Trafikaffärsverket (HST)
Centrala prioriteringar i budgeten 2022 och sammandrag
HST:s budget har tagits fram i enlighet med affärsverksorganisationen. Ändringarna som bolagiseringen av HST medför i HST:s och stadens budget görs under början av år 2022. I bolagiseringen stannar HST:s metroegendom och de centrala avtalen som hänför sig till metron kvar vid affärsverket. Till aktiebolaget överförs HST:s hela övriga egendom, avtal och HST:s nuvarande personal i sin helhet.
I verksamheten vid Helsingfors stads trafikaffärsverks (HST) under budgetåret 2022 ges fortfarande prioritet åt utveckling av säkerhetskulturen och förbättring av den operativa verksamhetens kostnadseffektivitet. Dessutom fokuserar HST i sin verksamhet på minimering av utsläpp under livscykeln och utveckling av personalens kompetens.
HST vill visa sina ägare och kunder att dess tjänster är kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga. Kostnadseffektiviteten syns i allt beslutsfattande och all verksamhet vid HST. Säkerhetskulturen utvecklas genom fortsatta mångsidiga utbildningar och i fråga om arbetssäkerheten genom att särskilt beakta identifieringen och förebyggandet av risker för olycksfall i arbetet.
HST bär ansvar för utsläppen under hela leveranskedjan och verksamheten och börjar verkställa åtgärder enligt ett separat utvecklingsprogram för att uppnå kolneutralitet.
För att trygga sin ställning som en ledande expert i branschen tar HST i bruk ett kompetensledningssystem för att utveckla personalens unika kunskaper.
I den spårvägs- och metrotrafik som HST producerar räknas antalet trafikprestationer öka något från år 2021, men de anpassningar som gjordes till följd av coronapandemins ekonomiska konsekvenser fortsätter under år 2022.
Under år 2022 förbereder sig HST på trafikeringen och underhållet av infrastrukturen på den andra etappen av Västmetron och på Spårjokern under ekonomiplaneperioden.
Det största investeringsprojektet under 2022 är bygget av Spårjokern. Även byggandet av projektet Kronbroarna och projektet från Fiskehamnen till Böle pågår under år 2022.
Beskrivning av verksamheten
HST ansvarar för metrotrafiken i huvudstadsregionen, för trafikeringen med spårvagnar i innerstaden och med Sveaborgsfärjan och för produktionen av stadscykeltjänsten i Helsingfors. Utöver trafikeringen har HST till uppgift att som en del av Helsingfors stadskoncern producera tjänster kring hållbar mobilitet, såsom tjänster för metro-, spårvägs- och färjetrafiken och för trafiken med stadscyklar.
HST låter bygga, sköter, underhåller, övervakar, uthyr och utvecklar infrastruktur för kollektivtrafiken och därtill anknytande lokaler och funktioner samt erbjuder tjänster som hänför sig till dessa. HST producerar också många andra tjänster som stöder hållbar mobilitet, såsom ordnande av infartsparkering.
Hur stadens strategiska mål genomförs
Stadsstrategin 2017-2021
HST skapar förutsättningar för en kontrollerad befolkningstillväxt i Helsingforsregionen genom att med god framgång genomföra flera samhälleligt viktiga infrastrukturprojekt inom kollektivtrafiken och genom att utveckla och producera hållbara transporttjänster. HST genomför ett flertal utvecklingsprojekt i spårvägsnätet både i innerstaden och i regionen, såsom Spårjokern och projektet Kronbroarna. Dessutom förbereder sig HST på att ta emot Västmetrons förlängning för underhåll och trafikering och på att öka metrons kapacitet med ett separat utvecklingsprojekt. Därutöver utvecklar HST Helsingfors infartsparkeringsnätverk så att det blir allt mer användarorienterat.
