2 Fostrans- och utbildningssektorn
| 1 000 € | Förbrukning 2019 | Budget 2020 | Prognos 2020 | Förslag 2021 | Budget 2021 | Ekonomi- plan 2022 | Ekonomi- plan 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inkomster sammanlagt | 69 285 | 59 179 | 68 309 | 59 179 | 59 179 | 59 179 | 59 179 |
| Utgifter sammanlagt | 1 201 875 | 1 239 619 | 1 248 412 | 1 259 619 | 1 269 465 | 1 292 057 | 1 338 587 |
| Överskridnings- rätter | |||||||
| Verksamhets- bidrag | −1 132 590 | −1 180 440 | −1 180 103 | −1 200 440 | −1 210 286 | −1 232 878 | −1 279 408 |
| Avskrivningar | 18 580 | 29 754 | 29 754 | 30 257 | 30 257 | 30 778 | 29 064 |
| Räkenskaps-periodens resultat | −1 151 170 | −1 210 194 | −1 209 857 | −1 230 697 | −1 240 543 | −1 263 656 | −1 308 472 |
| Räkenskaps-periodens överskott (underskott) | −1 151 170 | −1 210 194 | −1 209 857 | −1 230 697 | −1 240 543 | −1 263 656 | −1 308 472 |
| Förändring, % | |||||||
| Inkomster | −14,6 | 15,4 | |||||
| Utgifter | 3,1 | 0,7 | 1,6 | 2,4 | 1,8 | 3,6 |
Centrala prioriteringar i budgeten 2021 och sammandrag
Fostrans- och utbildningssektorns viktigaste prioritetsområden år 2021 är:
- God inlärning för alla
- Stärkande av välbefinnandet
- Hållbar fostran
- Ansvarsfull hushållning
- Delaktighet och gemenskap
Sektorn har som centralt strategimål att erbjuda attraktiva närtjänster inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen, möjligheter till studier på andra stadiet för alla Helsingforsungdomar, vuxenutbildning för kompetensutveckling och ett kundorienterat och branschövergripande utbud av fritt bildningsarbete för vuxenbefolkningen. Utgångspunkten för tjänsterna är att möjliggöra god inlärning för varje inlärare. Undantagstillståndet som coronaviruset har orsakat har ytterligare accentuerat betydelsen av sektorns tjänster som grund för välbefinnandet bland barn, ungdomar och vuxna i Helsingfors.
Sektorn har utvidgat och tidigarelagt språkundervisningen i enlighet med strategin. A1-språket börjar i årskurs 1, antalet platser inom den engelskspråkiga undervisningen har fördubblats och den språkberikade verksamheten och språkbadsverksamheten har utökats både inom fostran och utbildningen. Undervisningen i A2-språket har tidigarelagts till årskurs 3. Det viktiga är en språkmedveten verksamhetskultur vid daghem, skolor och läroanstalter.
Undantagstillståndet som coronaviruset har orsakat förändrade och påskyndade ibruktagandet av digitala verksamhetssätt, verksamhetsprocesser, informationshantering och växelverkan i undervisningen och inlärningen. Fostrans- och utbildningssektorn ska i undantagssituationer och i framtiden trygga lika möjligheter för alla inlärare att vara en del av informationssamhället.
De lokala och socioekonomiska skillnaderna syns i inlärningen och i utbildningsnivån i Helsingfors. Undantagstillståndet som coronaviruset har orsakat ökar skillnaderna ytterligare. Utslagning ur samhället är ofta summan av flera motgångar. Sektorn stärker välbefinnandet och förebygger utslagning med många olika åtgärder utöver basservicen, bl.a. genom att erbjuda avgiftsfri småbarnspedagogik för 5-åringar, med finansiering för positiv särbehandling samt genom att förverkliga utbildningsgarantin i form av en plats för fortsatta studier för alla som avslutar den grundläggande utbildningen.
Hela stadens gemensamma stadsstrategiprojekt, programmet Mukana, grundar sig på identifieringen och reparationen av systemiska, marginaliserande mekanismer. I Helsingfors har den lokala differentieringen orsakat koncentrationer där det behövs större satsningar på stödet till barn och barnfamiljer. I programmet Mukana riktas åtgärder till de områden, där riskerna för utslagning är större än i andra områden.
Utbildningen ökar välbefinnandet genom att vara en betydande garanti för sysselsättning. Coronakrisen har försvårat sysselsättningen särskilt för ungdomar och dem som kommer ut på arbetsmarknaden under krisen, vilket har långvariga konsekvenser för inkomstutvecklingen och arbetskarriärerna. Det är med tanke på återhämtningen från coronakrisen viktigt att säkerställa ungdomarnas sysselsättning. Sektorns uppgift är att möta kompetensbehoven i det föränderliga arbetslivet och att trygga möjligheterna till utbildning för unga och vuxna som står utanför arbetsmarknaden.
Fostrans- och utbildningssektorn har en viktig roll när det gäller att främja kolneutraliteten och den hållbara utvecklingen. Arbetet för en hållbar framtid kräver förutom information också bearbetande av värderingar, tankemodeller och känslor.
Helsingfors ekonomiska utsikter är exceptionellt osäkra och coronaepidemin har försämrat finansieringsläget. Sektorn möter det försämrade ekonomiska läget genom att utveckla pedagogiken och sätten att producera undervisningen samt genom att öka den gemensamma användningen av lokalerna. Målet är att det försämrade ekonomiska läget inte i väsentlig grad ska påverka inlärarnas möjligheter att skaffa sig kunskaper. Coronastöden som staten beviljar riktas till avhjälpande av kunskapsunderskotten som coronaviruset har orsakat samt till upprätthållande av tjänsternas kvalitet.
