2. Fostrans- och utbildningssektorn

Fostrans- och utbildningssektorn

1 000 €	Förbrukning 2020	Budget 2021	Prognos 2021	Förslag 2022	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Inkomster sammanlagt	64 684	59 179	89 183	45 920	45 920	45 920	45 920
Utgifter sammanlagt	1 235 351	1 270 445	1 320 155	1 338 223	1 335 798	1 397 473	1 450 585
Överskridnings- rätter		17 500
Verksamhets- bidrag	−1 170 667	−1 211 266	−1 230 972	−1 292 303	−1 289 878	−1 351 553	−1 404 665
Avskrivningar	21 565	30 257	28 000	29 661	29 661	30 836	31 739
Räkenskaps- periodens resultat	−1 192 232	−1 241 523	−1 258 972	−1 321 964	−1 319 539	−1 382 389	−1 436 404
Räkenskaps- periodens överskott (underskott)	−1 192 232	−1 241 523	−1 258 972	−1 321 964	−1 319 539	−1 382 389	−1 436 404
Förändring, %
Inkomster		−8,5	50,7	−22,4	−22,4
Utgifter		2,8	3,9	5,3	5,1	4,6	3,8

Centrala prioriteringar i budgeten 2022 och sammandrag

Fostrans- och utbildningssektorns fem viktigaste prioritetsområden 2022 är:

• Inlärningsunderskottet avhjälps
• Barns och ungas välmående förbättras
• Skillnaderna i inlärning minskas
• Hållbar fostran och utbildning
• Utvidgad läroplikt

Genom att åtgärda inlärningen som sackar efter bereds alla en likvärdig rätt att lära sig. Växlingen mellan undervisning i skolan och i hemmen på grund av Covid-19-pandemin samt i synnerhet den utdragna distansundervisningen på andra stadiet försvårade och bromsade inlärningen hos många. De som är i en utsatt position sackade mest efter i inlärningen.

Vi kartlägger och utvärderar utfallet för inlärningen och dess målsättningar. Utgående från detta kan vars och ens inlärning stödjas mångsidigt och individuellt. Återhämtningen främjas med omfattande specialundervisning, stödundervisning, smågrupper, effektivare handledning, med hjälp av stöd från skolträningen samt ett multiprofessionellt samarbete mellan hem och skola. Inlärningen stöds även med undervisning i finska som andraspråk, med undervisning i det egna modersmålet och med hjälp av flerspråkiga handledare. På andra stadiet är undervisningen en kombination av närvaro och distansstudier.

För att avhjälpa bristerna i inlärningen krävs det även kompetensutveckling för lärarna inom småbarnspedagogiken och på alla utbildningsstadier, samt datadrivet ledarskap. Man har frågat elever, studenter och vårdnadshavare om konsekvenserna av covid-19-pandemin våren 2020 och 2021. Enkäternas resultat nyttjas vid planeringen av olika stödåtgärder.

Den exceptionella situationen, utdragna distansundervisningen och de begränsade hobbyerna gjorde att barn och ungdomar började må sämre. Ensamhetskänsla och ångestupplevelser ökar. Illamående leder till marginalisering i studierna och samhället. Elevernas psykosociala välmående är en viktig förutsättning för inlärning. Elevernas/Studerandenas gemenskapskänsla och delaktighet stärks i skolans vardag så att de upplever att de tillhör sin klass-/inlärningsgemenskap.

I skolor och läroanstalter främjas återhämtningen med hjälp av gemensam elevvård, individuell samt multiprofessionell handledning som ges av studentvårdpersonalen (psykologerna, kuratorerna, hälsovårdarna inom skol- och studenthälsovården) och samarbete mellan skolans olika experter under skoldagen. Behovet av psykolog- och kuratorstjänster har ökat och det har uppstått dröjsmål i hälsovården för barn och unga. Det krävs ett tätt samarbete mellan social- och hälsovården samt kultur- och fritidsverksamheten för att barnen och unga ska må bättre. I alla skolor vidtas åtgärder i Antimobbningsprogrammet, AMP13, som stärker samhörighetsupplevelsen, utvecklar sociala och emotionella färdigheter samt förebygger utslagning och mobbning. Skolan är en vardagsmiljö och därför en central pelare i välfärden. Samarbete mellan hem och skola stöttar barn och unga att växa och lära sig.

Mindre skillnader i inlärning minskar ojämlikhet. Familjernas omständigheter och förmåga att stötta barnets fostran och inlärning varierar. Vid skolstarten kan det finna stora skillnader i inlärningen. Skillnaderna i inlärning jämnas ut till skolstarten i och med småbarnspedagogiken . Barnen deltar i småbarnspedagogiken i varierande grad i områden, och barn som talar ett främmande språk deltar i mer sällan. För att minska skillnaderna i inlärningen bör man höja deltagandet i småbarnspedagogiken och den tvååriga förskolan ska göras permanent efter testet. Genom att försäkra tillräckligt med platser i daghem och tillgängligheten av kompetent personal är det möjligt att barnen får tillräckligt med individuellt stöd för att växa och lära sig i ett daghem nära hemmet.

Genom att utveckla En skola för alla-projektets verksamhetssätt kan så många elever som möjligt gå i en skola nära hemmet och där få det stödet hen behöver. Skillnaderna i inlärning minskas genom tillämpning av flexibla, hindersfria och mångsidiga metoder. Data som samlats in från undervisningen tillämpas och informationsbaserat ledarskap utvecklas i syfte att konstatera skillnader i inlärningen samt rikta resurserna för att minska dessa skillnader. Fostran och utbildning av hög klass bidrar till delaktighet och jämlikhet.

Hela staden måste engagera sig och samarbeta för att minska skillnaderna mellan områdena och så att en systemisk förändring ska vara möjlig. Smidiga och fungerande möjligheter till inlärning i ett bostadsområde skapar en kultur av gemenskap och omsorg. Fokus ska ligga på förebyggande arbete som leds med forskningsdata och erfarenhet.

I alla undervisningsplaner ingår pedagogik för en hållbar framtid. På så sätt fostras aktiva medborgare och som är delaktiga, medvetna och har miljötänk. En hållbar framtid är en uppgift för varje daghem och skola. Klimatförändringen, en mångsidig natur och relation till naturen, ekologisk hållbarhet och ansvarig konsumtion samt jämlikhet och mänskliga rättigheter ingår i en hållbar framtid. Genom att på ett övergripande och ansvarsfullt sätt behandla utmaningarna kring en hållbar framtid inges hopp för barn och unga och man ger dem förståelse och framtidstro. Inom fostrans- och utbildningssektorns olika lärdomsstadier sammanställs ett program för hållbar utveckling i anknytning till stadens strategi. Barn och ungdomar får en förmåga och vilja att göra sin omvärld mer funktionell i syfte att uppnå hållbarhet och välfärd för sig själva, för andra och för hela vår planet.

Den utvidgade läroplikten erbjuder en möjlighet till examen på andra stadiet för alla som avslutat grundskolan 2021 och senare. För att garantera en enhetlig inlärning för alla krävs att undervisning och handledning effektiveras i den grundläggande utbildningen och vid ansökan till gymnasier och yrkesutbildning samt att de regionala skillnaderna utjämnas. I gymnasie- och yrkesutbildningen utvecklas det individuella stödet, så att ingen ska avbryta sina studier.

Beskrivning av verksamheten

Fostrans- och utbildningssektorn betjänar årligen 200 000 helsingforsare på över 600 verksamhetsställen med hjälp av kompetensen hos 14 700 anställda. Sektorns centrala mål är att erbjuda attraktiva närtjänster inom småbarnspedagogik och grundläggande utbildning, möjligheter till studier på andra stadiet för alla helsingforsungdomar, yrkesutbildning och ett kundorienterat och branschövergripande utbud inom fritt bildningsarbete för de vuxna invånarna.

Fostrans- och utbildningssektorn lyder under fostrans- och utbildningsnämnden. Nämnden har två sektioner; en finskspråkig och en svenskspråkig. Sektorn är indelad i fyra servicehelheter samt administration.

