5 10 01 Social- och hälsovårdstjänster
| 1 000 € | Förbrukning 2019 | Budget 2020 | Prognos 2020 | Förslag 2021 | Budget 2021 | Ekonomi- plan 2022 | Ekonomi- plan 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inkomster sammanlagt | 163 601 | 158 800 | 155 800 | 158 800 | 158 800 | 158 800 | 158 800 |
| Utgifter sammanlagt | 1 429 783 | 1 500 417 | 1 538 700 | 1 519 665 | 1 531 094 | 1 546 046 | 1 585 845 |
| Överskridnings- rätter | |||||||
| Verksamhets- bidrag | −1 266 182 | −1 341 617 | −1 382 900 | −1 360 865 | −1 372 294 | −1 387 246 | −1 427 046 |
| Avskrivningar | 11 667 | 12 998 | 12 998 | 12 998 | 12 998 | 12 999 | 13 000 |
| Räkenskaps- periodens resultat | −1 277 849 | −1 354 615 | −1 395 898 | −1 373 863 | −1 385 292 | −1 400 245 | −1 440 046 |
| Räkenskaps- periodens överskott (underskott) | −1 277 849 | −1 354 615 | −1 395 898 | −1 373 863 | −1 385 292 | −1 400 245 | −1 440 046 |
| Förändring, % | |||||||
| Inkomster | −2,9 | −1,9 | 0,0 | 0,0 | −0,0 | 0 | |
| Utgifter | 4,9 | 2,6 | 1,3 | 2,0 | 1,0 | 2,6 |
Centrala prioriteringar i budgeten 2021 och sammandrag
Social- och hälsovårdssektorns fem viktigaste tyngdpunkter är 2021 är:
- Vi tar i drift klient- och patientsystemet Apotti i april 2021.
- Vi förbättrar tillgången till tjänster och nåbarheten.
- Vi ordnar och tillhandahåller för klienterna kompatibla, integrerade tjänster och bygger helgjutna servicekedjor för klienterna.
- Vi ökar antalet förebyggande tjänster med låg tröskel i rätt tid för kommuninvånarna/klienterna.
- Vi utvidgar de digitala lösningarna till kundtjänsten och ledningen.
Det centrala i verksamheten under 2021 är att sköta den akuta coronaepidemin samt att beta av de vårdköer som den orsakat samt att ta patient- och klientdatasystemet Apotti i drift. Servicens tillgänglighet och nåbarhet ska förbättras bland annat genom tjänsteupphandling i hälsocentraler och en utvidgning av användningen av servicesedlar. Sektorn satsar på att för klienterna utveckla tjänster som är kompatibla och integrerade och på att utveckla helgjutna servicekedjor. Utvecklingsarbetet utförs inom ramen för ett strukturreformprojekt som finansieras med statsbidrag och inom ramen för programmet Framtidens vårdcentral. I utvecklingen av servicekedjorna prioriteras bland annat barns och ungdomars mentalvårdstjänster, våld i nära relationer och användning av rusmedel i barnfamiljer, samt serviceintegration i verksamhetsmodellerna för familjecentren, centralerna för hälsa och välbefinnande och seniortjänsterna. Sektorn ökar mängden förebyggande service i rätt tid och med låg tröskel för klienter, exempelvis när det gäller tjänster som stöder de äldre att bo hemma och munhälsotjänster. Digitala lösningar kommer att införas i större utsträckning, inom både kundtjänst och ledning. Patient- och klientdatasystemet Apotti kommer att ändra på hur arbetet utförs i sektorn och erbjuder nya verktyg för t.ex. hemtjänsten och kundkontakten med proffs.
Beskrivning av verksamheten
Sektorns servicehelheter är familje- och socialtjänster, hälsovårds- och missbrukartjänster, sjukhus‑, rehabiliterings- och omsorgstjänster samt administration.
Familje- och socialtjänsterna omfattar barnfamiljers välmående och hälsa, barnskydd, ungdomstjänster och socialt arbete för vuxna och personer med funktionsnedsättning.
Hälso- och missbrukartjänsterna omfattar hälsostationer och inremedicinska polikliniker, psykiatriska tjänster och missbrukartjänster samt munhälsa.
Tjänster inom sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster är utredning, bedömning och placering, serviceområden i söder, öster, väst och norr samt Helsingfors sjukhus. Serviceområdena producerar bland annat rådgivning till äldre och hemtjänst, omsorg dygnet runt, gerontologisk socialvård och tjänster för närståendevården.
Till sektorns administration hör administrativa tjänster, ekonomi- och planeringstjänster, personal- och utvecklingstjänster, informationshanteringstjänster, kommunikationstjänster och delaktighet, upphandling och stödtjänster.
Väsentliga förändringar under budgetåret vid varje servicehelhet och tjänst
| 5 10 01 | Utgifter € | Andel av utgifterna på budget- momentet % | Förändring jämfört med föregående år € | Förändring jämfört med föregående år % | Viktigaste förklarande faktorn |
|---|---|---|---|---|---|
| Social- och hälsovårdstjänster sammanlagt | 1 531 094 | 100 % | 30 667 | 2,0 % | |
| Familje- och socialtjänster | 421 028 | 28 % | 4 973 | 1,2 % | löneförhöjningar, förändringen i kostnadsnivån |
| Tjänster för personer med funktionsnedsättning | 1 165 | Asu-projektet, åretruntboende i grupphem för personer med intellektuell funktionsnedsättning | |||
| Hälso- och missbrukartjänster | 307 104 | 20 % | 6 463 | 2,1 % | löneförhöjningar, förändringen i kostnadsnivån |
| Hälsostationer och inremedicinska polikliniken | 1 958 | upphandling av tjänster för hälsostationerna | |||
| Sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster | 531 155 | 35 % | 21 707 | 4,1 % | löneförhöjningar, förändringen i kostnadsnivån |
| SAS-tjänst (placering, bedömning och utredning) | 15 000 | konkurrensutsättning av serviceboende för äldre | |||
| Förvaltning | 41 986 | 3 % | 872 | 2,1 % | löneförhöjningar, förändringen i kostnadsnivån |
| Gemensamma för sektorn | 229 821 | 15 % | -3 338 | -1,4 % | produktivitet |
Väsentliga förändringar i omvärlden
I början av 2020 spred sig coronapandemin till Finland, vilket har medfört betydande konsekvenser för social- och hälsovårdssektorns tjänster och under 2021 kommer man bland annat att koncentrera sig på att avhjälpa underskottet inom om vård och service samt på de tjänster som den akuta epidemin kräver (t.ex. testning och spårning) och övriga åtgärder.
Lagstiftning
Regeringsprogrammet för statsminister Marins regering Ett inkluderande och kunnigt Finland – ett socialt, ekonomiskt och ekologiskt hållbart samhälle (10.12.2019) strävar efter hållbarhet i den offentliga ekonomin bland annat genom serviceproduktionen görs mer effektiv och slagkraftig.
I regeringsprogrammets reform av social- och hälsovårdstjänsterna samlas ansvaret för att ordna social- och hälsotjänster hos självstyrande områden som är större än kommuner från och med 1.1.2023. Social- och hälsovårdssektorn har börjat förbereda sig på vårdreformen 2020 och detta fortgår aktivt under 2021.
I och med vårdreformen ska ungefär 100 lagar ändras. I detta nu är tidsschemat för lagändringarna oklart, eftersom coronapandemin orsakar ändringar. Aktuella lagstiftningsprojekt som är viktiga med tanke på social- och hälsovårdstjänsterna är reformen av lagstiftning om mental hälsa och missbruk, lagen om handikappservice (och därmed även översyn av befintliga specialomsorgsdistrikt), reformen av lagen om äldreomsorg, lagen om klientavgifter och lagen om servicesedlar, lagstiftning om hjälp till offer för människohandel samt sammanslagningen av lagarna om moderskap och faderskap. En reform av lagen om elektronisk behandling av klientuppgifter inom social- och hälsovården och lagstiftningen för att stärka kundernas självbestämmanderätt inom social- och hälsovården är också anhängiga.