Sektorns kostnader per enhet sjunker inom den grundläggande utbildningen, gymnasiet och yrkesutbildningen. Kostnaderna per enhet för småbarnspedagogiken ligger redan nu på en lägre nivå än genomsnittet i de stora städerna.
Stadsborna är aktiva och de vill påverka de tjänster de använder och göra staden trivsam och intressant. För fostrans- och utbildningstjänster är det väsentligt hur barn, elever, studerande, vårdnadshavare och fostrans- och utbildningspersonalen och invånarna erbjuds möjligheter att delaktigt bygga upp framtidens tjänster.
Förtroende för stadens verksamhet och moderna delaktighetsförfaranden förbättrar förståelsen, likabehandlingen och tjänsternas kvalitet. De gamla verksamhetsmodellerna ska utmanas och göras allt mer interaktiva och öppna. Samutvecklingen möjliggör stadsbornas delaktighet i sina egna tjänster.
Beskrivning av verksamheten
Fostrans- och utbildningssektorn betjänar årligen 140 000 helsingforsare på över 600 verksamhetsställen med de kunskaper som 14 000 anställda besitter.
Servicehelheten för småbarnspedagogik och förskoleundervisning producerar finsk småbarnspedagogik och förskoleundervisning, finsk eftermiddags- och lekparksverksamhet samt eftermiddagsverksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning i form av verksamhet som staden stöder. Servicehelheten svarar för hela stadens stöd för privat vård och hemvårdsstöd. Dessutom ansvarar servicehelheten för tillsynen av den privata småbarnspedagogiken. Det finns nio områden för småbarnspedagogik och förskoleundervisning. Lekparks- och eftermiddagsverksamheten och den privata småbarnspedagogiken har sina egna tjänster.
Servicehelheten för grundläggande utbildning ordnar den finska grundläggande utbildningen och övrig verksamhet enligt lagen om grundläggande utbildning, med undantag för förskoleundervisningen och morgon- och eftermiddagsverksamheten enligt lagen om grundläggande utbildning. Elevvårdstjänsterna inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen producerar en samhörig och individuell elevvårdstjänst inom förskoleundervisningen och den grundläggande utbildningen i samarbete med andra aktörer. Tjänsten omfattar psykolog- och kuratorstjänster för stadens skolor och förskoleundervisning samt delvis för privata och statliga skolor.
Fostrans- och utbildningsnämnden behandlar ett förslag till förenhetligande av serviceområdena för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Grunden för organiseringen av de nya serviceområdena är stadens stordistrikt, som bildar sju serviceområden för småbarnspedagogik och grundläggande utbildning. Ändringen stärker förverkligandet av barnets enhetliga lärstig. Den förslagna nya organisationen träder i kraft 1.1.2021.
Servicehelheten för gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete svarar för ordnandet av den finska gymnasie- och vuxengymnasieutbildningen, yrkesutbildningen och det finska fria bildningsarbetet samt studerandevården på andra stadiet. Servicehelheten ansvarar dessutom för utbildningen som förbereder för gymnasieutbildningen (luva), läroavtalsutbildningen, utbildningarna för skötsel av sysselsättningen, utbildningen för invandrare, handledande utbildningen för yrkesutbildning (valma) och verkstadsverksamheten för unga. Servicehelheten producerar också studerandevårdstjänster vid privata läroanstalter.
Servicehelheten för den svenska utbildningen producerar tjänsterna inom den svenskspråkiga småbarnspedagogiken, förskoleundervisningen, morgon- och eftermiddagsverksamheten, lekparksverksamheten, den grundläggande utbildningen och annan undervisning enligt lagen om grundläggande utbildning, gymnasieutbildningen, verkstadsverksamheten för unga samt det fria bildningsarbetet. Dessutom producerar servicehelheten de svenskspråkiga sakkunnig- och kontorstjänsterna samt elevvårdstjänsterna.
Förvaltningen producerar förvaltningstjänsterna, personaltjänsterna, utvecklingstjänsterna, ekonomi- och planeringstjänsterna, informationsförvaltningstjänsterna, lokaltjänsterna och kommunikationstjänsterna för daghem, skolor och läroanstalter. Hälften av förvaltningens personal, dvs. cirka 250 personer, arbetar vid skolor och läroanstalter som skol-, gymnasie- och institutssekreterare, institutsvärdar samt inredningsförvaltare och ICT-stödpersoner. En del av informationsförvaltningens tjänster överförs till stadskansliets nya enhet år 2021.
Väsentliga förändringar under budgetåret vid varje servicehelhet och tjänst
| 2 (1 000 €) | Utgifter | Andel av utgifterna på budgetmomentet % | Förändring från året innan € | Förändring från året innan % | Viktigaste förklarande faktor |
|---|---|---|---|---|---|
| Fostrans- och utbildningssektorn | - 1 269 465 | 100 % | 29 846 | 2,4 % | |
| Småbarnspedagogik och förskoleundervisning | - 423 078 | 33 % | 7 953 | 1,9 % | Minskningen i antalet kunder |
| Grundläggande utbildning | - 382 537 | 30 % | 3 863 | 1,0 % | Ökningen i antalet kunder, förbättring av produktiviteten |
| Gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete | - 198 870 | 16 % | 1 456 | 0,7 % | |
| Gymnasieutbildning | - 60 959 | 5 % | 2 858 | 4,9 % | Ökningen i antalet kunder |
| Yrkesutbildning | - 121 262 | 10 % | - 1 042 | - 0,9 % | Förbättring av produktiviteten |
| Svenska servicehelheten | - 83 106 | 7 % | 125 | 0,2 % | Förbättring av produktiviteten |
| Förvaltning | - 181 874 | 14 % | 16 449 | 9,9 % | Hemkommuns- ersättningar och ICT-utgifter |
Väsentliga förändringar i omvärlden
Lagstiftning
Lagen om grundläggande utbildning ändrades tillfälligt för tiden 1.8–31.12.2020 så att om undervisning på grund av ett beslut med stöd av lagen om smittsamma sjukdomar inte kan ordnas tryggt som närundervisning i skolan, kan man i undervisningen genom ett beslut av utbildningsanordnaren övergå till exceptionella undervisningsarrangemang. Utgångspunkten är att den grundläggande utbildningen ordnas som närundervisning under höstterminen 2020.
