1 40 01 Stadskansliet

1 000 €	Förbrukning 2020	Budget 2021	Prognos 2021	Förslag 2022	Budget 2022	Ekonomi- plan 2023	Ekonomi- plan 2024
Inkomster sammanlagt	13 803	15 450	13 619	16 486	16 486	16 486	16 486
Utgifter sammanlagt	121 716	130 250	139 004	120 000	128 310	128 310	128 310
Överskridningsrätter		9 385
Verksamhetsbidrag	−107 913	−114 800	−125 385	−103 514	−111 824	−111 824	−111 824
Avskrivningar	10 218	7 931	9 763	8 000	8 000	8 000	8 000
Räkenskapsperiodens resultat	−118 131	−122 731	−135 148	−111 514	−119 824	−119 824	−119 824
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−118 131	−122 731	−135 148	−111 514	−119 824	−119 824	−119 824
Förändring, %
Inkomster		11,9	−11,9	6,7	6,7
Utgifter		7,0	6,7	−7,9	−1,5

Centrala prioriteringar i budgeten 2022 och sammandrag

Stadskansliets viktigaste prioritetsområden år 2022 är:

• Sysselsättning: Stöda arbetsmarknadsmatchningen genom ett kommunförsök med sysselsättning.
• Personal: Förbättra tillgången till personal.
• Digitalisering: Snabba upp digitaliseringen med stadens gemensamma integrerade och högklassiga ICT-infrastruktur och med tjänster för grundläggande informationsteknik.
• Hushållning: Stävja ökningen i driftskostnaderna och en helhetsekonomisk granskning av investeringarna.
• Bostadsproduktion och stadsförnyelse: I Helsingfors inleds byggandet av 7 000 bostäder år 2022 och genomförandet av stadsförnyelsen främjas genom att man tar fram ett övergripande åtgärds- och investeringsprogram för projekten som riktas till dessa områden.

Helsingfors stad verkställer ett kommunförsök med sysselsättning 2021–2023. I försöket utvecklas tjänster och nya tillvägagångssätt för att stöda matchningen på arbetsmarknaden. Försöket genomförs i en situation där det å ena sidan förekommer en stor efterfrågan på sådana arbetsuppgifter som kräver särskilda kunskaper, å andra sidan en del av arbetskraften behöver allt mångsidigare stöd för sysselsättning. Samtidigt förbereder sig staden inför den permanenta överföringen av sysselsättningstjänsterna till kommunernas ansvar från och med år 2024.

Tillgången till personal är en utmaning för många funktioner vid staden. Handledningen av arbetslösa arbetssökande och invandrare till stadens uppgifter utvecklas i samverkan med sysselsättningstjänsterna. Tillvägagångssätten för personalens interna mobilitet etableras till stöd både för avancemang i karriären och för ändamålsenlig allokering av resurser. Personalens återhämtning och välbefinnande värnas om så att bristen på arbetskraft inte förvärras ytterligare.

Genom förenhetligande av stadens gemensamma ICT-infrastruktur och grundläggande informationsteknik säkras kvaliteten i de grundläggande funktionerna och samtidigt möjliggörs en kontrollerad och trygg uppsnabbning av stadens digitalisering. För utvecklingen av stadens tjänster och digitaliseringen erbjuds stöd och hjälp samt gemensamma verksamhetsmodeller och plattformar.

Spelrum i stadens ekonomi söks genom att allt ambitiösare sträva efter effektivitet och bättre resultat-insatsförhållande i all egen verksamhet och serviceproduktion. Underskottet i penningflödet från verksamheten och investeringarna under fullmäktigeperioden kan vara totalt högst det underskottsmål som uppställts för lokalförvaltningen i programmet för den offentliga ekonomin och i kommunekonomiprogrammet.

Enligt målen i programmet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) påbörjas byggandet av 7 000 bostäder år 2022. Utbudet i bostadsproduktionen är omfattande och mångsidigt till exempel i fråga om bostädernas besittningsform, storlek och läge. Syftet med stadsförnyelsen är att främja högklassigt kompletteringsbyggande, förbättra servicen och göra områdena mer trivsamma attraktiva samt att stoppa differentieringen. Stadsförnyelseområdena är Malmgård-Gamlas, Malm och Mellungsby.

Beskrivning av verksamheten

Stadskansliet, som lyder under stadsstyrelsen, har till uppgift att vara allmänt planerings-, berednings­ och verkställighetsorgan för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen och att svara för utvecklingen av staden. Stadskansliet sköter stadens centralförvaltning. Vid stadskansliet arbetar tusen sakkunniga vid näringslivs-, förvaltnings-, personal-, strategi-, ekonomi- och planerings- samt kommunikationsavdelningarna.

Näringslivsavdelningen skapar förutsättningar för utveckling av stadens näringsliv och stadsbornas sysselsättning och främjar i stadens organisation en servicekultur som uppskattar företagen. Avdelningen svarar för stadens sysselsättningsåtgärder, samordnar migrationsfrågor och lockar internationella förmågor och företag. Avdelningen stöder bildandet av företag och utvecklar stadens företagsamhets- och innovationssystem genom att stärka högskolesamarbetet och kunskapsklustren. Avdelningen utvecklar verksamhetsförutsättningarna för turistbranschen.

Förvaltningsavdelningen sköter verksamhetsförutsättningarna för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och borgmästarkollegiet, likaså beslutsberedning, verkställande, praktiska arrangemang kring beslutsfattandet och sekreteraruppgifter. Avdelningen styr och utvecklar stadens förvaltningsförfarande, dokumenthantering och ärendehantering samt stadens dataskyddsärenden. Avdelningen samordnar stadens säkerhets- och beredskapsärenden och sköter stadens juridiska intressebevakning och tillhandahåller juridisk expertis. Den sköter också expeditionstjänsterna i stadshuskvarteren.

Personalavdelningen sköter stadens personalpolitik, verksamhetssätten inom framgångs- och kompetensledning, personalplanering och främjande av tillgången på personal för hela staden, arbetshälsan, arbetarsäkerheten, arbetsgivarverksamheten och styrningen av HR-processerna. Avdelningen sköter också personalutvecklingstjänsterna och förändringsstödet.

Strategiavdelningen sköter den strategiska utvecklingen och samordningen av strategiskt centrala ärendehelheter och projekt, styrningen av digitaliseringen och informationsadministrationen, statistik- och forskningsverksamheten samt internationella ärenden.

Ekonomi- och planeringsavdelningen sköter styrningen av stadens ekonomi, verksamhet och koncern, upphandlingsväsendet, finansieringen, styrningen av planeringen och genomförandet av områdesbyggnadsprojekt, bostadspolitiken samt intressekontoret.

Kommunikationsavdelningen stöder stadsstrategin och varumärket genom aktiv, tydlig, tillförlitlig och intressant kommunikation, marknadsföring och delaktighetspraxis. Kommunikationsavdelningen ansvarar för kommunikationskanalerna, utvecklingen av evenemangsinriktningen och hanteringen av partnerskapsevenemangen. Till uppgiftsområdena hör också främjande av jämställdheten mellan könen och likabehandlingen, allmän rådgivning och migrationsrådgivning samt förlikningsverksamhet.