Servicehelheten för småbarnspedagogik och förskoleundervisning producerar småbarnspedagogik och förskoleundervisning på finska. Servicehelheten svarar för hela stadens stöd för privat vård och hemvårdsstöd samt för tillsynen av den privata småbarnspedagogiken. Det finns nio områden för småbarnsfostran och förskola och den privata småbarnsfostran är en separat tjänst.

Servicehelheten för grundläggande utbildning ordnar grundläggande utbildning på finska och övrig verksamhet med stöd av lagen om grundläggande utbildning, bortsett förskola. Elevvårdstjänsterna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen producerar en samhörig och individuell elevvårdstjänst inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen i samarbete med andra aktörer. Tjänsten omfattar psykolog- och kuratorstjänster för stadens skolor och förskoleundervisning samt delvis för privata och statliga skolor.

Servicehelheten för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete svarar för att ordna gymnasie- och vuxengymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet samt studerandevården på andra stadiet på finska. Servicehelheten ansvarar dessutom för utbildningen som förbereder för gymnasieutbildningen (luva), läroavtalsutbildningen, utbildningarna för sysselsättningen, utbildning för invandrare, handledande utbildning för yrkesutbildning (valma) och verkstadsverksamheten för unga samt undervisningen i läs- och skrivfärdigheter. Helheten producerar även studentvårdstjänster för privata läroinrättningar.

Servicehelheten för den svenska utbildningen producerar tjänsterna inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten, lekparksverksamheten, den grundläggande utbildningen och annan undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, gymnasieutbildningen, verkstadsverksamheten för unga samt det fria bildningsarbetet. Dessutom producerar servicehelheten de svenskspråkiga sakkunnig- och kontorstjänsterna samt elevvårdstjänsterna. Yrkesinstitutet Prakticum ordnar utbildning som handleder för examensutbildning på svenska.

Sektorns förvaltning består av sju tjänster som producerar förvaltnings-, personal-, dataadministrations-, lokal-, och kommunikationstjänster för daghem, skolor och läroanstalter samt ekonomi och planeringstjänster och pedagogiska utvecklingstjänster.

Väsentliga förändringar under budgetåret vid varje servicehelhet och tjänst

2 10 01	Utgifter	Andel av utgifterna på budget- momentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Fostran och utbildning sammanlagt	1 335 798 000	100 %	65 353 000	5,14 %
Småbarnspedagogik och förskoleundervisning	433 581 000	32 %	14 321 000	3,42 %	Ökning i antalet barn I egen dagvård
Grundläggande utbildning	397 478 000	30 %	12 724 000	3,31 %	Ökning i antalet kunder
Gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete	215 350 000	16 %	14 717 000	7,34 %
- Gymnasieutbildning	75 002 000	6 %	11 109 000	17,39 %	Ökning i antalet kunder, utvidgad läroplikt
- Yrkesutbildning	123 312 000	9 %	3 339 000	2,78 %	Utvidgad läroplikt
Den svenska servicehelheten	87 168 000	7 %	3 357 000	4,01 %	Utvidgad läroplikt
Förvaltningen	202 221 000	15 %	20 234 000	11,12 %	Ändring I bokföringspraxis för hyror, digital bas

Förverkligande av stadens strategiska målsättningar

Stadsstrategi 2017-2021

Fostrans- och utbildningssektorn lyckades bra med att efterleva stadsstrategin 2017-2021. Strategiperioden 2017-2021 har bedömts inom hela stadsorganisationen.

Enligt kundenkäter under strategiperioden upplevde både elever, studerande och vårdnadshavare sektorns service allmänt taget som rejäl, rättvis och trygg. Medeltalet för sektorns totala nöjdhet var 5,6 (skala 1-7). Även resultaten från personalenkäterna Kommun10 och Uudistumisen pulssi var utmärkta.

I enlighet med strategin eftersträvade och närmade sig sektorns enhetskostnader genomsnittet i de övriga stora städerna. Inom småbarnspedagogiken är enhetskostnaderna för Helsingfors egna daghem redan nu lägre än medeltalet för enhetskostnaderna i de övriga stora städerna.

Inom grundskole- och gymnasieundervisningen närmade sig enhetskostnaderna medeltalet för de övriga stora städerna. Vid jämförelse av enhetskostnaderna bör beaktas att Helsingfors stad på grundskolenivå mer omfattande än i andra kommuner ger undervisning utöver minimiantalet undervisningstimmar i bl.a. språk A1 och A2 samt B1, och att även språkutbudet är mångsidigare (inkl. tvåspråkig och engelskspråkig undervisning). Vid jämförelse av kostnaderna för gymnasieutbildningen bör man beakta att staden har sju sådana gymnasier som har ett riksomfattande specialuppdrag, varmed undervisningsutbudet följaktligen är brett, och av nationell betydelse.

En avgörande faktor med tanke på att trygga servicens kvalitet och tillgänglighet är att det finns tillgång på personal. Inom småbarnspedagogiken är bristen på lärare fortfarande akut. Och även i grundskolorna och yrkesutbildningen förekommer problem med att få personal. För att råda bot på detta krävs långsiktig intressebevakning och målmedvetna åtgärder av staden.

Det är fortfarande en utmaning att kunna garantera trygga och hälsosamma lokaler . Betydande tilläggskostnader och störningar i verksamheten förorsakas av inneluftsproblem, byggkvaliteten, lokalprojekten, tidtabellerna för reparationer och renoveringar. samt obalansen i service- och lokalnätet.

Världens bästa och mest jämlika plats för inlärning

Daghem och skolor med hög standard är faktorer som gör en stad lockande. Fostrans och utbildningens tjänster har fått ännu större betydelse under den exceptionella situationen orsakad av coronavirus. För att trygga kvaliteten och tillgången på service är det vitalt att trygga lika rättigheter till utbildning för alla, minska den tilltagande ojämlikheten, och stärka inlärarnas välmåga samt en hållbar fostran och utbildning. Genom smidig anpassning till arbetskraftsefterfrågan tryggar yrkesutbildningen att kunnandet i Helsingfors är tillräckligt med tanke på de föränderliga arbetskraftsbehoven.

Helsingfors stad erbjuder mångsidiga möjligheter till lärdom och uppväxt för alla. I Helsingfors är språkutbudet brett, och det finns stora möjligheter att specialisera sig och utvecklas. I Helsingfors kan barn och unga individuellt och smidigt gå en väg från småbarnspedagogiken till andra stadiet och fortsatta studier. Andelen småbarn som får småbarnspedagogik utökas ytterligare. Arbetarinstituten är i nyckelposition för den äldre befolkningens vitalitet och välbefinnande.

Covid-19-pandemin har lett till att alla inte har nått inlärningsmålen och att behovet av stöd och vägledning har ökat Det kan också handla om svårigheter att söka sig till vidare studier.

Invånarnas välbefinnande och trivsel ökas genom samarbete mellan förvaltningssektorerna i form av att stadsstrukturen utvecklas och att stadens service allt mer ges vid rätt tid. Genom PD-finansiering (positiv särbehandling) stärks verksamhetsbetingelserna för daghem och skolor i PD-områden. Praxis och förfaringssätten för PD-finansieringen utvecklas i samarbete med stadens övriga sektorer.

Utbildning är en viktig garant för sysselsättning, och ökar därmed välbefinnandet. Coronakrisen har påverkat i synnerhet de ungas sysselsättningsläge och antalet unga som kommit ut på arbetsmarknaden, och det får varaktiga följder för dessa ungas inkomstutveckling och arbetskarriärer. Med tanke på återhämtningen från pandemin och på de ungas välfärd är det vitalt att garantera en sysselsättning för de unga.

Delaktighet och kollektivkänsla främjar välfärd. Inom fostran och utbildning har alla möjlighet att delta och inverka på sådant som berör dem själva. I undervisningen utökas de arbetssätt som aktiverar inlärarna och gör dem delaktiga. Motion är en del av välbefinnandet, och ingår i vardagen inom småbarnspedagogiken, skolgången och studierna. Enkäter om kundupplevelse visar att barn och unga vill få mångsidiga sätt och möjligheter för att delta och påverka.

