Borgmästarens översikt

Arbetet med Helsingfors budgetförslag för år 2022 har styrts av stadsstrategin Läge för tillväxt, som godkändes tidigare i höst. De centrala principerna för hushållningen har tecknats ned i strategin som godkändes gemensamt på stadsnivå.

Centrala riktlinjer för stadens ekonomi som ingår i strategin är valet att fortsätta sträva efter djärv tillväxt, att inleda strukturella reformer som förbättrar produktiviteten och beslutet att rikta betydande resurser till återhämtningen från covid-19-pandemin.

I enlighet med rubriken är stadens tillväxt det viktigaste temat i strategin. Den växande staden förutsätter investeringar. Helsingfors fortsätter därför att investera starkt i trafikinfrastrukturen, bostadsproduktionen och servicenätverket. Under det kommande året ökar Helsingfors investeringar till 1 089 miljoner euro. Den här rekordhöga investeringsnivån tillåter en hållbar tillväxt av folkmängden och ekonomin under 2020-talet.

På grund av de stora investeringarna kommer stadens skulder per invånare att öka under fullmäktigeperioden, men tack vare den starka ekonomiska tillväxten hittills vilar stadens ekonomi på en hållbar grund, vilket tillåter övervägd risktagning.

Trots stadens starka ekonomi är framtidsvisionen osäker på flera punkter. På längre sikt kommer kostnadstrycket, som den åldrande befolkningen medför och de begränsningar som den nationella välfärdsreformen ger upphov till, att ställa betydande utmaningar för Helsingfors ekonomi. Nedskärningen i beskattningsutfallet orsakat av social- och hälsovårdsformen försvagar betydligt städernas förmåga att göra de investeringar som tillväxten förutsätter, då nyttan av den utvidgade skattebasen till allt större delar tillfaller staten Samtidigt försvagar reformen de befintliga resurserna för Helsingfors social- och hälsovårdstjänster och hotar att strama åt helsingforsarnas beskattning.

För att det ska vara möjligt att bevara en så hög kvalitet som möjligt på tjänsterna för helsingforsarna bör staden genomföra även djärva strukturella reformer, trots trycket som riktas mot det ekonomiska spelrummet. Genom reformerna effektiviseras stadens verksamhet som serviceorganisation och input-output-förhållandet i stadens verksamhet förbättras. Med effektivare användning av resurser eftersträvas en förbättring i kvaliteten på tjänsterna.

Budgetförslaget har tagits fram då Finland repar sig efter covid-19-pandemin. Vaccinationstäckningen i befolkningsgruppen 12 år och äldre har överskridit 80 procent i Helsingfors och Finlands bruttonationalprodukt väntas i år växa med 3,5 procent. Samhällets och ekonomins återhämtning väntas fortsätta också nästa år.

Helsingfors ekonomi var stark när krisen började tack vare en ansvarsfull hushållning under tidigare år. Vi måste bevara den här ansvarsfulla inställningen även i fortsättningen. Samtidigt är det nödvändigt att beakta, att vår stad har drabbats exceptionellt hårt av pandemin jämfört med övriga Finland. Därför kommer också återuppbyggnaden att ta länge.

Återhämtningen från covid-19-pandemin förutsätter att vi arbetar målmedvetet för att beta av välfärdsskulden som pandemin orsakat. Återhämtningspaketet som fastställs i stadsstrategin och som delas upp mellan fostrans- och utbildningssektorn, kultur- och fritidssektorn samt social- och hälsovårdssektorn har höjts till 70 miljoner euro.

Med dessa utgångspunkter och på den väg som våra val stakar ut kan vi göra Helsingfors till en bättre och finare stad, där alla har goda möjligheter att bygga ett liv och en fungerande vardag på egna villkor.