9. Budgetens bindande verkan

Skriv ut

Budgetens bindande verkan

1 Allmänt

I budgeten godkänner stadsfullmäktige målen för kommunens verksamhet och ekonomi. Budgeten ska iakttas i kommunens verksamhet och hushållning. Ett anslag, en beräknad inkomst och ett verksamhetsbidrag kan i budgeten göras till en post som är bindande gentemot stadsfullmäktige. Också verksam­hetsmål kan bli bindande. Att t.ex. ett anslag är bindande innebär att det inte får överskridas utan ett beslut av stads­fullmäktige.

I budgeten finns enheter med bruttobudgetering och enheter med nettobudgetering och kommunala affärsverk inrättade av stadsfullmäktige. För alla dessa fastställs det separat hur bindande budgeten ska vara.

I regel är de sammanlagda utgifterna (=anslagen) inom enheterna med bruttobudgetering och verksamhetsbidraget inom enheterna med nettobudgetering bindande poster gentemot stadsfullmäktige. De poster som är bindande för de kommunala affärsverken framgår av resultaträknings- och finansieringsdelen.

I budgetboken är de bindande posterna skuggade.

Om de sammanlagda inkomsterna, verksamhetsmålen och vissa förvaltningars avkastningsmål är bindande för förvaltningarna gentemot stadsfullmäktige, är de fastställda särskilt vid de olika förvaltningarna.

De anslag som beviljas till sammanslutningar har fastställts i enlighet med bilaga 1 (Understöd och understödsmässiga ersättningsanslag i 2022 års budget). Nämnderna och sektionerna har rätt att besluta om totalanslagen upptagna i understödsbilagan med undantag av de understöd som är rastrerade.

2 Bindande anslag i driftsekonomidelen

2.1 Enheter med bruttobudgetering

Utgifter sammanlagt är bindande på kapitelnivå (de tre första siffrorna av budgetkontot) i fråga om följande budgetkapitel

1 20                   Revisionsnämnden och -kontoret

2 10                   Fostran och utbildning

Utgifter sammanlagt är bindande på momentnivå (de fem första siffrorna av budgetkontot) i fråga om följande budgetkapitel

1 10 01       Val, till centralvalnämndens disposition

1 30 01       Dispositionsmedel, till stadsstyrelsens disposition

1 30 02       Stadsstyrelsens understöd

1 30 03       Arv som tillfallit staten

1 40 01       Stadskansliet

1 50 01       Kostnader för organens verksamhet, till borgmästarens och stadskansliets disposition

1 50 02       Personalutgifter som betalas centraliserat, till stadskansliets disposition

1 50 03       Betalningsandelar och ersättningar, till stadskansliets disposition

1 50 05       Arbetsmarknadsstödets kommunandel, till stadskansliets disposition

3 10 01       Stadsstruktur

3 10 04       Betalningsandelar till Samkommunerna HRM och HRT

3 10 05       Räddningsverket

3 10 06       Understöd till trafikaffärsverket

4 10 02       Understöd till kulturanläggningar

4 10 03       Understöd till idrottsanläggningar

5 10 01       Social- och hälsovård

5 10 02       Utkomststöd

5 10 05       Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

2.2 Enheter med nettobudgetering

Under följande kapitel/moment är verksamhetsbidraget bindande

1 40 02       Gemensamma ICT-tjänster

1 50 04       Centraliserad projektverksamhet, till stadskansliets disposition

3 10 02       Byggnader

3 10 03       Bostadsproduktion

4 10 01       Kultur och fritid

5 10 03       Flyktingförläggningar och invandringstjänster som staten ersätter

5 10 04       Apotti

3 Bindande anslag och beräknade inkomster i resultaträknings-, investerings- och finansieringsdelen

I regel är utgifterna bindande anslag gentemot stads­fullmäktige på momentnivå (de fem första siffrorna av budgetkontot).

I investeringsdelen har nämnderna och direktionerna rätt att göra överföringar mellan undermomenten. Ett anslag får dock inte överföras på ett projekt som inte har något anslag för budgetåret.

I enlighet med grundläggningsbesluten är räntorna på grundläggningslånet och avkastningen på grundkapitalet bindande för de kommunala affärsverken. De är inkomstförda i resultaträkningsdelen som undermoment i kapitel 7 02. Amorteringarna på anläggningslånet är inkomstförda som undermoment i kapitel 9 01 i finansieringsdelen. De kommunala affärsverken är affärsverket servicecentralen, affärsverket byggtjänsten, affärsverket ekonomiförvaltnings­tjänsten, affärsverket företagshälsan och trafikaffärsverket.

4 Redovisningsskyldighet

Redovisningsskyldigheten innebär att den verksamhet som ledamöter i ett organ och tjänsteinnehavare har deltagit i ska utvärderas av fullmäktige, att en anmärkning kan riktas mot dem i revisionsberättelsen och att fullmäktige beslutar om beviljandet av ansvarsfrihet. I anvisningen Intern kontroll och riskhantering inom Helsingfors stadskoncern, som stadsstyrelsen har godkänt, fastställs att man i stadens verksamhet ska följa en god förvaltnings- och ledningspraxis. Med det avses verksamhets- och ekonomistyrningens system för redovisningsskyldighet och ansvar, som främjar förvaltningens och serviceproduktionens lagenlighet och resultat.