Om coronasituationen fortsätter år 2021, ska sektorn förbereda sig på elevernas och personalens ökande frånvaro i den grundläggande utbildningen. Utöver distansundervisning kan antalet elever som studerar hemma öka också genom särskilda undervisningsarrangemang enligt 18 § i lagen om grundläggande utbildning. De eventuella fallen av smitta och karantän ökar personalutgifterna och extrakostnaderna som föranleds av specialarrangemang för distansundervisning och skolmåltider.
Lagen om yrkesutbildning ändras tillfälligt i fråga om yrkesprov. Om yrkesprovet på den yrkesskicklighet och det kunnande som examensdelarna förutsätter av orsaker som hänför sig till coronaepidemin inte kan genomföras i verkliga arbetssituationer och arbetsprocesser, kan yrkesskickligheten och kunnandet visas genom att den studerande utför andra praktiska uppgifter som så väl som möjligt motsvarar verkliga arbetssituationer och arbetsprocesser. Det är svårt att uppskatta kostnadseffekterna på 2021 år budget av den tillfälliga lagändringen som upphör 2020.
Enligt utkastet till regeringens lagproposition om en reform av ordnandet av social- och hälsovården och räddningsväsendet och om inrättandet av landskap överförs elevvårdens skolkurators- och skolpsykologuppgifter till social- och hälsovårdslandskapen.
Helsingfors stad har organiseringsansvaret för social- och hälsovården i Helsingfors. Enligt förslaget placeras kuratorerna och psykologerna inom social- och hälsovårdssektorn då reformen genomförs. För närvarande sköts elevvårdens psykolog- och kuratorstjänster av nästan 200 yrkesutbildade personer vid fostrans- och utbildningssektorn.
I regeringsprogrammet har det fastställts att läroplikten ska utvidgas till att gälla utbildning på andra stadiet efter den grundläggande utbildningen till dess att personen fyller 18 år. Avsikten är att propositionen med ett förslag till läropliktslag ska överlämnas till riksdagen hösten 2020.
Enligt förslaget träder läropliktslagen i kraft 1.8.2021. Den läropliktiga är efter avslutad grundläggande utbildning skyldig att söka sig till utbildning på andra stadiet. Den läropliktigas hemkommun ska i sista hand styra och övervaka fullgörandet av läroplikten. Till kommunens skyldigheter hör också att skapa förfaranden för att ta emot och behandla anmälningar från läropliktiga som blivit utan studieplats efter den grundläggande utbildningen eller som avbrutit sina studier.
I propositionen föreslås bestämmelser om att utbildningen på andra stadiet ska vara avgiftsfri i större utsträckning än för närvarande. En yrkesexamen eller gymnasieutbildning som avläggs efter den grundläggande utbildningen och en studentexamen som avläggs efter den ska i fortsättningen vara helt avgiftsfri till utgången av det kalenderår under vilket personen fyller 20 år. De läromedel och arbetsredskap, ‑dräkter och ‑material som behövs i undervisningen är avgiftsfria. Dessutom ska skolresor på över sju kilometer vara avgiftsfria. I budgetförslaget har man inte förberett sig på lagens kostnadseffekter.
Helsingfors stad har sökt sig till och blivit vald till kommunförsöket med lokala sysselsättningsåtgärder. Regeringens proposition om försöket behandlas för närvarande i riksdagen. Den föreslagna genomförandeperioden för försökslagen är 1.1.2021–30.6.2023.
I försöket ansvarar staden för serviceprocessen och tillhandahållandet av arbets- och näringstjänster för alla helsingforsare under 30 år och för arbetslösa och arbetssökande i tjänsten som får arbetslöshetsförmån eller inkomstrelaterad förmån för personer med invandrarbakgrund från FPA. På grund av coronasituationen varierar det uppskattade antalet kunder mellan 50 000 och 60 000.
Försöket ökar i princip inte stadens utgifter. Utbildningslösningarna som erbjuds åt de arbetslösa byggs upp som en kompakt helhet tillsammans med stadens andra tjänster och aktörer. Kommunförsöket förväntas öka antalet kundhandledningar till stadens utbildningstjänster inom ramen för anslagen.
Utveckling i antalet invånare och kunder
Enligt befolkningsprognosen fortsätter antalet barn i skolåldern att öka 2021, men antalet barn i åldern för småbarnspedagogik börjar minska. Antalet 7–15-åringar ökar med cirka 1 390 och antalet 0–6-åringar minskar med cirka 420 under år 2021.
