3. Stadsmiljösektorn

1 000 €	Förbrukning 2020	Budget 2021	Prognos 2021	Förslag 2022	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Inkomster sammanlagt	1 097 585	1 058 763	1 077 195	1 117 972	1 121 655	1 173 880	1 207 316
Utgifter sammanlagt	784 803	825 999	843 137	927 855	905 957	945 051	980 564
Överskridningsrätter		284
Verksamhetsbidrag	312 782	232 764	234 058	190 117	215 698	228 829	226 752
Avskrivningar	266 542	267 986	261 557	269 130	269 130	271 930	274 118
Räkenskapsperiodens resultat	46 240	−35 222	−27 499	−79 013	−53 432	−43 102	−47 367
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	46 240	−35 222	−27 499	−79 013	−53 432	−43 102	−47 367
Förändring, %
Inkomster		−3,5	1,7	5,6	5,9	4,7	2,8
Utgifter		5,2	2,1	12,3	9,7	4,3	3,8

Centrala prioriteringar i budgeten 2022 och sammandrag

Stadsmiljösektorns fyra viktigaste prioritetsområden 2022 är:

• Hållbar utveckling av stadsstrukturen
• Tryggande av en jämlik utveckling av olika områden
• Främjande av de åtgärder som lokalstrategin förutsätter
• Värnande om den ekologiska hållbarheten och beredskap inför klimatförändringen.

I sektorn skapas förutsättningar för en hållbar utveckling av stadsstrukturen, utvecklas attraktiviteten i centrum och områdescentrum och skapas verksamhetsförutsättningar för företag.

Jämlik utveckling av stadens olika områden tryggas genom satsningar på stadsförnyelseområdena, mångsidig bostadsproduktion och områdenas attraktivitet och användbarhet, med beaktande av olika användargrupper.

Förutseendet av stadens behov av lokaler, lokalernas långsiktighet och miljövänligheten i byggandet och användningen av lokaler förbättras med hjälp av åtgärderna i lokalstrategin. Målet är att utveckla egendomshanteringen i en mer strategisk riktning genom att göra investeringar i rätt tid, hantera det eftersatta underhållet och förbättra förståelsen om underhållets andel av lokalkostnaderna.

Sektorn värnar om den ekologiska hållbarheten och förbereder sig för klimatförändringen genom att genomföra åtgärderna i programmet Kolneutralt Helsingfors, genom att stärka den cirkulära ekonomin och trygga naturens mångfald.

Hissunderstöden som staden har betalat slopas.

Beskrivning av verksamheten

Stadsmiljösektorn lyder under stadsmiljönämnden. Nämnden har två sektioner: sektionen för byggnader och allmänna områden och miljö- och tillståndssektionen. Stadsmiljösektorn sköter planeringen, byggandet och underhållet av stadsmiljön i Helsingfors samt byggnadstillsyn och stadsmiljötjänster Sektorn uppdelas i fyra servicehelheter.

Markanvändning och stadsstruktur ansvarar för att skapa och tillhandahålla verksamhetsförutsättningar för att stadsmiljön ska utvecklas och vara trivsam och för att strukturerna i den ska vara funktionella. Servicehelheten är indelad i fem tjänster: Markanvändningens översiktsplanering, Detaljplanläggning, Markegendomens utveckling och tomter, Trafik- och gatuplanering samt Stadsrums- och landskapsplanering.

Tjänster och tillstånd tillhandahåller stadsmiljöns tjänster. Servicehelheten är indelad i fem tjänster: Invånar- och företagstjänster, Stadsmätningstjänster, Parkeringsövervakning och parkeringstjänster, Byggnadstillsynstjänster och Miljötjänster.

Byggnader och allmänna områden (Rya) ansvarar för att stadsmiljön blir byggd och är användbar. Servicehelheten ansvarar för förvaltningen av den byggda egendomen, lokaltjänsterna, underhållet av gator och parker, byggherreverksamheten och bostadsproduktionen. Byggnader och allmänna områden är indelad i tre tjänster: Lokaler, Allmänna områden och Bostadsproduktion.

Förvaltnings- och stödtjänsterna erbjuder stöd- och förvaltningstjänster till stadsmiljösektorn. Servicehelheten Förvaltnings- och stödtjänster omfattar följande tjänster: Förvaltningstjänster och juridiska tjänster, Personaltjänster, Ekonomi- och planeringstjänster, Dataförvaltningstjänster, Kommunikationstjänster och Upphandlingstjänster.

Väsentliga förändringar under budgetåret enligt servicehelhet och tjänst

(1 000€) 3 10 01	Utgifter	Andel av utgifterna på budget­- momentet %	Föränd­ring från året innan €	Föränd­ring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Stadsstruktur	203 546	100 %	5 120	2,6 %	I omkostnaderna har man beaktat kostnaderna för staden gemensamma digitala tjänster, vars kostnader överförs till sektorerna från och med 2022.
Markanvändning och stadsstruktur	42 944	21,1 %	673	1,6 %	Ändring i kostnadsnivån, BM-programmet
Tjänster och tillstånd	43 057	21,2 %	1 528	3,7 %	Ändring i kostnadsnivån, ökning i volymen, (livsmedelstillsyn), BM-programmet, kreditförluster från parkeringsövervakningen
RYA allmänna områden	87 932	43,2 %	1 844	2,1 %	Ändring i kostnadsnivån, ökning i volymen, hantering av det eftersatta underhållet, köp av Stara (besparingar)
Förvaltnings- och stödtjänster	29 613	14,5 %	1 075	3,8 %	Ändring i kostnadsnivån, ICT-utveckling, ändringar i debiteringen av den digitala basens centraliserade tjänster

(1 000€) 3 10 02	Verksamhets- ­bidrag	Andel av budget­- momentets verksamhets- bidrag %	Föränd­ring från året innan €	Föränd­ring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Byggnader	215 699	100 %	-21 102	-8,9%	Ändringar mellan investerings- och driftsekonomin enligt bokföringslagen, kostnader för tillfälliga lokaler

(1 000€)	Verksamhets- ­bidrag	Andel av budget- ­momentets verksamhets- bidrag %	Föränd­ring från året innan €	Föränd­ring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Bostads-produktion	6 543	100 %	0	0,0 %

Hur stadens strategiska mål genomförs

Stadsstrategin 2017-2021

Stadsmiljösektorn skapade under den föregående strategiperioden förutsättningar för stadens tillväxt med hjälp smidig planläggning, tomtöverlåtelse, beviljande av bygglov och byggherreverksamhet. Som en del av den här processen planerades och utvecklades trafiksystemet (bl.a. Kronbroarna, Spårjokern), byggdes projektområden (Busholmen, Fiskehamnen, Kronbergsstranden, Ilmala). Därtill lät man bygga cirka 1 500 bostäder per år som egen produktion. Med hjälp av det markpolitiska programmet granskades och förnyades riktlinjerna för Helsingfors stads markanvändning.