I regeringsprogrammet ingår detaljerade åtgärder som förbättrar social- och hälsovårdstjänsterna. Från och med 2020 skärps den bindande minimidimensioneringen för vårdpersonal gradvis till 0,7 anställda per klient vid enheterna med omsorg dygnet runt. Vårdgarantin kommer att skärpas inom primärvården på ett sådant sätt att man i ett icke-akut fall får behandling inom en vecka (sju dagar) efter att vårdbehovet bedömts. Inom barnskyddet är det meningen att bestämmelserna om minimiantalet anställda gradvis ska skärpas så att antalet anställda år 2024 är 30 klienter per yrkesutbildad person.
Enligt en preliminär bedömning kommer den bindande minimidimensioneringen av vårdpersonal att öka kostnaderna för omsorgen dygnet runt med cirka 9 miljoner euro fram till 2023. En sjudagarsgaranti för primärvården beräknas öka kostnaderna med närmare 30 miljoner euro per år. I regeringsprogrammet ingår tilläggsfinansiering för reformerna, som dock förefaller otillräcklig i förhållande till de uppskattade kostnaderna.
Enligt regeringsprogrammet ska man även inleda en reform av socialskyddet, och i samband med den görs en övergripande reform av utkomststödet.
I samband med vårdreformen har social- och hälsovårdsministeriet beviljat sektorn ett statsunderstöd på 12,1 miljoner euro (2020–2021) för omstruktureringsprojektet och 6,6 miljoner euro för programmet Framtida social- och hälsovårdscentral (2020/2022). Social- och hälsovårdssektorn har ansökt om statsunderstöd även för vissa andra projekt.
Målsättningar i projektet Strukturreform:
- garantera rollen som organisatör och organiseringen i enlighet med vårdreformen
- utarbeta en organisatörsstrategi samt utveckla ledningsmodeller och ett system för beslutsfattande
- · utveckla modeller för hantering och styrning av servicenätverket och dess aktörer
- utveckla ledning och styrning av servicekedjor i enlighet med nya strategier
- utarbeta en vägkarta för informationsledning, planera dess förmåga och bygga en datasjö
- utveckla och införa digitala verktyg för att stödja harmonisering av nya metoder och processer
I projektet strukturreform styrs och utvecklas dessutom organiseringen av specialistvården inom samarbetsområdet tillsammans med de blivande vårdområdena i Nyland. Bland de helheter som ska beredas finns kontinuerlig övervakning av verksamheten och ekonomin, utveckling av informationsledningen, serviceintegration och planering av regionala strukturer för specialiserad sjukvård. De viktigaste målsättningarna är:
- förbättra dialogen mellan HUS-koncernen och medlemskommunerna/landskapen och tjänsteinnehavarledningen samt klargöra och systematisera samarbetsmetoderna mellan dessa parter,
- stärka kommunernas/landskapens roll i planeringen och uppföljningen av ärenden med avsevärd strategisk betydelse (såsom strategiska mål och betydande utvecklingsprojekt)
- säkerställa att såväl det funktionella som det ekonomiska perspektivet beaktas i beredningen av ärenden med avsevärd strategisk betydelse
- utveckla en gemensam kunskapsbas för behovet av kontinuerlig övervakning och utforma en strategi för övervakning av verksamheten och ekonomin på både operativ och strategisk nivå,
- utveckla serviceintegrationen mellan bas- och specialnivån.
Målen för programmet Framtidens vårdcentral är:
- Tillgång, tidpunkt och kontinuitet
- Förebyggande och prognostisering
- Kvalitet och effektivitet
- Mångsidighet och interoperabilitet samt
- Kontroll av kostnadsstegringen.
Dessutom fortsätter sektorns pågående utvecklingsprojekt i enlighet med de tre verksamhetsmodellerna (central för hälsa och välbefinnande, familjecenter och seniortjänster) medan serviceintegrationen förstärks.
Social- och hälsovårdssektorn främjar invandrarnas integration inom kommunförsöket för sysselsättning genom att invandrarenhetens kundkriterier utvidgas till att omfatta alla integrationskunder och genom att invandrarnas tjänster utvecklas inom ramen för sektorsövergripande samarbete.
Avtalet mellan Helsingfors stad och Migrationsverket om mottagning av asylsökande upphör 24.10.2021. Migrationsverket ordnar framöver service för de asylsökande som är kunder vid Helsingfors förläggning och överföringen förbereds i samarbete mellan Migrationsverket och staden. Anställningstryggheten bibehålls för ordinarie personal.
Utveckling i antalet invånare och kunder
Enligt den senaste prognosen kommer befolkningen i Helsingfors 2021 att öka med 0,74 procent från den nuvarande nivån. I åldersgruppen 75–84 år sker den största ökningen, uppskattningsvis ca 5 procent nästa år. Då befolkningsökningen är störst bland dem som fyllt 75 år ökar efterfrågan på service för äldre.
Hur de andra förändringarna påverkar tjänsteproduktionen
Coronapandemin, förberedelserna inför vårdreformen och projektarbetet i samband med att verkställa den har i hög grad bidragit till beredningen av tjänstestrategiska riktlinjer. Under dessa omständigheter är de viktigaste principerna starkt sammankopplade med att konkretisera och utveckla serviceutbudet samt med att säkerställa servicens tillgänglighet och integration.
Ett av strukturreformens centrala mål är att konkretisera rollen som organisatör. Under 2021 utarbetas organisatörens vision och strategi med hjälp av vilka man förbereder sig att verkställa vårdreformen. I strategin fastställs prioriteringar, tjänstelöften och målsättningar för bland annat serviceproduktionen, upphandlingen, servicestrukturen och ekonomin. För detta ändamål görs bakgrundsutredningar om kundernas hälsa och välbefinnande, servicebehovet och servicesystemet. Beredningen har ett starkt samband med nyttorna i programmet Framtidens vårdcentral.
Den systematiska utvecklingen av bedömningen av produktionsmetoder och genomlysningen av egen produktion som stöd för organiseringsuppdraget ska omfatta både en mer detaljerad plan för Make or Buy-analyser för 2021 och en lägesrapport för varje tjänst (utveckling av en "mini-MoB-analysmodell"). Omfattande MoB-analyser är inriktade på strategiskt betydande helheter som översyn av tjänstelivscykeln eller tjänstenätet, förberedelse av framtida betydande upphandling och granskning av utmanande tjänster (t.ex. underskott för vissa tjänster/viss vård på grund av pandemin).
Utvecklingen av styrningen och hanteringen av serviceproduktionen i fråga om egen och extern verksamhet samt specialiserad sjukvård har ett samband med utvecklingen av organisatörsverksamheten. En övergripande hantering och styrning av tjänsteproduktionen förutsätter tydligare processer, ansvar och verktyg än för närvarande och en utveckling av dem. Prioriteringarna och målen i anordnarstrategin samt planen för informationsledning fastställer och utvecklar processerna för hantering och styrning av tjänsteproduktionen.
Åtgärderna i utkastet till en plan för utveckling av den strategiska producentstyrningen har följande konkreta mål för utvecklingen av hur den externa tjänsteproduktionen styrs:
- uppdatering av de grundläggande processerna för producentstyrning
- ökad sakkunskap om upphandling
- införande eller effektivare användning av informationssystem till stöd för upphandling och avtalshantering
- möjlighet att styra upphandling datadrivet samt utveckling av datadrivet ledarskap
- ökat samarbete i fråga om producentstyrning över gränserna för servicehelheter, enheter och intressenter
- ökad effektivtet i upphandlingen
- identifiering och minskning av risker i samband med upphandling
- analys och validering av de viktigaste interna och externa tjänste- och materialproducenterna och genomförande av behövliga åtgärder.