Väsentliga förändringar under budgetåret vid varje servicehelhet och tjänst

1 40 01 (1 000 €)	Utgifter €	Andel av utgifterna på budgetmomentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Stadskansliet sammanlagt	128 310	100 %	-1 940	-1,50 %
Centraliserade sysselsättningsåtgärder	31 900	25 %	0	0,00 %
Centraliserad ICT	25 395	20 %	-6 005	-19,1 %	Anslagsnivån sjunker på grund av överföring av funktioner till ICT-samserviceenheten och stiger på motsvarande sätt av satsningarna i enlighet med digitaliseringsprogrammet.
Stadskansliets övriga funktioner	71 015	55 %	4 065	6,07 %	Överföring av turistenheten från dotterbolag

Hur stadens strategiska mål genomförs

Stadsstrategin 2017-2021

Hur stadens övriga strategiska mål genomförs

Näringspolitiska prioriteringar som härleddes från stadsstrategin 2017–2021 var ett internationellt attraktivt Helsingfors, en stad med kunnig arbetskraft samt en plattform för ny och växande affärsverksamhet. Under strategiperioden främjades utvecklingen av ett företagsvänligare Helsingfors genom att inleda företagslotsverksamheten som bl.a. förbättrar kontakterna mellan staden och företagen.

Före coronapandemin besöktes Helsingfors av ett rekordstort antal turister och ett flertal hotellinvesteringar var på gång i staden. Coronasituationen ändrade turistbranschens lägesbild på ett avgörande sätt. Strategiperiodens spetsprojekt om utveckling av havsnära Helsingfors avancerade väl och inom ramen för projektet öppnades bland annat nya skärgårdsobjekt för rekreation samt utvecklades vattentrafikförbindelserna. Helsingforsbiennalen som förverkligades på Skanslandet år 2021 bidrog till att främja ett internationellt attraktivare Helsingfors.

Ett kommunförsök med sysselsättning bereddes och inleddes 1.3.2021 i en mycket utmanande arbetsmarknadssituation mitt under coronapandemin. Före coronapandemin hade långtidsarbetslösheten i Helsingfors minskat med 40 procent och ungdomsarbetslösheten med 33 jämfört med ingången av år 2017. Staden har lyckats utveckla servicestigar och redskap inom sysselsättningsverksamheten, såsom utnyttjande av det för arbetsgivare avsedda Helsingfors-tillägget samt sysselsättning genom upphandling. Under strategiperioden utvecklade staden också tjänster för att locka internationella experter och hjälpa dem etablera sig i staden.

Rådgivningstjänsternas kunder grundade under strategiperioden över 6 000 företag. Ett tillväxtinriktat förtagarskap stöddes genom att man tillsammans med partner grundade nya företagskuvöstjänster samt branschspecifika nätverk och kluster. Staden har stött uppstartsverksamheten bland annat genom att göra det möjligt att utveckla Maria tidigare sjukhusområde till ett ledande campus för tillväxtföretag i Norden. Under strategiperioden utvecklade staden dessutom en verksamhetsmodell där staden öppnar sin egen infrastruktur och sina egna tjänster för företags- och innovationsverksamhet.

Förvaltningsförfarandet har utvecklats i samarbete med sektorerna. I enlighet med temat smidighet lyckades man lätta många processer i förvaltningsförfarandet och förbättra samarbetet mellan stadskansliet och sektorerna inom förvaltningsförfarandets område.

Förvaltningarnas, sektorernas och affärsverkens ledningsansvar och genomförandeansvar definierades och anvisningar, utbildningar och tillsyn som informationshanteringslagen förutsätter sågs till. En programhelhet för verkställande Informationshanteringslagen skapades.

Hela stadsorganisationens avtalsförvaltning har förbättrats, bland annat genom att en avtalshandbok har publicerats.

I fråga om dataskyddet främjades förverkligandet av dataskyddet i stadens digitaliseringsprogram genom att man i anvisningsväg utarbetade allmänna anvisningar som gagnar hela stadens digitalisering och dessutom genom särskilda anvisningar för Helsingforsprofilen och projektet OmaData.

De riksomfattande begränsningarna i samband med coronapandemin har styrt stadens personalpolitik och arbetsgemenskaper. Det har funnits ett behov av noggrannare riktlinjer för bl.a. hälsosäkert arbete på arbetsplatserna, tillämpning av distansarbete, främjande av multilokalt arbete och proffsdatabasverksamhet för att åstadkomma personalöverföringar till de områden där behovet av arbetskraft varit störst. De bästa lärdomarna att tas med i utvecklandet av framtidens arbetskultur.

Arbetsgemenskapernas och arbetstagarnas utmärkta prestationer beaktades mer än året innan med engångsbelöningar, och särskilt belönandet i social- och hälsovårdssektorn stärktes i undantagssituationen. Hela personalens välbefinnande stöddes genom en mångsidig och valfri motions- och kulturfördel.

Personalens erfarenhet av chefsarbete förbättrades under strategiperioden. Under den gångna strategiperioden lanserades bland annat gemensamma hörnstenar i ledarskapet, modellen för framgångsrik ledning samt nya och uppdaterade metoder för utveckling av ledarskapskompetensen och chefsarbete, som dels bidrog till att resultaten var bättre.

För att förbättra tillgången till personal på stadsnivån grundades en egen enhet i början av år 2020. För att förbättra tillgången har man bland annat stött intressebevakningsarbetet, utvecklat praktikmöjligheter, satsat på arbetsgivarbilden, personalens jämlikhet och jämställdhet. Tillvägagångssätten i rekryteringen har förenhetligats, rekryteringssystemet förnyades år 2019 och den sökandes erfarenhet har utvecklats utifrån data.

Stadens verksamhet har med stöd av förvaltningsreformen och sektorreformen utvecklats i en mer kundorienterad riktning. Behovet att utveckla arbetskulturen som identifierades i stadsfullmäktiges halvtidsutvärdering och åtgärderna enligt det har avancerat planenligt. Personalens upplevda välbefinnande och erfarenhet av ledarskap och stadsförnyelse har förbättrats under strategiperioden. Utvecklingen av samarbetet inom stadsorganisationen kräver dock ytterligare åtgärder.

Satsningarna på digitalisering har stött förändringen i stadens verksamhetskultur och skapat en grund för behövlig hållbar förnyelse av verksamheten och tjänsterna. Digital grund inledde sin verksamhet på stadsnivån 1.1.2021. De är strategiperiodens viktigaste resultat av digitaliseringsprogrammet. Då tjänsterna för digital infrastruktur och IT-tjänsterna erbjuds centraliserat, uppnås betydande synergieffekter och kostnadsbesparingar. Digitaliseringsprogrammet och den digitala grunden har fört staden i riktning mot målen, men utvecklingsområdet är fortfarande att påskynda de digitala tjänsterna och att stärka förmågorna i stadens gemensamma plattformar.

Helsingfors har på nationell nivå haft en starkare inverkan bland annat tack vare nätverket C21. Internationellt har man samarbetat med både FN och den amerikanska Bloomberg-stiftelsen. Målet att klara sig i den globala konkurrensen har också främjats genom att öka deltagandet i internationell verksamhet bredare i stadsorganisationen.