Stadens tillväxt resulterade i fler gator och grönområden som ska underhållas. Genom effektiviserat vinterunderhåll strävade man efter att förbättra förutsättningarna för cykelåkning och gång också under vintersäsongen. Coronapandemin ökade betydelsen av allmänna områden, särskilt parker och närnaturen, för stadsbornas välmående och hälsa, och stadsmiljösektorn ser under hela strategiperioden till att fler allmänna områden byggs ut då staden växer, men också att de underhålls för att bevara deras användbarhet och stävja det eftersatta underhållet.

Helsingfors äger ca 2 000 byggnader och stadsmiljösektorn ansvarar för hanteringen av byggnadernas livscykel. Under den gångna strategiperioden godkändes en lokalstrategi med riktlinjer för planeringen, byggandet och underhållet av lokaler. Som mål ställdes att lokalerna ska vara omformbara, underhållbara, sunda och ekonomiska. Byggnaderna har ett eftersatt underhåll på över en miljard euro, som Helsingfors stad försökte hantera genom långsiktig planering av investeringar och konsekvent underhåll.

Klimatförändringen utmanade stadsmiljösektorn på många sätt. Åtgärderna i programmet Kolneutralt Helsingfors gällde såväl trafiken som byggandet och användningen av byggnader, och de kom till uttryck både i de olika faserna av bostadsproduktionsprocessen som i lokalstrategin. Bland annat främjandet av den cirkulär ekonomin, byggnadernas energiprestanda och hållbara trafiklösningar stödde Helsingfors stads mål om koldioxidneutralitet.

Stadsstrategin 2021-2025

En funktionell och vacker stad

Genomförandeprogrammet för generalplanen uppdateras och beredningen av delgeneralplanerna inleds för att man ska kunna skapa markanvändningsmässiga förutsättningar för genomförandet av nätverksstaden med spårtrafik och utvidgningen av innerstaden i enlighet med målet i Generalplan 2016. Delgeneralplaner utarbetas för Västerledens område och området vid Lahtisleden (inklusive Viksstranden) och för Östersundom. I uppdateringen av genomförandeprogrammet för generalplanen ges ännu större prioritet både åt att möjliggöra service och trygga naturvärden.

År 2023 är avsikten att det utifrån målet i BM-programmet byggs 8 000 nya bostäder i Helsingfors. År 2022 ska man förbereda sig på att skapa förutsättningar med hjälp av bland annat planläggning, tomtöverlåtelse, egen byggherreverksamhet och programmering av investeringar samt utveckling av hela bostadsproduktionsprocessen. Även de markpolitiska riktlinjerna kommer att styra de åtgärder som är viktiga med tanke stadens tillväxt under de kommande åren.

De långsiktiga detaljplaneläggningsprojekten, dvs. stadsboulevarderna, stadsförnyelseobjekten, kompletteringsbyggandet samt utvecklandet av centrum stöder sig på och genomför strategins kunskapsbas. Ett spetsprojekt utöver stadsförnyelseobjekten och stationernas omgivningar är en ökning av livskraften i innerstaden och centrum med hjälp av stadsplanering. Kompletteringsbyggandet främjas överallt i staden, i synnerhet i stationernas omgivningar, längs med Spårjokern och metrostationernas omgivning.

Pandemin har förändrat sätten att använda staden. Utvecklandet av upplevelserna och trivseln i centrum är mycket viktigt för att stödja livskraften. En ekonomiskt hållbar stadsutveckling stöds genom att man skapar mångsidiga verksamhetsförutsättningar för företagen. Stadskärnans och områdescentrumens attraktivitet utvecklas och man reagerar på förändringar i förhållandet mellan efterfrågan och utbudet på affärslokaler. En utvecklingsbild utarbetas för kärncentrum, och utifrån den ”projekteras” de viktigaste utvecklingsobjekten för markanvändningen i kärncentrum på så sätt att de stöder utvecklandet av ett ”promenadcentrum” i enlighet med stadsstyrelsens beslut 2021. Markanvändingsmässiga förutsättningar för omorganiseringen av hamnverksamheten skapas i enlighet med stadsfullmäktiges beslut 2021.

”Placemaking”-verksamheten för gemensam användning av stadsrummet inleds. De första försöken i stadsrummet genomförs i stadsförnyelseområden, i utvalda stationsomgivningar och andra centrala offentliga stadsrumsobjekt tillsammans med invånarna och andra aktörer i områdena.

Utvecklingsarbetet Fungerande gatuprojekt för att minska olägenheterna från gatuarbetsplatser fortsätter. I den fortsatta utvecklingen läggs fokus särskilt på samverkan i stora gatuprojekt, avtalsstyrning av volymprojekt och konsekvensbedömning av byggplatser.

Kompletteringsbyggandet främjas utifrån de markpolitiska riktlinjerna som godkändes år 2021, och genom att öka marknadsföringen till husbolag och förtydliga kundstigen för husbolag som är intresserade av kompletteringsbyggande.

Smarta trafiklösningar utgör grunden för en smidig vardag

Förverkligandet av en nätverksstad med spårtrafik i enlighet med Generalplan 2016 fortsätter genom främjande av planeringen och genomförandet av snabbspårvägsprojekten.

Åtgärderna i utvecklingsprogrammet för cykeltrafiken genomförs enligt överenskommelse. Utvidgandet av nätverket för effektiviserat vinterunderhåll av gångvägar och cykelleder fortsätter för att öka andelen hållbara färdsätt.

Konst och kultur gör gott

Genomförandet av Helsingfors havsstrategi och utvecklandet av verksamhetsmodellerna fortsätter i samverkan med de andra sektorerna. I enlighet med strategin förbättras servicen på öarna, vilket gör det möjligt att utvidga antalet besökare.

Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet

Stadens egen rimligt prissatta bostadsproduktion samt nybyggandet och ombyggnaderna i Helsingfors stads bostäder Ab:s bostäder tryggas. Sektorn deltar i förebyggandet av segregationen genom att man i enlighet med stadens programmering förverkligar olika upplåtelseformer och mångsidig bostadsproduktion i Helsingfors i stor utsträckning i olika stadsdelar.

En likvärdig behandling av områdena säkerställs genom underhållsåtgärder.

Ambitiöst klimatansvar och naturskydd

Uppdateringen av miljöpolitiken har beretts under åren 2019–2021 och genomförandet av den uppdaterade miljöpolitiken börjar år 2022. Uppdateringen av sektorns miljöprogram som preciserar strategin inleds under hösten 2021 med iakttagande av principerna i den nya stadsstrategin och med beaktande av läget i fråga om uppdateringen av stadens miljöpolitik samt innehållet i det nya programmet Kolneutralt Helsingfors. I beredningen av åtgärderna som vidtas vid implementeringen av den nya strategin eftersträvas en bättre koppling till miljöledningen så att de åtgärder för ekologisk hållbarhet som antecknats i sektorns tjänster följs upp på ett noggrannare sätt och omfattas av miljöledningen. Energirenässansen som inleddes år 2021 fortsätter.

Målen och åtgärderna i programmet Kolneutralt Helsingfors har till stor del integrerats i alla processer i tjänsten lokaler. Energieffektiviteten samt utsläppskonsekvenserna och den cirkulära ekonomin beaktas i planeringen av lokalnätet och när man avstår från lokaler, i genomförandet av byggprojekt samt i verksamheten och servicen under byggnadernas användningstid.