Målsättningar och prestationer
Social- och hälsovårdssektorn har fyra bindande verksamhetsmål:
- vi förbättrar kundupplevelsen och kundnöjdheten
- vi främjar helsingforsarnas välbefinnande och hälsa och förebygger utslagning.
- våra tjänster är nära invånarna och är lättåtkomliga
- vår verksamhet är ekonomiskt hållbar och produktiv.
Målsättningarna anknyter till prioriteringarna i verksamheten år 2021, såsom tillhandahållandet av servicekedjor för barn och mentalvårdstjänster samt barnfamiljer med våld i nära relationer, antalet sjukhusdagar för psykiatriska patienter inom öppenvården, avtalen om hemvård, en förbättrad kundupplevelse, projektet för personlig assistans, vårdgarantin för hälsostationer, kontakt till munhälsovården, hemtjänstens distansvård, vård dygnet runt samt e-tjänsterna.
Sektorn har ställt upp två andra verksamhetsmål i samband med socialrådgivning för barnfamiljer och tillsättningsgraden för uppgifterna. Dessutom deltar sektorn i att nå stadens gemensamma må bra-målsättningar. Sektorn understöder hobby- och fritidsverksamhet för barn och ungdomar i mindre bemedlade familjer med risk att marginaliseras och uppmuntrar föräldrarna att stödja barnens hobbyer samt deltar i stadens gemensamma verksamhetsmodell och utveckling av samordningsstrukturen. De äldres rörlighet främjas genom motionsavtalen som utvidgas till sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna och genom en ökning av distanstjänsterna för hemtjänstens och servicecentralernas kunder samt genom att förstärka Senior-infos förutsättningar att ge råd och handledning för motion.
Sektorns prestationsmål för 2021 grundar sig på den prognostiserade nivån för 2020. Dessutom har man i åtgärderna tagit hänsyn till operativa förändringar, såsom införandet av patient- och klientdatasystemet Apotti samt en ökad digitalisering. Coronaepidemin orsakar osäkerhet i prestationsmålen, eftersom epidemin blev värre under 2020 och underskottet inom vård och service ökar och man uppskattar att en allt större del ska avhjälpas under 2021.
Den största ökningen i antalet prestationer skedde inom övriga tandvårdsbesök (+33 %), antalet barn som behöver särskilt stöd i enlighet med socialskyddslagen (+12,5 %) och barnskydd i öppenvård (+10 %). Övriga ärenden i tandvården ökar i takt med att de digitala tjänsterna utvecklas. Antalet barn som behöver särskilt stöd ökar på grund av behovet av familjearbete enligt socialvårdslagen och därmed har serviceproduktionen utvecklats. Klientantalet i det öppna barnskyddet har ökat efter många år av en nedåtgående trend. Ett tidigare stöd till familjerna har inte räckt till för att motarbeta ökningen av socialarbetet enligt socialvårdslagen och antalet barn i det öppna barnskyddet. Prestationerna minskar mest för tandvårdsbesök (−16,3 %), vårddygn inom missbrukarvård (−12,5 %) och antalet bedömningar av servicebehovet i familje- och socialservice i enlighet med socialvårdslagen (−11,8 %). Antalet bedömningar av servicebehovet minskar delvis på grund av coronaepidemin och delvis på grund av att prestationerna minskar då Apotti införs.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Coronapandemin ökar märkbart osäkerheten i sektorns uppgifter. Många klienter och patienter skjuter upp besöket i rädsla för smitta. Sektorns anställda har på grund av pandemin hänvisats till uppgifter där de behövs, vilket leder till att serviceutbudet minskar speciellt i den icke-brådskande vården. Det största vårdunderskottet finns inom munhälsa samt åtgärder och mottagningar i den icke-akuta vården.
En del vård- och servicebesök kan genomföras på distans, men till exempel inom socialvården och mental- och missbrukarvården är det nödvändigt att möten och vård kan ordnas fysiskt.
Uppgifter i samband med hanteringen av epidemin belastar år 2021 främst den epidemiologiska verksamheten, epidemihälsostationerna (Dal och Malm) samt rådgivnings- och kommunikationstjänsterna. Om andelen smittade ökar avsevärt, ökar samtidigt belastningen av sjukhusverksamheten och verksamheten kring hanteringen av pandemin. Dals sjukhus är epidemisjukhus och i Hertonäs finns ett reservsjukhus som kan anlitas vid behov. När smittfallen blir fler är det viktigt att trygga personalens verksamhetsförmåga, så att behövlig service kan erbjudas i skälig utsträckning.
Målen och åtgärderna för stadens återhämtningsprogram efter coronapandemin, såsom att öka digitaliseringen och trygga tillgången till tjänster, ska genomföras som en del av den normala verksamheten inom social- och hälsovårdsväsendet.
Tillgång på personal är en central osäkerhetsfaktor i hela sektorn. Man försöker avhjälpa situationen med kontinuerlig rekrytering, men risken finns att utbildad personal inte är tillgänglig. Lagändringarna ökar även behovet av personal.
Genomförande av stadsstrategin
Tryggande av en hållbar tillväxt
Främjande av hälsa och välfärd (HYTE) är en central del av social- och hälsovårdssektorns alla tjänster och projekt. Sektorn bestämmer strukturer som stöder HYTE-beredningen 2021 som en del av serviceutvecklingen samt sammanför stadens välfärdsplan och åtgärderna för programmet Framtidens vårdcentral till en harmonisk helhet.
Mentalvårdstjänster för barn och unga har utvecklats tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn, kultur- och fritidssektorns ungdomstjänster samt samkommunen Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). Vid utvecklingen har man tillämpat fenomenbaserade modeller för servicekedjan och skapat helheter med hänsyn till olika åldersgrupper och olika servicebehov samt sammanjämkning av tjänsterna. Under 2021 inför sektorerna avtalade verksamhetsmodeller och tjänster, personalen tränas för överenskomna arbetsmetoder och uppföljning och utvärdering stöder det datadrivna ledarskapet.
Servicekedjan för barnfamiljer med våld i nära relationer och missbruk startar så att barnen och familjerna ska få hjälp och stöd i rätt tid för de problem som våldet och missbruket orsakar. Personalen utbildas för att identifiera, ingripa i och behandla missbruk och våld i nära relationer och dessutom utvecklas den datadrivna ledningen av servicekedjorna. Luckor i servicen lappas genom att man inför t.ex. vårdmetoder som stärker föräldraskapet för invandrarfamiljer. Servicen för barnfamiljer och kompetensen för lägesbedömningen i barnskyddet förstärks för att säkerställa stöd i rätt tid.
Upphandlingen av sociala utfallskontrakt för Helsingfors barn (1.4.2019‒31.3.2031) fortsätter i områdena Mellungsby och Nordsjö. Meningen är att dämpa behovet av barnskydd genom att rikta varaktig och förebyggande service till familjer som valts ut på basis av en klientanalys. I det resultatbaserade finansieringsavtalet bär investerarna projektets ekonomiska risk och kommunen betalar för mätbara och verifierbara resultat.
Staden deltar in det multiprofessionella samarbetet vid Helsingforspolisens nya enhet för människohandel.
Digitala tjänster för unga, såsom mångsidig chatt och arbete ansikte mot ansikte bland unga i olika och föränderliga miljöer, ska förbättras. Barnskyddet utvecklas på grundval av en systemmodell tillsammans med andra viktiga aktörer. Eftervården av barnskyddet för personer över 18 år koncentreras i sin helhet till ungdomstjänsterna och vuxensocialarbetet. Vid eftervården görs en uppföljningsundersökning om ungdomars välfärd och service tillsammans med Helsingfors universitet och Östra Finlands universitet.
