5. Budgetförslaget 2022
Budgetförslaget 2022
5.1 Bakgrund och nyckeltal i budgetförslaget 2022
Stadsstrategins ekonomimål som grund för budgetförslaget
Helsingfors står inför betydande utmaningar för att anpassa ekonomin under de närmaste åren. Dels svackan i den ekonomiska utvecklingen år 2020 orsakad av covid-19-pandemin, dels finansieringen av kommunerna efter välfärdsreformen samt omvärlden för finansiering av social- och hälsovård.
Helsingfors har skött sin ekonomi ansvarsfullt, vilket har gjort att stadens ekonomi har varit stark även under pandemin och att det inte har funnits något behov av en ekonomisk tvärbromsning.
Konsekvenserna av covid-19-pandemin och välfärdsreformen är dock betydliga för stadens ekonomi. I den nya stadsstrategin har staden därför ställt fast klara ansvarsprinciper för hushållningen. Under de kommande åren måste Helsingfors finansiera sina investeringar till allt större grad med lån jämfört med tidigare år.
Enligt stadsstrategin görs satsningar på att utveckla servicen samt för återhämtning från covid-19-pandemin, vilket leder till att omkostnaderna ökar mer än tidigare. Under pandemiåren har ökningen av skatteintäkterna avtagit och statens kompensation för detta var tillfälliga åtgärder under 2020-2021, och effekten av dem upphör i princip 2022.
Enligt stadsstrategin är en ansvarsfull ekonomi grunden för hållbar tillväxt. I början av fullmäktigeperioden förbinder staden sig till principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. Således undviker vi en situation där varje konjunkturläge leder till oändamålsenlig tillväxt eller besparing inom utgiftsekonomin.
Omkostnaderna ökar enligt ansvarsprincipen i strategin.
I enlighet med stadsstrategin förbinder staden sig till principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. Som helhet ökar driftskostnaderna dock snabbare p.g.a. coronapaketet och det större spelrum som strukturreformen ger. Man kommer att göra en prestationskonkurrens om arbetstagarnas hälsovård. I och med detta vill man göra hälsovårdstjänsterna mer tillgängliga och för produktion av grundläggande digitala interna tjänster grundas ett in-house bolag, Nya produktivitetskrav ställs för Stara och Servicecentralen. Dessutom gäller ansvarsprincipen inte finansieringen av de ökade utgifterna orsakade av lagstadgade förpliktelser, eftersom staten har lovat att ersätta dessa extra utgifter åt kommunerna. Den totala ökningen av driftskostnaderna nästa år är sex procent.
De externa totala omkostnaderna i stadens resultaträkning ökar år 2022 med 5,7 procent jämfört med budgeten för år 2021. Jämfört med utfallet 2020 ökar de externa utgifterna med nio procent. Enligt kommunekonomiprogrammet uppskattas det att omkostnaderna ökar i genomsnitt med tre procent i hela landet.
I enlighet med stadsstrategin förbinder staden sig till principen om ansvarsfull ökning av driftskostnaderna. Ansvarsprincipen innebär även att de årliga budgetarna inte överskrider utgiftsnivån i enlighet med ansvarsskyldigheten. Ökningen i driftskostnaderna kopplas till ändringen av kostnadsnivån och befolkningstillväxten samt vårt eget lönsamhetsmål, vilket är 0,3 procentenheter år 2022 och därefter 0,5 procentenheter.
Ändringen i kostnadsnivån beskrivs av prisindex för basservice. Befolkningstillväxten för fostrans- och utbildningssektorn samt kultur- och fritidssektorns ungdomstjänster beskrivs med parametern tillväxt per åldersgrupp och total befolkningstillväxt i övrigt.
Faktorer som ligger bakom kalkylen för ansvarsprincipen är följande:
| 2021 | 2022 | 2023 | 2024 | |
| folkmängd (1.1.) | 656 920 | 658 943 | 663 350 | 670 069 |
| befolkningstillväxt | 0,50 % | 0,31 % | 0,67 % | 1,01 % |
| Tillväxt viktad enligt åldersgrupp | 0,42 % | 0,71 % | 0,98 % | |
| Prisindex för basservice (september 2021) | 2,7 % | 2,5 % | 2,3 % | 2,4 % |
| Förbättring av produktiviteten, %-enheter | -0,50 | -0,30 | -0,50 | -0,50 |
| Tillväxt ökningen enligt ansvarsprincipen utifrån kalkyleringsfaktorer | 2,62 % | 2,51 % | 2,88 % |
De totala investeringarna dimensioneras i enlighet med målsättningen för underskottet.