Kunderna inom den grundläggande utbildningen väntas öka med 1 200 elever inom den grundläggande utbildningen och med 500 studerande i gymnasiet. Antalet kunder inom eftermiddagsverksamheten i enlighet lagen om grundläggande utbildning beräknas öka med 900. Antalet elever inom den grundläggande utbildningen i Helsingfors som studerar i andra skolor än stadens egna skolor beräknas öka med 340, vilket ökar hemkommunsersättningarna som Helsingfors betalar ut.
Antalet studerandeår i enlighet med tillståndet att ordna yrkesutbildning är 8 947. Det är sannolikt att undervisnings- och kulturministeriet, i likhet med de senaste åren, beviljar Helsingfors ett behovsprövat tillägg på ca 1 000 studerandeår i tillståndet att ordna yrkesutbildning.
Det relativa antalet inlärare som behöver särskilt stöd beräknas stanna på samma nivå, men antalet inlärare som behöver stöd ökar i och med att det totala kundantalet ökar.
Konsekvenserna av övriga förändringar för serviceproduktionen
Det undantagstillstånd som coronaviruset orsakar har i betydande grad påverkat tjänsterna inom sektorn och konsekvenserna kommer att fortsätta år 2021. Undantagstillståndet och den snabba övergången till distansundervisning förändrade och påskyndade användningen av digitala tillvägagångssätt i undervisningen. Det här kommer att ha betydande konsekvenser för utvecklandet av tjänsteproduktionen.
Det har uppskattats att sektorn orsakas merkostnader till följd av coronasituationen bl.a. på grund av det ökade stödbehovet och säkerställandet av avstånden i lokalerna. De eventuella fallen av smitta och karantän orsakar merkostnader i personalutgifterna. Merkostnader uppstår också av städ- och måltidstjänsternas specialarrangemang samt bl.a. av anskaffning av hygienprodukter.
Målsättningar och prestationer
Förberedelser har gjorts för att ordna småbarnspedagogik för sammanlagt 36 170 kunder, vilket är 500 barn färre än i budgeten för 2020. Kunderna i stadens egna daghem beräknas öka med 700 barn. Prognoserna för antalet kunder inom småbarnspedagogiken påverkas av att nativiteten minskar. Dessutom påverkas tjänsterna inom småbarnspedagogiken av sysselsättningen och familjernas val mellan olika former av småbarnspedagogik. I enlighet med Helsingfors stadsstrategi är målet att höja deltagandegraden inom småbarnspedagogiken och främja närdaghemsprincipen.
Inom den kommunala småbarnspedagogiken finns för tillfället mer än 5 800 barn med ett främmande modersmål, dvs. cirka 21 % av alla barn. Antalet barn med ett främmande modersmål ökar fortfarande. Det relativa antalet barn som behöver särskilt stöd (för närvarande 11 %) beräknas förbli oförändrat. Inom den finska kommunala småbarnspedagogiken betyder detta ca 2 700 barn.
Antalet barn som vårdas med stöd för hemvård beräknas minska med cirka 800 och antalet barn som vårdas med stöd för privat vård med cirka 150.
Inom den grundläggande utbildningen har man förberett sig på att ordna utbildning för ca 42 200 elever. Antalet elever inom den finska grundläggande utbildningen har ökat betydligt årligen och antalet väntas öka med 1 080 jämfört med budgeten för 2020. För tillfället har 22 %, dvs. 9 000 elever, inom den finska grundläggande utbildningen ett främmande modersmål. Antalet elever som studerar inom den förberedande undervisningen uppskattas vara ca 420. Den relativa andelen elever med särskilda behov beräknas kvarstå på den nuvarande nivån om drygt 13 %, vilket är sammanlagt 5 500 elever, varav 2 900 (53 %) är elever i specialklasser och 2 600 (47 %) integrationselever.
De finska gymnasisterna beräknas öka med 470 studerande jämfört med budgeten för 2020. De finska gymnasierna som Helsingfors stad upprätthåller beräknas ha 7 968 studerande, av vilka 16 % har ett främmande språk som modersmål.
I gymnasierna tas nya läroplaner i bruk under hösten 2021. Läroplanen möjliggör mer individuella och flexibla studievägar, studier som överskrider läroämnesgränserna samt ett allt intensivare samarbete med högskolorna. I gymnasiet satsar man fortfarande på att utvidga webbkursbrickan, vilket gör det möjligt att erbjuda alla gymnasiestuderande bl.a. små tillvalskurser på ett kostnadseffektivt och centraliserat sätt.
Yrkesutbildning ordnas i enlighet med tillståndet att ordna sådan utbildning. Stadin ammatti- ja aikuisopisto har tillstånd att ordna utbildning för 8 947 studerandeår. Antalet studerande med ett främmande språk som modersmål är cirka 4 700, vilket är 45 % av det totala antalet studerande.
Behovet av yrkesutbildning ökar i Helsingfors utgående från att befolkningsmängden, i synnerhet befolkningen med invandrarbakgrund, ökar och att yrkesutbildade arbetstagare lämnar arbetsmarknaden. För år 2020 fick yrkes- och vuxeninstitutet ett behovsprövat tillägg på 1 029 studerandeår i sitt tillstånd att ordna utbildning. Det är sannolikt att undervisnings- och kulturministeriet beviljar ett motsvarande behovsprövat tillägg till Stadin ammatti- ja aikuisopisto också för år 2021.
Vid Stadin ammatti- ja aikuisopisto har yrkesgymnasiet utvecklats för att svara på den stora efterfrågan på gymnasieutbildning. På yrkesgymnasiet är det möjligt att avlägga en yrkesinriktad grundexamen och studentexamen samtidigt. Hösten 2020 anmälde sig 400 studerande till yrkesgymnasiet.