Motions- och rörlighetsprogrammet ska kopplas till stadens alla tjänster och till tjänsterna för alla åldersgrupper. Betydelsen av motion kommer att förstärkas som en del av vårdkedjorna och servicrådgivningen. LiiKu-stödet utgår från helsingforsarnas behov, en stödform för motion, kultur och social- och hälsovårdstjänster som erbjuds invånare med stora risker när det gäller deras hälsa och välfärd. LiiKu-stödet utvecklas i samarbete mellan social- och hälsovårdssektorn och kultur- och fritidssektorn. LiiKu-stödet gör det möjligt för personer i riskgrupperna att delta jämlikt i kultur och motion genom att de erbjuds servicevägledning i idrotts- och kulturtjänster. Sektorerna och stadskansliet utvecklar företagssamarbetet för att bredda servicepaletten.
Personalens medvetenhet om fördelarna med och möjligheterna till motion ska ökas genom att den regelbundna kommunikationen inom sektorn förstärks och genom att aktiva metoder som stöd för vardagsmotion utvecklas tillsammans med personalen.
Tjänsterna förnyas
Programmet Framtidens vårdcentral främjar serviceintegrering av verksamhetsmodellerna familjecenter, centraler för hälsa och välbefinnande samt seniortjänster. I synnerhet de som har ett stort servicebehov gagnas av integrationen. Man fortsätter bygga enhetliga servicekedjor i form av sektorsövergripande samarbete, vid behov i form av integrerade tjänster som är kompatibla med kunderna och som överskrider de organisatoriska gränserna. Inom social- och hälsovårdssektorn fortsätter förbättringen av hälsostationstjänsterna i enlighet med målen för projektet Framtidens vårdcentral, och i sektorn analyseras utvecklingsobjekt inom hälsostationstjänsterna och strukturer som stöder dessa.
Förebyggande och ambulerande tjänster liksom också tjänster med låg tröskel ska öka. Utvecklingen av tjänsterna som levereras till hemmen fortsätter och öppettiderna utökas såvitt det är möjligt. Användningen av servicesedlar ökar och man skaffar extra hälsocentralstjänster.
Mellan verksamhetsmodellerna för familjecenter, centraler för hälsa och välbefinnande och seniortjänster utvecklas kundvägledningen och konsultationspraxis. Samarbetet med den specialiserade sjukvården och andra sektorer stärks, till exempel genom utveckling och införande av gemensamma servicekedjor. En gemensam modell för konsultation fastställs, och en smidig drift av chefernas nätverk och den gemensamma kommunikationen mellan servicekoncepten utvecklas.
Den systematiska utvecklingen av tjänster och praxis fortsätter genom att man utnyttjar Lean samt kundupplevelser och synpunkter på tillgänglighet, slagkraft, lönsamhet och personalupplevelse. Även i ledarskapet utnyttjas Lean.
Byggnadsprojekt som hänför sig till verksamhetsmodellerna för familjecenter, centraler för hälsa och välbefinnande och seniortjänster främjas. Kampens familjecenter öppnas och byggnaden i Gårdsbacka, som hör till Kvarnbäckens central för hälsa och välbefinnande, renoveras. Det görs en behovsutredning för Hagas och Malms familjecenter och central för hälsa och välbefinnande. Behovsutredningen för Malms nya sjukhus startar också nästa år. Nya seniorcenter planeras i Nordsjö, i Norra Haga, i Gräsviken och på Degerö. Målet är att börja bygga ett seniorcenter i stil med Minnesbyn i Forsby i slutet av 2021.
Anslaget för positiv särbehandling fortsätter på de områden där det finns ett större behov av tjänster än vad som krävs enligt socioekonomiska indikatorer.
Sysselsättningen av partiellt arbetsföra stöds genom en sammankoppling med framtidens vårdcentral och genom utveckling av nya metoder för sysselsättningsstöd, arbetsträning och vägar in i arbetslivet. Helsingfors har ansökt om att få delta i social- och hälsovårdsministeriets projekt Arbetsförmåga.
Helsingfors deltar i ett utvecklingsprojekt i Nyland, där syftet med reformen av hälsovårdstjänsterna för personer med intellektuell funktionsnedsättning är att trygga dessa personers tillgång till tjänster. Projektets centrala mål är att planera vårdsteg och -stigar för personer med intellektuell funktionsnedsättning, att förenhetliga psykiatrin och den polikliniska verksamheten för sådana personer i Nyland samt att bygga upp en fungerande konsultationspraxis.
Matsvinnsterminalen inleder sin verksamhet och mathjälpen vidareutvecklas så att den förstärker delaktigheten och människornas aktivitet tillsammans med dem som levererar mathjälpen. Genom att förbättra servicevägledningen bidrar man till att de som anlitar mathjälpen får tillgång till social- och hälsovårdstjänster.
En åtgärdsplan för att halvera hemlösheten genomförs tillsammans med andra, som en del av programmet Framtidens vårdcentral och tjänster för kunder som behöver mycket service från social- och hälsovårdsväsendet i Helsingfors. Boenderådgivningstjänsten utvidgas genom att man inrättar ett lättillgängligt rådgivningsställe för boende och ökar boenderådgivningen på stadsnivå med hjälp av digitala tjänster.
För dem som genomgår psykisk rehabilitering främjas boendekedjan sjukhus–serviceboende–stödboende–vanligt boende.
En av sektorns centrala målsättningar är att erbjuda en god kundupplevelse åt helsingforsarna. För att uppnå detta mål samlar man in kundinformation om alla tjänster via flera olika kanaler. Syftet är att på ett mer systematiskt sätt utnyttja den respons som erhållits, bland annat med hjälp av AI, och på så sätt stärka det datadrivna ledarskapet för en bättre kundupplevelse.
Vid utformningen av nya verksamhetsmodeller och serviceställen beaktas kundernas behov och önskemål i ett allt tidigare skede. Invånare bjuds in som partner för att utveckla servicen. Kunderna, erfarenhetsexperterna och de lagstadgade råden är starkt engagerade i planeringen av nya tjänster. Dessutom utnyttjas olika digitala redskap för delaktighet såsom hel.fi-plattformen Säg din åsikt.
I Helsingfors genomförs medborgarbudgeten för andra gången 2020–2021. Social- och hälsovårdssektorn kommer att fokusera på att lyssna särskilt på dem i utsatt position i samband med idéer och gemensam planering i medborgarbudgeten. Målet är att skapa en ram för lika möjligheter för alla stadsbor att vara med och påverka medborgarbudgetens utfall.
Användningen av distanstjänster ökas och fjärruppkoppling utnyttjas också i det multiprofessionella samarbetet. Ledningen tillämpar digitalisering i allt större utsträckning och datadrivet ledarskap förstärks i servicen.
På grund av coronapandemin flyttas införandet av Apotti från oktober 2020 till april 2021. Denna senareläggning medför delvis att kostnader överförs från år 2020 till år 2021, men den medför också nya kostnader bl.a. i form av kostnader som föranleds av att projektet planeras om.
Efter övergången till Apotti bibehålls många nuvarande klient- och patientdatasystem en viss tid för s.k. bläddring. Data som finns i systemet behövs fortfarande men man matar inte in nya data eller gör ändringar i uppgifterna. En del data migreras till Apotti och en del till Riksarkivet efter att Apotti har införts. Det kostar att bläddra i systemen och trots att kostnaderna är lägre än vid normal användning är de tillfälligt överlappande med kostnaderna för Apotti.
Digitalisering och datadrivet ledarskap främjas kraftigt. Plattformen för datadrivet ledarskap och lösningen med en datasjö gör det möjligt att samla in, kombinera och bearbeta data för ledningen. Samtidigt blir data som behövs i kundservicen tillgänglig och användbar då man övergår från gamla system till att använda det nya enhetliga systemet Apotti.
Helsingfors utvecklar en databaserad proaktiv service som gör det möjligt för kunden att få service utan att separat behöva ansöka om den. Detta har ett starkt samband med den medborgerliga rättigheten att hantera sina egna data och uppgifter om sig själv. Att tillhandahålla proaktiva tjänster som utvecklas och baseras på My data inom social- och hälsovårdsbranschen fungerar också förebyggande när problemen inte anhopas. Social- och hälsovårdssektorns datadrivna ledarskap och lösning med en datasjö kopplas samman med utvecklingen av stadens datastrategi.