De allmänna reserveringsvillkoren för bostadstomter, koldioxidsnåla grundläggningsmetoder och utnyttjandet av jordvärme har utvecklats för att främja målen i programmet Kolneutralt Helsingfors.

Green Deal-avtalet om utsläppsfria arbetsplatser som hänför sig till målet Kolneutralt Helsingfors ställer krav på minskning av utsläppen från arbetsplatserna.

I allmänna områden tar man i bruk energisparande teknik för att stävja klimatförändringen. Gamla belysningsanordningar i allmänna områden byts ut mot energisnåla led-versioner, vars effektivitet styrs enligt ljusbehovet. Även andra anordningar som betjänar allmänna områden överförs till fjärradministration.

Åtgärder för ekologisk hållbarhet i underhållet är bl.a. bekämpning av invasiva arter, ökning av den cirkulära ekonomin, främjande av användningen av hållbara färdsätt och friktionsdäck samt beredskap inför snörika vintrar, stormar, översvämningar och torka.

Verksamheten som följer planeringsprocessen för dagvatten (under beredning år 2021) både främjar den ekologiska hållbarheten och förbättrar beredskapen inför utmaningar som klimatförändringen orsakar, såsom kraftiga regn och perioder med torka.

Handlingsprogrammet för tryggande av naturens mångfald i Helsingfors (LUMO) och de utredningar som presenteras i det har konsekvenser för de olika tjänsternas verksamhet. Efter att generalplan 2016 godkändes har man utarbetat nätverket av skogar och trädbevuxna områden. Ängsnätverket färdigställs år 2021 och det blåa nätverket som gäller småvatten blir färdigt år 2022.

Koordineringen och utvecklingen av hanteringen av stadens massor (jordmassor, rivningsmaterial) fortsätter enligt det uppdaterade utvecklingsprogrammet för utnyttjande av massor och det därtill hörande åtgärdsprogrammet. Genom återvinning av material uppnås miljöfördelar och kostnadsbesparingar.

Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag

Verksamhetsmodeller för kundservicen efter coronan tas i bruk och utvecklas vidare. Sådana är bland annat utveckling av sådana processer för elektroniska tjänster som nya sektorspecifika, stadsgemensamma eller riksomfattande system tillåter, utredning av möjligheterna att använda robotar och utvidgning av den tjänst som tillhandahålls med tidsbeställning. Verksamheten utvecklas också genom datadrivet ledarskap, så att man på ett bättre sätt än tidigare använder befintlig data om kundernas användning av tjänster samt genom att samla in kundförståelse och mäta våra mål i anslutning till ärendehantering och stadserfarenhet på ett tydligare och mer övergripande sätt än tidigare.

Genomförandet av sektorns digitaliseringsprogram fortsätter i enlighet med sektorns projektmodell och förberedelser görs med tanke på en uppdatering av digitaliseringsprogrammet. Datahanteringen och det datadrivna ledarskapet utvecklas särskilt genom att den byggda egendomen och trafikanordningarnas egendomshantering utvecklas. Främjandet av smart trafik får en betydande tilläggssatsning genom en dataplattform för trafikstyrning och -planering och ett lägesbildssystem.

Helhetsprocessen för byggandet förstärks med projekt som håller på att färdigställas, som stöder byggandets digitalisering från planläggning till underhåll. Användningen av datamodeller främjas med utbildningar men också genom att beakta användningen av datamodeller under hela byggprocessen och som en del av utvecklandet av informationshanteringen.

Under år 2022 tar man också i bruk digitaliseringslösningarna i återhämtningsprogrammet; en tjänst för evenemangsanmälan, ett statistikverktyg som främjar förebyggandet av segregation och den smarta stadsvägledningens lösningar som främjar stadens företagsverksamhet.

Ett strategiskt program för geografiska data har inletts i början av år 2021. Omfattande utnyttjande av geografiska data, ett funktionssätt som bygger på datamodeller och utvecklingen av stadsmodeller kopplas till varandra i hanteringen av den byggda miljön.

En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt

Lokalbeståndet sköts genom servicenätets kvalitativa värden på ett ekonomiskt hållbart sätt. Följande kriterier tas fram: på vilka grunder lokalbehoven förverkligas i eget ägo, på vilka grunder det primära alternativet är uthyrning och hur underhållet ordnas i båda fallen.

Utarbetandet av programmet Korjauvelan haltuunotto (kontroll över det eftersatta underhållet) har inletts och det preliminära fastställandet görs före utgången av år 2021. Programmet innehåller både en investeringsplan och en plan för avstående. Det egentliga programmet färdigställs före utgången av år 2022.

En underhållsplan (PTS) utarbetas för alla nybyggnads- och renoveringsprojekt som färdigställs år 2022 samt för alla objekt som färdigställts inom 10 år (nybyggnader och grundliga renoveringar).

Schemat för modellen med intern hyra har preciserats och de ändringar som görs i modellen genomförs i två faser. Som en del av reformen av hyresmodellen korrigeras det nuvarande tillvägagångssättet så att det stämmer överens med bokföringslagen, varvid de bas- och årsreparationsprojekt som tidigare finansierats genom investeringar överförs till en del av driftsekonomins budget för reparation och underhåll.

För att påskynda försäljningen förtydligas och effektiviseras samarbetsprocesserna med planläggningen, utvecklingen av markanvändningen och fastighetsutvecklingen. De förnyade arrendeprinciperna för bostadstomter och företagstomter tas i bruk.

Omfattningen av det konkurrensutsatta området ökas för att målen i servicestrategin för den tekniska branschen ska uppnås. I målbilden för underhållet av allmänna områden utgör Staras produktion cirka 50 % av helhetsytan för underhållet av stadens allmänna områden. I nuläget är Staras andel cirka 70 % och minskningen enligt detta cirka 670 hektar. Minskningen i antalet områden som underhålls av Stara sker enligt serviceavtal som ska förnyas gradvis i slutet av åren 2022–2024. De konkurrensutsatta områdesentreprenaderna i Kårböle och Skomakarböle inleds under hösten 2022.

I och med genomförande Helsingfors stads nya upphandlingsstrategi stärks det strategiska ledarskapet av sektorns upphandlingar. Samtidigt ökar det ekologiska, sociala och ekonomiska ansvarets roll i upphandlingsprocesserna. Målet är att systematisera ansvaret och genomslagskraften per upphandlingskategori. Upphandlingar digitaliseras och automatiseras och man tar i bruk mätare för ekonomisk ansvarsfullhet.

Väsentliga förändringar i omvärlden 2022

Lagstiftning

Ändringen av markanvändnings- och bygglagen (MBL) pågår och det är ännu oklart hur den kommer att påverka verksamheten år 2022. Ändringen av MBL kan förutsätta ändringar bland annat av stadens nuvarande praxis för markanvändningsavtal och ställa krav på ökad växelverkan vid utarbetandet och genomförandet av stadens markpolitiska åtgärder. Ändringen av MBL kan medföra en ny, lagstadgad plan: grönstruktur. Arbetet med att förnya Helsingfors byggnadsordning kommer troligen att inledas under hösten 2021 och målet är att arbetet färdigställs samtidigt då MBL ersätts med en ny lag.

