecentralen med hjälp av framgångssamtal. Vi strävar också efter att öka antalet mobil reservpersonal särskilt inom måltidstjänsterna.

En förutsättning för att Servicecentralen Helsingfors kan vara framgångsrik är en motiverad, kompetent och välmående personal. För att säkerställa personalledning av hög kvalitet verkställer Servicecentralen Helsingfors stads modell för framgångsorienterat ledarskap. Syftet är att varje anställd och chef har möjlighet att lyckas i sina grunduppgifter. I den utmanande arbetskraftssituationen satsar vi i synnerhet på att stärka personalupplevelsen, utveckla arbetsgivarbilden och öka kännedomen om Servicecentralen, samt på samarbete med läroanstalter.

Under 2022 fastställs en modell för ledning och utveckling av kompetensen vid Servicecentralen. Modellen baserar sig på Servicecentralens strategiska teman och målsättningar för personalledningen som härrör från Helsingfors stadsstrategi. Under 2022 ligger tyngdpunkten för strategisk kompetens på utveckling av digitala kunskaper och digital kompetens. Utvecklingen av chefernas kompetens grundar sig på hörnstenarna för ledarskapet i Helsingfors stad. Av dessa betonas särskilt coachande ledarskap samt kunskaper i att leda framgång och en mångfaldig arbetsgemenskap. Dessutom understryker vi personalledning och förändringskompetens vid utveckling av chefernas kunskaper.

Vi främjar personalens likabehandling, jämlikhet och mångfald genom aktiva åtgärder såsom anonym rekrytering samt genom att agera i enlighet med likvärdighetsprincipen.

Servicecentralen Helsingfors satsar alltjämt på att utveckla arbetshälsan och stöda arbetsförmågan genom att delta i projekt och utveckling på stadsnivå samt genom att genomföra Servicecentralen Helsingfors egna verksamhetsplan för arbetshälsa.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser

Servicecentralen Helsingfors sysselsätter ca 1 400 personer. Konsekvenserna för sysselsättningen är beaktansvärda i synnerhet för matservicebranschen och för sysselsättning av personer med främmande språk inom servicesektorn. Vi har kunnat effektivera stadens interna tjänsteproduktion bland annat genom att centralisera stödtjänster och effektivera tjänsteproduktion och vi identifierar ett behov av att centralisera stödtjänster ännu mer när stadens interna verksamhet effektiviseras.

Konsekvenser för kommuninvånarna

Servicecentralen Helsingfors verksamhet och utveckling av verksamheten har betydande konsekvenser för kommuninvånarna. Redan som utgångspunkt har tjänsterna en roll i förverkligandet av samhällsansvaret. Våra tjänster på skolor, daghem, sjukhus, seniorcentraler, serviceboenden, hem eller exempelvis på måltidstjänster för bostadslösa ökar kommuninvånarnas välbefinnande, hälsokonsekvenser och sociala kapital till exempel genom matfostran eller matkultur. Därtill har tjänsterna betydande konsekvenser för miljön och klimatet. Vi fäster särskild uppmärksamhet vid dessa t.ex. vid utvecklingen av måltidstjänster, anskaffningar och transporter samt i vår dagliga verksamhet vid hantering av matsvinn eller förenande av transporter och optimering av körkilometrar.

Miljökonsekvenser

Ledningen av sådana delområden av miljöansvaret som är betydande till sina konsekvenser strävar efter kostnadsbesparingar på lång sikt, vilka uppstår bland annat genom optimering av anskaffningar och konsumtion, resursklokhet och minskning av avfallskostnader. År 2022 kräver utvecklingsarbetet med syfte att minska miljökonsekvenserna emellertid ekonomiska resurser. Med hjälp av dessa resurser möjliggörs den kompetens som krävs, utbildning av personalen samt upphandling och upprätthållande av system samt pilotförsök i gemensamma projekt, workshoppar och andra kostnader som utvecklingen kräver.