Apottis mobilapp för hemtjänsten gör det möjligt att se kunduppgifter i realtid och att dokumentera uppgifter hemma hos kunden. Detta förbättrar patientsäkerheten och garanterar att klienten är delaktig och får information. Dessutom sparar proffsen tid från att anteckna i efterhand. Alla mobiltelefoner i hemtjänsten byts ut så att de kan anpassas till Apotti-systemet.
Den för medborgarna avsedda elektroniska kundportalen Maisa börjar användas som en del av Apotti. Maisa möjliggör en säker tvåvägskommunikation mellan medborgare och sjukvårdspersonalen och att skapa många nya slags digitala tjänster.
Man fortsätter utveckla Omaolo och bedömningen av hälsovinster. Omaolo innebär en stor fördel för medborgarna genom att de som självbetjäning kan få en god bedömning av symtomen och behandlingsrekommendationer i enlighet med god medicinsk praxis. Samtidigt sparas de knapphändiga resurserna för de medborgare som mest behöver proffsen. Tjänsten Omaolo utnyttjas bland annat inom återkommande granskningar av munhälsan. En utveckling av hälsovinstbedömningen gör det möjligt att ingripa, ge råd samt service och stöd i rätt tid baserat på medborgarens uppgifter om hälsa och risker.
Olika typer av snabbkommunikationslösningar och användning av robotik i kundtjänsten ökas och de ersätter delvis kontakter per telefon. Kunden drar nytta av tjänster som är oberoende av tid och plats samtidigt som organisatören eller producenten sparar på kostnaderna. Tjänster som tillhandahålls per telefon behövs också i framtiden och en servicemodell för återuppringning kommer att införas i de funktioner där detta är lämpligt.
Man utreder om datasystemet Effector, som används för servicesedlar, kan användas även för hanteringen av köpta tjänster.
För att styra proffsens arbete, planeringen av skift och en effektivare användning av verksamhetslokalerna utvecklas ett verksamhetsledningssystem, vars utformning inleds 2021.
Ett bättre och mer tillförlitligt utnyttjande av uppgifterna kräver också tillförlitliga arkiveringslösningar. Staden utvecklar en gemensam lösning för elektronisk lagring och arkivering. Social- och hälsovårdssektorn utvecklar tillsammans med andra kommuner och HUS-koncernen elektroniska lösningar för dokumentarkivering i syfte att säkerställa en pålitlig permanent lagring av journalhandlingar och uppgifter från avbildning och möjligheterna att utnyttja uppgifterna.
Digitala tjänster för främjande av välfärd och hälsa utvecklas. Innehållet i sajten Familjestöd utvecklas så att det stöder egenvården. Må bra-granskning och livsstilscoachning startar och Apotti-integrationen främjas. Staden utvecklar gemensamt distanstjänster inom motion och kultur för de äldre. De äldres digitala färdigheter stärks. Utvecklingen och införandet av digitala innovationer stöds. Den digitala undervisningen stöds i synnerhet för äldre, och det informeras effektiverat om det befintliga undervisningsutbudet.
Inom familje- och socialservicen skapas strukturer för ett organisationssamarbete utifrån kundens behov och samarbetet med organisationerna förstärks.
Inom kompetensutvecklingen prioriteras stödet för att börja använda Apotti. Apotti ändrar arbetet och arbetssättet, vilket skapar förändringstryck också på ledarskapet. Inom ledarskapsutvecklingen är det essentiellt att främja reformen och att utvecklas i att leda datadrivet. I och med Apotti framhävs satsningarna på en bra kundupplevelse och främjandet av servicen genom flera kanaler och av det gemensamma arbetet.
I ledningen fäster man vikt vid att kvaliteten är jämn och att man snabbt tar itu med problem. Chefsarbetet utförs coachande, och chefen säkerställer bl.a. genom framgångssamtal att varje team och anställd känner till målen för sitt arbete. Med hjälp av flera och mångsidiga belöningsformer uppmuntras personalen till att nå målen och till goda arbetsprestationer i enlighet med strategin. Personalupplevelsen mäts regelbundet och utvecklingsplanerna för arbetshälsan utarbetas på grundval av resultaten från personalenkäterna Kommun10 och Uudistumisen pulssi hösten 2020.
Ansvarsfull hushållning
Utveckling i kostnaderna per enhet
Sektorns kostnader per enhet 2021 har beräknats med beaktande av de ökade anslagen för social- och hälsovårdstjänster och målet för produktivitet i förhållande till prognosen för 2020.
Den budgeterade kostnaden per enhet för barnskydd förutspås öka något jämfört med prognosen för 2020. Kostnaden per enhet påverkas exempelvis av coronaepidemin, som bland annat har lett till att barnskyddsanmälningarna och placeringarna har minskat.
Kostnaderna per enhet för arbete med personer som har en funktionsnedsättning beräknas öka något från den andra officiella prognosen för 2020. Coronapandemin påverkar i hög grad hur servicen för personer med funktionsnedsättning anlitas, såsom färdtjänst och arbets- och dagverksamhet, vilket kan ha konsekvenser för kostnaderna per enhet.
Prestationen för hälsostationsverksamheten beräknas ligga på samma nivå som den prognostiserade kostnaden per enhet för 2020. På grund av coronapandemin har antalet besök hos läkare och skötare på hälsocentralerna minskat med sammanlagt 60 000 från nivån 2019 men däremot har antalet prestationer inom jourtjänsten vid den digitala hälsostationen ökat med nästan 60 000.
Kostnadsökningen inom missbrukartjänsterna och de psykiatriska tjänsterna beror på de ökade kosnaderna för köpta tjänster.
Den icke-akuta munhälsovården skars ner ordentligt under våren och sommaren på grund av coronapandemin, vilket minskar kostnaderna per enhet för munhälsovård.
Hemtjänstens kostnader per enhet beräknas ligga på samma nivå som prognosen för 2020.
Enligt stadsstrategin söker Helsingfors i fråga om kostnader per enhet uppnå medelvärdet för övriga stora städer. Social- och hälsovårdstjänsternas kostnader per enhet följs upp i Kommunförbundets publikation om hälsovårdskostnaderna i de stora städerna samt arbetsgruppen Sextettens publikation om kostnader för äldre, tjänster och kostnader inom barnskyddet, tjänster och kostnader för personer med funktionsnedsättning samt missbrukar- och mentalvårdstjänster. Kostnaderna per enhet i budgeten kan inte jämföras direkt med motsvarande kostnader i stadsjämförelser. En jämförelse av kostnaderna per enhet i städerna visar på skillnader som kräver mer detaljerade analyser. Uppgifterna i rapporterna är så jämförbara som möjligt, men kostnadsskillnaderna kan exempelvis bero på skillnader i dataunderlaget och servicestrukturen.
Kostnaderna per enhet för hälsotjänsterna är högre än i de övriga Sextettstäderna i åldersgrupperna 0−6 år, 7−14 år, 75−84 år och 85 år fyllda. Genomsnittskostnaden är högre än i de övriga Sextettstäderna också inom barnskyddet, tjänsterna för personer med funktionsnedsättning och boendetjänsterna för missbrukare. Under 2019 har kostnaderna per enhet inom vården, vilka är högre än i de andra Sextettstäderna, närmat sig nivån för 2018 i alla åldersgrupper utom 85 år fyllda. Man har närmat sig Esbo och Vanda i kostnaderna per enhet i alla åldersgrupper. Kostnaderna per klient inom barnskyddet har stigit från år 2018 till 2019 i de andra Sextettstäderna, men i Helsingfors har kostnaderna ökat snabbast. Kostnaderna för tjänster för personer med funktionsnedsättning har sjunkit i de andra Sextettstäderna, och Helsingfors skillnad till de andra har ökat en aning.