HST säkerställer kvaliteten på den expanderande verksamheten genom att effektivt utnyttja olika digitala lösningar. Inom underhållet innebär det stegvisa ibruktagandet av ett nytt ERP-system ett betydande steg mot effektivare hantering av egendomens livscykel. Färdigheterna för datadrivet ledarskap förbättras genom utvidgning och utveckling av analysmiljön och datareserven. Säkerhetshanteringen förbättras genom vidareutveckling av lägesbildsystemet för metron och satsningar på säkerhetskunskaperna görs genom att virtuell verklighet utnyttjas i utbildningar och körsimulator i förarutbildningar. För att förbättra den interna kommunikationen och arbetshälsan har man för HST:s förare utvecklat och tagit i bruk en mobilapplikation. Ett beslut om att ta i bruk applikationen bland hela personalen fattas utifrån användarerfarenheterna.
HST:s grunduppgift som producent och operatör för hållbar trafik, särskilt spårbunden kollektivtrafik, förverkligar direkt stadens klimatmål och andra miljömål. Vi använder endast förnybar energi som elkälla för trafiken. Vi använder ansvarscertifieringar för att utveckla ansvarsfullheten i de nybyggnadsprojekt som vi genomför. Åtgärdsprogrammet Kolneutralt HST, som håller på att färdigställas, kommer att systematisera och trygga genomförandet av klimatåtgärderna särskilt inom byggandet.
HST främjar cykelåkningen i staden bl.a. genom att ansvara för smidigheten och den fortsatta utvecklingen av stadscykeltjänsten. Vi utvecklar servicenivån för cykelåkningen också genom att öka antalet högklassiga infartsparkeringsplatser för cyklar. Servicenivån för infartsparkeringen med bilar utvecklas i samarbete med HRT t.ex. genom att erbjuda information om tillgången till platser för infartsparkering erbjuds i realtid.
Förändringsfaktorer i omvärlden 2022–2025
En sund ekonomi är ett levnadsvillkor för hållbar tillväxt
Ändringarna som bolagiseringen av HST medför i HST:s och stadens budget görs under början av år 2022. I bolagiseringen stannar HST:s metroegendom och de centrala avtalen som hänför sig till metron kvar hos affärsverket. Till aktiebolaget överförs HST:s samtliga övriga egendom, avtal och HST:s nuvarande personal i sin helhet.
På längre sikt kan coronapandemin också påverka folks resbehov och därigenom tidpunkten för planerade investeringar och de ekonomiska möjligheterna att genomföra investeringsprojekt. Samtidigt måste det ses till att verksamheten är kostnadseffektiv och att det finns beredskap att utvidga den.
En funktionell och vacker stad
Befolkningstillväxten och den allt tätare stadsstrukturen beräknas leda till ett ökat antal passagerare i kollektivtrafiken på lång sikt. HST svarar mot dessa behov genom olika projekt, såsom Spårjokern, Kronbroarna, projektet från Fiskehamnen till Böle och projekt som hänför sig till metrons kapacitet. Dessa ökar HST:s behov av materiel-, förar- och underhållskapacitet.
Den allt äldre befolkningen och den större pluralismen ökar kraven på tillgänglighet i kollektivtrafiktjänsterna och betonar säkerhetsfrågorna allt mer. För HST innebär detta satsningar på säkerhet och tillgänglighet kring stationer och hållplatser och i materielen.
Ambitiöst klimatansvar och naturskydd
Strängare miljömål både inom staden och nationellt ställer nya krav särskilt på hållbart byggande, upphandling av förnybar energi och på energi- och materieleffektivitet. HST svarar på de här kraven genom att påbörja åtgärderna i det egna åtgärdsprogrammet Kolneutralt HST, som kommer att öka kostnaderna särskilt i infrastrukturprojekten.
Väsentliga förändringar i omvärlden 2022
Lagstiftning
Inga sådana ändringar i lagstiftningen som påverkar HST:s omvärld har identifierats.