Målgruppen för det fria bildningsarbetet ökar i volym när antalet invånare blir större. Antalet undervisningstimmar som erbjuds är 92 000. Läroplanen utvecklas så att den motsvarar kommuninvånarnas föränderliga bildningsbehov. Målet inom det fria bildningsarbetet är att i allt större utsträckning nå ut till nya kundgrupper. En målgrupp som kan nås är helsingforsare med ett främmande språk som modersmål, som för närvarande utgör 10 % av studerandena.
Förberedelser har gjorts för att ordna svensk småbarnspedagogik för sammanlagt 2 360 kunder, vilket är 55 barn mer än i budgeten för 2020. Antalet barn i stadens egna daghem beräknas öka med 64.
Inom den svenska grundläggande utbildningen finns beredskap att ordna utbildning för cirka 3 940 elever, av vilka 3 % har ett främmande språk som modersmål. Antalet elever förutspås öka med cirka 100. Den relativa andelen elever med särskilda behov beräknas ligga kvar på nuvarande nivå på drygt 8 %.
De svenska gymnasierna som Helsingfors stad upprätthåller beräknas ha 1 280 studerande, av vilka 1,3 % har ett främmande språk som modersmål. Antalet studerande ökar med cirka 30 i de svenska gymnasierna jämfört med år 2020.
Målgruppen för det svenskspråkiga fria bildningsarbetet förblir densamma som år 2020. Antalet undervisningstimmar som erbjuds är 16 600. Läroplanen utvecklas så att den motsvarar kommuninvånarnas föränderliga bildningsbehov. Vid arbetet på att utveckla det fria bildningsarbetet tryggas Arbis nuvarande särprägel, som svensk aktör inom det fria bildningsarbetet och mötesplats.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Inom fostrans- och utbildningssektorn har man identifierat de viktigaste riskhelheterna som påverkar på verksamheten. De största riskerna hänför sig till den svaga tillgången på personal, Helsingfors avsevärt försämrade ekonomiska situation, lokalernas dåliga skick samt den tilltagande utslagningen och differentieringsutvecklingen.
Tillgången på personal, särskilt i fråga om den svenska småbarnspedagogiken, är en uppenbar riskfaktor. Tillgången på personal beräknas bli ytterligare försämrad år 2021. Coronasituationen kan förvärra situationen på kort sikt.
Skicket på de verksamhetslokaler som används inom sektorn är fortfarande en av de största osäkerhetsfaktorerna. Lokalriskerna hänför sig också till lokalprojektens, reparationernas och ombyggnadernas tidsscheman samt till obalansen i service- och lokalnätet, vilket medför merkostnader och en allmän försvåring av verksamheten.
Den tilltagande utslagningen och differentieringsutvecklingen är fortfarande betydande risker som ytterligare förvärras av coronasituationen. Hanteringen av utslagningsrisken förverkligas tillsammans med de andra sektorerna bl.a. via stadens gemensamma program Mukana och koordinationsgruppen för välbefinnande och hälsa. Dessutom har man vid sektorn reserverat anslag för positiv särbehandling i småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen och i studierna på andra stadiet.
Genomförande av stadsstrategin
Världens bäst fungerande stad
Sektorn erbjuder högklassiga tjänster. Småbarnspedagogikens deltagandegrad stiger jämnt och inlärningsresultaten är i genomsnitt bättre än i övriga Finland.
Sektorn utvärderar kundupplevelsen i sina tjänster genom enkäter. I småbarnspedagogikens och den grundläggande utbildningens kundupplevelseenkäter är man nöjd med de vuxna som är närvarande och beaktar barnens behov samt med bemötandet som respekterar barnet och vårdnadshavaren. Vårdnadshavarna har lätt att kontakta läraren, och samarbetet mellan hemmet och daghemmet/skolan fungerar.
På andra stadiet är man nöjd med att undervisningen är mångsidig och det upplevs att studierna förbereder de studerande väl för arbetslivet och framtiden.
Allmänt upplevs tjänsterna inom sektorn som rättvisa och jämlika samt trygga ur elevens/studerandens och vårdnadshavarens synvinkel.
Tryggande av en hållbar tillväxt
Avgiftsfri småbarnspedagogik erbjuds fortfarande åt 5-åriga helsingforsare (4 h/dag). Utbildningsgarantin förverkligas genom att alla som avslutar den grundläggande utbildningen erbjuds en plats för fortsatta studier. Finansieringen av positiv särbehandling fortsätter inom småbarnspedagogiken, den grundläggande utbildningen, gymnasieutbildningen och yrkesutbildningen. Kompetenscentret erbjuder och utvecklar fortfarande sina tjänster för invandrare.
Främjandet av jämställdhet och likabehandling tryggar en hållbar tillväxt. I skolor och läroanstalter utarbetas jämställdhets- och likabehandlingsplaner som kopplas fast till det praktiska arbetet och stärkandet av gemenskapen. Jämställdhets- och likabehandlingsfrågor behandlas ur synvinklar som fokuserar på arbetsgemenskapernas och elevernas välbefinnande.
Utvecklingsplanen för fostran och utbildning för invandrare 2018–2021 förverkligar utbildningshelheten om pedagogisk tillämpning av språkmedvetenhet, identifiering av kunskaper samt identifiering av rasism och ingripande i den. Målet är att utbilda hälften av sektorns anställda före utgången av år 2021.