Skillnaderna i kostnaderna per enhet förklaras bland annat av skillnaderna i kriterierna för att bevilja tjänster mellan städerna. Andelen av befolkningen som fyllt 75 i hemvården är t.ex. betydligt större i Helsingfors än i Esbo och Vanda och generellt omfattas en större andel av servicen än i grannkommunerna. Kostnaderna för öppen service, vård på äldreboenden och specialiserad sjukvård för dem som fyllt 75 år är klart högre per invånare i Helsingfors än i grannstäderna. Inom denna åldersgrupp är kostnaderna för kortvarig vård vid hälsocentralen och för serviceboende med heldygnsomsorg lägre än i grannkommunerna.
Antalet utplacerade barn inom barnskyddet har ökat i Helsingfors och det är tyngre att vårda barnen, vilket har lett till en ökning av antalet dygn i institutionell vård i de tyngsta tjänsterna. I Nyland har den institutionella vården konkurrensutsatts gemensamt, vilket har lett till en viss ökning av dygnspriserna.
De kalkylerade nettokostnaderna per dag för service för personer med intellektuell funktionsnedsättning år 2019 var högre i anstaltsvården, familjevården, serviceboendet med heldygnsomsorg samt dag- och arbetsverksamheten i Helsingfors än i grannstäderna. De högre kostnaderna per klient för serviceboendet med heldygnsomsorg för personer med intellektuell funktionsnedsättning beror delvis på att Helsingforsklienterna har ett större antal vårddygn.
Konsekvensbedömning
Hälso- och välfärdskonsekvenser
En del av helsingforsarna är i en ytterst utsatt position och hos dem hopas problem med hälsan och även livsstilen samt riskfaktorer i samband med dessa. Det stora antalet utsatta personer ökar behovet i synnerhet av att erbjuda mångsidiga bastjänster, att hitta och identifiera de kundgrupper som behöver mycket service, att bättre rikta servicen till dem som behöver den mest samt att koordinera branschövergripande servicekedjor.
Tillgången till tjänster förbättras genom att man utvecklar verksamhetsmodeller som t.ex. ger fortare tillgång till service via olika kanaler och som hjälper till att hitta och identifiera riskutsatta klienter. En serviceintegration säkerställer en holistisk och god vård och service i enlighet med kundens behov.
Social- och hälsovårdssektorn utvecklar förebyggande och proaktiva tjänster som samtidigt stöder helsingforsarnas eget ansvarstagande för sitt välbefinnande och sin hälsa. Utvecklingen av digitala tjänster med låg tröskel ger nya möjligheter till detta. Digitala tjänster utnyttjas och anpassas som en del av kundens serviceprocesser. Samtidigt frigörs de professionella resurserna för de kunder som behöver dem. Vid utvecklingen av digitala tjänster bör man dock ta hänsyn till att alla inte har möjlighet att utnyttja dem.
De uppsökande tjänsterna liksom också tjänsterna med låg tröskel riktar sig ofta till människor med mycket stort behov av hjälp men utan förmåga att söka sig till tjänsterna. De ökar välbefinnandet och delaktigheten särskilt för de personer som är allra svårast att nå. Det uppsökande arbetet inom socialvården för vuxna ska utvecklas och omorganiseras bland annat genom ledning och erfarenhetsexperter. Med hjälp av social rapportering produceras information om situationen för klientgrupper i utsatt position.
Man har märkt att de befolkningsgrupper som är i en utsatt position lider mest av coronapandemins följder. Coronapandemin har betydande konsekvenser för befolkningens hälsa och välfärd samt behovet av social- och hälsovårdstjänster. Såväl under som efter pandemin är det viktigt att främja nykterhet och mental hälsa samt att förebygga och ta hand om våld i nära relationer. Små barn och skolbarn som inte vaccinerats ges möjlighet till vaccinationer inom ramen för vaccinationsprogrammet.
Coronapandemin har ökat hushållens ekonomiska osäkerhet och försvagat framtidsutsikterna. År 2021 förbereder man sig för att hushåll som länge fått grundläggande utkomststöd kan ansöka om kompletterande utkomststöd. Om coronapandemin och behovet av akut stöd fortsätter med nya smittvågor måste man även under 2021 vara beredd på att ordna akut stöd (matservice, inkvartering, stöd för socialarbetet, munskydd åt alla).
Konsekvenser för barn
Det finns ett antal åtgärder i budgeten som har en betydande positiv inverkan på barns och ungdomars välbefinnande och hälsa samt på att stärka föräldraskapet. De viktigaste är servicekedjan för mentalvårdstjänster för barn och unga, servicekedjan för barnfamiljer med våld i nära relationer och hur barn upplever våldet, beredning och verkställande av servicekedjan för rusmedel och beroende i barnfamiljer, projektet för sociala utfallskontrakt samt integration av verksamhetsmodellen för familjecenter i Framtidens vårdcentral. Åtgärderna främjar barns, ungas och familjers välfärd genom att förebygga utslagning och flytta tyngdpunkten i tjänsterna från barnskyddet och den specialiserade sjukvården till stöd och vård i ett tidigare skede.
För att utveckla servicekedjorna har man som bakgrundsmaterial använt uppföljnings- och utvärderingsinformation om frekvensen av psykiska störningar hos barn och unga, våld i nära relationer och användning av rusmedel, om ökade servicebehov samt om nuvarande brister och luckor i servicesystemet. Både unga och äldre erfarenhetsexperter har deltagit i utvecklingen och den information de producerat har tillämpats i lösningen. Utöver social- och hälsovårdssektorn har representanter från den specialiserade sjukvården, fostrans- och utbildningssektorn samt kultur- och fritidssektorns tjänster producerat expertis. Utvecklingen och stärkandet av servicekedjorna från förebyggande tjänster till stöd och vård på specialnivå förbättrar såväl tillgången till tjänster som barns och ungas välfärd och hälsa.
Konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv
Kundens behov är det avgörande då man samlar ihop en personlig helhet bestående av vårdtjänster. Behovet påverkas av många riskfaktorer inom hälsa och välfärd, utöver jämställdhetsperspektivet. Därför ligger också budgetförslagets fokus mera på att minska skillnaderna i hälsa och välfärd än att beakta genusperspektivet. Men man vet att det finns kommuninvånare med könsrelaterade riskfaktorer som omfattas av social- och hälsovården, och dessa försöker man ta itu med och förutse. Dessutom konstateras det att social- och hälsovårdstjänsterna har ett könsrelaterat utbud, vilket kan påverka kunderfarenheten.
Staden verkställer ”De mänskliga rättigheternas Helsingfors” – likabehandlingsplanen för tjänster på stadsnivå, i vilken social- och hälsovårdsväsendets fokus ligger på att öka personalens normmedvetna kompetens inom sexualhälsa samt en utveckling av tolktjänsterna. Personalen utbildas så att de kan ta hänsyn till genusfrågor och regnbågsfamiljer. Männen stöds att delta i barnens rådgivningsbesök och i familjeträning, och personalen utbildas. Sektorn stärker det arbete som syftar till att förebygga och identifiera våld mot kvinnor i nära relationer och erbjuder stöd till dem som drabbats av detta
Sektorn identifierar praktiker som orsakar eller bibehåller ojämlikhet. Med hjälp av den sociala rapporteringen har man synliggjort fenomen som ökar ojämlikheten. Information utnyttjas i tjänsterna på så sätt att jämställdhet och likabehandling blir en del av sektorns vardag.
Miljökonsekvenser
Under 2021 arbetar sektorn för att bygga upp ett miljösystem. På grundval av miljökonsekvensbedömningen har man valt att minskning och sortering av avfall, energieffektivitet och förnybar energi, ansvarsfulla inköp samt kommunikation och påverkan som utvecklingsområden. Målsättningen för det nya miljöprogrammet preciseras utifrån stadens miljöpolitik, kartan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi samt åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035. Även en verksamhetsplan för att spara på energi ingår i miljöprogrammet. Sektorns experter deltar i att verkställa åtgärderna i programmet Kolneutralt Helsingfors 2035 inom sina ansvarsområden, exempelvis kring återvinning, reparation av produkter, matservice och upphandling. Man informerar regelbundet om miljöfrågor. Miljöutbildning och stödmaterial erbjuds till ekostödpersoner, chefer och hela personalen. Nätverket av ekostödpersoner stärks ytterligare.
