3 10 05 Räddningsverket

1 000 €	Förbrukning 2020	Budget 2021	Prognos 2021	Förslag 2022	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Inkomster sammanlagt	18 303	16 500	16 600	18 800	18 800	20 000	21 200
Utgifter sammanlagt	57 541	61 361	61 294	69 039	66 807	68 478	70 189
Överskridningsrätter
Verksamhetsbidrag	−39 239	−44 861	−44 694	−50 239	−48 007	−48 478	−48 989
Avskrivningar	2 393	2 516	2 516	3 212	3 212	3 912	4 000
Räkenskapsperiodens resultat	−41 631	−47 377	−47 210	−53 451	−51 219	−52 390	−52 989
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−41 631	−47 377	−47 210	−53 451	−51 219	−52 390	−52 989
Förändring, %
Inkomster		−9,8	0,6	13,9	13,9	6,4	6,0
Utgifter		6,6	−0,1	12,5	8,9	2,5	2,5

Centrala prioriteringar och sammandrag av budgeten 2022

Räddningsväsendets viktigaste prioritetsområden 2022 är:

• Att öka räddningsväsendets beredskap och servicenivå för att tillsynsmyndigheten ska kunna fullgöra sina skyldigheter.
• Att utveckla innehållen och metoderna för digital säkerhetskommunikation för förebyggande av olyckor.
• Att utveckla samverkan och beredskapen inom stadens gemensamma räddningsverksamhet, befolkningsskydd och beredskap.
• Att delta i beredningen av den reform av räddningsväsendet som träder i kraft från början av 2023 (bl.a. förändringar i styrningen av verksamheten och ekonomin) samt att främja det datadrivna ledarskapet och räddningsväsendets datasystemprojekt.

Beskrivning av verksamheten

Helsingfors stads räddningsverk ansvarar för områdets räddningsverksamhet, brådskande akutvårdstjänster, tillsyn i anknytning till förebyggande av olyckor och egen beredskap, säkerhetskommunikation samt annan handledning och rådgivning. Räddningsverket ansvarar även för beredskapsplaneringen för undantagsförhållanden samt för utvecklingen, planeringen och samordningen av beredskapen för befolkningsskydd i Helsingfors. Räddningsverket producerar själv sina tekniska och administrativa stödtjänster.

Väsentliga förändringar under budgetåret enligt servicehelhet och tjänst

3 10 05			Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Räddningsverket	66 807 000	100,0	5 446 000	8,9
Räddningsväsendet	53 110 000	79,5	5 145 000	10,5	Nya räddningsenheten och spetsenheten för att utveckla servicenivån
Prehospitala akutsjukvårds-tjänster	13 697 000	20,5	300 000	2,4	ändring i kostnadsnivån

Hur stadens strategiska mål genomförs

Stadsstrategin 2017-2021

Räddningsverket har producerat högklassiga tjänster, ökat servicenätverkets täckning samt utvecklat den digitala delen av sin verksamhet. Räddningsverket har skapat trygghet genom sin verksamhet och genom sina starka prestationer stött Helsingfors utveckling till världens bäst fungerande stad.

Räddningsverket har utvecklat verksamhetskulturen inom sin organisation bland annat genom att satsa på chefsarbetet och ledningskulturen. Dessa åtgärder har ökat personalens nöjdhet i arbetet, vilket i sin tur har ett direkt samband med en god kundbetjäningsupplevelse. Organisationsreformen som inleddes 2021 stöder utvecklingen av verksamhetskulturen.

Ett fungerande Helsingfors byggs upp genom jämlikhet och likställdhet, som även räddningsverket har främjat i sin verksamhet. Verket har också kommit igång med en starkare inkludering av personalen, vilket är viktigt för alla medborgare i Helsingfors.

Räddningsverket har fortsatt utveckla sina tjänster. Målet är att utveckla tjänster med ännu större effekt och att i större utsträckning även utnyttja de möjligheter som digitaliseringen erbjuder för att utveckla verksamhetens effektivitet och produktivitet.

Räddningsverket har skött sin ekonomi på ett ansvarsfullt sätt. Verket strävar hela tiden efter att hitta mer kostnadseffektiva sätt att verka.

Hur stadens övriga strategiska mål genomförs

Förändringsfaktorer i omvärlden 2022–2025

I Helsingfors är de unga befolkningsgruppernas andel stor, men även det ökade antalet äldre är en betydande utvecklingstrend. Det ökade antalet äldre påverkar boende- och servicebehoven, vilket bör beaktas i planeringen och förverkligandet av såväl de perhospitala akutvårdstjänsterna som förebyggandet av olyckor och räddningsverksamheten.