Under beredning är de utifrån EU-direktiven (bredbandsdirektivet, teledirektivet) utfärdade Sambyggnadslagen och Traficoms föreskrift som kompletterar den, samt en ändring av lagen om tjänster inom elektronisk kommunikation. Dessa förutsätter åtgärder, resurser och omfattande samarbete inom sektorn.

Beredningen av en eventuell helhetsreform av underhållslagen (lagen om underhåll och renhållning av gator och vissa allmänna områden) inleds troligen under år 2022.

I och med reformen av livsmedelslagen tas det från och med år 2022 ut en årstillsynsavgift (150 €/aktör) som ökar inkomsterna. Årstillsynsavgiften har motiverats med ökad rådgivning till aktörerna, vilket inte de nuvarande resurserna tillåter. Därför riktas tilläggsresurser till rådgivningen. Social- och hälsovårdsministeriet bereder för regeringen en proposition om att den avgiftsbelagda tillsynen som utförs med stöd av hälsoskyddslagen ska bli årsavgiftsbelagd.

Den nya fastighetsskattelagstiftningen är under beredning och den kommer antagligen att tillämpas i 2023 års beskattning. Ett prioritetsområde under de närmaste åren är att uppdatera uppgifterna i byggnads- och lägenhetsregistret i fråga om gamla byggnader, så att fastighetsskattebasen och rättvisan i beskattningen ökar.

Förändringar i omvärlden

Enligt BM-programmet som godkändes i november 2020 stiger stadens mål för bostadsproduktionen från och med 2023 till 8 000 bostäder per år, vilket innebär en ökning på cirka 15 procent i fråga om projekt som genomförs på stadens mark. Ändringen av BM-programmet förutsätter dessutom att bostadstomternas reserveringsbestånd utvecklas i fråga om fördelningen av finansierings- och besittningsformerna. Ökningen och ändringarna i målet ska beaktas redan under budgetåret.

Stadens eget bostadsproduktionsmål stiger från 1 500 bostäder till 2 000 bostäder. En ökning av produktionen med cirka en tredjedel jämfört med nuläget förutsätter att både de egna personalresurserna och personalresurserna som skaffas som köptjänster ökas. Antalet ombyggnader ökar i enlighet med ökningen i ombyggnadsbehovet i underhållsplanen för Helsingfors stads bostäder Ab, kalkylmässigt ungefär lika mycket som den ökning av nyproduktionen som stadsfullmäktige fattat beslut om. På den nuvarande nivån förbereder man sig fortfarande i fråga om produktionen som säljs bland annat på längre försäljningstider samt på eventuella vederlagskostnader från osålda färdiga bostäder och ökande marknadsföringskostnader. Dessutom bereder man sig på en måttlig räntehöjning.

Kompletteringsbyggandets andel av detaljplaneläggningen kommer att öka avsevärt under år 2022 och därefter. Kompletteringsplanläggningen är långsammare än planläggningen på helt nya områden. Ofta är det tomtspecifikt. Beslutsfattandet och växelverkan förutsätter fler utredningar än tidigare. Bland annat buller- och luftkvalitetsfrågorna kommer sannolikt att framhävas mer än tidigare. Nytt tänkande krävs i ordnandet av växelverkan och bland annat i användningen av digitala verktyg. Kompletteringsbyggandet ökar också behovet av markpolitiska åtgärder och tvingar att förnya verksamhetsmodellerna för tomtöverlåtelse. Inom kompletteringsbyggandet ökar också landskapsplaneringens betydelse ytterligare. I den allt tätare staden skapar byggandet ett tryck för hållbara och ekologiska lösningar i både landskaps- och naturfrågor.

Omvärlden påverkas av byggandet av spårstaden och de stora infrastrukturprojekten (inklusive allianser) som hör till den. Samtidigt utmanar de stora trafikprojekten resursernas tillräcklighet. Utöver investeringsanslagen behövs också kunnig personal som ansvarar för genomförandet av dessa investeringar. Kompletteringsbyggandet och ändringarna i trafiksystemet förutsätter grundlig växelverkan i området, för att beslut om ändringarna ska kunna fattas.

Utvidgningen av de byggda områdena och underhållsuppgifterna och ökningen i antalet evenemang och besökare ökar kostnaderna för underhållet. De nya objekten som färdigställs är mera tekniska och tätare byggda än tidigare, varför de är dyrare att underhålla. Till underhållets ansvar överförs också Nordsjötoppens rekreationsområde (100 ha) och ängarna och gång- och cykellederna på Malms tidigare flygplats (130 ha). I enlighet med servicestrategin för den tekniska branschen ökar den konkurrensutsatta entreprenaden med nästan hundra procent. Beställarens arbetsmängd ökar avsevärt med anledning av ändringarna. Ändringarna i kostnadsindex för bygg- och råmaterial påverkar de fleråriga entreprenadpriserna, både för privata entreprenörer och Stara.

Lagstiftningen om bekämpning av invasiva arter förutsätter att vresros inte längre får odlas från och med 1.6.2022. Förbudet mot försäljning av bekämpningsmedlet glyfosat träder i kraft från början av år 2023. Övergången till ersättande lösningar såsom mekanisk bekämpning av ogräs, uppvärmning och brännande sker under åren 2021–2023. De ersättande lösningarna är betydligt dyrare än de nuvarande.

Genomförandet av det omfattande åtgärdsprogram som ingår i principerna för snöbehandlingen och den fortsatta utvecklingen av innovationsprojekten för snöbehandling förutsätter resurser och säkerställande av finansieringen.

Allt mer ny teknik kommer till allmänna områden (bl.a. tunnlar, pumpstationer, trafikteknik, mark-, evenemangs- och kioskelektricitet för båtar). Föråldrad teknologi som används i föråldrade system orsakar behov att ändra och förnya systemen.

Användningen av de nya genomförandeformerna (allians, offentlig privat samverkan, STk - dvs. en planera och genomför -entreprenad inkl. en planeringsfas) fortsätter. Den minskande egna personalen kan genom utbildning utföra det arbete som är nödvändigt med tanke beställarverksamheten, och de övriga uppgifterna köps av konsulter och entreprenörer.

Antalet OmaStadi-projekt ökar, eftersom man i den pågående omgången har kombinerat två års finansiering. Det här påverkar också serviceproduktionen när OmaStadi ges prioritet i förhållande till andra projekt. Projekten som genomförs ökar underhållets kostnader.

HRM har inlett ett flerårigt projekt för att avstå från blandavloppssystem i innerstaden. Det här förutsätter att man reagerar och deltar, och att sektorn planerar dagvatten som hör till dess ansvar.

På grund av coronaviruset förbereder man sig på att antalet användare i parkerna ökar, vilket ökar i synnerhet kostnaderna för renhållningen. På grund av ökningen i antalet användare slits konstruktionerna, utrustningen och växtligheten mera. Biverkningarna minskar oundvikligen trivseln i parkerna.

På hyresbostadsmarknaden har bostadsutbudet ökat och kunderna är allt mer krävande i fråga om bostadslägenheternas skick. Därför effektiviseras försäljningen av lägenheter som blir tomma med syfte att minska bostadsbeståndet på den fria marknaden och frigöra det bundna kapitalet.