Förändringar i omvärlden
Faktorer som påverkar omvärlden är ändringsfaktorer på längre sikt som gäller befolkningsökning, den åldrande befolkningen och strängare miljökrav.
Risker och osäkerhetsfaktorer i omvärlden
Coronapandemin har påverkat HST:s verksamhet avsevärt. Antalet passagerare har minskat betydligt under pandemin, vilket har medfört en svårförutsägbar variation i den trafikeringsvolym som beställts. Om pandemiläget ändras måste HST kunna tillgodose de föränderliga behoven inom efterfrågan och säkerheten under 2022.
Ekonomisk hållbarhet
Produktivitet
HST:s produktivitet förbättras under planeringsperioden 2022–2024. Trafiken utvidgas i metrotrafiken då Västmetrons andra fas startar år 2023 och i spårvägstrafiken då Spårjokerns och Fiskehamnens trafik börjar under åren 2023–2024. En ökning i antalet prestationer gör det möjligt att förbättra produktiviteten särskilt i den operativa verksamheten.
HST försöker kontinuerligt förbättra produktiviteten, till exempel genom att införa ny teknik och informationssystem. De ändringar som gjorts i organisationsstrukturen syftar också till att främja produktivitetsförbättringen.
Enhetskostnader
I nyckeltalen för HST:s budget anges produktivitetsutvecklingen åren 2020-2024. Prestationen som produktivitetsmätaren följer upp är platskilometer viktade enligt trafikerings- och infrastrukturersättningar. Som insats i mätaren används totalutgifterna utan ränteutgifter och reserveringar och Västmetrons finansieringsvederlag.
År 2022 förbereder man sig på utvidgningar av trafiken som sker under åren 2023–2024. I förberedelsefasen ökar HST:s utgifter, men prestationsnivån stiger först under åren 2023–2024. HST:s produktivitet försämras ännu under år 2022.
Under åren 2023–2024 förbättras HST:s produktivitet då antalet trafikprestationer ökar i metro- och spårvägstrafiken. År 2024 är produktiviteten bättre än vid startåret 2020 för produktivitetsberäkningen. En ökning i antalet prestationer gör det möjligt att förbättra produktiviteten särskilt i den operativa verksamheten. De nya trafikförbindelserna höjer dock betydligt HST:s kapitalkostnader. År 2024 är det meningen att även den nya spårvagnsdepån Brunakärr tas i bruk, vilket betydligt höjer kostnadsnivån inom spårvägstrafiken.
Mål i budgeten
Bindande verksamhetsmål
HST:s bindande mål har ställts med avseende på kunderna, tillförlitligheten och ekonomin. Det finns tre mål och totalt fem mätare.
Målet för tillförlitligheten är att uppnå en högre grad än den genomsnittliga under de senaste tre åren. Målet för kundnöjdheten har ställts utifrån 2019 års utfall.
Prestationer
År 2022 beräknas HST:s prestationer öka något från år 2021. Linjekilometrarna inom spårvägstrafiken ökar med ca 5 %, men minskar samtidigt med ca 2 % inom metrotrafiken.
I spårvägstrafiken fortsätter anpassningsåtgärderna som vidtas till följd av coronakrisens ekonomiska konsekvenser. HST bereder sig på att inleda spårvägstrafiken till Ilmala år 2022, då linje 9 förlängs från Böle station till Ilmalatorget. Samtidigt förlängs linje 9 från Västra terminalen T2 till den nya vändplatsen framför Bunkern. År 2022 förlängs dessutom linje 7 från Böle station till Mejlans sjukhus, och samtidigt flyttas ändhållplatsen för linje 2 från Böle station till Mässcentrum.
Anpassningsåtgärderna i metrotrafiken fortsätter också under år 2022. I metrotrafiken minskas turtätheten under rusningstider också för att trygga ett tillräckligt antal tåg för testkörningarna i andra fasen av Västmetron.