I Helsingfors är de unga befolkningsgruppernas andel stor, men även det ökade antalet äldre är en betydande utvecklingstrend. Det ökade antalet äldre påverkar boende- och servicebehoven, vilket bör beaktas i planeringen och förverkligandet av såväl de prehospitala akutvårdstjänsterna som förebyggandet av olyckor och räddningsverksamheten.

Den språkliga och kulturella mångfalden bland Helsingfors invånare växer. Det ökade antalet invånare med främmande språk som modersmål kräver allt mer språkkunskaper och kulturkännedom av personalen inom räddningsväsendet och akutvårdstjänsterna.

I Helsingfors pågår flera omfattande byggprojekt, som kombinerar högt och omfattande underjordiskt byggande. Nya tekniska lösningar blir också vanligare vid byggande och boende. Dessa framhäver räddningsverkets roll i att säkerställa förutsättningarna för räddningsverksamhet och förebygga olyckor redan i planeringen av byggandet.

I Helsingfors finns områden där man inte når de nationella riktvärdena för räddningsverkets insatstid. När byggandet fortsätter och stadsstrukturen blir allt tätare fäster man mer uppmärksamhet vid förbättring av aktionsberedskapstiderna.

Väsentliga förändringar i omvärlden 2022

Även om klimatförändringen är en process som pågår i flera decennier, och som man strävar efter att bekämpa på många olika sätt, är konsekvenserna av förändringen redan konkreta. I synnerhet de extrema väderfenomenen ökar, vilket ökar antalet uppdrag för räddningsväsendet och trycket på att utveckla stadens struktur och infrastruktur för att förebygga effekterna av extrema fenomen

Lagstiftning

Ansvaret för anordnandet av social- och hälsovården samt räddningsväsendet förändras den 1 januari 2023. Beredningen av förändringen under 2022 kräver en betydande andel av räddningsverkets lednings- och expertresurser. Nya skyldigheter på grund av lagstiftningen kring reformen ökar räddningsverkets administrativa uppgifter och därigenom även behovet av att rekrytera experter.

Förändringar i omvärlden

Enligt tillsynsmyndigheten stämmer räddningsverksamhetens beredskap i fråga om snabb tillgång till hjälp inte överens med kraven. Beredskapen utvecklas i enlighet med den 10-åriga verksamhetsplanen. Under 2022 förbereder man öppnandet av Kånala räddningsstation och en spetsenhetsverksamhet i Mosabacka senast i slutet av året.

Risker och osäkerhetsfaktorer i omvärlden

Välfärdsområdesreformen koncentrerar den strategiska makten över räddningsväsendet till staten och försvagar Helsingfors stads möjligheter att styra skatteintäkterna och planera räddningsverkets tjänster på lokal nivå på det ur stadens synvinkel mest produktiva och ändamålsenliga sättet från och med år 2023.

Tillgången till brandmän är en akut utmaning i hela Finland. De tilläggsresurser som öppnandet av de planerade räddningsstationerna kräver och osäkerheten kring fortsättningen på verksamheten i Helsingfors räddningsskola utgör ett betydande hot mot utvecklingen av räddningsverksamhetens servicenivå till den nivå som regionförvaltningsverket kräver före slutet av 2025. Man måste kunna trygga tillgången till personal, för att räddningsverket ska kunna säkerställa stadsbornas trygghet. Därför krävs särskilda åtgärder för att säkerställa att löneutvecklingen inom räddningsverket inte halkar efter i förhållande till grannkommunerna.

Skyddsrummens ständigt ökande eftersatta underhåll orsakar utmaningar i beredskapen för undantagsförhållanden, men också användningen av dem under vanliga förhållanden, och ökar underhålls- och reparationskostnaderna för skyddsrummen.

Antalet äldre och den ökande hemvården ökar akutvården, akutvårdens handräckning och första insats-uppgifterna.

I Helsingfors finns stora välfärdsskillnader mellan olika områden och befolkningsgrupper. Forskning har visat att ökad utslagning och en koncentration av fattigdom ökar olycksriskerna, och detta fenomen beaktas i planeringen av räddningsväsendets tjänster.

Olika tekniska lösningar i utmanande byggnadshelheter inom stadsbyggandet orsakar nya typer av risker, som beaktas i räddningsväsendets metoder och arbetarskydd samt i förebyggandet av olyckor.