Det livliga byggandet, stadens tillväxt och den omfattande ökningen i användningen av geografiska data vid de olika sektorerna hela livscykelhanteringen av miljön och den byggda egendomen påverkar i betydande grad arbetsbehovet och efterfrågan på tjänster. Tryggandet av bostadsproduktionen, arbetstillfällena och servicenätet förutsätter kontinuitet i beviljandet av bygglov. Tillståndsprocessen utvecklas så att den blir smidigare och effektivare.

Risker och osäkerhetsfaktorer i omvärlden

Då anslag i enlighet med BM-programmet riktas med betoning på områden där befolkningstillväxten ökar kostnaderna på det mest direkta sättet (ökning i bostadsproduktionen), finns det en risk för att det övriga tryggandet av förutsättningar för tillväxt i allmänna områden blir utan tillräckliga ekonomiska resurser. Då volymen inom underhållet av allmänna områden blir större, ökar de behövliga finansieringsresurserna mer än den allmänna kostnadsutvecklingen.

Utöver ökningen av ytan som underhålls behövs en tillräcklig tilläggsfinansiering för att hantera det befintliga eftersatta underhållet. Anslagen för ombyggnad och underhåll av allmänna områden har inte ökat i samma proportion som den egendom som underhålls, vilket leder till en ohållbar ökning av det eftersatta underhållet. Ökningen av det eftersatta underhållet syns i allt svårare ombyggnader och allt flera nödreparationer av konstbyggnader, särskilt broar. Med den nuvarande finansieringsnivån för underhåll har man vid inspektioner som utförs i enlighet konsumentsäkerhetslagen bl.a. konstaterat att antalet riskfaktorer som orsakar fara på lekplatser i parker ökat på ett oroväckande sätt.

För att dämpa ökningen av driftsutgifterna utarbetar man utifrån den tekniska servicestrategin och en gynnsam utveckling av enhetskostnaderna mål enligt vilka Staras tjänster i fortsättningen upphandlas. Den här åtgärden vidtas för att bidra till att säkra att driftsanslagen för de allmänna områdena är tillräckliga. Genomförandet av målet är förenat med risker, bland annat huruvida de gällande avtalen kan uppdateras så att de motsvarar den nya eftersträvade prisnivån.

Den stora efterfrågan inom byggandet har lett till stor efterfrågan på byggmaterial och arbetskraft, vilket i sin tur har höjt kostnaderna för anskaffningen av dem. Kostnadsökningen utgör en betydande risk för tillräckligheten av investerings- och driftsekonomins budgetfinansiering.

Finansieringen för Helsingfors designår och finansieringen som hänför sig till personalutgifterna för koordineringen av OmaStadi-projekten är fortfarande öppna och ingår inte i budgetförslaget.

Snörika vintrar, översvämningar, torka och stormar är betydande riskfaktorer. Det har utarbetats beredskapsplaner för extrema väderfenomen, utifrån vilka man inleder åtgärder med hjälp av tilläggsfinansiering.

Anslagen för nybeläggningar av trafikområden (asfalt, stenar) har minskat med 30% under de senaste. På grund av den kraftiga minskningen av anslaget är det möjligt att förnya beläggningen endast på gatorna som är i allra svagaste skick.

Om anslagen för husbyggnadsprojekt inte räcker till för att täcka investeringsplanen i programmet för hantering av det eftersatta underhållet, och avståendena inte kan genomföras i enlighet med programmet, så kommer det eftersatta underhållet att öka även i fortsättningen.

Byggnadernas genomsnittliga konditionsklass är svag. En del av byggnaderna är inte trygga och hälsosamma fram till det programmerade ombyggnadsprojektet. Behovet av tillfälliga lokaler som orsakas av problem med inomhusluften ökar, likaså kostnaderna för dem. Kostnaderna för reparationer och åtgärder som tryggar användningen ökar. Kundsektorerna ska samordna och leda behoven som hänför sig till lokalerna på längre sikt och förbinda sig till lokalerna för en längre tid. Annars leder detta till att behovet av uthyrning av lokaler utifrån ökar och till kostnaderna ökar då de egna lokalerna blir tomma i allt större utsträckning.

Byggandet av en spårstad förutsätter investeringar och resurser. Om de tas bort från den övriga verksamheten finns det en risk att kompletteringsbyggandet inte framskrider på önskat sätt.

Det finns en ökande efterfrågan på kompetens inom hanteringen av miljöfrågor. Miljöfrågornas betydelse ökar kraftigt och även förväntningarna på städerna och sektorn i fråga om beaktandet av dessa har ökat. På lång sikt har den tilltagande miljökrisen identifierats som en betydande ändringsfaktor, men sektorns färdigheter att möta utmaningen är bristfälliga. En risk består av att det råder osäkerhet om huruvida de åtgärder och resurser som har satts upp är tillräckliga i förhållande till behovet. Det finns också en anseenderisk om staden inte lyckas hålla fast vid sina nationella och internationella åtaganden och sin föregångarprofil, och förankra de planerade åtgärderna för hållbar utveckling och miljöskydd.

Den ökande efterfrågan på tjänster inom sektorn belastar personalen och detta kan ha en negativ inverkan på personalens arbetshälsa och varaktighet. Detta kan i sin tur ha betydande inverkan på tjänstens förutsättningar att främja strategiskt viktiga projekt och mål. Den kontinuerliga introduktionen av nya medarbetare, som orsakas av den långvariga och stora personalomsättningen, belastar det egna arbetet, men också befintliga medarbetare och chefer.

Ekonomisk hållbarhet

Produktivitet och enhetskostnader

Ett centralt mål i anslutning till strategin under den förra fullmäktigeperioden var att utveckla och etablera beräkningen av produktivitetskostnaderna och kostnaderna per enhet. För sektorn skapades tjänstespecifika produktivitetsindikatorer. Därtill utvecklades ett system för beräkning av kostnaderna per enhet, som redan omfattar cirka 90 procent av sektorns driftsutgifter.

Stadens gemensamma mål har varit att också produktiviteten följs upp genom kostnaderna per enhet, och i slutet av strategiperioden har tyngdpunkten legat på utvecklingen av dem. En utmaning har varit bl.a. att beakta kvalitetsskillnader i beräkningen, och arbetet med att lösa den här utmaningen fortsätter. Kostnaderna per enhet håller på att göras till en del av ledningen av budgeten för sektorn, och i fortsättningen kommer man bland annat att fokusera på jämförbarheten med motsvarande siffror för andra stora städer. En utmaning består i att kostnaderna per enhet har olika innehåll i de olika städerna. Med kostnaderna per enhet beskrivs utvecklingen av produktiviteten i tjänsterna och processerna inom sektorn per budgetmoment.