Personalplan
Antalet anställningar inom social- och hälsovårdssektorn beräknas uppgå till ca 12 700 i slutet av 2020. Åren 2021–2023 kommer ca 1 540 anställda att uppnå pensionsåldern. En ökning av produktiviteten förutsätter att personalresurserna används mer effektivt, dvs. bland annat kontinuerlig utvärdering och förnyelse av personalstrukturen, personalens rörlighet, uppgifterna och arbetsfördelningen.
Rekryteringsbehovet under åren 2021–2022 är med anledning av pensionsavgångarna och den övriga omsättningen ca 2 000 personer/år. På grund av Apotti kommer behovet av vikarier under 2021 att vara större än förut. I syfte att trygga tillgången till arbetskraft och dess stabilitet riktas uppmärksamheten i synnerhet på personalupplevelsen, en bättre arbetsgivarimage och en konkurrenskraftig lön. Sektorn etablerar mätning av personalupplevelsen under 2021 och riktlinjer dras upp för kommunikationen som arbetsgivare. Man satsar i synnerhet på läkare, socialarbetare, närvårdare, sjukskötare vid stadens sjukhus och svenskspråkig personal då man främjar tillgången på personal och dess varaktighet.
Sysselsättningen för sjukskötare med invandrarbakgrund främjas genom att det utvecklas möjligheter att få den arbetserfarenhet som förutsätts för legalisering av examen inom social- och hälsovårdsväsendet.
Sektorn ser till att kommuninvånarna alltid kan betjänas på svenska, och vid behov även på engelska, genom att säkerställa tillräckliga språkkunskaper redan vid rekryteringen, och det ordnas kurser för personalen.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Tema i stadsstrategin | Bindande verksamhetsmål | Mätare för bindande verksamhetsmål | Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering |
|---|---|---|---|
| Tryggande av en hållbar tillväxt | Vi främjar helsingforsarnas välbefinnande och hälsa och förebygger utslagning. | I den fenomenbaserade servicekedjan för psykiatriska tjänster för barn och ungdomar, ett koncept som utarbetades tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn och HUS, avancerar den stegvisa fortskridningsplanen planenligt. Servicekedjan för barnfamiljer med våld i nära relationer avancerar planenligt. Antalet vårddagar på sjukhus är bland patienterna inom psykiatrisk öppenvård på nivån 2,20 vårddagar/patient. Målet nås genom att utveckla öppenvårdens kvalitet och stärka dess olika former. I hemvården utnyttjas rörlighetsavtal i vid utsträckning (ett rörlighetsavtal har gjorts upp för minst 70 % av de klienter som får regelbunden hemvård). | Spetsprojekt: Strategi för att lösa utmaningen med utslagning bland unga Tema: Främjande av välbefinnande och hälsa Tema: Främjande av välbefinnande och hälsa Spetsprojekt: Motions- och rörlighetsprogrammet |
| Tryggande av en hållbar tillväxt | Vi förbättrar kundupplevelsen och kundnödjheten. | Kundupplevelsen blir bättre på hälsostationerna och i den psykiatriska vården och missbrukarvården jämfört med år 2020. | Tema: Kundupplevelse och kundnöjdhet |
| Tjänsterna förnyas | Våra tjänster ligger nära invånarna och är lättåtkomliga | Projektet med personlig hjälp, som inleddes 2020, fortsätter och uppdateringen av serviceplanerna slutförs så att alla klienter med personlig hjälp på minst 20 timmar om dygnet har fått en uppdaterad serviceplan under 2020-2021. Vårdgarantin genomförs vid hälsostationerna (vård vid första kontakten, icke-brådskande vård samma eller följande vardag, icke-brådskande vård inom 10 dygn) Omedelbar kontakt inom munhälsovården genomförs (mätare 1: återuppringningslinjen för icke-brådskande vård är i bruk under hela tjänstetiden, mätare 2: återuppringing för icke-brådskande vård sker samma dag) 20 % av klienterna inom hemvården är klienter inom distansvården med bild. | Tema: Tillgång till tjänster Tema: Tillgång till tjänster Tema: Tillgång till tjänster Tema: Tillgång till tjänster |
| Ansvarsfull hushållning | Verksamheten är ekonomiskt hållbar och produktiv | Inom dygnetruntvården minskar andelen institutionsvård jämfört med året innan (andelen klienter i institutionsvård av alla klienter som får dygnetruntvård). Användningen av e-tjänster ökar jämfört med år 2020. | Tema: Ekonomiskt hållbar utveckling Tema: Ekonomiskt hållbar utveckling |
Andra verksamhetsmål
| Målen |
|---|
| Inom socialrådgivningen för barnfamiljer kontaktas den nya klienten i brådskande fall under samma dag och i icke-brådskande fall senast inom tre dagar efter att klienten tagit kontakt. |
| Tillsättningsgraden för arbetsuppgifterna inom socialarbetet, hemvården och på hälsostationerna och sjukhusen (läkare och sjukskötare) stiger jämfört med år 2020. |
Stadens gemensamma mål för välbefinnande och hälsa
| Tema i stadsstrategin | Verksamhetsmål | Mätare för verksamhetsmål | Stadens gemensamma teman för samplaneringen |
|---|---|---|---|
| Tryggande av en hållbar tillväxt | Barnens och ungdomarnas möjligheter till hobbyer förbättras och medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas | Social- och hälsovårdssektorn stöder hobby- och fritidsaktiviteter för barn och ungdomar som hör till mindre bemedlade familjer eller som riskerar utslagning med ekonomiskt understöd inom utkomststödet och barnskyddet. | Spetsprojekt: Strategi för att lösa utmaningen med utslagning bland unga |
| Inom tjänsterna för familjer beaktas som en del av kartläggningen av familjernas situation också barnens hobbyer, och föräldrarna handleds och uppmuntras att stötta dem i hobbyverksamheten. | Spetsprojekt: Strategi för att lösa utmaningen med utslagning bland unga, Motions- och rörlighetsprogrammet | ||
| Sektorn deltar i utvecklandet av en stadsgemensam verksamhetsmodell och samordningsstruktur för främjandet av hobbyverksamhet. | Tema: Främjande av välbefinnande och hälsa | ||
| Tjänsterna förnyas | Främjande av de äldres rörlighet | Användningen av rörlighetsavtal utvidgas till all service inom sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänsterna (seniorcentren, sjukhusen, hemvården, rehabiliterande bedömningsenheten, klienthandledningen och enheterna för gerontologiskt socialt arbete) med en användningsgrad på 70 % som mål. | Spetsprojekt: Motions- och rörlighetsprogrammet |
| Användningen av distanstjänster ökas i samarbete med de andra sektorerna genom att inrätta stödda distansgrupper för klienterna inom hemvården och vid servicecentralerna, genom att inleda ett pilotprojekt för distansrehabilitering vid geriatriska polikliniken och genom att öka personalens kompetens i handledning och motivering av klienterna till distanstjänster. | Tema: Tillgång till tjänster | ||