Ekonomisk hållbarhet

Produktivitet

Indexet för räddningsverkets produktivitet bildas genom räddningsverksamhetens, olycksförebyggandets och akutvårdstjänsternas prestationsantal och resursförbrukning, synergier mellan dessa samt indikatorer för personalens välbefinnande. I indexets täljare finns räddningsverkets bruttodriftskostnader med tillägg för avskrivningar. Indexet justeras enligt förändringarna i invånarantalet och kostnaderna. Räddningsverkets produktivitet beräknas vara 89,5 år 2022 (2020 = 100). Enligt prognosen för år 2021 beräknas produktiviteten minska med 3,1 poäng. Indexändringen förklaras av ekonomiska satsningar på utvecklingen av insatstiden inom räddningsverksamheten, överföringen av centraliserade ICT-kostnader till räddningsverkets budgetmoment och löneutvecklingsprogrammet för 2021. Den långsammare ökningen av invånarantalet framhäver förändringen, eftersom tilläggen i servicenätverket inte följer invånarantalets utveckling linjärt.

Enhetskostnader

Räddningsverkets enhetskostnader beräknas som euro/invånare. Nyckeltalet anges separat för räddningsverksnivån, räddningsverksamheten och akutvårdstjänsterna. Därtill ansvarar räddningsverket för upprätthållandet av skyddsrum som hör till kommunens övriga verksamhet, för vilket inga enhetskostnader presenteras. Tjänsternas enhetskostnader ökar på samma grunder som produktivitetsutvecklingen.

Övriga ändringar i den ekonomiska omvärlden

Regionförvaltningsverket har med hot om vite ålagt räddningsverket att förbättra responstiderna inom räddningsverksamheten före slutet av 2025. Detta förutsätter en betydande ytterligare spridning av räddningsverksamheten och utvidgning av stationsnätverket. Inom de prehospitala akutvårdstjänsterna överskrider tiderna för att nå patienterna målen enligt servicenivåbeslutet med stor marginal, och personalen är överbelastad på grund av det stora antalet uppdrag. År 2022 rekryteras ett betydande antal nya anställda som en del av den utveckling av servicenätverket som sträcker sig fram till 2029.

Välfärdsområdesreformen 2023 och beredningen av den under 2022 binder betydande expertresurser inom räddningsverket. Reformen utgör ett hot mot tillräckligheten i finansieringen för räddningsverkets verksamhet.

Mål i budgeten

Bindande verksamhetsmål

Räddningsväsendets funktionsberedskap är tillräcklig och ändamålsenlig. Den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3 är högst sex minuter i minst 50 % av uppdragen i riskområde I.

Brådskande prehospital akutsjukvård tillhandahålls enligt beställarens krav. Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst åtta minuter i minst 60 % av uppdragen i prioritetskategorierna A och B.

Olyckor förebyggs genom att öka stadsbornas och de i Helsingfors verksamma aktörernas förmåga att hindra olyckor och begränsa konsekvenserna av dem. 11 000 säkerhetspoäng

Personalplan

Antalet anställda inom räddningsverket väntas år 2022 öka med totalt 39, och antalet årsverken med 36. 17 brandmän anställs till Kånala räddningsstation och 12 brandmän till spetsenheten i Mosabacka, och därtill får den olycksfallsförebyggande verksamheten två nya årsverken. Det har förekommit utmaningar i tillgången till brandmän år 2021, och den personalbrist som uppstått till följd av detta ska åtgärdas år 2022.

Satsningar görs på personalupplevelsen genom att utveckla verksamhetskulturen. För att säkerställa tillgången till personal har man som mål att utveckla brandmännens löner till en konkurrenskraftig nivå för Nyland enligt Helsingfors stads löneutvecklingsprogram år 2022. Fortsättningen på räddningsskolans verksamhet och den riksomfattande bristen på brandmän hotar att begränsa tillgången till personal och därigenom utvecklingen av verksamheten. Intern mobilitet främjas i de uppgifter där det är möjligt.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Konsekvenser för kommuninvånarna

Förbättring av räddningsverksamhetens aktionsberedskap och minskning av fördröjningarna i akutvården förkortar responstiderna, varvid en icke-önskad händelses konsekvenser för kommuninvånarna och miljön kan minimeras.

Ökning av kunnandet i fråga om förebyggande av olyckor bland alla kommuninvånare bidrar till att minska olyckorna.

Alla helsingforsare och alla som rör sig inom Helsingfors område omfattas av räddningsverkets tjänster. Räddningsverksamhet, förebyggande av olyckor, beredskap och brådskande akutvård är viktiga delar av ett tryggt Helsingfors. Förebyggande av olyckor och begränsning av deras konsekvenser ger därmed betydande fördelar för kommuninvånarna och för hela samhället.

Miljökonsekvenser

Räddningsverket upprätthåller beredskap för bekämpning av oljeskador inom Helsingfors område. Man samarbetar såväl inom stadskoncernen som med andra myndigheter och berörda parter kring upprätthållandet av beredskap för bekämpning av oljeskador.