Stadens årsbidrag och resultat försämras i 2022 års budget jämfört med tidigare år vilket beror på de kraftigt ökade omkostnaderna och att statens kompensationer upphör 2022. Eftersom investeringarna är rekordhöga 2022 så försvagas stadens andel av självfinansierade investeringar och den ligger på 40 procent i budgeten för 2022.
Tabell 1. Nyckeltal för Helsingfors stads ekonomi (omfattar affärsverksamheten och fonder som utgör självständiga balansenheter)
| Milj. € | Förbr 2020 | Progn 2021 | BDG 2022 | EP 2023 | EP 2024 |
|---|---|---|---|---|---|
| Årsbidrag | 863,4 | 615,8 | 422,7 | 740,6 | 600,2 |
| Avskrivningar | -375,9 | -381,3 | -394,0 | 409,6 | 428,2 |
| Räkenskapsperiodens resultat | 496,7 | 234,5 | 28,6 | 331,1 | 172,0 |
| Kassaflöde från verksamheten och investeringar | -8,8 | -329,9 | -633,1 | -322,1 | -258,5 |
| Lånestock | 992 | 1 091 | 1 482 | 1 761 | 1 917 |
| Årsbidraget täcker avskrivningarna, % | 230 | 161 | 107 | 181 | 140 |
| Investeringar med internt tillförda medel, % | 85 | 65 | 40 | 69 | 70 |
Enligt stadsstrategin ska totalinvesteringarna i ekonomiplaneringen dimensioneras på en finansiellt hållbar nivå med tanke på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde och ökningen av lånebeståndet. Det totala underskottet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under fullmäktigeperioden kan vara högst det mål för underskottet för lokala förvaltningar som anges i programmet för den offentliga ekonomin och i kommunekonomiprogrammet (underskottet dvs. verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -0,5 procent i relation till Helsingfors uppskattade BNP).
Särskilt som en följd av den höga investeringsnivån 2022-2023 kommer verksamhetens och investeringarnas kassaflöde att understiga målnivån för de här åren. Däremot är underskottet enligt ekonomiplanen mindre åren 2024 och 2025 och underskrider målsättningen i slutet av fullmäktigeperioden.
Således är verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i ekonomiplanen för 2022-2025 i genomsnitt enligt målet. Då har man emellertid inte beaktat det tillfälliga paketet på 70 mn euro för återhämtning från pandemin reserverat för 2022 samt kostnaderna för vissa nya lagstadgade uppgifter.
Det är alltid osäkert att förutse investeringarnas kassaflöde eftersom enskilda investeringar kan bli fördröjda av orsaker som inte beror på staden, men även inkomstsidan är förknippad med osäkerheter. Investeringsregeln som anges i strategin binder utfallet för investeringarnas och verksamhetens kassaflöde. Utfallet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde och investeringar i bokslutet har regelmässigt överstigit det budgeterade. Det är svårt att förutspå inkomstunderlagets och investeringarnas utfall vilket talar för en tekniskt högre investeringsnivå i budgetskedet.
Utfallet för kassaflödet och kassaflödets regel följs upp två gånger per år under strategiperioden i samband med att bokslutet och budgeten godkänns. Totalt kan medelvärdet på verksamhetens och investeringarnas kassaflöde vara högst -0,5 procent av BNP under åren 2022-2025. Om den prognostiserade skuldsättningen överstiger den regelmässiga nivån, ska investeringsplanen justeras under strategiperioden i samband med budgetprocessen.
| 2022 | 2023 | 2024 | |
| Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde i finansieringskalkylens (underskott), mn euro | -633 | -322 | -259 |
| Målnivån för underskottet (-0,5 % i förhållande till Helsingfors BNP) | -261 | -264 | -267 |
Underskottet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde täcks i ekonomiplanen i första hand med lån och delvis med stadens kassamedel.