Under strategiperioden uppnåddes de ekonomiska målen endast delvis. Det årliga produktivitetsmålet på 0,5 procent uppnåddes inte och ökningen av omkostnaderna överskred målet. Anslaget har i enlighet med strategins mål riktats till områden där befolkningstillväxten tydligast ökar kostnaderna, dvs. fostrans- och utbildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn. I vissa tjänster har enhetskostnaderna närmat sig genomsnittet för stora städer, men i vissa tjänster har utvidgningar och höjningar av kvalitetsnivån höjt enhetskostnaderna. Budgetprocessen reviderades i samarbete med sektorerna och arbetet med att utveckla processen fortsätter.

Investeringarna finansierades under åren 2017–2020 utan att lånestocken per invånare ökade, lånestocken beräknas dock öka under åren 2021–2023. Investeringsförmågan hållits på en hög nivå trots coronakrisen. Investeringsanslagen och deras utfallsprocent har stigit. Utsikterna för inkomstfinansieringen har försvagats från och med 2021. Den höga investeringsnivån måste finansieras med lånefinansiering och kassamedel.

Under strategiperioden 2019 –2021 överskreds det årliga bostadsproduktionsmålet på 7 000 bostäder. I bostads-produktionens besittningsformer överskred den oreglerade produktionen målnivån under alla år. Målnivån uppnåddes varken i fråga om ARA-hyresbostäder eller i fråga om bostäder med hybridfinansiering. Arbete för att göra bostadsproduktionsprocessen smidigare har utförts och arbetet fortsätter under de kommande åren. Genomförandeprogram för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet) 2020 godkändes i stadsfullmäktige 11.11.2020. Målet för bostadsproduktionen stiger från nuvarande 7 000 bostäder till 8 000 bostäder från och med år 2023. I programmet ställs mål för den våningsyta som överlåts för bostadsproduktion, antalet tomter som överlåts för bostadsproduktion och andelen kompletteringsbyggande i bostadsbyggandet. I enlighet med BM-programmet strävar Helsingfors efter att förebygga differentieringen mellan olika områden med hjälp av stadsförnyelsens verktyg. Syftet med stadsförnyelsen är att förbättra trivseln och attraktiviteten i bostadsområdena och medge högklassigt kompletteringsbyggande. I vårdreformen gjordes aktiv intressebevakning, och då vårdreformen verkställs sköter Helsingfors uppgifterna för ett välfärdsområde. Vårdreformens verkställighet bereds 2021 och 2022.

Den nya upphandlingsstrategin godkändes i stadsstyrelsen i december 2020. Helsingfors är Finlands största aktör som gör offentliga upphandlingar. Tre huvudteman i upphandlingsstrategin är fungerande marknader och främjande av innovationer, effektivitet och ansvarstagande samt ledning av upphandlingar och upphandlingsfärdigheter. Temana sammanfattar vad Helsingfors vill uppnå genom sina upphandlingar.

Koncernstyrningen beredde och stadsstyrelsen godkände ägarstrategierna för både marknadsmässiga och övriga dottersammanslutningar under början av 2021. I ägarstrategierna innehåller riktlinjer med hjälp av vilka stadens ägande och bestämmande inflytande i dottersammanslutningen stöder ordnandet av tjänster, stadens ekonomi eller stadens samhälleliga mål i övrigt.

Med hjälp av modellen för delaktighet och växelverkan har man uppnått att stadens arbete för delaktighetsarbete är tydligare, mer systematiskt och lett än tidigare. Helsingfors har utvecklat olika metoder för deltagande, och de används i stor utsträckning både vid utvecklandet av tjänster och vid beredningen av beslutsfattandet. Ur invånarperspektiv är den största utmaningen i anslutning till den delaktiga stadens deltagande att skapa klarhet i kommunikationen om möjligheterna att delta. Att Helsingfors växer och blir allt mer mångkulturellt utgör en utmaning för utvecklingen av möjligheterna att delta och påverka, som bör vara allt mångspråkigare och mångformigare.

Helsingfors internationella igenkännbarhet och dragningskraft har utvecklats aktivt till exempel med hjälp av forskningsdata och satsningar på utvalda teman såsom konkreta lösningar på klimatfrågan (Helsinki Energy Challenge och programmet Kolneutralt Helsingfors 2035). Genom arbetet med internationella storevenemang har man fördjupat Helsingfors image och attraktivitet. Tillämpningen av varumärket inom stadsorganisationen har avancerat under strategiperioden.

Under strategiperioden uppdaterades färdplanen för evenemangen i Helsingfors. Helsingfors evenemangsinriktning har byggts upp i en mer fungerande, levande och mångsidigare samt ännu ansvarsfullare riktning, men allt detta kräver fortsatt utveckling.

Satsningar på flerkanalskommunikation har möjliggjort en lyckad kommunikation under coronatiden och utvecklat hanteringen av exceptionella situationer vid staden.

Kommunikationssamarbetet mellan kommunerna i huvudstadsregionen och städerna och C21-städerna har stärkts och gett goda resultat.

Helsingfors är attraktivt för proffs och företag

Arbetsmarknaden befinner sig i en situation där det är svårt att rekrytera kunnig arbetskraft inom många branscher, men samtidigt är andelen långtidsarbetslösa av de arbetslösa arbetssökandena relativt hög. Allt fler arbetslösa stadsbor behöver intensivt stöd och flexibla möjligheter till omskolning för att finna sysselsättning.

Betydelsen av forsknings- och innovationsdriven företagsverksamhet framhävs i näringslivet i Helsingfors och huvudstadsregionen. Det här syns bland annat i hur kapitalinvesteringarna i uppstartsföretag och tillväxtorienterade företag har ökat. Dessutom utförs en allt större del av arbetet i små företag och företagsmässigt.

Målen och åtgärderna som hänför sig till klimatförändringen påverkar samhällets alla funktioner. Utvecklingen av lösningar för att bekämpa klimatförändringen och avancemangen i riktning mot koldioxidneutralitet utgör en allt viktigare del av stadens beslutsfattande och dess konkurrenskraft.

Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag

Betydelsen av digitala tjänster ökar. Stadens tjänsteproduktion är i allt högre grad beroende av digitala lösningar. Stadens tjänster och processer digitaliseras och flyttas i allt snabbare takt till digitala kanaler. Även stadsbornas förväntningar på de digitala tjänster som staden erbjuder ökar.

Förvaltningsprocesserna automatiseras och automatiseringen fortskrider i beslutsberedningen och beslutsfattandet, både tekniskt och lagstiftningsmässigt.

Staden håller på att övergå till digital informationshantering och ärendehantering. Interoperabiliteten, sökbarheten och användbarheten hos den information som finns i datasystemen samt utnyttjandet av information i verksamheten och utvecklingen av verksamheten förbättras.

En stor utmaning i omvärlden är tillgången på kunnig personal då befolkningen åldras.

En funktionell och vacker stad

På lång sikt är höjningen av målet för bostadsproduktionen, ökningen av betydelse av kompletteringsbyggande samt bekämpningen av segregationsutvecklingen centrala ändringsfaktorer. Bostadsproduktionens stora projektområden färdigställs under 2030-talet. En ökning av andelen kompletteringsbyggande i bostadsproduktionen förutsätter att processen för kompletteringsbyggande utvecklas och att kunnandet förnyas på stadsnivå. I bekämpningen av segregationsutvecklingen kräver åtgärder som riktas till stadsreformområden multisektoriella bindningar.