Räddningsverket har som mål att i allt större utsträckning övergå till verksamhet och fordonsmateriel med så låga utsläpp som möjligt. Övergången måste göras kontrollerat så att räddningsverksamhetens och akutvårdstjänsternas prestanda vid storolyckor, störningssituationer och undantagsförhållanden inte äventyras. I anskaffningen av släckmedel och utrustning för primärsläckningsutbildning fäster man uppmärksamhet vid minskning av utsläppen och miljöbelastningen.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Teman i stadsstrategin	Mål (inom parentes G om gemensamt för staden)	Mätare
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	Olyckor förebyggs genom att öka stadsbornas och aktörers som är verksamma i Helsingfors förmåga att förebygga olyckor och begränsar olyckornas konsekvenser.	11 000 säkerhetspoäng
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	Den prehospitala akutsjukvården förverkligas enligt beställarens krav	Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst 8 minuter i 60 % av uppdragen i prioritetskategorierna A och B.
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	Räddningsverksamhetens funktionsberedskap är tillräcklig och ändamålsenlig.	Den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3 är högst 6 minuter i minst 50 % av uppdragen i riskområde I.

Prestationsmål och ekonomiska mål

Prestation

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Prestationsmål
Säkerhetspoäng	8 518	8 000	11 000	11 000	11 000	11 000
Den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3 är högst 6 minuter i minst 50 % av uppdragen i riskområde I	55	50	46	50	50	50
Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst 8 minuter i minst 70 % av uppdragen i prioritetsklasserna A och B	59	70	55	60	60	60
Verksamhetens omfattning
Brand- och räddningsuppgifter exkl. första insatsen	8 099	8 700	8 200	8 800	8 900	9 000
Prehospital akutsjukvård inkl. första insatsen	56 608	64 300	55 000	64 900	65 500	66 000
Effektivitet/lönsamhet
Förbrukning av fjärrvärme (2010=100)	87	86	86	86	85	84
Elförbrukning (2010=100)	87	86	86	86	85	84

Personalplan

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Användning av personal
Antal anställda	746	772	760	805	791	808
Årsverken (egen personal)	687	734	735	776	782	799

Nyckeltal som beskriver produktiviteten

Produktivitetsmätare

	2020	2021	ennuste prognos 2021	2022	2023	2024
Produktivitetsindex, Produktivitet 2020 = 100	100,0	92,6	92,6	89,5	85,7	82,7

Utveckling i kostnaderna per enhet

Tjänst euro/X	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Räddningsverkets bruttodriftsutgifter euro/invånare	87,5	89,8	90,5	96,2	95,8	94,9
Räddningsverkets nettodriftsutgifter euro/invånare	59,7	65,4	66,1	69,2	67,8	66,2
Räddningsväsendets bruttodriftsutgifter euro/invånare	67,2	70,0	70,7	76,5	76,2	75,6
Räddningsväsendets resultat euro/invånare	59,3	65,2	67,3	71,2	71,7	71,1
Den prehospitala akutsjukvårdens bruttodriftsutgifter euro/invånare	19,3	19,8	19,8	19,7	19,6	19,4
Den prehospitala akutsjukvårdens bruttodriftsutgifter euro/invånare inkl. avskrivningar	20,8	20,8	21,3	21,3	21,1	20,9

Ändring i procent i enhetskostnaderna

Ändring, %	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Räddningsverkets bruttodriftsutgifter euro/invånare	5,6 %	2,6 %	3,4 %	6,3 %	−0,5 %	−0,9 %
Räddningsverkets nettodriftsutgifter euro/invånare	6,9 %	9,6 %	10,9 %	4,5 %	−1,9 %	−2,3 %
Räddningsväsendets bruttodriftsutgifter euro/invånare	3,8 %	4,1 %	3,8 %	8,2 %	−0,4 %	−0,9 %
Räddningsväsendets resultat euro/invånare	18,2 %	9,9 %	10,8 %	5,9 %	0,7 %	−0,9 %
Den prehospitala akutsjukvårdens bruttodriftsutgifter euro/invånare	6,0 %	2,5 %	2,5 %	−0,5 %	−0,7 %	−1,0 %
Den prehospitala akutsjukvårdens bruttodriftsutgifter euro/invånare inkl. avskrivningar	5,1 %	−0,2 %	−0,7 %	0,1 %	−0,8 %	−1,2 %

Mätare för lokalanvändningen

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Lokalanvändning
Lokaler, m2	181 124	182 752	182 973	183 617	183 617	185 717
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet kunder	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3	0,3
Hyreskostnader euro/år (000)	7 330	7 740	7 760	8 390	9 851	9 908
Antal verksamhetsställen	11	12	12	13	13	14