Under åren 2023–2024 ökar prestationsnivån betydligt då trafiken i spårvägs- och metrotrafiken utvidgas i och med inledningen av andra fasen av Västmetron, Spårjokern och trafiken i Fiskehamnen. Linjekilometrarna inom spårvägstrafiken ökar med ca 50 % och med 14 % i metrotrafiken från år 2022 till år 2024.
Personalplan
Antalet anställda vid HST är i medeltal 1 294 år 2022. Från år 2021 ökar det genomsnittliga antalet anställda med 30 personer. Antalet anställda ökar på grund av förberedelser för utvidgningar av trafiken.
År 2023 ökar antalet anställda med 85 personer från året innan, och år 2024 ökar antalet anställda med 58 personer från år 2023. HST bereder sig på att inleda trafiken på den förlängda Västmetron och på Spårjokern under år 2023, samt trafikeringen av Fiskehamnen år 2024.
Antalet anställda ökar med sammanlagt 173 personer från år 2021 till år 2024, förarnas andel av ökningen är 120 personer.
Bedömning av budgetens konsekvenser
Ekonomiska konsekvenser
HST tillhandahåller kollektivtrafik och gör det på så sätt möjligt för invånarna att effektivt röra sig under fritiden och i arbetet. HST förbättrar också företagens verksamhetsförutsättningar genom att frigöra utrymme för vägtrafik.
Konsekvenser för kommuninvånarna
En ökad och tillgänglig kollektivtrafik gör det möjligt för alla att röra sig smidigt, oavsett ålder, kondition och social ställning. Utvecklingen av cykeltjänsterna vid sidan av utvecklingen av den övriga kollektivtrafiken bedöms främja och stödja stadsbornas välfärd och smidiga rörlighet.
Miljökonsekvenser
HST producerar positiva miljökonsekvenser, eftersom den hållbara mobilitetens tjänster stöder en tätare stadsstruktur i Helsingforsregionen samt uppnåendet av mål som gäller kolneutralitet och andra miljömål. Den el som HST använder i trafikeringen är förnybar, och spårtrafiken minskar bullret från trafiken och förbättrar luftkvaliteten. HST viktigaste negativa miljökonsekvenser hänför sig till koldioxidutsläppen från byggandet av stora spårvägs- och depåprojekt. HST tar fram åtgärdsprogrammet Kolneutralt HST, i vilket det finns konkreta åtgärder för minskning av utsläppen.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Tema i strategin | Mål | Mätare |
| En funktionell och vacker stad | Vi minimerar antalet inställda turer för att upprätthålla en hög pålitlighet i kollektivtrafiken. | Andelen turer som körs i förhållande till turer som beställts. Målnivåer: Spårvägstrafik 99,85 % Metrotrafik 99,85 % |
| Vi svarar på kundernas centrala behov för att upprätthålla en högklassig kundupplevelse. | Kundernas trafikerarvitsord i en enkät som HST producerar. Målnivåer: Spårvägstrafik 4,04 (2020: 4,04) Metrotrafik 4,15 (2020: 4,15) | |
| En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt | HST:s ekonomi hålls i balans | Räkenskapsperiodens resultat Målnivåer: räkenskapsperiodens resultat minst noll. |
Prestationsmål och ekonomiska mål
Prestation
| 2020 | 2021 | Prognos 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Prestationsmål | ||||||
| Platskilometer | ||||||
| Spårtrafik | 751 | 779 | 737 | 870 | 1 049 | 1 356 |
| Metrotrafik | 3 430 | 3 336 | 3 314 | 3 232 | 3 670 | 3 684 |
| Sammanlagt | 4 182 | 4 115 | 4 051 | 4 102 | 4 719 | 5 040 |
| Verksamhetens omfattning | ||||||
| Omsättning, milj. € | 213 | 228 | 224 | 244 | 275 | 314 |