Enligt 125 i kommunallagen är de redovisningsskyldiga, med undantag av fullmäktige, medlemmar i stadens organ och de ledande tjänsteinnehavarna inom organets uppgiftsområde. Ledande tjänsteinnehavare kan anses vara föredragande för ett organ och en person som ansvarar för en självständig uppgiftshelhet inom organets uppgiftsområde då hen är direkt underställd organet. På ersättare i organ och ersättare för ledande tjänsteinnehavare tillämpas samma bestämmelser när de utför sina uppgifter. I fastställandet av de redovisningsskyldiga har man dessutom beaktat stadens revisors syn på de redovisningsskyldiga. I Helsingfors har de ledande tjänsteinnehavarna och föredragandena för organen i regel definierats i förvaltningsstadgan. De ledande tjänsteinnehavarna har till uppgift att planera, följa och övervaka verksamheten i den förvaltningshelhet de leder och att svara för att den är resultatrik och för att målen uppnås.

Definitionen av redovisningsskyldiga tillämpas med beaktande av att stadens ansvariga revisor i sin revisionsberättelse kan rikta en anmärkning också mot andra tjänsteinnehavare än de som omfattas av definitionen och yrka på att ansvarsfrihet ska vägras. Även om en anställd vid staden inte är redovisningsskyldig på det sätt som avses i lagen, bör hen sköta sin uppgift med vederbörlig omsorg. Att man inte är redovisningsskyldig befriar exempelvis inte en chef från tillsynsansvaret. Fastställandet av redovisningsskyldiga hindrar inte från att rikta skadeståndsyrkanden eller brottsåtal mot någon annan person än den redovisningsskyldige.

Enligt 123 i kommunallagen ska revisorn i sin revisionsberättelse inkludera ett utlåtande om bl.a. om huruvida kontroll och riskhantering samt koncernövervakningen har ordnats på behörigt sätt samt en framställning om beviljande av ansvarsfrihet och en eventuell anmärkning som kan riktas mot den redovisningsskyldiga. En förutsättning för anmärkningen är att den redovisningsskyldiga har handlat i strid med lag eller fullmäktiges beslut och felet eller den åsamkade skadan inte är ringa.

Revisionskontorets förteckning över redovisningsskyldiga

Förtroendevalda

  • Ledamöterna i stadsstyrelsen och dess sektioner
  • Ledamöterna i nämnderna och deras sektioner
  • Medlemmarna i affärsverkens direktioner
  • Borgmästaren

Centralförvaltningen

  • Kanslichefen
  • Näringslivsdirektören
  • Förvaltningsdirektör
  • Personaldirektören
  • Strategidirektör
  • Finansdirektören
  • Kommunikationsdirektör
  • Chefen för immigrations- och sysselsättningstjänster
  • Verkställande direktören för affärsverket servicecentralen
  • Vd:n för affärsverket för ekonomiförvaltningstjänsten
  • Verkställande direktör för affärsverket företagshälsan
  • Verkställande direktören för affärsverket byggtjänsten
  • Stadsjuristen
  • Chefen för intern revision
  • Upphandlingsdirektören
  • Ditigaliseringschefen

Revisionskontoret

  • Revisionsdirektören

Fostrans- och utbildningssektorn

  • Sektorchefen i fostrans- och utbildningssektorn
  • Barnomsorgsdirektören
  • Direktören för grundläggande utbildning
  • Direktören för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete
  • Direktören för den svenska servicehelheten
  • Förvaltningsdirektör

Stadsmiljösektorn

  • Sektorchefen i stadsmiljösektorn
  • Markanvändningsdirektören
  • Tekniska direktören
  • Kundrelationsdirektören
  • Förvaltningsdirektören
  • Byggnadstillsynschefen
  • Miljödirektören
  • Chefen för livsmedelssäkerhetsenheten
  • Chefen för miljöhälsoenheten
  • Chefen för enheten för miljöskydd och styrning
  • Chefen för enheten för miljöuppföljning och -tillsyn
  • Chefen för enheten för tillsyn av den byggda miljön
  • Chefen för tillståndsenhet 2
  • Chefen för tillståndsenhet 1
  • Chefen för enheten för husteknik
  • Chefen för konstruktionsenheten
  • Kommunala parkeringsövervakare
  • Räddningskommendören
  • Verkställande direktören för trafikaffärsverket

Kultur- och fritidssektorn

  • Sektorchefen i kultur- och fritidssektorn
  • Chefen för bibliotekstjänsterna
  • Kulturdirektören
  • Ungdomsdirektören
  • Idrottsdirektören
  • Förvaltningsdirektören
  • Museidirektören
  • Intendenten
  • Direktören för konstmuseet
  • Chefen för främjande av kultur
  • Chefen för kulturcentret
  • Chefen för idrottstjänsterna
  • Idrottsanläggningschefen
  • Chefen för friluftstjänsterna
  • Områdeschefen (östra ungdomsarbetet)
  • Områdeschefen (norra ungdomsarbetet)
  • Områdeschefen (västra ungdomsarbetet)

Social- och hälsovårdssektorn

  • Sektorchefen i social- och hälsovårdssektorn
  • Chefen för familje- och socialtjänsterna
  • Chefen för hälsovårds- och missbrukartjänster
  • Chefen för sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster
  • Förvaltningsdirektören
  • Chefen för barnskydd
  • Chefen för handikapparbete
  • Chefen för psykiatri- och missbrukartjänster
  • Chefen för serviceområdet (väst)
  • Chefen för specialtjänster för familjer
  • Chefen för rådgivnings- och familjearbete
  • Chefen för norra vuxensocialarbetet
  • Chefen för klientavgifter
  • Ekonomi- och planeringschefen