Beredningen av budgeten för år 2022 har kopplats till granskningen av utvecklingen av kostnaderna per enhet. I granskningen av kostnaderna per enhet motiveras tilläggsresurserna i huvudsak antingen med en ökning i verksamhetens omfattning/tillväxt och/eller med att verksamhetens kvalitet förbättras. Den faktiska utvecklingen av kostnaderna per enhet enligt den uppföljning som används varierar tämligen kraftigt mellan de olika tjänsterna. Variationen beror på växlingar i efterfrågan på tjänster i förhållande till kostnaderna för upprätthållandet av tjänsten. Exempelvis högkonjunkturen inom byggandet samt väderfenomenen påverkar dessa.

De tidigarelagda resurssatsningarna som görs i stadens egen bostadsproduktion leder till en ogynnsam utveckling av kostnaderna per enhet i bostadsproduktionen. Kostnaden per enhet för den överlåtna våningsytan som hänför sig till främjandet av bostadsproduktionen i Helsingfors väntas utvecklas gynnsamt. Ökningen av Helsingfors egen bostadsproduktion och skapandet av förutsättningar för en ökning i bostadsproduktionen i staden från nivån 7 000 till nivån 8 000 förutsätter tilläggsresurser för planläggning, tomtöverlåtelse, byggnadstillsyn och stadens egen bostadsproduktionstjänst.

Då underhållet med helhetsansvar utvidgas till Berghäll och Vallgård ökar kostnadsnivån och kostnaderna per enhet för de allmänna områdena. Utvecklingen av kostnaderna per enhet för allmänna områden påverkas av ökningen i ytorna på de gator och parker som underhålls. Sektorn strävar efter att stävja enhetspriserna och kostnadsnivån som hänför sig till underhållet av allmänna priser genom att öka konkurrensutsättningarna av tjänsteleverantörer och med sparmål i anslutning till serviceavtalen. För Stara är effektiviserings-/sparmålet 2 miljoner euro per år. Utvidgningen av områdena som underhålls kombinerat med det extra kostnadstryck i fråga om parker som covid-19-epidemin har orsakat ökar verksamhetens finansieringsbehov.

Utöver det ovannämnda effektiviseringsmålet för underhållet av allmänna områden söker och kommer man överens om ytterligare effektiviseringsåtgärder till ett värde på 2,5 miljoner euro vid Stara. Dessa åtgärder genomförs tydligt och på ett verifierbart sätt.

I övriga delar förklaras utvecklingen av kostnaderna per enhet bland annat av ökningen av den överlåtna våningsytan i anslutning till bostadsproduktionen, den förväntade ökningen i parkeringsövervakningsprestationerna och energirenässanstjänsten.

I fråga om kostnaderna för de årliga reparationerna genomför en ändring i bokföringspraxis, där totalt 35 miljoner euro av årsreparationsutgifterna som tidigare presenterades i investeringsanslagen överförs till driftsutgifterna. Det här påverkar direkt enhetskostnaderna och ändringen är bokföringsmässig. Åtgärden inverkar på de avgifter som tas ut för servicelokaler.

För att öka genomslagskraften och den ekonomiska effektiviteten använder sektorn extern finansiering genom att delta i olika nationella och internationella utvecklingsprojekt.

Mål i budgeten

Bindande verksamhetsmål

Sektorns bindande mål är:

• Främjande av stadens tillväxt och livskraft (omfattar stadens gemensamma mål/mätare: i Helsingfors börjar byggandet av minst 7 000 bostäder år 2022.)
• Förbättrande av stadsupplevelsen
• Främjande av lokalbeståndets ekologiska egenskaper
• Främjande av den ekologiska hållbarheten.
• Staden gemensamma bindande mål:
• För stadsförnyelseområdena utarbetas ett övergripande åtgärds- och investeringsprogram för projekten som riktas till dessa områden under åren 2022–2025.

Övriga verksamhetsmål

I de övriga verksamhetsmålen ingår utöver sektorns egna mål även mål som är gemensamma för hela staden:

• Hälsa och välfärd
  • Barnens och ungdomarnas möjligheter till hobbyer förbättras och medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas.
  • De äldres välbefinnande och verksamhetsförmåga stärks genom bättre möjligheter att röra på sig och komma igång.
• Under fullmäktigeperioden förbättras produktiviteten med digitalisering och effektivare användning av lokalerna.

Personalplan

Stadsstrategins mål och ändringarna i omvärlden är utgångspunkter för personalplaneringen. För de kommande årens del görs allt noggrannare personalplanering där man utnyttjar information om den beräknade personalomsättningen och beaktar de ändringar som behövs i personalstrukturen bland annat för att uppnå målen som hänför sig till förändringarna i omvärlden och arbetet samt till digitaliseringen och för att förutse framtida utmaningar. Vid sidan av personalplanen utarbetas en plan för hur de kritiska uppgifterna ska tillsättas och en uppföljningsplan för varje servicehelhet. Målet är att antalet anställda inte ska öka nämnvärt och att en flexibel och ändamålsenlig resursanvändning över organisationsgränserna ska öka.

Under den kommande planeringsperioden säkras det att behövlig personal finns att tillgå och att de anställda stannar kvar genom åtgärder för att rikta arbetsinsatsen och resurserna, satsningar på arbetsgivarbilden och lyckade rekryteringar, och arbetsintroduktion. En smidig kärnprocess och uppnåendet av de centrala målen samt personalens engagemang säkerställs genom kompetensutveckling, främjande av personalens interna rörlighet, åtgärder för ledningen av välbefinnandet i arbetet och belöningar. Personalens interna rörlighet och övergång inom organisationen från en uppgift till en annan påskyndas med hjälp av förutseende personalplanering, framgångssamtal och kompetensutveckling, omplacering och personalrotation samt genom att chefernas kompetens i karriärcoachning förstärks.

I utvecklingen av sektorns personalledning deltar man i stadens gemensamma utveckling av ledningen och fokuserar särskilt på ledarskapets hörnstenar – att göra insikt, entusiasm, stilrenhet och förmåga att verkställa till en del av det dagliga ledarskapet. Som stöd för ett gott chefsarbete erbjuds nya verktyg för ett linjärt ledarskap och för att trygga smidigheten i arbetet, coachas och inskolas cheferna i ny praxis och nya system samt utvecklas nya slags verktyg för respons och utvärdering genom att aktivt dra nytta av personalupplevelsen och responsen om organisationens arbetskultur.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Ekonomiska konsekvenser

En bedömnings företagskonsekvenserna utförs i situationer där detaljplanen gäller verksamhetslokaler eller arbetsplatsområden. I trafik- och gatuplaneringen görs en program- och projektspecifik bedömning av företagskonsekvenserna. Staden förbättrar företagens verksamhetsförutsättningar genom överlåtelse av företagstomter och genom att utveckla överlåtelseprocessen.

Målet är dessutom att erbjuda bostäder vid arbetsplatser och tjänster, vilket kan underlätta utbudet av arbetskraft till företag i Helsingfors. Planeringsarbeten och andra sakkunnigarbeten samt byggentreprenader erbjuds på marknaden.

Ökningen i bostadsproduktionen och betoningen på nya trafikprojekt syns tydligt i stadens investeringsutgifter under de närmaste åren. Hanteringen av det eftersatta underhållet i stadens lokaler förutsätter också investeringar under de kommande åren, så att riskerna i anslutning till lokalernas sundhet och säkerhet inte ska realiseras.