Mångsidig och intressant utbud av evenemang, restaurangtjänster, konst- och kulturupplevelser samt en mångsidig stadskultur är viktiga attraktions- och identitetsfaktorer för Helsingfors och dess olika bostadsområden.

Konsekvenser av förändringar i omvärlden för målen och åtgärderna

Arbetsmarknadens matchningsproblem löses i Helsingfors genom ett kommunförsök med sysselsättning och genom att utveckla tjänster där arbetssökandenas personliga väg till arbetsmarknaden stärks genom att man i stor utsträckning utnyttjar tjänsterna inom stadens sektorer och samarbetspartner. Företagens kompetensbehov tillgodoses också genom satsningar på lockande och etablering av utländska proffs.

Coronasituationen har inverkat negativt på verksamhetsförutsättningarna för turistbranschen och restaurang-, kultur- och evenemangssektorerna som i väsentlig grad är kopplade till den. En ny turistenhet började på näringslivsavdelningen 1.8.2021. Den nya enhetens första hela verksamhetsår 2022 präglas fortfarande av den osäkerhet som coronasituationen har orsakat, som kan ha långvariga konsekvenser för turismen till Helsingfors. Turistenheten utvecklar villkoren för hållbar och smart turism så att den svarar på de utmaningar som coronapandemin ställer, stärker intressebevakningen och förnyar turistrådgivningen i samverkan med företagen i branschen.

I näringslivet i Helsingfors och huvudstadsregionen framhävs snabbväxande företag och ett innovationssystem som baserar sig på forskning och högklassig kompetens mer än i det övriga landet. Staden kan stödja utvecklingen tillsammans med högskolor och andra partner genom att satsa på rådgivningstjänster för nystartade företagare samt genom att utveckla kuvös- och innovationstjänster som stöder företagens kompetens och tillväxt. Målet för verksamheten är att säkerställa att huvudstadsregionens företagsamhets- och innovationssystem producerar nya idéer och företagsuppslag som stöder tillväxten. Dessutom satsar man på att utveckla klustret för cirkulär ekonomi.

Den stadsövergripande samordningen för att stävja klimatuppvärmningen fortsätter. I stadens centrala kärnprocesser identifieras de beslutspunkter där det finns stor potential för utsläppsverkningar. Programmet Ett kolneutralt Helsingfors 2035 uppdateras och i programmet läggs fokus på de mest verkningsfulla åtgärderna.

För att verkställa stadsstrategin erbjuds stadens olika funktioner och tjänster stöd för den strategiska ledningen och för genomförandet och uppföljningen av åtgärderna i strategins mål.

Uppföljningen av mätare och kontrollpunkter i anslutning till de mål som är viktiga med tanke på strategin fortsätter och utvecklas ytterligare för att stödja sektorernas eget ledarskap. Enhetliga verksamhetssätt produceras för åtgärdshelheterna i enlighet med stadsstrategin.

Genomförandet av strategin stöds bland annat genom att man med kommunikation och marknadsföring hjälper personalen och stadsborna att inse hur målen som grundar sig på strategin påverkar deras arbete och liv.

Då stadsorganisationen förändras säkerställs det att organisationen i alla ändringsmoment följer kraven som lagstiftning och god förvaltning ställer och att organisationens kunskaper kring dessa teman utvecklas. I utvecklingen av digitala tjänster, e-tjänster och arbetsredskap beaktas skyldigheterna i lagstiftningen. Det säkras att man följder kraven bland annat i fråga om förvaltningsförfarande, data- och ärendehantering, dataskydd och datasäkerhet samt tillgänglighet.

De ekonomiska informationssystemen förnyas. SAP-systemet uppdateras under åren 2022–2023 till en ny version. Förnyandet av understödstjänsten som hänför sig till förnyandet av stadens gemensamma webbplats hel.fi fortsätter. Ansökningen av organisationsunderstöd förnyas på ett kundorienterat sätt med utnyttjande av tjänstedesign och planering av användargränssnitt.

God personalledning lyckas inte utan en aktuell utsikt över personalen och dess kompetens. Här behövs ett modernt HR-system som möjliggör informationsledning, identifiering av kompetenser, en smidig vardag i chefsarbetet och som stöder främjandet av tillgången på personal då bristen på kompetent arbetskraft ökar.

Helsingfors attraktivitet utvecklas genom att stadens namnkunnighet och egna image stärks. Helsingfors varumärkes- och marknadsföringsstrategiska riktlinjer uppdateras och stadens evenemang främjas i enlighet med färdplanen för evenemangen. Helsingfors namnkunnighet och image måste ytterligare fördjupas med hjälp av internationell kommunikation, marknadsföring och varumärkesutveckling.

Evenemangen är en viktig delfaktor när det gäller attraktivitet och livskraft. Återhämtningen från coronasituationen kommer att kräva aktivt utvecklingsarbete av Helsingfors i samverkan med aktörerna och nätverken i evenemangsbranschen samt aktivt byggande av partnerskap.

Flerspråkiga och mångkulturella kunskaper och praxis i medlingen av brotts- och tvistemål, rådgivningen, medborgarbudgeten och områdesdelaktigheten utvecklas.

Förnyandet och utvecklandet av webbplatsen Hel.fi och stadens övriga digitala kanaler svarar mot den ökande efterfrågan på digitala och flerspråkiga tjänster bland kommuninvånare och andra målgrupper.

När invånarna blir äldre, invånarstrukturen blir mångsidigare och välfärdsskillnaderna mellan områden och befolkningsgrupper växer görs satsningar inom kommunikationen och växelverkan på tydligare kommunikation och möjligheter att delta och påverka i många kanaler, på många sätt och på flera språk. Digitaliseringen främjas genom att man etablerar en verksamhetsmodell fjärrdigitalt stöd på stadsnivån, där staden ger råd på distans om webbtjänster och användningen av smarta enheter.

Säkerheten främjas genom att man följer de fenomen som försämrar säkerheten och förebygger negativ utveckling av dem. Utvecklingen av fenomenen följs upp med hjälp av ett lägesbildssystem, som ger aktuell information om olika fenomen som påverkar stadens säkerhet och faktorer som påverkar dessa fenomen samt bedömningar av följdverkningarna. Ur lägesbilden försöker man identifiera svaga signaler av eventuella nya framväxande fenomen för att man ska kunna inleda de förebyggande åtgärderna i ett så tidigt skede som möjligt.

Hur stadens strategiska mål genomförs

BM-programmet

I enlighet med BM-programmet börjar byggandet av 8 000 bostäder i Helsingfors från och med år 2023, och förutsättningarna för detta ska skapas år 2022. Att investeringarna riktas till stora trafikprojekt utmanar skapandet av förutsättningar för bostadsproduktionen. Genomförandet av stadsförnyelsen främjas genom att man tar fram ett övergripande åtgärds- och investeringsprogram för projekten som riktas till dessa områden. Aktörer engageras i genomförandet av stadsreformen på ett sektorsövergripande sätt. Genomförandet av stadsförnyelsen följs upp som en del av uppföljningen av BM-programmet.