Inom fostrans- och utbildningssektorn sammanställs ett program för hållbar utveckling i anknytning till stadens strategi. Barn och ungdomar får en förmåga och vilja att göra sin omvärld mer funktionell i syfte att uppnå hållbarhet och välfärd för sig själva, för andra och för hela vår planet.

Centralt för stadens fostrans- och utbildningssektor är att personalen kan sin sak och att har förmåga att möta olika slags inlärare i olika slags situationer. Ledarskapet får en framträdande roll då pandemins konsekvenser ska förminskas. Mångfalden inom kollektivet stöds bland annat genom att utveckla rekryteringen. Betydelsen av en gemenskapskänsla i kollektivet accentueras ytterligare efter undantagstillståndet. Sektorn ordnar mångsidig fortbildning så personalen kan utveckla sin kompetens.

Personalens välbefinnande är en prioritet inom Fostrans- och utbildningssektorn. Återhämtning, liksom också belastning i arbetet, följs upp och bedöms. Kompetent personal som mår bra är en garant för utbildning med hög standard. Inom småbarnspedagogiken är bristen på lärare fortfarande akut. och även i grundskolorna och yrkesutbildningen förekommer problem med att få personal. För att råda bot på detta krävs långsiktig intressebevakning och målmedvetna åtgärder av staden.

Digitala plattformar och redskap är en naturlig del av elevernas vardag, och de berikar inlärningen. Arbetsredskap som främjar inlärningen vidareutvecklas. För invånarna utvecklas nya former av kundservice, såsom hjälp med att söka sig till småbarnspedagogik och grundskola, och proaktivt tillhandahållande av denna tjänst. Redskap för pedagogiskt informationsledarskap utvecklas för behoven i daghem, skolor och läroverk. Inom grundskoleundervisningen och på andra stadiet utvecklas inlärningsanalytik för att upptäcka inlärningsrelaterade problem, och tillämpningen fortsätter i den systematiska utvecklingen av skolornas verksamhet.

Väsentliga förändringar i omvärlden 2022

Läropliktslagen och lagar som har samband med den

Läropliktslagen trädde i kraft 1.8.2021. Lagen tillämpas på de läropliktiga som fullgjort sin läroplikt i den grundläggande utbildningen 1.1.2021 eller senare. Efter detta gäller den utvidgade läroplikten stegvis alla unga som får från grundskolan till andra stadiet.

Den läropliktiga är efter avslutad grundläggande utbildning skyldig att söka sig till utbildning på andra stadiet. Om en läropliktig inte har en studieplats ska dennes hemkommun i sista hand handleda och övervaka att läroplikten fullgörs. Handlednings- och övervakningsansvaret i Helsingfors har bestämts att ligga på fostrans- och utbildningssektorn, på så sätt att övervakningen av läroplikten är hos fostrans- och utbildningssektorns förvaltning och handledningen hos Navigatorn.

Handledningen stärks och utvecklas i de olika skolstadierna. Effektivare personlig elevhandledning ges i åk 8 och 9. Handledningen på andra stadiet fokuseras på studenter som riskerar att avbryta studierna samt handledning för fortsatta studier.

I läropliktslagen föreskrivs om en mer omfattande avgiftsfri utbildning på andra stadiet. Lagen gäller yrkesexamen eller gymnasieutbildning samt studentexamen efter den grundläggande utbildningen, vilka är helt avgiftsfria fram till utgången av det kalenderår en person fyller 20 år. Läromedel som behövs vid undervisningen samt arbetsredskap, arbetsdräkter och arbetsmaterial är avgiftsfria, liksom även skolresor på över sju kilometer.

Som en del av den utvidgade läroplikten godkändes lagen om utbildning som handleder för examensutbildning. Från och med 1.8.2022 ersätter HUX-utbildningen den nuvarande påbyggnadsutbildningen inom den grundläggande utbildningen, utbildningen som handleder för yrkesutbildning och utbildningen som förbereder för gymnasieutbildning.

HUX-utbildning som Helsingfors stad ordnar inleds i Stadin ammatti- och aikuisopisto där en individuell kompetensutvecklingsplan görs för varje ny studerande.

Lag om ett försök med tvåårig förskoleundervisning

Försöket med tvåårig förskoleundervisning från ingången av augusti 2021 till utgången av maj 2024 förpliktar kommuner, som har valts till försöket, att ordna tvåårig förskoleundervisning under hela försöket och utarbeta en lokal försöksundervisningsplan. Kommuner, daghem och barn som deltar i försöket väljs slumpmässigt.

Lagen innebär en utökning av elevvården och att stödet i tre steg börjar gälla även femåringar som deltar i testet. Från Helsingfors deltar 44 finska och 2 svenska daghem, med sammanlagt 900 barn.

Elevvården

Elevvården i förskola och grundläggande utbildning samt vård av studerande på andra stadiet har skapat en gemenskaplig och individuell service för barn och unga tillsammans med övriga. Tjänsten omfattar psykolog- och kuratorstjänster för stadens skolor, daghem och institut samt delvis för privata och statliga skolor. Kurator- och psykologtjänsterna överförs till helheten för social- och hälsovården samt räddningsväsendet 1.1.2023.

I lagen om elev- och studerandevård bereds en ändring enligt vilken en bindande dimensionering för psykolog- och kuratorstjänster ställs fast och kuratorernas behörighet ska granskas. Personaldimensioneringen för kuratorstjänster, 670 elever/kurator, ska träda i kraft från och med 1.1.2022 och personaldimensioneringen för psykologtjänster är 780 elever/psykolog från och med 1.8.2023.

Ändring av lagen om klientavgifter inom småbarnspedagogik

Denna lag ändrades från och med 1.8.2021 på så sätt att klientavgifterna sänks genom att höja inkomstgränsen som utgör grund för avgiften med 31 procent. Avgifter som debiteras för syskon sänks på så sätt att avgiften för det andra barnet är 40 procent (nu 50 %) av det yngsta barnets kalkylerade avgift för heltidsfostran. Grunden för klientavgifterna bibehålls (10,7 procent).

Lagändringen uppskattas minska klientavgiftsinkomster med cirka 8 miljoner euro 2022. Lagändringen påverkar även inkomsterna från eftermiddagsverksamheten, eftersom lagen även tillämpas på eftermiddagsverksamhet för skolelever.

Temporära lagändringar orsakade av covid-19-pandemin

Lagen om grundläggande utbildning ändrades temporärt 1.8.2021–31.7.2022 på så sätt att om undervisningen inte kan ordnas på ett säkert sätt i skolan, kan undervisningen genom beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Undervisningen kan då ordnas helt eller delvis på distans. Ett beslut om exceptionella åtgärder i undervisningen kan fattas högst för en månad åt gången. Elever i årskurs 1-3, med särskilt stöd, inom den förberedande utbildningen och den utvidgade läroplikten undervisas alltid med närvaro i skolan.

Det kan hända att man måste övergå från undervisning i skolan till distansundervisning även under karantänen och isoleringen på grund av att antingen eleven eller elevens familjemedlem hör till en riskgrupp. Eleven har i alla situationer rätt att få undervisning i enlighet med läroplanen.

Lagen om yrkesutbildning har temporärt ändrats för perioden 1.7.2021–31.7.2022 vad gäller yrkesprovet. Yrkesskicklighet kompetens som krävs för examensdelarna visas genom att praktiska arbetsuppgifter utförs i en genuin situation och i arbetsprocessen (yrkesprov). Om yrkesprovet på grund av covid-19-pandemin inte kan utföras i genuina situationer och arbetsprocesser, kan yrkesskickligheten och kompetensen visas genom att den studerande utför andra praktiska uppgifter som så väl som möjligt motsvarar genuina situationer och arbetsprocesser.