Dessutom färdigställs en konsekvensbedömning av pilotförsöket med en flerspråkig handledare. I ett pilotförsök inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen med en modell för styrning och uträttande av ärenden erbjuds de familjer som nyligen kommit till landet rådgivning och vägledning om tjänsterna inom sektorn och utvecklas anmälningen och vägledningen till undervisning som förbereder för den grundläggande utbildningen så att den blir smidigare.
Programmet för att förebygga mobbning, KVO13, pågår. En central verksamhetsform är stärkandet av den sociala anknytningen, som främjas bl.a. genom kontinuerlig gruppbildning och systematisk användning av program som utvecklar de sociala och emotionella färdigheterna. Effektiviteten bedöms årligen med hjälp av en skolhälsoenkät och skolans välfärdsprofil, där välbefinnandet och mobbningssituationen följs upp.
Tjänsterna förnyas
Antalet platser för i den tvåspråkiga undervisningen på finska-engelska har ökats systematiskt och det är under läsåret 2020–2021 dubbelt så stort som i början av strategiperioden. Det tidigarelagda A1-språket inleddes hösten 2018 för elever i årskurs 1 och studierna i A2-språket tidigarelades att börja från och med årskurs 3 på hösten 2020. Inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen har man fortsatt med den språkberikade undervisningen och språkbadsverksamheten. Det utvidgade utbudet av undervisning i kinesiska fortsätter alltjämt inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen. Stadin ammatti- ja aikuisopisto erbjuder engelskspråkig utbildning.
Digitaliseringen av fostrans- och utbildningssektorns tjänster kräver en förändring i verksamhetskulturen, där en fungerande datasystemhelhet är en förutsättning. Målet är att tillhandahålla övergripande digitala tjänster: verktyg och kunskapsunderlag för planering, styrning och prognostisering av verksamheten och utvärdering av dess effekt. Datasystemhelheten erbjuder också verktyg för informationsledning och till stöd för beslutsfattandet.
Utvecklingen av digitala tjänster har organiserats till en helhet, som omfattar flera projekt. Arbetsnamnet för denna helhet är Helsinki Edu Platform. I utvecklingen av de digitala tjänsterna utnyttjas öppna gränssnitt och verksamheten grundar sig på komponentarkitektur. I utvecklingen är målet att undvika att förbinda sig till endast en leverantör. Samarbete bedrivs i stor utsträckning med olika aktörer och ny teknologi utnyttjas innovativt. Vid valet av teknologiska lösningar beaktas användarnas behov, lösningens lämplighet för helhetsarkitekturen samt kostnadsnyttan och de legislativa aspekterna. Vid köp av tjänster utnyttjas Helsingfors stads ramavtal samt sektorns egen dynamiska upphandlingsprocess. Dessutom utvecklas de nuvarande informationssystemen utgående från de behov som har lyfts fram i servicehelheterna.
Tjänsterna i det nya datasystemet för uträttande av ärenden utvecklas stegvis som separata delhelheter. Detta gör det möjligt att svara på kundernas behov på ett bättre sätt än tidigare och att snabbare och effektivare reagera på förbättringen av tjänsternas kvalitet. Sektorn inledde i augusti 2020 ett försök med ansökan till småbarnspedagogik med hjälp av ett nytt e-tjänstsystem. Avsikten är att utvidga det här försöket till hela sektorn i början av 2021. Dessutom införs ett nytt inloggningssystem för elektroniska tjänster under år 2021. En central åtgärd för inlärningens analysmetoder som grundar sig på artificiell intelligens är fortsättningen på utvecklandet av en gemensam plattform för information och artificiell intelligens (AI Hub).
Försöket med tjänsten Förskoleplats proaktivt i början av 2020 underlättade verkligt människornas vardag genom att spara tid och möda. Tjänsten som förutser stadsbornas servicebehov utvidgas i början av 2021 till att omfatta hela staden.
Fostrans- och utbildningssektorns digitala inlärningsmiljö är en kombination av integrerade applikationer och tjänster som stöder läraren i hens arbete och möjliggör nytt lärande som är oberoende av tid, plats eller typ av dataterminal. Systemets kärna består av Googles och Microsofts molntjänster G Suite for Education och Office 365 Education, som erbjuder verktyg för förverkligande av mångsidig pedagogik, informationshantering och kommunikation. År 2020 stöds lärarnas utvärderingsarbete genom att det här urvalet kompletteras med lösningen Itslearning. Användningen av globala standarder skapar en grund för agerande i informationssamhället och gör det samtidigt möjligt att informationen följer eleven till hemmet, arbetslivet och hobbyerna.
Övergången till distansundervisning lyckades flexibelt och smidigt inom fostrans- och utbildningssektorn på våren 2020. Distansundervisningen stöds även i fortsättningen genom att inlärningsmiljöerna utvecklas och användningen av dem följs upp. Låneanvändningen av elevdatorer i distansundervisningen utvecklas.
I byggbranschens nya kompetenscenter på Kvarnbäckens campus fungerar Stadin ammatti- ja aikuisopisto i samverkan med yrkeshögskolan Metropolia, företag inom branschen och den omgivande gemenskapen. Det nya campusets lokallösningar grundar sig på ett samarbete som överenskommits med Metropolia och på gemensam användning av lokalerna. Byggnaden som färdigställs år 2023 förverkligas som ett livscykelprojekt.
Urhea-campuset byggs till ett kluster för idrottskompetens. Campuset består av utvidgningen av Mäkelänrinteen lukio, en idrottshall och studentbostäder. I det gemensamma projektet förverkligas gemensamma lokaler mellan gymnasiet, idrottshallen och HOAS. Byggarbetena som inleddes 2019 slutförs i april 2021.