Enligt ekonomiplanen kommer stadens belåning närmast att fördubblas fram till utgången av 2024. Stadens lånestock i slutet av 2020 var 992 mn euro (1 508 euro /invånare), och den skulle vara 1 482 mn euro vid utgången av 2020 (2 233 euro /invånare) och vid utgången av 2024 1 917 mn euro (2 832 euro /invånare).
Stadens lånestock ökar med 391 miljoner euro år 2022 och med i genomsnitt nästan 220 miljoner euro åren 2023-2024.
Den budgeterade investeringsnivån är högre än utfallet för investeringarna. År 2020 var den jämförbara investeringsnivån 917 mn euro och enligt prognosen för 2021 är investeringsnivån 985 mn euro. Under planperioden 2022-2024 är den årliga investeringsnivån i genomsnitt 1 014 miljoner euro, inklusive affärsverkens investeringar. Den motsvarande genomsnittliga investeringsnivån under åren 2021-2023 var 908 miljoner euro i budgeten.
Beredskap för återhämtning från pandemin och behov av återuppbyggnad genom ett separat paket
Totalt 70 miljoner euro i stadsstyrelsens dispositionsmedel reserveras för att återhämtning från covid19-pandemin under 2022 och 2023. Återhämtningspaketets medel kan användas för behov av återuppbyggnad som pandemin orsakat.
Paketet delas upp mellan fostrans- och utbildningssektorn, kultur- och fritidssektorn och social- och hälsovårdssektorn enligt en separat dispositionsplan.
5.2 Skatteintäkter
5.2.1 Kommunalskatt
Budgeten för år 2022 baserar sig på en kommunalskattesats på 18,0 procent och intäkterna år 2022 beräknas bli 2 950 miljoner euro. Detta är 3,5 procent mer än i prognosen för år 2021.
Ändringen i kommunala skatteintäkter jämförelseåret 2021 blir relativt liten jämfört med utvecklingen av lönesumman och övriga förvärvsinkomster. Högkonjunkturen syns tydligt i uppskattningen av hur kapitalinkomstskatterna utvecklas 2021. I beskattningen för 2020 som slutförs nu växer kapitalinkomsterna kraftigt. Således har det fastställts en negativ rättelse på drygt 300 miljoner euro i utdelningen av kommunalskatt för skatteåret 2021. Utdelningen till kommunsektorn för skatteåret 2021 sjunker alltså med ca en procentenhet, från 61,81 procent till 60,79 procent.
Prognosen för kommunalskatteintäkterna 2022 är dock förknippad med osäkerhet p.g.a. de ekonomiska konjunktursvängningarnas konsekvenser för skatteredovisningen.
I samband med nivån för kommunalskattesatsen 2022 bör man beakta välfärdsreformens inverkan på kommunernas skatteprocent för 2023. Kommunerna kan inte självständigt besluta om kommunalskattesatsen för år 2023, utan den bildas av kommunalskattesatsen för år 2022, som sänks så att den motsvarar den procentenhetsändring som fastställts i lagstiftningen. Nedskärningen av inkomstskatteprocenten för 2023 (procentenheter) från nivån 2022 görs i samma storlek i alla kommuner i Fastlandsfinland. Enligt finansministeriets färskaste prognos uppskattas nedskärningen till -12,39 procentenheter. Denna siffra kommer dock att ändras när beredningen framskrider. Under 2023 överförs dessutom en allt större andel av avdragen i beskattningen till statsbeskattningen. Således minskar avdragen som görs i kommunalbeskattningen märkbart och samtidigt blir kommunalskatten mer effektiv (skillnaden mellan nominell och effektiv skattesats).
5.2.2 Samfundsskatt
Intäkterna från samfundsskatten år 2022 beräknas uppgå till 520 miljoner euro. Detta är 24,6 procent mindre än i prognosen för år 2021. Skatteunderlaget förutspås växa men kommunernas utdelning sjunker från nivån 2020-2021 med 10 procentenheter (från 44,3 % till 34,2 %) då statens covid-kompensationer som gjordes via skatteredovisningssystemet faller bort 2022.
Uppskattningen av beloppet för samfundsskatt 2022 baserar sig på Helsingfors andel av kommunernas utdelning 25,35 procent.
Prognosen för samfundskatteintäkterna 2022 är dock förknippad med osäkerhet p.g.a. de ekonomiska konjunktursvängningarnas konsekvenser för skatteredovisningen.