Övriga lagändringar

Till barnskyddslagen fogades en bestämmelse som träder i kraft vid ingången av 2022, enligt vilken en kommun är skyldig att ordna utbildning frö barn under perioder av särskild omsorg vid en barnskyddsanstalt. Inom avdelningen för särskild omsorg inrättas två utbildningsgrupper.

lagen om småbarnspedagogik har ändrats 1.8.2021 med bestämmelser om skyldigheten för personalen inom småbarnspedagogiken att anmäla missförhållanden eller risker för uppenbara missförhållanden som de upptäckt i småbarnspedagogiken samt om åtgärder som ska vidtas med anledning av anmälan för att undanröja missförhållandet eller risken för ett uppenbart missförhållande. Dessutom har undantag i personaldimensioneringen inom småbarnspedagogiken preciserats på så sätt att undantag är möjliga endast av orsaker som har att göra med barnens vårdtider.

Kunskaper som inhämtats inom det fria bildningsarbetet har kunnat sparas i informationsresursen Koski från och med 1.8.2021. I Helsingfors finska arbetarinstitut och Helsingfors Arbis förbereds praxis för ändringen på så sätt att det är möjligt att spara uppgifter senast från och med höstterminen 2022.

Övriga förändringar i serviceproduktionen

Det undantagstillstånd som coronaviruset orsakat har i betydande grad påverkat sektorns service, och konsekvenserna kommer att fortgå år 2022. Det förväntas att pandemin orsakar extra kostnader åt sektorn bland annat i form av ökat stöd för inlärning och elevernas välmående. Eventuella smittfall och karantän orsakar merkostnader i personalutgifterna. Merkostnader uppstår också av städ- och måltidstjänsternas särskilda organisering samt bl.a. av anskaffning av hygienprodukter.

Det är meningen att daghemsbiträdena ska flyttas till Servicecentralen Helsingfors 1.3.2022. 244 personer övergår till Servicecentralen. Genom överföringen får personalen bättre möjligheter till professionell utveckling och ett enhetligt stöd och chefskap. Verksamheten ska utvecklas utan att kvaliteten på undervisning, fostran eller städning lider.

Risker och osäkerhetsmoment i omvärlden

De mest väsentliga riskerna som påverkar fostrans- och utbildningssektorn är den svaga tillgången på personal och personalens snabba omsättning, risker med lokaler samt utslagnings- och segregationstrenden som en följd av pandemin.

Tillgången på personal inom småbarnspedagogiken är en uppenbar riskfaktor, det finns brist på skolpsykologer och även inom utbildningen syns tecken på att tillgången på personal försämras. Utmaningar i personaltillgänglighet antas fortsätta 2022 och pandemiläget kan tillfälligt förvärra situationen kortfristigt.

Lokalriskerna är kopplade till lokalernas skick samt obalansen i service- och lokalnätet, vilket medför merkostnader och försvårar verksamheten i allmänhet. Underhållsnivån kan orsaka problem med användningen och eventuellt risker i lokalsäkerheten. Den fortgående ökningen av sektorns hyresutgifter minskar basfinansieringen för fostran och utbildning.

Coronasituationen har förvärrat marginaliseringstrenden och fler luckor i inlärningen har uppstått. Särskilt upplevelser av ensamhet, ångest och hopplöshet har ökat i grundskolorna och på andra stadiet under 2020-2021. I hälsogranskningarna per åldersgrupp har förekommit dröjsmål eller bortfall. Då finns en risk att behovet av stöd inte märks i tid eller inte alls. Inlärningen sackar efter i synnerhet i matematik och modersmål. Bristerna i inlärning och välmående förekommer i synnerhet på andra stadiet, som en följd av de allra längsta perioderna av distansundervisning och där studierna kräver initiativförmåga och ansvarstagande. Totalt sett har covid-19-epidemin påverkat dem som är i utsatt position och således fördjupat polariseringen.

Flera av de privata producenterna av småbarnsfostran har avslutat sin verksamhet 2021 och risken finns att antalet nedlagda producenter ökar under 2022. Då en privat tjänsteleverantör avslutar sin verksamhet överförs kunderna vanligen till kommunen, vilket påverkar sektorns behov av lokaler och personal.

Ekonomisk hållbarhet

Sektorns produktivitet räknas som ett index av förhållandet mellan det ändrade kundantalet och ändringarna i driftskostnader. Produktiviteten förbättras om kundunderlaget ökar snabbare eller minskar långsammare än kostnaderna. Jämförbarhet mellan antalet kunder inom olika tjänster har åstadkommits med faktorer som baserar sig på de faktorer som används när statsandelarna beräknas.

Sektorns enhetskostnader räknas med nettometoden, alltså som differensen mellan inkomster och utgifter. Kostnaderna allokeras enligt upphovsprincipen per servicehelhet och service. De administrativa kostnaderna allokeras direkt enligt upphovsprincipen, när det är möjligt och i förhållande till kostnaderna i övrigt.

Sektorns lönsamhet försämras och enhetskostnaderna ökar inom alla servicehelheter och alla tjänster. Detta beror på en ändring i bokföringspraxis, IT-satsningar på stadsnivån, den utvidgade läroplikten och på övriga legislativa förpliktelser. Inom småbarnspedagogiken minskar ändringen i lagen om klientavgifter inkomster vilket höjer enhetskostnaderna inom sektorn.

De satsningar som behövs för att erbjuda service åt det ökande antalet kunder för att säkerställa den lagstadgade tjänstenivån inom småbarnspedagogiken överskrider målet för utgiftsnivån. I budgeten förutsätts att sektorn ökar produktiviteten med effektivitetsåtgärder för att stävja utgifterna.

Utgångspunkten för produktivitetsåtgärderna är att säkerställa kommuninvånarnas lagstadgade tjänster inom fostran och utbildning. Eftermiddagsverksamheten med stöd av lagen om grundläggande utbildning samt lekparksverksamheten ska analyseras som en helhet, verksamheten förenhetligas och den gemensamma användningen av resurser ökas i staden. Beslut om produktivitetsåtgärderna fattas i samband med resultatbudgeten.

2022 startas en utvidgning av städ- och matservice för småbarnspedagogiken, i enlighet med riktlinjerna i budgeten 2021. Detta medför besparingar från och med 2023.

Den konkurrensutsatta andelen av matservicen ökas från 20 till 30 procent i enlighet med stadsfullmäktiges beslut från 2014. 30 % av städservicen konkurrensutsätts tillsammans med matservicen.

Principerna för konkurrensutsättning är de samma som i stadsfullmäktiges beslut 2014; Fostrans- och utbildningsnämnden väljer vad som ska konkurrensutsättas jämlikt och ändamålsenligt. I villkoren inkluderas ett krav på att den som vinner konkurrensen är skyldig att enligt principer för överlåtelse av rörelse anställa personal som eventuellt blir utan arbete i konkurrensen.

Konkurrensutsättningen utvidgas stegvis under 2022-2024 och omfattar max 30 procent av mat- och städservicen. Genom konkurrensutsättningen strävar man efter att spara kostnader samtidigt som kvalitetsnivån bevaras. Dessutom eftersträvas synergieffekter genom att konkurrensutsätta mat- och städservice tillsammans. Konkurrensens kostnadseffekter konkretiseras från och med 2023.

Konsekvenserna av kostnadsbesparingar vid organiseringen av vuxengymnasiet reds ut. Konsekvenserna blir aktuella tidigast 2023.

Målsättningar i budgeten

Fostrans- och utbildningssektorn har två bindande mål. Barns och ungas välmående förbättras och Eleven är aktiv och utbildningen stödjer hållbar fostran.