Konceptet för Nordiska skolan har utvecklats och presenterats för sektornämnden. I förslaget till budget för år 2021 har man inte förberett sig på den praktiska implementeringen av Nordiska skolan.
Ansvarsfull hushållning
Sektorn ökar produktiviteten genom att stävja ökningen av kostnaderna för sin serviceproduktion på det sätt som stadsstrategin förutsätter.
Helsingfors ekonomiska utsikter är exceptionellt osäkra och coronaepidemin har försämrat finansieringsläget. Sektorn möter det försämrade ekonomiska läget genom att utveckla pedagogiken och sätten att producera undervisningen samt genom att öka den gemensamma användningen av lokalerna. Målet är att det försämrade ekonomiska läget inte i väsentlig grad ska påverka inlärarnas möjligheter att skaffa sig kunskaper.
Enligt strategin söker Helsingfors i fråga om kostnader per enhet uppnå medelvärdet för övriga stora städer. Kostnaderna per enhet sjunker år 2021 inom alla funktioner, med undantag av småbarnspedagogiken och det fria bildningsarbetet. Inom småbarnspedagogiken är kostnaderna per enhet för Helsingfors egna daghem redan för närvarande lägre än medeltalet för kostnaderna per enhet i de övriga stora städerna.
Kostnaderna per enhet inom den grundläggande utbildningen har under de senaste åren minskat och närmat sig kostnaderna i de andra stora städerna. Vid jämförelsen av kostnaderna per enhet bör det beaktas att Helsingfors stad enligt sin strategi erbjuder undervisning som överstiger minimiantalet timmar (bl.a. A1-språket) i större utsträckning än de andra kommunerna i jämförelsen. Dessutom är lokalkostnadernas andel i Helsingfors 30 %, vilket är mer än i de andra kommunerna.
Gymnasiets kostnader per enhet har under de senaste åren sjunkit och närmat sig medeltalet för kostnaderna per enhet i de stora städerna. Helsingfors stad har utvidgat och diversifierat undervisningsutbudet i enlighet med sin strategi. Dessutom har Helsingfors stad åtta gymnasier som tilldelats riksomfattande specialuppgifter, varför man vid jämförelsen av kostnaderna per enhet ska beakta undervisningsutbudets omfattning och dess nationella betydelse.
Anslagsökningen i budgetförslaget täcker utgifterna för ökningen av antalet kunder och ökningen av hyresutgifterna. I budgetförslaget har man täckt finansieringen av andra nödvändiga utgifter, höjningen av prisnivån och löneförhöjningarna med produktivitetsåtgärder. Produktiviteten inom sektorn ökar med 1,6 indexenheter jämfört med den förutspådda produktiviteten år 2020.
Produktivitetsåtgärder som ingår i budgetförslaget är:
- ökning av sambruket av lokalerna mellan sektorn och de övriga sektorerna samt en granskning av servicenätverket
- Helsingforstillägget begränsas till dem som är under 1 år, och ändringen träder i kraft 1.6.2021,
- övergång till mer omfattande konkurrensutsättning i småbarnspedagogikens städ- och mattjänster,
- avskaffande av småbarnspedagogikens organisationsunderstöd,
- minskning av antalet uppdelade lektioner, klubbtimmar och kompanjonundervisning inom den grundläggande utbildningen, utökning av gruppstorlekarna, slopande av morgonverksamheten och eventuell minskning av timantalen så att de motsvarar minimiantalet timmar per vecka enligt förordningen om grundläggande utbildning,
- utveckling av produktionssätten för kursutbudet i gymnasierna och ökning av utbudet på gemensamma kurser mellan gymnasierna,
- ökning av andelen inlärning i arbetet inom yrkesutbildningen och minskning av utbudet på icke-attraktiva examina,
- inriktning av undervisningsutbudet inom det fria bildningsarbetet och utveckling av produktionssätten.
Budgetförslaget innehåller inga reserveringar för tjänster och projekt som finansieras med finansiering utanför budgeten. Strategifinansieringen har i förslaget hållits på 2020 års nivå.
Strategiprojekt gemensamma för staden
Stadsstrategiprojektet för att förebygga utslagning bland barn och unga, Mukana-programmet, grundar sig på identifieringen och reparationen av systemiska, marginaliserande mekanismer. År 2020 pågår alla 32 åtgärder som ingår i programmet. Samarbetet mellan sektorerna har intensifierats genom olika åtgärder, till exempel för småbarnspedagogiken har man utvecklat modellen ”Mitä kuuluu?” (Hur går det?) i ett samarbete mellan småbarnspedagogiken och familje- och socialtjänsterna. Effektivitetsinvesteringen Lapset SIB, dvs. tjänsten Perheen mukana, har inletts under våren 2020. Tjänsten Perheen mukana är en ny slags modell för att åtgärda generationsöverskridande utslagning.
Utbildningarna i antirasism för de anställda på andra stadiet har inletts som en del av Utvecklingsplanen för fostran och utbildning för invandrare. Informationen kommer att spridas systematiskt till alla utbildningsnivåer från och med småbarnspedagogiken.
Lokala försök för att stärka den meningsfulla fritidsverksamheten och öka samarbetet mellan hemmet och skolan pågår. De lokala åtgärderna gäller områden där riskerna för utslagning är större än i andra.
På grund av coronasituationen blev man tvungen att ändra på eller avbryta genomförandet av vissa åtgärder i Mukana-programmet.