| Omsättning/person, 1000 € | 166 | 168 | 177 | 189 | 199 | 218 |
| Förändring i omsättningen, % | 3 | 6 | 5 | 9 | 13 | 14 |
Personalplan
| 2020 | 2021 | Prognos 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Användning av personal | 1 283 | 1 355 | 1 264 | 1 294 | 1 379 | 1 437 |
| Antal anställda | 1 253 | 1 320 | 1 234 | 1 264 | 1 350 | 1 408 |
| Årsverken (egen personal) |
Nyckeltal som beskriver produktiviteten
Produktivitetsmätare
| 2020 | 2021 | Prognos 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktivitetsindex, Produktivitet 2020 = 100 | 100,0 | 91,0 | 94,0 | 93,0 | 98,0 | 104,0 |
Utveckling i kostnaderna per enhet
| Tjänst euro/X | 2020 | 2021 | Prognos 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 0,057 | 0,062 | 0,061 | 0,065 | 0,063 | 0,067 |
Ändring i procent i enhetskostnaderna
| Ändring, % | 2020 | 2021 | Prognos 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| 3,6 % | 7,0 % | 6,6 % | −3,1 % | 6,3 % |
Mätare för lokalanvändningen
| 2020 | 2021 | Prognos 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lokalanvändning | ||||||
| Lokaler, m2 | ||||||
| Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder |
Finansiering och investeringar
HST:s nettolånebelopp ökar med 556,7 miljoner euro under åren 2022–2024. Det är fråga om externa lån från andra än staden.
HST:s investeringsplan omfattar åren 2022-2031. Investointien yhteissumma on 1 800,5 miljoonaa euroa. Statsandelen för bygget av Spårjokern beräknas uppgå till 21,8 miljoner euro år 2022. Totalsumman för HST:s nettoinvesteringar åren 2022-2031 blir därmed 1 778,7 miljoner euro. Investeringen för spårvägsdepån i Brunakärr, som genomförs i bolagsform, ingår inte i HST:s investeringsprogram. Även ombyggnadsinvesteringen för Forsby depå har preliminärt planerats i bolagsform och investeringen har inte inkluderats i HST:s investeringsprogram.
Soliditetsgraden är 31,2 % år 2022, 28,1 % år 2023 och 27,4 % år 2024.
HST:s största enskilda investeringsprojekt under åren 2022-2031 är Kronbroarna, för vilket det reserveras 276 miljoner euro under planperioden. I kostnadsberäkningen ingår nya spårvagnar för 89 miljoner euro och bro- och spårvägsinvesteringar för 187 miljoner euro.
För projektet Vichtisvägens snabbspårväg och för spårvägen i västra innerstaden har det för planperioden reserverats 218 miljoner euro, främst för åren 2026–2030. För ny spårvagnsmateriel med tanke på trafikeringen har det reserverats 58 miljoner euro och för baninvesteringar sammanlagt 160 miljoner euro.
För anskaffningen av nya metrovagnar (M400) har det budgeterats 211 miljoner euro för åren 2027–2031. För reparationsinvesteringen för gamla spårvagnar har det reserverats 137 miljoner euro främst för åren 2027-2031.
För projektet Spårjokern har 135 miljoner euro reserverats under planperioden. För spårvagnsmaterielen som skaffas för Spårjokern har det reserverats 70 miljoner euro och för ban- och depåinvesteringar totalt 65 miljoner euro; ban- och depåreserveringen innehåller endast Helsingfors andel.
Andra stora projekt under planperioden är investeringen för förnyandet av metrons trafikstyrningssystem (106 miljoner euro) och spårvägsprojektet från Fiskehamnen till Böle (79 miljoner euro).
För spårvägsprojektet Vik–Malm har det reserverats sammanlagt 10 miljoner euro för åren 2030-2031.