Digitaliseringsprogrammet

Stadens gemensamma digitaliseringsprogram och förnyandet av den digitala basen fortsätter. Stadens gemensamma digital bas och gemensamma plattformar i stället för flera separata lösningar medför effektivitetsfördelar och skalfördelar samt påskyndar utvecklandet av tjänster. Utvecklandet av nya förutseende och personliga tjänster påskyndas med en stad som förutser servicebehovet och fungera på människornas villkor som mål. Tjänster automatiseras och nya självbetjäningstjänster utvecklas med hjälp av robotplattformar (RPA) och chattbottar.

Data- och analysplattformar och utveckling av datagrunden gör det möjligt att förutse servicebehovet och förbättrar ledningens lägesbild. Med hjälp av data och information som förädlats utifrån den är det möjligt att rikta resurser och åtgärder till de områden där behovet är störst. Att nyttja digitaliseringens möjligheter och påskyndandet digitalisering förutsätter att personalens och stadsbornas digitala kompetens utvecklas. Staden behöver alldeles ny slags kompetens för att främja digitaliseringen. Stadens förändringsförmåga måste utvecklas i en snabbt i den föränderliga omvärlden.

En funktionell och säker digital bas – dvs. en ICT-infrastruktur och basinformationstekniska tjänster som är gemensamma för hela staden – är avgörande för tryggandet av kontinuiteten i stadens alla funktioner och serviceproduktion även i undantagsförhållanden. Den digitala infrastrukturen är lika viktig som den fysiska infrastrukturen, som stadsbor och företagen använder sig av.

I det pågående förnyelseprogrammet för den digitala basen förnyas och harmoniseras stadens gemensamma tjänster för datakommunikationsnät, server- och kapacitetstjänster samt ICT-stöd- och livscykeltjänster. Cybersäkerhetstjänsterna förbättrar informationssäkerheten och minskar riskerna. Tjänster flyttas kontrollerat och säkert sätt till en modern molnmiljö.

Förnyandet av den digitala basen medger effektivitetsfördelar och skalfördelar, och förbättrar arbetsproduktiviteten bland annat genom att konkurrensutsätta gamla avtal och förenhetliga och automatisera tjänster.

Upphandlingsstrategi

Verkställandet av upphandlingsstrategin som godkändes 2020 fortsätter. I arbetet läggs fokus på stadens strategiska riktlinjer och åtgärder som stöder produktiviteten. Sådana är användning av ändamålsenliga kvalitetskriterier och avtalsvillkor, införande av ansvarsmål och -villkor i konkurrensutsättningar och avtal, användning av marknadsdialog och utveckling av den samt effektivisering av upphandlingsprocesserna. Utveckling behövs särskilt i fråga om förenhetligande och systematisk analys av upphandlingsinformationen samt samarbete mellan leverantörer och partner.

Kunskaper och god praxis sprids från de delar av stadsorganisationen som har kommit längre i utvecklingen än andra. Det intensiva samarbetet med det nationella Åtgärdsprogrammet för offentlig upphandling (Hankinta-Suomi).

Genomförandet av upphandlingsåtgärderna som nämns i åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 fortsätter i samordning med upphandlingsstrategin.

Främjande av välbefinnande och hälsa

Koordinering och utvecklingen av ledningsstrukturen för främjandet av välbefinnande och hälsa är en central uppgift för stadskansliet. I och med vårdreformen ökar betydelsen av verksamhetsmodellen för främjande av välbefinnande och hälsa i Helsingfors. Enligt den reviderade lagstiftningen ökar organisationssamarbetet och dessutom byggs en välfärdsplan som är gemensam för staden och uppföljning av dess konsekvenser. Projektet bedriver också ett starkt internationellt samarbete med bland annat WHO:s Healthy Cities-nätverk. Helsingfors deltar i UNICEF:s utvecklingsarbete Barnvänlig kommun. I arbetet förbättras servicen så att barnets rättigheter beaktas bättre än för närvarande.

I främjandet av hälsa och välmående är ett huvudsyfte att möjligheterna till hobbyer förbättras bland annat genom att medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas. Tillförlitlig information om hobbyaktiviteter bland barn och unga produceras som stöd för utvecklingsarbetet. Ett annat huvudsyfte är att stärka de äldres välbefinnande och verksamhetsförmåga genom bättre möjligheter att röra på sig och komma igång. Det här stöds bland annat genom kommunikation om stadens gemensamma åtgärder och stadens seniorprogram. Verksamheten med digitalt stöd på distans fortsätter, och verksamhetsmodellen prövas som en del av stödet för elektronisk kommunikation.

Väsentliga förändringar i omvärlden 2022

Lagstiftning

Den riksomfattande reformen av social- och hälsovården och räddningsväsendet är den viktigaste lagstiftningsreformen som berör stadens verksamhet. Koordineringen och beredningen av reformen är en central uppgift för stadskansliet. Reformen påverkar stadens ekonomi, organisation och ledning, men också förvaltningen och förvaltningsförfarandet. Åtgärderna som gör det möjligt att genomföra reformen från och med 1.1.2023 tas upp i beslutsfattandet och genomförs under år 2022. Reformen förutsätter ändringar också i stadens gemensamma ekonomiska processer, tidtabeller och system.

Vårdreformen förutsätter också samordning av beredningen av personalärenden. Identifieringen av personalkonsekvenserna, personalplaneringen, genomförandet av samarbetet och säkerställandet av förändringsstödet är några av de viktigaste personalprocesserna i reformen.

Beslutsfattandet och beredningen av beslut påverkas bland annat av reformen av markanvändnings- och bygglagen.

Förändringar i omvärlden

Helsingfors kommunekonomi är fortfarande stark. Utgiftsökningen hotar dock balansen och förändringen i åldersstrukturen samt det ökande investeringsbehovet ökar kostnaderna. De ökade skatteinkomsterna och intäkterna från markegendomen stöder kommunekonomins framtida utveckling. Helsingfors tar sitt ansvar för att trygga hållbarheten i den offentliga ekonomin genom att dämpa ökningen av omkostnaderna och genom att producera tjänsterna effektivt så att de svarar mot kundernas behov. Centrala faktorer i en ansvarsfull hushållning är dimensioneringen av de totala investeringarna i ett 10-årigt investeringsprogram till en ekonomiskt hållbar nivå samt schemaläggningen av investeringarna i rätt tid.

När ekonomin återhämtar sig inom de olika branscherna har det redan uppstått och förutspås fortfarande uppstå brist på kompetent arbetskraft. Arbetstagarna har möjligen utbilda sig och övergått till nya branscher under coronapandemin, vilket orsakar nya matchningsproblem på arbetsmarknaden. Arbetslösa arbetssökande är inte till alla delar direkt tillgängliga för arbetsgivarnas förändrade kompetensbehov. Under de undantagsförhållanden som pågått länge har det varit svårt att förutse förändringarna i kompetensbehoven. När situationen normaliseras ser man hur permanenta förändringarna är och dessutom kan tjänster som riktar sig till arbetslösa tillhandahållas utan begränsningar.