Konsekvenser för organisationen, stadskoncernen och personalen

Servicecentralen Helsingfors har i uppgift att inom stadsorganisationen producera och utveckla stadens interna stödtjänster i enlighet med förvaltningsstadgan som stadsfullmäktige har godkänt. Genom att utveckla organisationen och särskilt genom att centralisera serviceverksamheten och expertisen inom staden, kan verksamheten effektiveras ännu mer, i synnerhet genom att skapa en gemensam strategi för stödtjänster och verkställa riktlinjer. Att förstärka tjänsternas omfattning, servicekulturen och serviceattityden inom stadsorganisationen har betydande konsekvenser som förmedlas till stadsborna i form av en bättre klientupplevelse, för att Helsingfors ska kunna fungera bättre än förr.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Strategins tema	Mål	Mätare
Helsingforsarnas välbefinnande och hälsa blir bättre	Kundupplevelsemål	Kundnöjdhet (skala 1–5). Mål 3,6.

Andra verksamhetsmål

Strategins tema	Mål	Mätare
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Vår ekonomi är ekonomiskt hållbar och produktiv	Under år 2022 är ett mål att utveckla mätare för produktiviteten, såsom kostnaderna per prestationsenhet samt i större utsträckning datadrivet ledarskap. Effektivisering av användning av personal: omsättning 68 900/person (= omsättning 12 mån./antalet anställda 31.12.2022) År 2022 närmar sig målet för rörelseöverskott av omsättningen 0 euro. Centralisering av tjänster och nyttorna som det medför i enlighet med stadens beslut K/E Att nå minst nollresultat under ekonomiplaneperioden 2023–2024
Ett Helsingfors som är attraktivt för personalen	Personalmål	Personal rekommendationsindex, 79,5 % rekommenderar
Ambitiöst klimatansvar och naturskydd	Miljömål	Minskning av matsvinnet enligt planen, stegvis 3–5 % under 2022

Nyckeltal för produktivitetsutvecklingen

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål och ekonomiska mål

Prestation

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Prestationsmål
Rörelseöverskott av onsättningen, %	−4,3	−0,9	−0,9	−0,2	0	0,4
Avakastining på investerat kapital %	−5,6	−1,2	−1,2	−0,3	0	0,4
Personalkonstader (ink. köp av arbetskraft) av omsättningen	59,7	58,4	58,8	58,2	57,7	57,3
Omsättning/person 1000 €	63,4	66,9	66,8	68,1	69,4	70,7
Verksamhetens omfattning
Förändring i omsättningen, %	−8,2	2,1	3,8	1,8	0	1,8
Investoinnit liikevaihdosta %, Investeringar av omsättningen, %	0,2	0,4	0,2	0,3	0,3	0,3

Personalplan

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Användning av personal
Antal anställda	1 467	1 420	1 444	1 427	1 416	1 416
Personal årsverken (egen personal)	1 299	1 223	1 279	1 264	1 254	1 254

Nyckeltal som beskriver produktiviteten

Tuottavuusmittari - Produktivitetsmätare

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Produktivitetsindex, Produktivitet 2020 = 100	100	112	112	116	116	118

Resultaträkning och finansieringskalkyl

1 000 €	Förbrukning 2020	Prognos 2021	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Omsättning	92 994	96 497	98 377	98 294	100 063
Övriga intäkter av affärsverksamheten	927	904	983	993	998
Kostnader	−97 720	−98 027	−99 420	−99 103	−100 514
Avskrivningar	−199	−179	−130	−104	−83
Rörelseöverskott/underskott	−3 998	−806	−190	80	464
Övriga ränteutgifter	−1	−4
Ersättning på grundkapitalet	−80	−80	−80	−80	−80
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−4 078	−890	−270	0	384

1 000 €	Förbrukning 2020	Prognos 2021	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Kassaflöde från verksamheten
Rörelseöverskott/underskott	−3 998	−806	−190	80	464
Avskrivningar	199	179	130	104	83
Ersättning på grundkapitalet	−80	−80	−80	−80	−80
Övriga finansieringsutgifter	−1	−4
Investeringsutgifter	−177	−200	−300	−300	−300
Kassaflöde från verksamheten och investeringar	−4 057	−911	−440	−196	167
Övriga förändringar i likviditeten	4 033
Kassaflöde från finansiering	4 033
Effekt på likviditeten	−23	−911	−440	−196	167