En förbättring av barns och ungdomars välfärd främjar stadens gemensamma målsättningar ” Vi förbättrar barns och ungas mentala hälsa med stadens gemensamma och mångsidiga åtgärder och genom att förstärka delaktigheten” samt ”Vi förbättrar sysselsättningen och färdigheterna att sysselsättas för personer under 30 år”. Måluppfyllelsen följs upp och bedöms med fem mätare. Mätarna är servicespecifika

Det andra bindande målet ökar delaktigheten och ger eleverna bättre chanser att påverka de egna studierna. Dessutom förstärks undervisningen i hållbar utveckling. Måluppfyllelsen följs upp och bedöms med fem mätare. Mätarna är servicespecifika

Fostrans- och utbildningssektorn har fyra andra verksamhetsmål som är gemensamma för staden. Syftet med den första åtgärden är att effektivisera funktioner genom att öka den gemensamma användningen av lokalerna och den andra åtgärden handlar om att utarbeta och följa upp en övergripande åtgärds- och investeringsplan för stadsförnyelseområdena. Dessutom finns två mål för välfärd och hälsa; det ena främjar hobby- och fritidsverksamhet för barn och ungdomar och det andra stöder de äldres välfärd.

Inom småbarnsfostran finns totalt cirka 38 000 barn. Det totala kundantalet med 530 barn. Antalet kunder inom den av staden organiserade småbarnsfostran ökar med 150 barn jämfört med 2021 års budget och minskar inom stöd för privat vård med 750 barn och i klubbar med nästan 200 barn. Den småbarnsfostran som staden ordnar är dyrare per enhetskostnad än övriga vårdformer. Därför minskar inte ett sjunkande antal barn behovet av anslag. Målet är att i enlighet med stadsstrategin höja deltagandegraden för småbarnsfostran och främja principen om nära till dagis. Småbarnspedagogik på finska ordnas för cirka 35 700 kunder och småbarnspedagogik på svenska för 2 330 kunder.

Inom småbarnspedagogik på svenska är andelen köpta tjänster cirka 10 procent. De köpta platserna inom småbarnsfostran kommer att konkurrensutsättas eftersom de nuvarande serviceavtalen förfaller 30.6.2022.

Inom den finskspråkiga småbarnspedagogiken finns mer än 6 100 barn med ett främmande modersmål, dvs. 21,6 % av alla barn. Antalet barn med främmande modersmål ökar fortfarande. Barn i behov av särskilt stöd förväntas stanna på nuvarande nivå, 7 procent. I den finskspråkiga kommunala småbarnspedagogiken betyder detta ca 1 800 barn.

Antalet kunder inom eftermiddagsverksamhet för skolelever som ordnas i lekparker har sjunkit de senaste fem åren. Personalresurser i lekparkerna inriktas på eftermiddagsverksamheten i enlighet med lagen om grundläggande utbildning från och med 1.8.2022.

Antalet elever i stadens egna grundläggande utbildning ökar med 370 och helsingforsbarn som går i andra än stadens egna grundskolor ökar med 230 elever. Detta ökar hemkommunsersättningarna som staden betalar.

Grundläggande utbildning på finska ordnas åt cirka 42 500 elever, varav 22,5 %, dvs. 9 600 elever, har ett främmande språk som första språk. Den relativa andelen elever med särskilda behov ligger kvar på drygt 13 procent. Detta är sammanlagt 5 800 elever varav 3000 (51%) går i specialklasser och 2 800 (49 %) är integrationselever. Antalet svårt utvecklingsstörda och autistiska elever inom specialundervisningen har ökat betydligt de senaste åren och staden har varit tvungen att inrätta mer specialklasser med särskilt stöd varje år.

Antalet elever inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen ökar med cirka 130 elever, och undervisning ordnas för 4 080 elever. Den relativa andelen elever med särskilda behov väntas stanna på den nuvarande nivån, drygt 8 procent.

Deltagandet i den lagstadgade eftermiddagsverksamheten för skolelever har ökat varje år. Servicen erbjuds åt elever i stadens alla grundskolor samt för elever i statliga och privata skolor. Cirka 9 000 elever deltar i eftisverksamheten, av dem deltar knappt 8 000 barn i verksamheten på finska och drygt 1 000 barn i den svenska verksamheten. Staden ordnar verksamhet för ca 2900 elever och ca 6 100 elever deltar i bistådd eftermiddagsverksamhet ordnad av andra

Antalet elever i de finskspråkiga gymnasierna ökar med 540 studerande jämfört med budgeten för 2021. I de finska gymnasierna finns cirka 8 560 studerande, av vilka 16 % har ett främmande språk som modersmål, och i de svenska gymnasierna finns cirka 1 283 studerande, av vilka 1,4 % har ett främmande språk som modersmål.

Antalet studerandeår i enlighet med tillståndet att ordna yrkesutbildning är 8 947. Det är sannolikt att undervisnings- och kulturministeriet, såsom tidigare år, beviljar Helsingfors ett behovsprövat tillägg på ca 1 000 studerandeår i tillståndet för att ordna yrkesutbildning. Av det totala antalet studerande har 43 procent ett annat förstaspråk än finska och svenska.

Målgruppen för det fria bildningsarbetet ökar när antalet invånare blir större. I det fria bildningsarbetet på finska erbjuds 102 000 undervisningstimmar, medan motsvarande antal timmar på svenska sidan är 21 500. Läroplanen utvecklas så att den motsvarar kommuninvånarnas förändrade bildningsbehov. Målet inom det fria bildningsarbetet är att i allt större utsträckning nå ut till nya kundgrupper. En av målgrupperna är helsingforsare med ett främmande förstaspråk, vilka för närvarande uppgår till 17 procent av studenterna på finska sidan och till 13 procent på svenska sidan.

Man vill höja servicens genomslagskraft. Det är förväntat att deltagandet i småbarnspedagogiken ökar en aning från innevarande år, i synnerhet bland 1-2-åringar och främmandespråkstalare. Elever i årskurs 1 som valt en skola i det egna upptagningsområdet inom den grundläggande utbildningen förväntas bli aningen högre än 2021. Andelen som slutför gymnasiet ska höjas närmare nivån 2020. Det förväntas att de som har yrkesutbildning placerar sig bättre på så sätt att ett år efter utexamineringen är andelen sysselsatta och de som har övergått till fortsatta studier av alla utexaminerade 5 procent högre än 2021. Målet är att öka andelen helsingforsare i åldern 20-24 som har tagit en examen efter grundskolan.

Det finns inte jämförelseuppgifter för alla mätare till budgeten 2021, eftersom mätarna har ändrats.

Personalplan

Sektorns personalplan 2022-2024

Genom en kvantitativ och kvalitativ framförhållning svarar sektorn på personalbehov orsakade av verksamheten, av lagstiftningen och av andra förändringar i omvärlden. Under 2022 kommer personalantalet inom sektorn att öka främst med anledning av att antalet kunder ökar.

År 2022 kommer antalet anställda inom småbarnspedagogiken att växa vid stadens egna daghem eftersom antalet barn i dagisåldern ökar. I enlighet med lagen om småbarnspedagogik (540/2018) fortsätter förändringen av personalstrukturen genom att följa upp den i daghemmen och rekrytera småbarnspedagoger och socionomer i stället för dagvårdare inom småbarnsfostran. Ändringen i personalstrukturen ökar lönekostnaderna fram till år 2030.

Antalet vikarierande barnskötare inom småbarnspedagogiken utökas sålunda, att det vid nästan alla enheter dagligen finns en ersättare för plötsliga behov av vikarie och för att trygga verksamheten.

I den grundläggande utbildningen förbereder man sig på ett växande elevantal genom att inrätta mera klasslärartjänster. Utöver lärartjänsterna anställer man timlärare för undervisningen. Även antalet elevhandledare ökas i och med att läroplikten förlängdes. Anställningsförhållanden för skolbiträden inom sektorn ändras till fastanställningar i enlighet med servicebehovet. Genomförandet av reformen av ledarskapssystemet i de grundskolor och gymnasier där elevantalet är störst fortsätter stegvis under planperioden genom att nya tjänster för biträdande rektorer inrättas. År 2022 förbereder man sig på de personalöverflyttningar som social- och hälsovårdsreformen medför inom elevvårdens psykolog- och kuratorservice.

Vid gymnasierna och vid Stadin ammatti- ja aikuisopisto växer personalen inte i takt med antalet elever.