Det största enskilda investeringsobjektet år 2022 är byggandet av infrastruktur för projektet Kronbroarna, 53 miljoner euro. Övriga stora investeringsobjekt är byggandet av infrastruktur för Spårjokern, 50 miljoner euro, spårvägen från Fiskehamnen till Böle 33 miljoner euro, Spårjokerns vagnmateriel 26 miljoner euro och anskaffning av M300-metrotåg 22 miljoner euro.
I fråga om investeringarna förbereder man sig på att inleda ombyggnaden av Hertonäs metrostation enligt schemat för ett mera omfattande utvecklingsprojekt som är förknippat till ombyggnaden.
Konsekvenser för stadens ekonomi
HST betalar staden årligen en avkastning på grundkapitalet på 8,4 miljoner euro. Dessutom återbetalar HST staden den av HRT fakturerade ränteinkomsten för infrastruktur. Räntan uppgår till 18,5 miljoner euro år 2022. Staden betalar HST direkt understöd på 29,2 miljoner euro. Stadens understöd täcker huvudsakligen de kostnader för infrastruktur som HST inte kan fakturera HRT eller en annan instans. Ökningen i det direkta understödet från föregående år beror främst på de höjda avskrivnings- och räntestöden för infrastrukturegendomen.
HST:s nettoeffekt på stadens budget är totalt -2,2 miljoner euro år 2022.
Åren 2023-2024 beräknas nettoeffekten på stadens budget vara -5,6 miljoner euro respektive -4,2 miljoner euro.
Investeringar
| Investeringar | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
| Investeringar (brutto) | 145 866 | 234 346 | 297 782 | 237 708 | 143 676 |
| Finansieringsandelar | -9 599 | -26 653 | -21 811 | ||
| Investeringar (netto) | 136 267 | 207 693 | 275 971 | 237 708 | 143 676 |
| De största investeringarna | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
| Kronbroarna, infrastruktur | 4 269 | 22 100 | 52 535 | 40 654 | 41 295 |
| Fiskehamnens spårvägar, infrastruktur | 4 115 | 1 000 | 32 500 | 25 000 | 11 400 |
| Jokerbanans vagnar (NRV2020) | 550 | 1 262 | 25 700 | 31 800 | 6 300 |
| Jokerbanan, infrastruktur | 84 772 | 77 849 | 50 300 | 5 200 | |
| M300-metrotåg, optionsupphandling | 3 989 | 14 410 | 21 624 | 114 | 2 199 |
| Jokerbanans spårvagnsdepå | 6 894 | 25 062 | 15 200 | ||
| Ersättande upphandling av MLNRV-spårvagnar | 0 | 15 000 | |||
| Ombyggnad av M100-metrotåg | 2 844 | 10 666 | 10 145 | 3 112 | 60 |
| Ersättande av metrons spårströmkretsar | 0 | 0 | 2 000 | 5 045 | 5 045 |
| Konsekvenser för staden, 1000€ | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | 2024 |
| Räntor på grundläggningslånet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avkastning på grundkapitalet | 8 442 | 8 442 | 8 442 | 8 442 | 8 442 |
| Ränteinkomst för infrastruktur | 18 701 | 19447 | 18 545 | 20 939 | 27 378 |
| Amortering av grundläggningslånet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Stöd från staden | -22 151 | -25 795 | -29 173 | -34 981 | -40 057 |
| Höjning av grundkapitalet B | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Netto | 4 992 | 2 094 | -2 187 | -5 600 | -4 236 |
| Ökning i långfristigt främmande kapital | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Minskning i långfristigt främmande kapital | 9 210 | 14 210 | 14 210 | 14 210 | 14 210 |