| I samarbete mellan flera aktörer stärks förutsättningarna för webbplatsen Stadens seniorinfo och för Seniorinfos rådgivningstjänst att ge information och handledning som sporrar till rörlighet. | Spetsprojekt: Motions- och rörlighetsprogrammet |
Prestationsmål, mål för kostnaderna per enhet och ekonomiska mål
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Prestationsmål | ||||||
| Barnskydd, öppenvård, barn (inte kum.) | 3 175 | 3 000 | 3 400 | 3 300 | 3 300 | 3 300 |
| Barnskydd, institutionsvård, dygn | 210 594 | 215 000 | 212 013 | 217 000 | 217 000 | 217 000 |
| Stöd för närståendevård, klienter, handikapparbete | 1 859 | 1 900 | 1 850 | 1 900 | 1 900 | 1 900 |
| Personlig hjälp, klienter | 2 893 | 2 800 | 2 850 | 2 850 | 2 850 | 2 850 |
| Barn som behöver särskilt stöd med stöd av socialvårdslagen (<18 år) | 1 486 | 1 600 | 1 800 | 1 800 | 1 800 | 1 800 |
| Bedömning av särskilt stödbehov med stöd av socialvårdslagen inom familje- och socialvårdstjänster (antal barn). | 9 656 | 9 300 | 9 800 | 9 800 | 9 800 | 9 800 |
| Bedömning av särskilt stödbehov med stöd av socialvårdslagen inom familje- och socialvårdstjänster (antal vuxna). | 6 674 | 6 800 | 5 500 | 6 000 | 6 000 | 6 000 |
| Läkarmottagning på hälsostationen, besök | 438 069 | 430 000 | 390 000 | 430 000 | 430 000 | 430 000 |
| Läkarmottagning på hälsostationen, andra tjänster | 305 043 | 270 000 | 300 000 | 270 000 | 270 000 | 270 000 |
| Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, besök | 418 830 | 400 000 | 380 000 | 400 000 | 400 000 | 400 000 |
| Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, andra tjänster*** | 530 000 | 530 000 | 530 000 | |||
| Tandvård, besök | 522 211 | 480 000 | 376 350 | 402 000 | 530 000 | 530 000 |
| Tandvård, andra tjänster | 20 000 | 21 500 | 26 600 | 26 600 | 26 600 | |
| Besök inom den psykiatriska öppenvården | 179 199 | 175 000 | 139 000 | 175 000 | 175 000 | 175 000 |
| Den psykiatriska öppenvården, andra tjänster | 74 370 | 70 000 | 127 000 | 70 000 | 70 000 | 70 000 |
| Vårddagar på psykiatrisk bäddavdelning | 73 295 | 70 000 | 70 000 | 64 000 | 64 000 | 64 000 |
| Poliklinisk missbrukarvård, besök per år | 57 676 | 52 000 | 47 000 | 52 000 | 52 000 | 52 000 |
| Missbrukarvård, institutionsvård (egen och köpt), antal dygn tot. | 24 924 | 24 000 | 23 000 | 21 000 | 21 000 | 21 000 |
| Boendetjänster för klienter inom psykiatrisk vård (egna och köpta), dygn | 759 992 | 710 000 | 764 000 | 760 000 | 760 000 | 760 000 |
| Boendetjänster för bostadslösa (egna och köpta), dygn | 528 339 | 550 000 | 528 000 | 530 000 | 530 000 | 530 000 |
| Somatisk sjukvård, avslutade vårdperioder | 13 165 | 13 300 | 12 450 | 13 400 | 13 500 | 13 600 |
| Långvarig dygnetruntvård av äldre (serviceboende och institutionsboende) | 1 421 501 | 1 500 000 | 1 428 000 | 1 450 000 | 1 480 000 | 1 500 000 |
| Tjänster hemma hos klienten (tid. hemvård), besök* | 3 323 668 | 3 100 000 | 3 470 000 | 3 250 000 | 3 250 000 | 3 260 000 |
| Tjänster hemma hos klienten (tid. hemvård), vårdtjänster** | 316 429 | 410 000 | 370 000 | 435 000 | 465 000 | 438 000 |
| * Innehåller besöksprestationerna för hemvårdens egen verksamhet, enheten för rehabiliterande bedömning och hemvårdens läkartjänster samt köp- och servicesedelproduktionen. | ||||||
| ** Innehåller samtal och e-tjänster i hemvårdens egen produktion, enheten för rehabiliterande bedömning och hemvårdens läkartjänster samt prestationerna i distansvård med bild. | ||||||
| *** Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, andra tjänster ändrad, jourhjälp lagts till |
Produktivitet
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktivitetsindex (2019=100) | 100 | 96,7 | 97,5 | 97,7 | 99,5 | 100,0 |
Effektivitet i lokalanvändningen
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lokalyta sammanlagt, m² lägenhetsyta | 480 529 | 483 770 | 486 303 | 470 411 | 464 915 | 462 005 |
| Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till antalet användare | 0,98 | 0,96 | 0,97 | 0,92 | 0,90 | 0,88 |
| Förvaltningens egen mätare | ||||||
| lokaler m²/befattning | 34,6 | 34,8 | 35,0 | 33,9 | 33,3 | 33,1 |
| År 2020 ökar lokalerna med ca 600 kvadratmeter från år 2019, men år 2021 minskar de med 10 000 kvadrameter jämfört med år 2019. |
Utveckling av kostnader per enhet
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalkostnader för barnskydd/klient (inkl. klienter enligt barnskyddslagen och socialvårdslagen) | 12 637 | 12 997 | 11 970 | 12 002 | 12 155 | 12 342 |
| Totalkostnader inom arbetet med personer med funktionsnedsättning/klient | 13 707 | 13 390 | 13 768 | 13 805 | 13 981 | 14 196 |
| Totalkostnader för hälsostationerna/prestation | 69 | 68 | 81 | 81 | 82 | 83 |
| Totalkostnader inom psykiatri- och missbruktartjänsterna/klient | 3 669 | 3 536 | 3 774 | 3 784 | 3 832 | 3 891 |
| Totalkostnader inom mun- och tandhälsovården/klient | 346 | 376 | 354 | 355 | 360 | 365 |
| Totalkostnader inom hemvården/prestation (egen verksamhet och distansbesök) | 37 | 36 | 39 | 39 | 40 | 41 |
| Vuoden 2021 yksikkökustannukset on laskettu vuoden 2020 ennusteluvusta huomioiden vuoden 2021 talousarvioehdotuksen sosiaali- ja terveyspalvelujen kasvu 1,28 % ja tuottavuustavoite 1,0 %. | ||||||
| 2021 års kostnader per enhet har beräknats utifrån 2020 års prognostal med beaktande av ökningen i social- och hälsovårdstjänsterna med 1,28 % och produktivitetsmålet 1,0 % i 2021 budgetförslag. I kostnaderna per enhet för åren 2022-2023 har man beaktat de nuvarande prognoserna för kostnadsökningen under de ifrågavarande åren med beaktande av produktivitetsmålet på 1 %. |
Personalanvändning
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SEKTORNS FÖRVALTNING | ||||||
| Antal anställda | 766 | 787 | 787 | 785 | 785 | 785 |
| Årsverken | 668 | 690 | 690 | 690 | 690 | 690 |
| FAMILJE- OCH SOCIALTJÄNSTER | ||||||
| Antal anställda | 3 666 | 3 790 | 3 790 | 3 800 | 3 800 | 3 800 |
| Årsverken | 3 058 | 3 123 | 3 123 | 3 123 | 3 123 | 3 123 |
| HÄLSO- OCH MISSBRUKARTJÄNSTER | ||||||
| Antal anställda | 3 521 | 3 752 | 3 752 | 3 750 | 3 750 | 3 750 |
| Årsverken | 2 845 | 2 954 | 2 954 | 2 954 | 2 954 | 2 954 |
| SJUKHUS-, REHABILITERINGS- OCH OMSORGSTJÄNSTER | ||||||
| Antal anställda | 6 282 | 6 461 | 6 461 | 6 460 | 6 460 | 6 460 |
| Årsverken | 5 312 | 5 315 | 5 315 | 5 315 | 5 315 | 5 315 |
| Antal anställda tot. | 14 235 | 14 790 | 14 790 | 14 795 | 14 795 | 14 795 |
| Antal årsverken tot. | 11 883 | 12 082 | 12 082 | 12 082 | 12 082 | 12 082 |