Antalet kunder och anställda inom sektorn har vuxit kraftigt de senaste åren. Detta har inte påverkat personaldimensioneringen inom administrationen. Man reagerat på ökningen i antalet kunder och anställda bl.a. genom att uppdatera förvaltningens strukturer och uppgifter. År 2021 har antalet anställda inom informationsförvaltningen minskat, då en del av personalen övergått till Stadskansliets centraliserade team för digital basis i samband med en omorganisering av ICT-stödet på stadsnivå. Resten av förvaltningssektorns ICT-stödpersonal övergår till teamet för digital basis i början av år 2022. I projekt som genomförs med utomstående finansiering anställs personal i den omfattning som projektet förutsätter.

Enligt uppskattning når 900 (8,2%) av den ordinarie personalen pensionsåldern under 2022-2024. Dessutom har sektorn cirka 565 medarbetare som redan uppnått pensionsåldern. Den förutsägbara pensionsavgången är störst bland lärare och barnskötare inom småbarnspedagogik samt bland klasslärare och lektorer. Bland cheferna är den störst inom småbarnspedagogiken och förvaltningen. Den externa omsättningen bland den ordinarie personalen år 2020 var sammanlagt 5,4% (648 personen). Av detta berodde 3,8 procent (453 anställda) på annat än pensionering. Den externa omsättningen av annan orsak än pensionering väntas under planperioden bli ca. 1 360 personer.

Personaltillgång och intern rörlighet

I sektorn råder brist på personal speciellt i uppgifterna som lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik och specialklasslärare och speciallärare inom den grundläggande utbildningen. I servicen på svenska råder personalbrist också i uppgifterna som klasslärare, speciallärare och barnskötare.

Man söker kontinuerligt lösningar på arbetskraftsunderskottet genom att organisera läroavtalsutbildningen, öka tillgången på platser för inlärning i arbetet, och utveckla rekryteringsannonserna. Man satsar på att förbättra sektorns synlighet och arbetsgivarimage genom inriktad och modern marknadsföring. Sektorn erbjuder tjänstebostäder och incentiv samt främjar mångsidig fortbildning. En ny arbetsform inom förvaltningssektorn är att ge rekryteringsstöd vid s.k. rekryteringskliniker. Under planperioden 2022-2024 vidtas sådana åtgärder alltjämt och de effektiveras ytterligare.

För att främja strukturförändringen och arbetskraftsläget ger man åren 2022-2024 inom småbarnspedagogiken stöd i form av löneförmåner åt de anställda som vill komplettera sin kompetens med studier till pedagogie kandidat inom universitetens projekt 1000+. Lärare i småbarnspedagogiken som vill skaffa kompetens som speciallärare stöds. Kostnaderna ökar i form av förmåner och vikariat som en följd av att personalutbildning stöds.

Klasslärare i grundskolan stöds med betald tjänstledighet då de genomför separata speciallärarstudier. Dessutom effektiviseras samarbetet, praktikpraxis och kommunikationen med universiteten, deltagandet i rekryteringsevenemang ökas och marknadsföringen riktas i större utsträckning också utanför huvudstadsregionen.

Utveckling av personalens kompetens, ledarskap och välbefinnande

Inom kompetensutvecklingen fokuserar sektorn år 2022 på pedagogiken (t.ex. inlärningsunderskottet, möte med olika slags inlärare, och bedömning), digitalisering, gemenskapsorientering, delaktighet, samt stärkande av kompetensen inom kommunikation och interaktion. Kompetensutvecklingen inom ekonomi, upphandlingar, projekt och trygghet fortsätter. Åtgärderna för kompetensutveckling preciseras utgående från stadsstrategin 2021-2025.

Inom ledarskapsutvecklingen prioriteras 2022 hörnstenarna för stadens och sektorns ledarskap. Inom framgångsledarskapet läggs tonvikt på att göra arbetet mer smidigt. En prioritet för personalutvecklingen som under de närmaste åren kommer att träda fram, är bland annat att utveckla och främja ett nytt slags arbetskultur baserat på genombrottet i arbetslivet och lärdomar från pandemitiden. År 2022 görs satsningar på att personalen ska må bra och återhämta sig från coronakrisen.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Åtgärderna i budgetförslaget har en stor inverkan på såväl barn och unga som vuxna. Åtgärderna förbättrar barnens, ungdomarnas och vuxnas välfärd, kompetens och lika möjligheter till fostran och utbildning. De påverkar inlärarnas delaktighet, bidrar till bättre inlärningsresultat och främjar studierna. Likabehandling och jämställdhetsfrågor utgör en del av verksamhetsplaneringen och av själva verksamheten, personalutbildningen och utvecklingen av arbetsmetoderna och de pedagogiska miljöerna.

Fostrans- och utbildningssektorns centrala tyngdpunkter 2022 är att avhjälpa underskottet i undervisningen orsakat av covid-19-pandemin, att få eleverna att må bättre, att minska skillnaderna i inlärningen, en hållbar fostran och utbildning samt den utvidgade läroplikten. För tyngdpunkterna gäller ett antal åtgärder som har en betydande positiv inverkan på barn, ungdomar och vuxna.

Genom att åtgärda inlärningen som sackar efter på grund av covid-19-pandemin bereds alla en likvärdig rätt att lära sig. Barn, ungdomar och vuxna har möjlighet att lära sig, utveckla sin kompetens och nå sin potential.

Den exceptionella situationen, utdragna distansundervisningen och de begränsade hobbyerna gjorde att barn och ungdomar började må sämre. Elevernas/studerandenas gemenskapskänsla och delaktighet stärks i skolans vardag så att de upplever att de tillhör sin klass-/inlärningsgemenskap. Problem med ohälsa rättas till genom sektorsövergripande samarbete.

Minskade skillnader i inlärning minskar ojämlikhet samt ökar välfärden. I Helsingfors kan barn och unga individuellt och smidigt gå en väg från småbarnspedagogiken till andra stadiet och fortsatta studier. Vid skolstarten kan det finnas stora skillnader i inlärningen. Skillnaderna i inlärning jämnas ut till skolstarten i och med småbarnspedagogiken . Den utvidgade läroplikten säkerställer enhetliga studier på andra stadiet för var och en.

Fostran och utbildning har konsekvenser för en hållbar framtid samt för att bygga ett demokratiskt och mångsidigt samhälle. Genom att på ett pedagogiskt ansvarsfullt sätt ta itu med utmaningarna kring en hållbar framtid inges barn och unga hopp och tro samt gemensam verksamhet i stället för ångest. Detta ökar välfärden på individ- och gemenskapsnivå.

Den utvidgade läroplikten garanterar alla som är under 18 år en gratis utbildning på andra stadiet. Utbildning och inlärning i sig själva ökar välfärden och delaktigheten. Utbildningen ökar välfärden i och med att den är en betydande garanti för sysselsättning. En högre utbildningsnivå förbättrar möjligheten att sysselsättas och ställningen på arbetsmarknaden samt förlänger karriären.

Välmående och hälsokonsekvenser

En del av barnen och ungdomarna i Helsingfors har olika slags utmaningar som hänför sig till inlärning, välmående och hälsa, samt riskfaktorer för dessa. Coronasituationen försvagade inlärningen och välmåendet särskilt hos inlärare som redan före coronasituationen var i en utsatt position, vilket har ökat risken för ojämlikhet. För att det ska vara möjligt att förstärka inlärarnas välmående förutsätts förebyggande, multiprofessionellt och sektorövergripande samarbete i vardagen mellan daghem, skolor och läroanstalter, så att tjänster kan riktas till sådana barn, ungdomar och familjer som mest behöver dem.

Inom fostrans- och utbildningssektorn förstärks särskilt de förebyggande och proaktiva stödtjänsterna, så att det är möjligt att ingripa i inlärarnas utmaningar redan i ett tidigt skede. Med hjälp av stödtjänster med låg tröskel kan man nå även sådana inlärare som det annars är svårt att nå ut till med tjänster. Utvecklingen av personalens kompetens och säkrandet av en tillräcklig personalresurs bidrar till att stöda förverkligandet av högklassig fostran och utbildning.