Konsekvenser för kommuninvånarna

Konsekvenserna för kommuninvånarna främjas genom att det byggs bostäder för familjer till ett rimligt pris. Sektorn bygger på ett hälsosamt och tryggt sätt och till ett rimligt pris. I detaljplaneringen är syftet att planera en god stad för alla; konsekvensbedömningen är en del av detaljplaneläggningen och där har även barnen en viktig roll.

Helsingfors håller på att ansöka om deltagande i UNICEFs modell Barnvänlig kommun, där målet är att främja rättigheterna i synnerhet för de barn som är i den svagaste ställningen. Fokus ligger på att stärka barnens och de ungas delaktighet samt att beakta barnen i tjänsterna och beslutsfattandet. Tjänsterna för barn och barnfamiljer främjas av en lektjänstriktlinje som tas fram. Av de nuvarande 62 lekparkerna iståndsätts i genomsnitt fem lekparker per år. Dessutom iståndsätts lekplatser som en del av ombyggnader av parker i stadsförnyelseområden och övriga områden. Temalekparken, som är spetsprojektet för designhuvudstadens jubileumsår, är en satsning på barns välbefinnande och beaktandet av barn i det offentliga stadsrummet.

I arkitekturprogrammet ställer man upp riktlinjer för de framtida planeringsprinciperna för Helsingfors centrala offentliga byggnader, såsom skolor. Dessutom finns riktlinjer om målen att ytterligare stärka design- och arkitekturinlärningen i Helsingfors skolor och småbarnspedagogik.

Gemensam användning stadsrummet, dvs. placemaking-verksamheten, är ett central verktyg för att göra invånare, företag och andra aktörer i området delaktiga i planeringen av områdena. I bästa fall bidrar placemakingen till att öka trivseln och livskraften i områdena och skapa en attraktiv identitet för dem.

En god nivå på trafiksäkerheten gör det möjligt med självständiga skolresor för barn.

Verktyget för en jämlik miljö som stadskansliet berett under år 2021 testas år 2022. Bedömningen könskonsekvenserna utgör i fortsättningen en del av planen för allmänna områden.

I lagen fastställs att detaljplanen ska säkerställa en sund och säker miljö. En högklassig stadsmiljö, offentligt stadsrum och närnatur har en betydande inverkan på stadsbornas välbefinnande och hälsa. Likaså stöder främjandet av delaktigheten i stadsplaneringen stadsbornas välbefinnande.

Användningen av grönområden kommer med stor sannolikhet att hållas på en hög nivå, och enligt undersökningar uppger 80% av befolkningen att de besöker grönområdena. Grönstruktursystemets verkningar för välbefinnandet främjas genom att man sörjer för tillgängligheten. Användningstrycket uppskattas. Anvisningarna för planeringen av motionsområden görs tydligare.

Antalet bänkar och andra sittplatser ökar årligen i de allmänna områdena. Bänkar installeras på ställen där de i synnerhet betjänar de äldres rörlighet genom att erbjuda pausplatser (nära servicehus och hälsostationer, närbutiker). Sådana behövs för att stödja dem som rör sig svagare: vetskapen om ett heltäckande bänknätverk ger mod att komma igång.

Utbygganden av nätverket för effektiviserat vinterunderhållet av gångvägar och cykelleder förbättrar möjligheterna att röra sig på vintern.

Miljökonsekvenser

I stadsmiljösektorn görs en miljökonsekvensbedömning som en del av detaljplanearbetet, där man gör behövliga utredningar och miljökonsekvensbedömningar. Planeringen av stadsrummet och -landskapet är en fast del av bedömningen av detaljplanens miljökonsekvenser. Behovet av en bedömning utreds och avgörs nästa gång som en del av utvecklandet av genomförandeplanerna. Den tomtspecifika grönfaktorn är en del av detaljplaneprojekten. Olägenheterna från trafiken, såsom buller, vibrationer och damm är en del av trafikplaneringen.

I den mera detaljerade projektplaneringen beaktas miljömålen och genomförs forskningsprojekt i samverkan med universitet och andra forskningsinstitut exempelvis i fråga om den cirkulära ekonomin.

Genom att återvinna överskottsmassor som bildas i gatu- och parksbyggandet minskas transporterna av mark och uppnås andra miljöfördelar och kostnadsbesparingar.

Sektorns viktigaste miljöaspekter har identifierats som en del av miljösystemet. I miljöprogrammet har man ställt upp mål och åtgärder som stöd för hanteringen av betydande miljökonsekvenser.

Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors bidrar till att styra verksamheten i stadsmiljösektorn och programmet har redan starkt integrerats i verksamheten, processerna och sektorns miljöprogram. Viktigheten av stävjandet av klimatförändringen ökar ytterligare, vilket kan öka arbetsmängden. Även behovet av klimatförändringskompetens kommer att fortsätta öka, vilket ska beaktas bland annat i rekryteringarna.

Målen i Kolneutralt Helsingfors syns bland annat i detaljplaneläggningen, tomtöverlåtelsevillkoren, utnyttjandet av jordvärmebrunnar, främjandet av den eldrivna trafiken, den cirkulära ekonomin, gatubelysningen, optimeringen av användningen och fjärrhanteringen av apparater, (utsläppsfria) byggplatser, fastigheternas energieffektivitetsarbete, byggprojekten, ökningen av förnybar energi samt i Energirenässansteamets arbete. Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors uppdateras efter att stadsstrategin blivit färdig.