5.2.3 Fastighetsskatt
Intäkterna från fastighetsskatten beräknas år 2022 uppgå till 300 miljoner euro (den beräknade redovisningen år 2021 är 290 miljoner euro). Det föreslås att fastighetsskatteprocentsatserna i Helsingfors år 2022 hålls på samma nivå som år 2021.
Ökningen i fastighetsskatteintäkterna på 3,4 procent 2022 beror i huvudsak på att fastighetsbeståndet vuxit och skattebasen därigenom förutses öka.
De senaste åren har Helsingfors stad såväl själv som med hjälp av konsulter i ett separat projekt rett ut skillnaderna mellan informationen i Skatteförvaltningens fastighetsskattelängd och stadens egna register. Utredningarna har gett vid handen att det finns skillnader mellan uppgifterna i de olika myndigheterna register. Riktiga registeruppgifter skulle först inverka mest direkt på de beskattningsvärden som utgör grund för fastighetsskatten och därigenom på stadens fastighetsskatteintäkter och på en rättvisare fastighetsskatt från den skattskyldigas synpunkt.
Fram till oktober 2021 hade uppgifterna om närmare 2000 byggnader granskats och rättats samt skickats till Skatteförvaltningen som underlag för fastighetsbeskattningen 2022. Projektet för utveckling av registeruppgifterna hämtar enligt preliminära uppskattningar in ca 3–5 mn euro mer fastighetsskatteintäkter till Helsingfors fram till 2024. Detta ingår i de uppskattade fastighetsskatteintäkterna i ekonomiplanen 2022-2024.
Den totala reformen av fastighetsbeskattningen är enligt regeringens förhandlingsram våren 2021 avsedd att träda i kraft vid ingången av år 2023. Det är möjligt att reformen flyttas framåt med ett år bl.a. så att Skatteförvaltningen ska ha tillräckligt med tid att göra de systemändringar som reformen förutsätter.
Syftet med reformen är att markens och byggnadernas gängse värde ska beaktas bättre i beskattningen. I det nuvarande systemet släpar beskattningsvärdena efter den allmänna utvecklingen av kostnader och priser. Enligt finansministeriets beräkningar skulle beskattningsvärdet på hela landets nivå i genomsnitt närmast fördubblas och ökningen varierar beroende på byggnadstyp och region och beroende på utvecklingen av byggnadskostnaderna i det nya systemet.
Efter som det ändrade värderingssystemet regionalt orsakar såväl högre som lägre beskattningsvärde, är ett andra syfte med reformen även att ändra intervallen för skattesatser på så sätt att det en enskild kommun kan besluta om intervall som gör det möjligt att bära upp samma mängd fastighetsskatt som före reformen. Den ovannämnda principen förutsätter att den riksomfattande nedre gränsen för fastighetsskattesatser justeras.
5.3 Statsandelar
År 2022 beräknas statsandelsintäkterna ligga på 365,5 miljoner euro, enligt de uppgifter som var tillgängliga i oktober.
Totalt är nedskärningen i statens budget 2022 som gäller kommunekonomin drygt 550 miljoner euro för hela landet. Statens nedskärning i statsandelarna är ca 100 euro/invånare, alltså är konsekvensen för Helsingfors stad att den statliga finansieringen minskar med 65 miljoner euro. Innehållet av denna nedskärning beskrivs närmare i den allmänna motiveringen i början av kapitel 2.1 Den allmänna ekonomiska utvecklingen, avsnittet om kommunernas ekonomiska situation.
Den utjämning av skillnaderna i skatteintäktsunderlaget som ingår i Helsingfors statsandelar uppgår år 2021 enligt förhandsuppgifter till -375 miljoner euro. År 2021 var motsvarande summa -378 miljoner euro och år 2020 var den -376 miljoner euro. Utjämningen har under de senaste fem åren ökat snabbt (2017 var den motsvarande nivån -289 miljoner euro), och ökningen är en följd av att Helsingfors skatteintäktsunderlag har vuxit stadigt. Av Helsingfors skatteintäktsutveckling, som är bättre än i landet i genomsnitt, överförs en aning över 37 procent (Helsingfors utjämningsavdragsprocent i statsandelssystemet) till en faktor som ökar statsandelarna för kommunerna som får skatteinkomstutjämning.