| Ränta på långfristigt främmande kapital | 2 417 | 2 257 | 2 452 | 2 452 | 2 452 |
Resultaträkning och finansieringskalkyl
| 1 000 € | Förbrukning 2020 | Prognos 2021 | Budget 2022 | Ekonomi- plan 2023 | Ekonomi- plan 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| Stöd för kapitalkostnader | 35 323 | 25 795 | 29 173 | 34 981 | 40 057 |
| Övriga försäljningsinkomster | 177 612 | 198 184 | 214 740 | 239 849 | 273 415 |
| Omsättning | 212 935 | 223 979 | 243 913 | 274 830 | 313 472 |
| Tillverkning för eget bruk | 5 311 | 6 569 | 8 088 | 8 354 | 8 354 |
| Övriga intäkter av affärsverksamheten | 18 044 | 17 774 | 18 291 | 18 790 | 18 791 |
| Kostnader | −151 104 | −160 168 | −175 331 | −188 744 | −202 067 |
| Avskrivningar | −48 735 | −51 478 | −55 588 | −67 186 | −82 733 |
| Rörelseöverskott/underskott | 36 451 | 36 676 | 39 373 | 46 044 | 55 817 |
| Finansiella intäkter | 1 | ||||
| Finansiella kostnader | |||||
| Räntekostnader för stadens lån | −2 417 | −2 257 | −2 452 | −2 452 | −2 452 |
| Övriga ränteutgifter | −3 311 | −3 740 | −6 909 | −10 886 | −13 930 |
| Ersättning på grundkapitalet | −8 442 | −8 442 | −8 442 | −8 442 | −8 442 |
| Övriga finansieringsutgifter | −18 701 | −19 447 | −18 545 | −20 939 | −27 378 |
| Extraordinära poster | |||||
| Överskott/underskott före reserveringar | 3 580 | 2 789 | 3 025 | 3 325 | 3 614 |
| Förändring i avskrivningsdifferens | −2 982 | 2 778 | 2 829 | 2 829 | 2 829 |
| Förändring i reserveringar | 2 192 | −6 209 | −5 854 | −6 154 | −6 443 |
| Räkenskapsperiodens överskott (underskott) | 2 790 | −642 | 0 | 0 | 0 |
| 1 000 € | Förbrukning 2020 | Prognos 2021 | Budget 2022 | Ekonomi- plan 2023 | Ekonomi- plan 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från verksamheten | |||||
| Rörelseöverskott/underskott | 36 451 | 36 676 | 39 373 | 46 044 | 55 817 |
| Avskrivningar | 48 735 | 51 478 | 55 588 | 67 186 | 82 733 |
| Finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Ersättning på grundkapitalet | −8 442 | −8 442 | −8 442 | −8 442 | −8 442 |
| Räntekostnader för stadens lån | −2 417 | −2 257 | −2 452 | −2 452 | −2 452 |
| Övriga | −22 206 | −23 196 | −25 454 | −31 825 | −41 308 |
| Kassaflöde från investeringar | |||||
| Investeringsutgifter | −145 866 | −242 791 | −297 782 | −237 708 | −143 676 |
| Finansieringsandelar investeringsutgifter | 9 599 | 22 824 | 21 811 | ||
| Intäkter från försäljning av anläggningstillgångar | 3 492 | −8 | |||
| Kassaflöde från verksamheten och investeringar | −80 655 | −165 716 | −217 358 | −167 197 | −57 329 |
| Kassaflöde från finansiering | |||||
| Förändringar i lånestocken | |||||
| Ökning av långfristiga lån | 60 000 | ||||
| Ökning av långfristiga lån från andra | 191 600 | 354 126 | 214 288 | 107 021 | |
| Minskning av långfristiga lån | −9 210 | −14 210 | −14 210 | −14 210 | −14 210 |
| Minskning av långfristiga lån från andra | −13 085 | −13 085 | −13 085 | −22 665 | −40 371 |
| Övriga förändringar i likviditeten | 42 950 | 1 391 | −119 968 | ||
| Kassaflöde från finansiering | 80 655 | 165 696 | 206 863 | 177 413 | 52 440 |
| Effekt på likviditeten | 0 | −20 | −10 495 | 10 216 | −4 889 |