Anpassningen till klimatförändringen och beredskapen inför den syns också i sektorns verksamhet, men dess roll kommer ännu att öka betydligt när expertgruppen börjar verkställa stadens riktlinjer för anpassningen till klimatförändringen. Sektorn har en viktig roll i arbetet, vilket syns t.ex. i hanteringen av dagvatten samt beredskapen inför snörika vintrar, värmeböljor, stormar, översvämningar och torka. Anpassningsarbetet har dessutom en stark koppling till grönområden och olika ekologiska lösningar. Även anpassningsarbetet medför en utmaning när det gäller utökningen av kompetensen och en eventuell ökning av arbetsmängden.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Tema i stadsstrategin	Mål (G= gemensamt för staden)	Mätare
En funktionell och vacker stad	Främjande av stadens tillväxt och livskraft	I Helsingfors börjar byggandet av minst 7 000 bostäder år 2022. (G)
	Förbättrande av stadsupplevelsen	Invånarnas nöjdhet med underhållet av parker minst 3,5
		Invånarnas nöjdhet med skicket på gator och vägar och renhållningen minst 3,5 (gator i centrum, bostadsgator, huvudgator till centrum, gång- och cykelvägar)
		Kundrespons besvaras inom utsatt tid: respons som kommer in besvaras i genomsnitt inom fem vardagar.
	Främjande av stadens tillväxt och livskraft	Minst 700 000 m² vy planläggs huvudsakligen i generalplanens serviceområde för spårtrafiken, varav minst 40 % är kompletteringsbyggande (280 000 m2 vy).
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	Främjande av stadens tillväxt och livskraft	Skillnaderna i prisnivåerna mellan områden ökar inte: Bostädernas priser i dyrhetszonerna III och IV (det procentuella medelvärdet för prisutvecklingen för bostäderna i områdena) utvecklas minst lika positivt som i dyrhetszonerna I och II.
	För stadsförnyelseområdena utarbetas ett övergripande åtgärds- och investeringsprogram för projekten som riktas till dessa områden under åren 2022–2025 (G)	Åtgärds- och investeringsplanen har utarbetats och godkänts vid den utvidgade ledningsgruppen för områdesbyggande. Åtgärds- och investeringsplanen har gjorts till en del av uppföljningsrapporten för BM-programmet.
		Mätare för uppföljning av åtgärds- och investeringsplanen definierad.
Ambitiöst klimatansvar och naturskydd	Främjande av lokalbeståndets ekologiska egenskaper	Målet är att processen för att säkra att hustekniken fungerar (tova) används i alla ombyggnads- och nybyggnadsobjekt som färdigställts.
		En underhållsplan (PTS) utarbetas för alla nybyggnads- och renoveringsprojekt som färdigställs år 2022.
		En underhållsplan (PTS) utarbetas för alla objekt som färdigställs inom 10 år (nybyggnader och ombyggnader)
	Främjande av den ekologiska hållbarheten.	I stadens egna verksamhetslokaler (nybyggnadsobjekt, ombyggnadsobjekt) väljs värmepumpsteknik som huvudsakligt uppvärmningssystem alltid när det är tekniskt möjligt och när återbetalningstiden är 15 år eller kortare.
		I alla stadens fastigheter justeras ventilationsenheternas drifttider så att de stämmer överens med anvisningarna alltid då det sker en förändring i lokalernas fasta användning.
		I minst fem servicebyggnadsprojekt och fem bostadsproduktionsprojekt där planeringen eller byggandet inleds 2022, har man ställt livscykelmål, minimikrav och/eller kvalitetskriterier som stöder den cirkulära ekonomin.

Andra verksamhetsmål

Tema i stadsstrategin	Mål (G= gemensamt för staden)	Mätare
En funktionell och vacker stad	Tryggande och främjande av bostadsproduktionens förutsättningar	Som stadens egen produktion byggs 1 500 bostäder.
		Av de 7 000 bostäder som byggs i Helsingfors byggs minst 4 900 bostäder på tomter som staden har överlåtit.
	Smidiga tjänster i rätt tid	Sammanlagt 80 % av anmälningarna om ibruktagande av vistelselokaler, bland annat daghem, skolor, inkvarteringslokaler, och lokaler med s.k. högre hygienkrav, behandlas inom högst 12 dygn.
		Sammanlagt 80 % av åtgärdsansökningarna om boendehälsa avgörs inom 200 dagar från att ärendet väckts.
		Den genomsnittliga behandlingstiden för anmälningar om nya livsmedelslokaler och byte av aktör är högst 7 dygn.
		Sammanlagt 80 % av anmälningarna om sanering av förorenad mark avgörs inom 55 dygn från att ärendet väckts.
		Resultatet av kundenkäten om hur arrangemangen kring arbetena som utförs på Helsingfors gator överstiger värdet 3,3 (på skalan 1-5).
Helsingforsarnas välbefinnande och hälsa förbättras	Barnens och ungdomarnas möjligheter till hobbyer förbättras och medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas. (G)	Åtgärder inom stadsmiljösektorn är att förbättra skolornas gårdsområden särskilt i Malmgård-Gamlas, Malm och Mellungsby.
		Sektorn deltar i utvecklandet av en stadsgemensam verksamhetsmodell och samordningsstruktur för främjandet av hobbyverksamhet.
	De äldres välbefinnande och verksamhetsförmåga stärks genom bättre möjligheter att röra på sig och komma igång. (G)	Förutsättningarna för gång och cykelåkning förbättras med hjälp effektiviserat vinterunderhåll.
		Det totala antalet bänkar ökas.
		Hierarkin och underhållshierarkin för gångnätverket som framförs i programmet för att främja gång utarbetas och genomförs primärt i generalplanens centrumområden med beteckningarna C1, C2 och C3.
	Nedgång i det sammanlagda antalet personer som skadas och omkommer i trafikolyckor	Det sammanlagda antalet minskar med minst 2 % jämfört med medeltalet för de fem senaste åren.
Smarta trafiklösningar utgör grunden för en smidig vardag.	Utveckling av spårvägen i innerstaden	I spårvägstrafiken är den tidtabellsbundna medelhastigheten större än 15 km/h.
	Den funktionella och stadsbildsmässiga kvaliteten på promenadmiljöerna i centrumområdena förbättras.	Användningen av uppföljningsmetoden som togs i bruk år 2017 fortsätter. Kvalitetsuppgifter samlas in över en längre tidsperiod i stor utsträckning från olika centrumområden, varefter det är möjligt att utnyttja jämförelser av uppföljningsuppgifter och utvärdera utvecklingen.
	Sektorn stöder i samarbete med andra sektorer åtgärder som främjar cykelåkning. Målet är att cykelåkningens färdmedelsandel ska öka och säkerheten förbättras.	På cykeltrafikens automaträkningspunkter ökar antalet cyklar jämfört med medeltalet under de tre senaste åren.
		Andelen personer som är nöjda med cykelåkningens säkerhet ökar jämfört med resultaten i den föregående cykelåkningsbarometern
	Tryggande av en ekologiskt hållbar utveckling	Den sammanlagda andelen av alla resor som sker till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökar jämfört med medeltalet för de fem senaste åren.
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Under fullmäktigeperioden förbättras produktiviteten med digitalisering och effektivare användning av lokalerna (G)	Medelvärdet för lokalernas vakansgrad hålls på nivån som uppnåddes 2021, 3,93 %.
Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag	Under fullmäktigeperioden förbättras produktiviteten med digitalisering och effektivare användning av lokalerna. (G)	Arbetsmängden som sparas med hjälp av automatiseringar ökar.
Ambitiöst klimatansvar och naturskydd	Tryggande av en ekologiskt hållbar utveckling	Den sammanlagda andelen av alla resor som sker till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökar jämfört med medeltalet för de fem senaste åren.
		Naturskyddsprogrammet förverkligas genom att sektorn utarbetar vård- och användningsplaner samt fridlysningsförslag för minst fem naturskyddsområden.
		Utarbetandet av naturserviceriktlinjens första fas (plan för riktande och utveckling av rekreationsbruket av naturen och tryggande av naturens hälsokonsekvenser), förstudie med delaktiggörande kommenteringar, är färdigt.
		Minst 80 % av de nyttoanvändbara schaktmassorna som uppstår i Helsingfors gatu- och parkbyggande utnyttjas.
		I alla service- och bostadsbyggnadsprojekt som börjar under 2022 ställs miljömål för byggplatsen. Med dessa styrs byggplatsverksamhetens miljökonsekvenser och cirkulära ekonomi. Mätare: procentandel av alla projekt. Kraven ska ingå i projektets entreprenadförfrågan eller konkurrensutsättningsmaterial.
		I alla projekt som börjar år 2022 och som staden förvaltar planeras byggnaderna så att de uppfyller kraven för energiklassen A (nybyggnader, flervåningshus).