Grunden för verksamheten vid fostrans- och utbildningssektorn består av att stärka inlärarnas aktörskap, framtidstro, trygghetskänsla och gemenskap. Genom att stärka delaktigheten och gemenskapen kan välmåendet förbättras hos alla inlärare.

Könskonsekvenser

Resultaten i skolhälsoenkäten antyder att coronatiden har påverkat flickor och pojkar på olika sätt. Upplevd ensamhet och svagare sinnesstämning betonas särskilt bland flickor, och det här syns både i den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. Likaså förekom en liten försämring i den grundläggande utbildningens vitsord bland flickor under coronaåren 2020 och 2021, medan pojkarnas resultat blev lite bättre. Åtgärderna i budgetförslaget kopplas till en del av daghemmens, skolornas och läroanstalternas jämställdhets- och likabehandlingsplaner och KVO13-åtgärderna, som vidtas för att förbättra jämställdheten mellan könen och inlärarnas likställighet med beaktande av behoven hos varje daghem, skola och läroanstalt.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Strategins tema	Mål (G= gemensam för staden)	Mätare
Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre	Barn och unga mår bättre Vi förbättrar barns och ungas mentala hälsa med stadens gemensamma och mångsidiga åtgärder och genom att förstärka delaktigheten (G) Vi förbättrar sysselsättningen och färdigheterna för att sysselsättas för personer under 30 år. (G)	Småbarnspedagogik Varje barn har minst en kompis. Barnens (4-6 år) kompisrelationer mäts med Utbildningsstyrelsen sociometriska mätare. En första mätning görs i januari Och en andra mätning i maj. Resultaten från maj jämförs med de från januari. Målet nås om antalet barn som har minst en kompis är större i maj än i januari.
		Grundläggande utbildning: Välmåendeprofilen (social kompetens) resultaten från påståendet ”av samma åsikt” bland respondenter i åk 4,6 och 7 förbättras jämfört med resultatet 2021. (Stadens utgångsnivå mäts hösten 2021).
		Gymnasieutbildning Gymnasistens upplevelse av sin egen delaktighet i inlärningsprocessen är minst på genomsnittsnivån 4,9 (resultatet i enkäten 2020 före covid-pandemin).
		Fritt bildningsarbete: Antalet grupper där studenterna fungerar självständigt ökas. Vi skapar strukturer och anvisningar för verksamheten. Antalet självständiga grupper ökar med 50 procent från 2021. Nu ca 20 grupper.
Helsingfors är attraktivt för proffs och företag		Yrkesutbildning: Sysselsättningen av unga vuxna (18-29 åriga) förbättras genom att öka antalet läroavtal bland grund- och yrkesexamina. Antalet läroavtal utökas 2022 med 10% jämfört med 2021.
Likvärdiga och internationella Helsingfors	Studeranden är aktiv och utbildningen stödjer hållbar fostran.	Småbarnspedagogik Material från den hållbara utvecklingens Räv införs för minst tre rävar för barn från tre år och uppåt.
		Grundläggande utbildning: Elevens upplevelse av sin egen delaktighet i inlärningsprocessen är minst på genomsnittsnivån 4,95 (resultatet i enkäten 2020 före covid-pandemin).
		Gymnasieutbildning Alla första årets studerande gör upp en studieplan under höstterminen.
		Yrkesutbildning: Valbara studier i hållbar framtid minst 1000 poäng.
		Fritt bildningsarbete: Andelen studerande med främmande språk som modersmål ökar med 2 % jämfört med 2021.

Andra verksamhetsmål

	Mål (G=gemensamt för staden)	Mätare
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Under fullmäktigeperioden förbättras produktiviteten med digitalisering och genom att effektivisera lokalanvändningen (G)	Gemensamt bruk är verksamhet inom tjänster och mellan tjänster samt mellan stadens olika sektorer, som sker regelbundet i samma lokaler. Antalet objekt för gemensam användning ökar med 10 procent år 2022 jämfört med 2021.
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	För stadsförnyelseområdena (Malmgård-Gamlas, Malm och Mellungsbacka) utarbetas en övergripande åtgärds- och investeringsplan om projekt som riktas till områdena under åren 2022-2025 (G)	Ett åtgärds- och investeringsprogram har tagits fram och godkänts i den utvidgade ledningsgruppen för områdesbyggnad. Planen har gjorts till en del av uppföljningsrapporten för genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet). Uppföljningsmätare för åtgärds- och investeringsprogrammet har fastställts.
Helsingforsarnas hälsa och välfärd blir bättre	Hobbymöjligheterna för barn och ungdomar förbättras och medvetenheten om fritidsverksamheten i det egna området ökas (G)	Hobbyverksamhet erbjuds vid alla grundskolor i Helsingfors.
Stöd för de äldres välmående (G)	På Työväenopisto och Arbis är antalet motions- och danskurser för äldre i förhållande till det sammanlagda antalet dylika kurser minst på 2021 års nivå (38,5%).

Nyckeltal för produktivitetsutvecklingen

Prestationsmål och ekonomiska mål

Suoritteet - Prestation

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
SMÅBARNSPEDAGOGIK
Barn i vård under skolåldern i genomsnitt under året	38 459	38 537	38 281	38 007	38 403	38 904
Finsk småbarnspedagogik	36 203	36 169	35 979	35 677	36 080	36 550
Vid egna daghem	24 612	24 670	24 613	24 853	25 411	26 091
Klienter med betalningsförbindelse	565	483	474	488	516	504
I familjedagvård	563	484	521	602	489	469
Hemvårdsstöd för barn, båda språkgrupperna ingår	6 512	6 276	6 445	6 414	5 905	5 656
Stöd för privat vård, båda språkgrupperna ingår	3 398	3 690	3 406	2 931	3 371	3 467
I klubbar	553	566	520	389	388	363
Svensk småbarnspedagogik	2 256	2 368	2 302	2 330	2 323	2 354
Vid egna daghem (inkl. Förskoleundervisning)	1 981	2 090	2 027	2 055	2 048	2 079
Vid daghem med köpt service (inkl. betalningsförb.)	210	216	210	210	210	210
I familjedagvård	65	62	65	65	65	65
Elever i förskoleundervisningen, förskoleundervisning för 6-åringar (20.9)**	6 292	6 276	6 310	6 125	5 964	5 727
Finsk småbarnspedagogik	5 798	5 800	5 812	5 654	5 501	5 256
Svensk småbarnspedagogik	494	476	498	471	463	471
EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I ENLIGHET MED LAGEN OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING	8 141	8 974	8 425	9 019	9 019	9 019
Elever i den grundläggande undervisningens eftermiddagsverksamhet som stadens skolor ordnar	1 019	1 425	840	500	500	500
Elever i den grundläggande undervisningens eftermiddagsverksamhet som stadens lekparker ordnar fr.o.m. 1.8.2021-	0	0	2 813	2 000	2 000	2 000
Elever inom stadens eftermiddagsverksamhet för barn med utvecklingsstörning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning	372	370	406	430	430	430
Elever inom eftermiddagsverksamhet som beviljas understöd	6 750	7 179	7 179	6 089	6 089	6 089
GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING	44 894	46 225	46 092	46 593	47 965	48 631
Finsk grundläggande utbildning	41 082	42 278	42 118	42 514	43 769	44 413
Svensk grundläggande utbildning	3 812	3 947	3 974	4 079	4 196	4 218
GYMNASIEUTBILDNING	9 004	9 305	9 364	9 849	10 287	10 603
Finsk gymnasieutbildning	7 726	8 022	8 081	8 566	8 972	9 261
Gymnasieutbildning	7 682	7 968	8 031	8 512	8 918	9 207
Förberedande undervisning	44	54	50	54	54	54
Svensk gymnasieutbildning	1 278	1 283	1 283	1 283	1 315	1 342
YRKESUTBILDNING	10 415	9 119	9 319	9 319	9 319	9 319
Yrkesutbildning som studerandeår	10 137	8 947	8 947	8 947	8 947	8 947
Övrig utbildning ordnad av en yrkesutbildningsanordnare
Verkstadsverksamhet, antal ungdomar årsverken	102	132	132	132	132	132
Påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, antal elever	176	40	240	240	240	240
FRITT BILDNINGSARBETE
Fritt bildningsarbete på finska
Undervisningstimmar	106 952	92 800	98 000	102 200	102 200	102 200
Undervisningstimmar i läsning och skrivning för invandrare	4 137	4 500	4 500	4 500	4 500	4 500
Kursdeltagare, personer som fått kursplats	82 452	73 000	70 000	81 000	81 000	81 000
Fritt bildningsarbete på svenska
Undervisningstimmar	21 781	16 600	21 500	21 500	21 500	21 500
Integrationsutilbdning för invandrare, undervisningstimmar	2 540	400	2 500	2 500	2 500	2 500
Kursdeltagare, personer som fått kursplats	13 769	12 800	13 000	14 000	14 000	14 000
Fritt bildningsarbete, undervisningstimmar	128 733	109 400	119 500	123 700	123 700	123 700
Kursdeltagare, personer som fått kursplats	96 221	85 800	83 000	95 000	95 000	95 000
Elevantal som ligger till grund för hemkommunsersättningar
Elever från andra kommuner i förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas av Helsingfors stad	475	508	508	560	580	590
Helsingforselever i förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas av andra utbildningsanordnare	9 385	9 586	9 586	9 815	9 965	10 115