Coronatiden har utmanat en omfördelning av stadens personalresurser till de områden där resursbehovet är störst. Staden fortsätter att främja personalens interna rörlighet fortsätter dels med hjälp av de lärdomar som man fått. Återhämtningen från coronapandemin en av de drivande krafterna för välbefinnande på kort sikt. För detta ändamål har det utarbetats en särskild återhämtningsplan där hänsyn tas till personalens välmående.

I stadens koncernstyrning vidareutvecklas de av stadsstyrelsen godkända, dotterbolagsspecifika ägarstrategierna och deras betydelse. Ägarstrategierna uppdateras vid behov med beaktande av tyngdpunkterna i stadsstrategin och ändringarna i omvärlden. Förnyandet av dottersammanslutningarnas verksamhet och ekonomin uppföljningsprocesser fortsätter för att stärka och underlätta uppföljningen på koncernnivån.

Kopplingen av konsekvenserna av ändringarna i stadens gemensamma data och omvärld till strategins mål säkerställs genom att det erbjuds systematiskt stöd och en handlingsmodell för snabba försök, till exempel för trafik eller stadsrum. Stärkandet av kunskaps- och databaserade plattformar och lösningar, såsom transparenta och gemensamt överenskomna centrala antaganden i kunskapsunderlaget, kopplas till den kontinuerliga utvecklingen av ekonomin och verksamheten. På det här sättet stöds och påskyndas utvecklingen av digitaliseringen hos olika aktörer vid staden och hjälps staden med att förnya den kundorienterade verksamhetsmodellen som anordnare av tjänster för stadsbor.

Särskilda tyngdpunkter inom den nationella intressebevakningen är exempelvis hanteringen av konsekvenserna för staden av vårdreformen, tryggandet av stadens ekonomiska verksamhetsförutsättningar och tryggandet av tillgången på kompetent arbetskraft.

I Finland genomförs år 2022 ett program för hållbar tillväxt genom EU: s återhämtningsinstrument. Staden deltar aktivt i ansökan om återhämtningsfinansiering genom att inleda och främja projekt som omfattas av programmet.

I omvärlden framhävs på kort sikt återhämtningen från coronapandemin och utmaningarna i fråga om tillgången på personal, som direkt påverkar stadens serviceproduktion. Staden strävar efter att svara på utmaningarna genom flexibilitet i arbetet, proaktiv personalplanering och etablering av en ledarskapsmodell.

Risker och osäkerhetsfaktorer i omvärlden

Coronapandemin kan fortfarande ha överraskande konsekvenser för företagen och arbetsmarknaden. Arbetslöshetsperioder som inleddes under coronasituationen har blivit längre, vilket kan påverka välfärden och sysselsättningsmöjligheterna i framtiden för dem som blir permanent arbetslösa. När arbetslösheten drar ut på tiden påverkar det stadens ekonomi både direkt och indirekt. Kommunförsöket med sysselsättning genomförs i en exceptionell situation, vilket gör det svårare att påvisa resultaten. Ett betydande antal av de sakkunniga som arbetar inom försöket har tidsbundna avtal, vilket leder till personalomsättning och kontinuerlig introduktion. Det kan också inverka på verksamhetens resultat.

Stadens ambitiösa mål för bostadsproduktionen kan bli ouppnått om inledningarna i bostadsproduktionen minskar på grund av bristfälliga förutsättningar eller osäkerheten på marknaden. När tyngdpunkten för investeringarna flyttas från bostadsproduktionen till trafikinvesteringar påverkas förutsättningarna för bostadsproduktionen och antalet byggbara tomter. Polariseringen av bostadsmarknaden, där skillnaden mellan dyrhetszonerna 1–2 och 3–4 blir större, är en risk i anslutning till bostadsproduktionen. När polariseringen stärks försämras möjligheterna för kompletteringsbyggande medan segregationsutvecklingen blir tydligare.

Ur ett koncernperspektiv kan bristande efterlevnad av ägarstrategierna leda till att dottersammanslutningarna investerar fel eller utvecklar verksamheten i en annan riktning än staden som ägare vill utveckla den. När coronapandemin drar ut på tiden kan det dessutom inverka på dottersammanslutningarnas ekonomiska ställning och verksamhetsmöjligheter.

Vårdreformen försämrar stadens skattebas, vilket påverkar stadens investeringsförmåga och kan innebära att tillväxtinvesteringarna avtar. Social- och hälsovårdstjänsterna och räddningsväsendet finansieras i fortsättningen med statlig finansiering och det är oklart om finansieringen räcker till för att trygga tjänsterna på den vedertagna nivån.

Digitaliseringen håller på att medföra en stor förändring för stadens omvärld. Nya digitala tjänster tas i bruk för såväl kommuninvånarna som stadens anställda. Dataskyddskraven ska beaktas med åtgärder såsom dataskyddsombudets anvisningar, dataskyddsutbildning och de ansvariga personernas deltagande i utvecklingsverksamheten.

Staden har också en central uppgift när det gäller att bemöta hot om utslagning, differentiering mellan bostadsområden och mångfacetterade problem. De som redan har hamnat i en sårbar situation, såsom långtidssjuka, bostadslösa och arbetslösa, ligger värst till också när det gäller att klara sig i coronapandemin. Den allt längre epidemin ökar förekomsten av psykisk ohälsa och missbruksstörningar. De här fenomenen påverkar också säkerheten, och staden har en roll i förebyggandet av dem och beredskapen inför dem.

Ekonomisk hållbarhet

Produktivitet

I stadskansliets produktivitetsberäkningar följs utvecklingen av priserna per enhet jämfört med prisindexet för basservicen. I beräkningen beaktas stadskansliets driftsutgifter utan sysselsättningstjänster och centraliserade datatekniken jämfört med invånarantalet.

Mål i budgeten

Stadskansliet har fyra bindande verksamhetsmål. Två av de bindande målen är gemensamma för hela staden. Stadskansliet har tre övriga verksamhetsmål, varav två är gemensamma för hela staden.

Bindande verksamhetsmål

Satsningar görs på arbete, utbildning och företagande med hjälp av ett kommunförsök med sysselsättning som inleddes 1.3.2021. Avsikten med kommunförsöket är att förbättra aktiveringsgraden för sysselsättningen.

Funktionerna i stadens digitala bas har centraliserats till stadskansliet och etableringen av den fortsätter. Nästa år är målet att stadens datakommunikationsnät i sin helhet omfattas av den centraliserade hanteringen och övervakningen. Staden strävar efter att lyfta stödtjänsternas kundnöjdhet och lösningsgrader till målnivån. Stödtjänsterna i fostrans- och utbildningssektorn tas till en del av de centraliserade stödtjänsterna. Cybersäkerhetstjänsten tas i bruk. Mätarna för det bindande målet riktas till att lyfta kundnöjdheten och lösningsgraderna till målnivån.

Målet är att byggandet av minst 7 000 bostäder börjar i Helsingfors år 2022. Det här är stadskansliets och stadsmiljösektorns gemensamma bindande mål på stadsnivån.

För stadsförnyelseområdena (Malmgård-Gamlas, Malm och Mellungsbacka) utarbetas utifrån budgeten ett övergripande åtgärds- och investeringsprogram för projekten som riktas till dessa områden under åren 2022–2025.