Tabell 2 Skatteinkomster
| Milj. € | BSL 2020 | BDG 2021 | Prognos 2021 | BDG 2022 | BDG 2022/2021 % | BDG/ Prognos % | EP 2023 | EP 2024 |
| Kommunalskatt | 2 791,9 | 2 750,0 | 2 850,0 | 2 950,0 | 7,3 | 5,3 | 1 170,0 | 1 045,0 |
| Samfundsskatt | 519,3 | 598,0 | 690,0 | 520,0 | −13,0 | −24,6 | 380,0 | 375,0 |
| Fastighetsskatt | 254,3 | 282,0 | 290,0 | 300,0 | 6,4 | 3,4 | 310,0 | 320,0 |
| Skatteintäkter | 3 565,6 | 3 630,0 | 3 830,0 | 3 770,0 | 3,9 | −1,6 | 1 860,0 | 1 740,0 |
| Statsandelar | 479,6 | 312,0 | 321,8 | 365,5 | 17,1 | 13,6 | 269,0 | 305,0 |
| Statlig finansiering till social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet | 2 350,4 | 2 403,7 | ||||||
| Skatteintäkter och statsandelar | 4 045,2 | 3 942,0 | 4 151,8 | 4 135,5 | 4,9 | −0,4 | 4 479,4 | 4 448,7 |
5.4 Investeringar
I enlighet med stadsstrategin är investeringsnivån i budgeten är hög. Investeringsutgifterna uppgår till sammanlagt 1 089,7 miljoner euro, varav utgifterna för staden (exkl. affärsverken) i investeringsdelen är 785,1 miljoner euro. Affärsverkens investeringar uppgår till 302,9 miljoner euro och investeringsfondens investeringar till 1,7 miljoner euro.
De sammanlagda investeringsutgifterna ökar med cirka 208 miljoner euro (24 %) jämfört med 2021 års budget, och med cirka 173 miljoner euro (19 %) jämfört med 2020 års jämförbara utfall.
Stadens sammanlagda investeringsutgifter under ekonomiplaneperioden är cirka 1 075,7 miljoner euro år 2023 och uppskattningsvis 876,1 miljoner euro år 2024.
Avsnittet för budgetens investeringsdel har strukturellt ändrats så, att utvecklingar i projektområden och stadsförnyelseområden samt anslag för stora trafikprojekt ska synas tydligare. Alla investeringar i projektområden har flyttats till ett budgetmoment. Dessutom har man inrättat två nya budgetmoment för investeringar i stadsförnyelseområden och investeringar i stora trafikprojekt.
Av totalinvesteringarna år 2022 riktas cirka en tredjedel till vissa stora trafikprojekt: Spårjokern, Kronbroarna, spårvägen Fiskehamnen-Böle och norra mynningen för Sörnäs trafiktunnel. En fjärdedel av investeringarna riktas till byggnader och cirka 13 procent till kravsinvesteringar för bostads- och lokalproduktion.
Utgångspunkten för investeringsprogrammet har varit att trygga finansieringen för fortgående projekt och lagstadgad service. Med investeringarna skapar man förutsättningar för produktion av bostäder och verksamhetslokaler, en hållbar utveckling av stadsstrukturen samt för att göra centrum och lokala centrum mer lockande. En jämlik utveckling av olika områden i staden tryggas genom satsningar på stadsförnyelseområden och en mångsidig bostadsproduktion.
När det gäller nybyggnad ligger tyngdpunkten under programperioden 2022-2031 på servicebyggnader i nya projektområden och på ersättande nybyggnader. Utgångspunkten för arbetet på programmet för reparationsbyggande är att säkerställa att alla lokaler, men särskilt skolhusen och daghemmen, är användbara, sunda och säkra. Man strävar efter att sänka enhetskostnaderna i byggprojekten. För dimensioneringen av anslagen vid budgetmoment Byggnader har man proaktivt beaktat en ändring av bokföringen av reparationer av byggnadsdelar och inventarier samt för att hålla skadade lokaler användbara, på det sätt att åtgärderna vidtas med driftsanslag från och med 2022.
En betydande del av investeringarna innebär att skapa förutsättningar för bostadsproduktionsmålen i avtalet om markanvändning, boende och trafik 2020–2031 (MBT-avtalet) mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen och i det nya genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet).