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Effektivitetsmätarna har förnyats, varför 2021 års BG-målvärden inte finns att tillgå för alla mätare.
Effektivitestmätaren
Finska och svenska småbarnspedagogiken
Deltagandegrad i småbarnspedagogiken, alla tjänster sammanlagt (finska och svenska småbarnspedagogiska tjänster och stödet för privat vård)
1-2-åringar	52,9		55,0	57,0	57,0	57,0
3-4-åringar	91,5		92,0	92,0	92,0	92,0
5-åringar	95,1		96,0	96,0	96,0	96,0
6-åringar	95,2		96,0	96,0	96,0	96,0
1-6-åringar	80,4		82,5	83,5	83,5	83,5
1-6-åringar deltagandegrad
Stadens småbarnspedagogiska tjänster (stadens daghem, köpavtalsdaghem och familjedagvård)	71,6		73,7	74,7	74,7	74,7
Understödd serviceproduktion stödet för privat vård	8,8		8,8	8,8	8,8	8,8
Deltagandegraden i småbarnspedagogiken för 1-6-åringar med främmande språk som modersmål (finsk- och svenskspråkiga småbarnspedagogikens tjänster och stöd för privat vård)	73,4		74,7	76,0	76,0	76,0
Finsk och svensk grundläggande utbildning
*) Elever i åk 1 som valt skolan i det egna upptagningsområdet för den grundläggande utbildningen.			85,3	86,0	86,0	86,0
Andelen helsingforsare som avslutat den grundläggande utbildningen och blivit utan utbildningsplats i ansökningarna efter grundskolestadiet (valdes inte eller tog inte emot platsen) av alla som sökt.	4,4		2,0	2,0	2,0	2,0
Finsk och svensk gymnasieutbildning
Resultat i studentskrivningarna (skillnad till det nat. medeltalet)	4,3		4,3	4,3	4,3	4,3
Slutförandegrad	86,2		85,1	85,7	85,7	85,7
Avhopp negativ	1,0		1,0	1,0	1,0	1,0
Yrkesutbildning
Negativt avbrytande bland studerande under 19 år	5,4		5,4	5,4	5,4	5,4
Studerandes åsikt om genomslagskraften av studierna (skala 1-5)	4,1		4,1	4,1	4,1	4,1
Placering efter utexamineringen. Andelen med sysselsättning eller fortsatta studier av alla som utexaminerats ett år efter utexamineringen	75,0		75,0	80,0	83,0	83,0
Om hela sektorn:
Andelen helsingforsare i åldern 20-24 år som avlagt examen efter grundskolestadiet. Andelen räknas endast av personer som är födda i Finland, eftersom det förekommer brister i invandrarnas examensuppgifter.	87,5		87,9	88,3	88,3	88,3
*) Ny mätare, 2020 års bokslutsvärde har inte räknats ut

Personalplan

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Användning av personal
Antal anställda	14 696	13 984	15 545	14 755	15 011	15 169
Årsverken (egen personal)	12 758	11 137	12 580	12 788	13 017	13 148

Nyckeltal som beskriver produktiviteten

Produktivitetsmätare

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Produktivitetsindex, Produktivitet, 2020 = 100	100,0	98,1	94,5	96,3	93,5	91,4

Utveckling i kostnaderna per enhet

Tjänst euro/X	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Nettoutgifter i genomsnitt (euro/barn)
Finsk småbarnspedagogik och förskoleundervisning	10 747	10 715	11 317	11 414	11 754	12 072
Svensk småbarnspedagogik och förskoleundervisning	12 557	12 401	12 282	13 434	13 917	14 813
Nettoutgifter i genomsnitt, (euro/elev/studerande)
Finsk grundläggande utbildning	9 502	9 642	9 876	9 940	10 224	10 503
Finsk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	7 902	8 318	8 994	9 643	9 902	10 075
Svensk grundläggande utbildning	10 669	10 109	10 555	10 699	10 901	11 428
Svensk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	8 526	8 743	9 074	9 628	9 852	9 970
Yrkesutbildning **	11 661	12 503	12 674	12 913	13 298	13 539
Fritt bildningsarbete, nettoutgifter (euro/undervisningstimme)
Fritt bildningsarbete på finska	121	138	135	129	132	134
Fritt bildningsarbete på svenska	132	176	160	140	144	147
2024 studerandeåren innehåller tillståndet att ordna utbildning + tilläggsstuderandeåren

Ändring i procent i enhetskostnaderna

Ändring, %	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Nettoutgifter i genomsnitt (euro/barn)
Finsk småbarnspedagogik och förskoleundervisning	4,60	−0,30	5,30	6,53	2,97	2,70
Svensk småbarnspedagogik och förskoleundervisning	1,95	−1,24	−2,19	8,33	3,60	6,43
Nettoutgifter i genomsnitt, (euro/elev/studerande)
Finsk grundläggande utbildning	0,63	1,47	3,93	3,09	2,87	2,72
Finsk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	−0,75	5,27	13,82	15,93	2,69	1,75
Svensk grundläggande utbildning	3,90	−5,25	−1,06	5,83	1,89	4,84
Svensk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	−4,49	2,55	6,43	10,13	2,33	1,20
Yrkesutbildning	−0,41	7,22	8,69	3,28	2,98	1,81
Fritt bildningsarbete, nettoutgifter (euro/undervisningstimme)
Fritt bildningsarbete på finska	4,72	13,60	11,13	−6,56	2,36	1,52
Fritt bildningsarbete på svenska	6,26	33,57	21,43	−20,47	2,88	2,08

Mätare för lokalanvändningen

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Lokalanvändning
Päiväkodit- Daghem
Lokaler, m2	271 471	274 534	274 534	281 806	292 066	292 841
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	10,00	10,05	10,05	10,08	10,28	10,07
Grundskolor
Lokaler, m2	531 058	528 049	528 049	540 842	552 541	555 773
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	11,83	11,42	11,42	11,61	11,52	11,43
Gymnasier
Lokaler, m2	82 175	85 909	85 909	87 642	87 339	87 339
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	9,13	9,23	9,23	8,90	8,49	8,24
Stadin ammattiopisto*
Lokaler, m2	175 474	175 474	175 474	175 474	177 334	170 594
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	13,48	13,68	13,68	13,57	13,71	13,19
*) Stadin ammattiopistos studerandeår omfattar studerandeåren i enlighet med tillståndet att ordna utbildning + tilläggsstuderandeåren