Övriga verksamhetsmål

Ett gemensamt mål för staden är att förbättra sysselsättningen och sysselsättningsfärdigheterna bland personer under 30 år. Tillgång till sysselsättning på den öppna arbetsmarknaden för nyutexaminerade och högutbildade unga under 30 år påskyndas. Personer i åldern 18-25 år utan examen efter grundstadiet hänvisas till utbildning på andra stadiet så att antalet unga arbetslösa utan examen efter grundstadiet halveras år 2022 jämfört med 2021.

Ett ytterligare gemensamt mål för staden är att förbättra produktiviteten genom digitalisering och effektiviserad användning av lokalerna.

Den digitala basen som stadskansliet ansvarar för ska i stadens gemensamma tjänster för infrastruktur och grundläggande informationsteknik år 2022 spara in totalt 3 miljoner euro, dvs. ca 6 procent av de uppskattade driftsutgifterna för den digitala basen år 2022. Besparingar åstadkoms genom effektivisering av konkurrensutsättningen av datakommunikations-, stöd och livscykel- och kapacitetstjänster och centralisering av förvaltningen. Målet är att kontinuerligt utveckla tjänsterna och på så sätt uppnå kostnadseffektivitet också under de kommande åren.

Användningen av kontorslokaler effektiviseras vid stadskansliet under strategiperioden. Användningen av lokalerna effektiviseras bland annat genom ibruktagande av kombilokaler och nya arbetsmetoder. Här ingår lokalerna för stadskansliets avdelningar, med undantag av näringslivsavdelningens arbetskraft och invandringsenhet.

Dessutom har stadskansliet som övrigt mål att första fasen i reformen av HR-servicesystemet ska trygga löneberäkningens kontinuitet och riktning mot ett smidigt systemstöd i HR-processerna och datadrivet ledarskap. Lönesystemet som tas i bruk ger bättre automatik och självbetjäningsfunktioner i basprocesserna, som etableras samtidigt som HR-helhetssystemprojektet bereds. Med helhetssystemprojektet eftersträvas ett enhetligare system för stadens personalstyrning där chefernas arbete blir verkningsfullare och effektivare och där möjligheterna till kunskapsbaserat ledarskap är bättre, i och med att man från en splittrad systemhelhet och manuella tillvägagångssätt gradvis kan övergå till en användarvänlig helhetslösning.

Prestationer

Som en central prestation vid stadskansliet följs stärkandet av de arbetslösas kompetens på arbetsplatserna med hjälp av lönesubventionerat arbete, arbetsprövning och lönesubventionerade läroavtal. Nästa år eftersträvas en situation där 2 500 arbetslösa arbetssökande har inlett en åtgärd som stärker kompetensen.

Personalplan

Vid stadskansliet bereder man sig på den nya stadsstrategin och ändringar i omvärlden utan att antalet anställda ökar och med fokus på funktioner som är viktigast från stadens synpunkt. Avsikten är att vidareutveckla verksamhetssätten och systemen genom att koncentrera sig på de möjligheter och kompetensbehov som digitaliseringen medför. Betydelsen av digitala tjänster ökar hela tiden och hela stadens serviceproduktion är i allt högre grad beroende av digitala lösningar. Det är viktigt att satsa på olika systemprojekt, datadrivet ledarskap på stadsnivån och, å andra sidan, på att stärka de lagstadgade förpliktelserna. Dessutom förnyar principerna för arbete på flera platser och lokallösningarna våra arbetssätt.

Liksom under tidigare år, vid varje pensionsavgång och när det av andra orsaker uppstår en ledig befattning prövas det från fall till fall om en ny resurs behövs och vilken den eventuella kunskapsprofilen ska vara. Målet är att samarbetet och verksamheten främjar i större utsträckning över organisationsgränserna. Praxis för personalens interna rörlighet etableras ytterligare.

I utvecklingen av ledarskapet ligger fokus på hörnstenarna för ledarskap, som är visioner, iver, linjerenhet och verkställighetsförmåga. Med prioriteringarna ovan koncentrerar man sig på att stärka arbetskulturen och utveckla personalens kompetens. Chefens uppgift är att identifiera de kunskaper som behövs i arbetet, leda utvecklingen av medarbetarnas kompetens och stöda arbetsgemenskapens förmåga att förnya sig. Ledarskapets hörnstenar hjälper cheferna att överväga vilka saker de bör koncentrera sig på i sitt eget ledarskap. Här fungerar också personalenkäten Fiilari, som genomfördes hösten 2021, och responsen på den som stöd. En tyngdpunkt är också att säkerställa transparensen i stadskansliets verksamhet. Målet främjas genom en förbättring av den interna kommunikationen till exempel genom att Helmi-sidorna byggs om. Även utvecklandet av mätningen av stadskansliets kundupplevelse fortsätter.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Företags- och sysselsättningskonsekvenser

Budgetförslaget främjar utvecklingen av en omvärld som stöder företagens konkurrenskraft. Tjänsterna i kommunförsöket med sysselsättning och de tjänster som främjar invandringen av utländsk arbetskraft stödjer företagen i att hitta kunnig arbetskraft. Rådgivningen för företagsbildning stöder bildandet av nya företag i Helsingfors och ökar samtidigt antalet arbetstillfällen. Rådgivningstjänsternas kunder grundar över 1 000 företag på ett år. När arbetslösheten minskar stiger stadens skatteinkomster och till exempel avgifterna för kommunandelarna av arbetsmarknadsstödet kan sjunka. Tjänster som byggs upp som stöd för företagens omvärld, exempelvis turism och utvecklings av stadens egna processer, samt för uppstarts- och tillväxtföretag ökar regionens konkurrenskraft på lång sikt.

Konsekvenser för kommuninvånarna

Konsekvenser för barn

Staden är en stor arbetsgivare och har därför en viktig roll när det gäller att stödja sysselsättningen av unga. Staden erbjuder tusentals unga ett sommarjobb varje år. Via enkäten för Ansvarsfullt sommarjobb samlar man bland de unga årligen in respons för att utveckla av sommarjobbsupplevelsen. Det totala antalet unga sommararbetare kan minska jämfört med tidigare år på grund av trycket att höja sommararbetarnas löner.

Könskonsekvenser

Genom anonym rekrytering och försök med positiv särbehandling strävar man efter att förbättra sysselsättningsmöjligheterna för de stadsbor som annars har särskilda utmaningar i fråga sysselsättningen. Staden betonar mångfald också som rekryterare och arbetsgivare. Genom anonym rekrytering kan man också främja likställdheten mellan könen i början av rekryteringen.

Hälso- och välfärdskonsekvenser

Tjänsterna inom kommunförsöket med sysselsättning hjälper arbetssökande i Helsingfors att hitta sysselsättning samt stärka sin egen kompetens och funktionsförmåga. Sysselsättningen och stärkandet av kompetensen förbättrar stadsbornas välmående. I tjänsterna inom kommunförsöket med sysselsättning beaktas olika målgrupper i enlighet med deras livssituation och servicebehov.