Affärsverkens investeringar består i praktiken av investeringarna vid affärsverket HST, vilka uppgår till 297,8 miljoner euro. De ökade investeringarna i HST på 27 procent i budgeten 2021 beror på att flera stora spårvägsprojekt var på gång samtidigt. 191,5 miljoner euro av Affärsverket HST:s investeringar är i pågående stora spårvägsprojekt. Investeringen i projektet Spårjokern (infrastruktur, materiel, depå) är störst med 100,9 mn euro, därefter investeringen i projektet Kronbroarna 53,1 mn euro och i projektet Fiskehamnen-Böle investeras 37,5 mn euro.
I bilagorna till budgeten anges stadens och affärsverkets HST:s investeringsprogram för åren 2022-2031. Investeringsprogrammen för åren 2025-2031 efter ekonomiplaneperioden är preliminära.
Tabell 3 – Investeringar
| BSL 2020 | BDG 2021 | Prognos 2021 | BDG 2022 | BDG 2022/2021 % förändr. | förändr. % | EP 2023 | EP 2024 | |
| Investeringsdelen | 891,5 | 641,8 | 734,7 | 785,1 | 22,3 | 6,9 | 831,5 | 726,1 |
| Affärsverket företagshälsan | 0,1 | 0,2 | 0,1 | 0,3 | 121,3 | 182,0 | 0,2 | 0,0 |
| Trafikaffärsverket | 145,9 | 234,3 | 242,8 | 297,8 | 27,1 | 22,6 | 237,7 | 143,7 |
| Affärsverket servicecentralen | 0,2 | 0,4 | 0,2 | 0,3 | −25,0 | 50,0 | 0,3 | 0,3 |
| Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten | 0,3 | 0,4 | 0,4 | 0,5 | 33,3 | 33,3 | 0,3 | 0,3 |
| Affärsverket byggtjänsten | 7,0 | 4,0 | 5,7 | 4,0 | 0 | −29,8 | 4,0 | 4,0 |
| Affärsverken sammanlagt | 153,4 | 239,3 | 249,2 | 302,9 | 26,6 | 21,6 | 242,5 | 148,3 |
| Fonder | 1,7 | 0,5 | 0,7 | 1,7 | 271,5 | 125,4 | 1,7 | 1,7 |
| Alla sammanlagt | 1 046,6 | 881,5 | 984,6 | 1 089,7 | 23,6 | 10,7 | 1 075,7 | 876,1 |
5.5 Vårdreformen
I regeringsprogrammet ingår en nationell social- och hälsovårdsreform, där social- och hälsovården och räddningsväsendet ordnas på ett nytt sätt. Riksdagen antog lagarna den 23 juni 2021 och republikens president stadfäste lagarna om reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet den 29 juni 2021.
Hela landet är indelat i 21 välfärdsområden och dessutom ansvarar Helsingfors fortfarande som enda kommun själv för ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet i sitt område, och hör inte till något välfärdsområde.
Nyland är indelat i fem regioner: Västra, Östra och Mellersta Nyland, Vanda och Kervo samt Helsingfors. För tjänster på specialnivå finns det fem samarbetsområden i Finland.
Vårdreformens införandelag och de övriga lagarna som hör till samma helhet trädde i huvudsak i kraft den 1 juli 2021. I införandelagen föreskrivs om ikraftträdandet av lagen om välfärdsområden, lagen om ordnande av social- och hälsovård, lagen om ordnande av räddningsväsendet samt lagen om ordnande av social- och hälsovården och räddningsväsendet i Nyland.
Lagarna om finansiering av välfärdsområden, statsandel för kommunal basservice, ändring av lagen om elev- och studerandevård, ändring av hälso- och sjukvårdslagen, ändring av socialvårdslagen, ändring av lagen om Kommunernas garanticentral, inkomstskatteskalan för 2023, ändring av lagen om skatteredovisning, ändring av 30
i lagen om Skatteförvaltningen, ändring av konkurrenslagen och statens revisionsverk träder i kraft 1.1.2023.
De viktigaste ändringarna i lagstiftningen som har att göra med vårdreformen gäller ur ett ekonomiperspektiv den statliga finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet, nedskärningen i kommunalskattesatsen, sänkningen i kommunernas utdelning av samfundsskatten samt skyldigheterna att särredovisa budgeten och bokslutet.