Organisations-, stadskoncerns- och personalkonsekvenser

Genom förutsättningsinvesteringar inom bostadsproduktionen skapas kontinuitet för företagens investeringar i byggbranschen. Genom att svara på efterfrågan på bostäder förbättras också tillgången på arbetskraft i Helsingfors.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Strategins tema	Mål (G = gemensamt för staden)	Mätare
Helsingfors är attraktiv för proffs och företag	Satsningar görs på arbete, utbildning och företagande med hjälp av ett kommunförsök med sysselsättning.	Andelen deltagare i sysselsättningstjänsterna har ökats och mätaren för detta är aktiveringsgraden, som jämförs med nivån i december 2021.
Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag	Funktionerna i stadens digitala bas har centraliserats till stadskansliet och etableringen av den fortsätter. Nästa år är målet att stadens datakommunikationsnät i sin helhet omfattas av den centraliserade hanteringen och övervakningen. Staden strävar efter att lyfta stödtjänsternas kundnöjdhet och lösningsgrader till målnivån. Stödtjänsterna i fostrans- och utbildningssektorn tas till en del av de centraliserade stödtjänsterna. Cybersäkerhetstjänsten tas i bruk.	Mätare 1 - lösningsgraden på första nivån 60 % (långsiktiga målet 80 %) Mätare 2 Kundnöjdheten i stödtjänsterna är 7/10 (långsiktiga målet 8,5/10)
En funktionell och vacker stad	I Helsingfors börjar byggandet av minst 7 000 bostäder år 2022 (G)	Mätare 1 Antalet påbörjade bostäder (uppföljning Q1–Q4)
Helsingfors värnar om stadsdelarnas karaktär och trygghet	För stadsförnyelseområdena: Malmgård-Gamlas, Malm och Mellungsbacka har man utifrån budgeten utarbetat ett övergripande åtgärds- och investeringsprogram för projekten som riktas till dessa områden under åren 2022–2025 (G)	Mätare 1 - Åtgärds- och investeringsplanen har utarbetats och godkänts vid den utvidgade ledningsgruppen för områdesbyggande. Åtgärds- och investeringsplanen har gjorts till en del av uppföljningsrapporten för BM-programmet.   Mätare 2 - Mätare för uppföljning av åtgärds- och investeringsplanen har definierats.
En ansvarsfull ekonomi som grund för hållbar tillväxt	Vi förbinder oss i början av fullmäktigeperioden till ansvarsprincipen för ökningen i driftsutgifterna. De årliga budgetarna överskrider inte utgiftsnivån enligt ansvarsprincipen.	Ökningen i driftskostnaderna kopplas till ändringen av kostnadsnivån och befolkningstillväxten samt vårt eget lönsamhetsmål, vilket är 0,3 procentenheter år 2022 och därefter 0,5 procentenheter. Ändringen i kostnadsnivån beskrivs av prisindex för basservice. I fråga om befolkningstillväxten används tillväxten per åldersgrupp och helhetsändringen i befolkningen i övrigt som beskrivande parameter för befolkningstillväxten i ungdomstjänsterna inom fostrans- och utbildningssektorn samt kultur- och fritidssektorn.
	De totala investeringarna dimensioneras till en hållbar nivå med tanke på kassaflödet från verksamheten och investeringarna samt ökningen i lånestocken.	Det totala underskottet från verksamhetens och investeringarnas kassaflöde under fullmäktigeperioden kan vara högst det mål för underskottet för lokala förvaltningar som anges i programmet för den offentliga ekonomin och i kommunekonomiprogrammet (underskottet dvs. verksamhetens och investeringarnas kassaflöde -0,5 % i relation till Helsingfors BNP).

Andra verksamhetsmål

	Mål (G = gemensamt för staden)	Mätare
Helsingfors är attraktiv för proffs och företag	Sysselsättningen och sysselsättningsfärdigheterna för personer under 30 år förbättras (G)	Minst 60 % av nyutexaminerade och högskoleutbildade personer under 30 år som blir arbetslösa sysselsätts inom 3 månader från arbetslöshetens början. Personer i åldern 18-25 år utan examen efter grundstadiet hänvisas till utbildning på andra stadiet så att antalet unga arbetslösa utan examen efter grundstadiet halveras år 2022 jämfört med 2021.
Smarta Helsingfors leds med data och digitala underlag	Produktiviteten förbättras med digitalisering och effektivare användning av lokalerna. (G)	Den digitala basen ska i stadens gemensamma tjänster för infrastruktur och grundläggande informationsteknik år 2022 spara in totalt 3 miljoner euro, dvs. ca 6 procent av de uppskattade driftsutgifterna för den digitala basen år 2022. Besparingar åstadkoms genom effektivisering av konkurrensutsättningen av datakommunikations-, stöd och livscykel- och kapacitetstjänster och centralisering av förvaltningen. Målet är att kontinuerligt utveckla tjänsterna och på så sätt uppnå kostnadseffektivitet också under de kommande åren. Användningen av kontorslokaler effektiviseras vid stadskansliet under strategiperioden. Här ingår lokalerna för stadskansliets avdelningar, med undantag av näringslivsavdelningens arbetskraft och invandringsenhet. År 2021:                                  23,5 m²/pers. År 2022:                                       22,0 m²/pers. År 2023:                                       20,5 m²/pers. År 2024:                                       19,1 m²/pers.
	Första fasen i reformen av HR-servicesystemet ska trygga löneberäkningens kontinuitet och riktning mot ett smidigt systemstöd i HR-processerna och datadrivet ledarskap.	Projektet för ibruktagande av Sarastia 365HR har avslutats under år 2022 och övergången från användningen av effektiviserat stöd till normal fortgående service. Konkurrensutsättning av genomförandepartner för HR-helhetssystemprojektet under första halvan av år 2022.

Prestationer

Som en central prestation vid stadskansliet följs stärkandet av de arbetslösas kompetens på arbetsplatserna med hjälp av lönesubventionerat arbete, arbetsprövning och lönesubventionerade läroavtal. Nästa år eftersträvas en situation där 2 500 arbetslösa arbetssökande har inlett en åtgärd som stärker kompetensen.

Antal nya kunder:

2019: 2 269

2020: 1 744

2021: 747 / 2 300 (6 mån.)

2022: 2 500

2023: 2 500

2024: 2 500

Målet är att 2 500 nya kunder år 2022 har inlett åtgärder på arbetsplatsen för att stärka kompetensen. Kompetensen stärks på arbetsplatserna genom följande åtgärder: 1) Helsingforstillägg till arbetslösa, 2) Ordnande av läroavtalsutbildning inom stadens verksamhetsområde, 3) Ordnande av arbetsprövning och 4) Ordnande av lönesubventionerat arbete. 

Prestationsmål och ekonomiska mål

Personalplan

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Användning av personal
Antal anställda	850	1 008	1 008	1 008	1 008	1 008
Årsverken (egen personal)	735	861	861	861	861	861

Mätare för lokalanvändningen

	2020	2021	Prognos 2021	2022	2023	2024
Lokalanvändning
Lokaler, m2	20 438	18 823	17 800	17 800	16 800	15 800
Lokalernas yta (m² ly) i förhållande till antalet kunder	25,5	23,5	22,0	22,0	20,5	19,1