Kostnaderna för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet överförs från kommunerna till finansieringsbas för välfärdsområdena. Majoriteten av finansieringsbasen bildas av nedskärningen i Kommunalskattesatsen. Kommunernas skattebas påverkas dessutom av sänkningen i kommunernas utdelning av samfundsskatten. Kommunerna kan inte självständigt besluta om kommunalskattesatsen för år 2023, utan den bildas av kommunalskattesatsen för år 2022, som sänks så att den motsvarar den procentenhetsändring som fastställts i lagstiftningen.
Inkomsterna från social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet i välfärdsområdena består i huvudsak av statsandelar med allmän täckning. Övriga inkomster inflyter av klientavgifterna. I välfärdsområdena bestäms finansieringen av social- och hälsovårdstjänsterna i huvudsak utifrån behovsfaktorer och finansieringen av räddningsväsendet till stora delar utifrån antalet invånare. Nivån på finansieringen för välfärdsområdena år 2023 och år 2024 grundar sig på föregående års kostnader för social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet. I finansieringen för år 2023 och år 2024 beaktas dessutom ändringen i servicebehovet till fullt belopp samt förändringen i kostnadsnivån utifrån välfärdsområdesindexet. Från och med år 2025 beaktas 80% av förändringen i servicebehovet och förändringen i kostnadsnivån utifrån välfärdsområdesindexet.
Med statlig finansiering ska man finansiera alla tjänster som omfattas av organiseringsansvaret på en tillräcklig nivå som fastställs i grundlagen. Med statlig finansiering finansieras de nuvarande social- och hälsovårdstjänsterna (inklusive HUS), räddningsväsendets tjänster, stöd- och lokaltjänsterna samt systemen. Hur finansiering riktas för olika användningsändamål fastställs i budgeten och resultatbudgeten.
Lagstiftningen förutsätter att Helsingfors särskiljer social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet som finansieras med statlig finansiering i stadens budget. På så sätt tryggas jämförbarheten med andra välfärdsområden, eftersom Helsingfors som stad, till skillnad från resten av landet, sköter uppgifter inom välfärdsområdet.
För social- och hälsovården och räddningsväsendet i Helsingfors bildas en ingående balansräkning 1.1.2023, som grundar sig på bokföringens bokföringsvärden 31.12.2022. Den ingående balansräkningen bildas av de tillgångs- och kapitalposter som kan hänföras till social- och hälsovårdens och räddningsväsendets uppgifter, med undantag för lokaler som ingår i anläggningstillgångar.
Verksamhetslokalerna som används av social- och hälsovården och räddningsväsendet och som ägs av staden förblir i stadens ägo, och lagstiftningen medför ingen skyldighet för Helsingfors att bolagisera verksamhetslokalerna. Bolagiseringsskyldigheten enligt kommunallagen kvarstår när staden är verksam i ett konkurrensläge på marknaden. Verksamhetslokaler hyrs internt för social- och hälsovården och räddningsväsendet.
I Helsingfors stads ekonomiplan 2022–2024 ingår en uppskattning för åren 2023 och 2024 om stadens skatte- och statsandelsinkomster i situationen efter vårdreformen, då den lagenliga nedskärningen i kommunalskattesatsen 2023 har genomförts (uppskattning hösten 2021 12,39 procentenheter) och kommunernas utdelningsandelar av samfundsskatten har sänkts för år 2023 (cirka 1/3) och kommunernas statsandelar har minskats med delar som motsvarar social- och hälsovårdsfunktionerna.
Staten använder de ovanbeskrivna nedskärningarna i kommunernas skatter och statsandelar till att finansiera funktionerna i social- och hälsovården samt räddningsväsendet, vars finansieringsansvar överförs till staten.
I Helsingfors stads ekonomiplan 2022–2024 har man för åren 2023 och 2024 beräknat på stadens resultaträkning, på raden för statsandelar, den statliga finansiering som Helsingfors får för funktionerna i social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Den här statliga finansieringsandelen höjer resultaträkningens statsandelstal för år 2023 till en nivå på över 2,6 miljarder euro och för år 2024 till en nivå på över 2,7 miljarder euro.