Verksamhetsperioden för Mukana-programmet pågår till 31.5.2021 i överensstämmelse med fullmäktigeperioden. Under det sista läsåret koncentrerar man sig på att slutföra, modellera, utvärdera och sprida de metoder som utvecklats.
Resultaten av de statligt finansierade utvecklingsprojekten inom motions- och rörlighetsprogrammet förankras och görs till en bestående del av den grundläggande verksamheten inom småbarnspedagogiken, grundskolorna och läroanstalterna på andra stadiet.
Inom småbarnspedagogiken har två forskningsprojekt inletts och deras avancemang följs upp. Helsingfors universitets forskningsprojekt, Toimi ja opi, undersöker hur de grundläggande motoriska och matematiska färdigheterna och växelverkan utvecklas i daghemmen. Forskningsprojektet PIILO fokuserar på metoder med hjälp av vilka små barns mobilitet och därtill hörande faktorer kan följas som en del av småbarnspedagogiken, rådgivningsverksamheten och den riksomfattande datainsamlingen. För undersökningen ansvarar stiftelsen för främjande av motion och folkhälsa LIKES.
Mätningarna av den fysiska funktionsförmågan (Move!), som utförs i enlighet med läroplanen för den grundläggande utbildningen, utvecklas och resultaten utnyttjas i samverkan med sektorerna. En gemensam verksamhetsmodell för staden skapas för att utvidga hobbyverksamheten genom att erbjuda lokaler för fritidsaktiviteter under skoldagen. Skolgårdarnas utrustningsnivå och funktionalitet ökas utifrån en utredning som togs fram år 2020 och en motsvarande långsiktig plan utarbetas för att förbättra gårdsplanerna vid småbarnspedagogikenheterna. Personalens dagliga rörlighet ökas i enlighet med planen som sektorn utarbetade år 2020.
Den lokalstrategi som stadsstyrelsen godkände i juni 2020 grundar sig på det fastighetspolitiska programmet och inomhusluftprogrammet, som har godkänts tidigare (2019). Enligt lokalstrategin planeras och byggs lokalerna så att de är hållbara och kan betjäna olika användare.
Sektorn har deltagit aktivt i beredningen av strategin. Sunda och trygga lokaler är grunden för högklassiga fostrans- och utbildningstjänster. Dessutom är sunda och trygga lokaler en utgångspunkt för barnens, elevernas, studerandenas och personalens välbefinnande.
Fostrans- och utbildningssektorn har en viktig roll när det gäller att främja kolneutraliteten och den hållbara utvecklingen. Arbetet för en hållbar framtid kräver förutom information också bearbetande av värderingar, tankemodeller och känslor.
Under år 2021 stöds daghem, skolor och läroanstalter i inrättandet av ekostödteam. Medlemmarna i ekostödteamen erbjuds möjlighet att ansluta sig till fostrans- och utbildningssektorns lokala ekostödsnätverk, vilket möjliggör delad expertis, delande av ömsesidiga erfarenheter och mångfaldigande av fungerande koncept. Utöver nätverken delas läroanstalternas nyaste innovationer inom miljö- och klimatfostran på sociala medier med en hashtagg (HASHTAG), som utvecklas tillsammans med eleverna.
I stadens gymnasier inleds studieperioden KNH2035 som överskrider läroämnesgränserna och som stöds med pedagogiska tjänster. I den kompletterande KNH-utbildningen som erbjuds lärare satsar man på innehållshelheterna ekosocial bildning och transformativt lärande. Arbetarinstituten erbjuder stadsborna kurser och utbildning om stävjandet av och anpassningen till klimatförändringen.
Resultaten av den nya avfallsutredningen utnyttjas för att effektivisera sorteringen och erfarenheter av en ökning av mängden klimatvänliga livsmedel samlas in. Som stöd för utvärderingen av miljöarbetet inför läroanstalterna ett helt förnyat miljörapporteringsdokument.
Sektorns upphandlingar tryggar en hållbar tillväxt. Ett kriterium för poängsättningen av upphandlingarna i mattjänsterna är att beställaren bedömer hur serviceproducenten förverkligar programmet Kolneutralt Helsingfors 2035 i sin egen verksamhet och vilka åtgärder som förverkligas under avtalsperioden. Dessutom utvärderas det hur serviceproducenten följer uppfyllelsen av målen och säkrar att de uppnås.
Personalplan
Genom prognostisering av det kvantitativa och kvalitativa personalbehovet svaras på de behov som uppstår inom verksamhetsförutsättningarna, målen för strategiperioden, lagstiftningen och andra förändringar i omvärlden. Under 2021 kommer personalantalet inom sektorn att öka med anledning av att antalet kunder ökar.
Antalet anställda inom småbarnspedagogiken kommer under de följande åren att öka måttligt i enlighet med befolkningsprognosen som gjordes under våren 2020 och ökningen i antalet barn som fastställts utifrån deltagandegraden. Förändringen i personalstrukturen enligt lagen om småbarnspedagogik fortsätter genom att andelen lärare ökas inom småbarnspedagogiken. Ändringen ökar lönekostnaderna fram till 2030.
Anställningsförhållanden för skolgångsbiträden inom den grundläggande utbildningen ändras till fastanställningar i enlighet med servicebehovet.
Genomförandet av reformen av ledarskapssystem för grundskolorna och gymnasierna med det största elevantalet fortsätter stegvis under planperioden genom att nya tjänster för biträdande rektorer inrättas.
Antalet anställda vid gymnasierna kommer att öka under de närmaste åren i och med att antalet studerande ökar.
Det kommer inte att ske några betydande förändringar i antalet anställda på Stadin ammatti- ja aikuisopisto under de närmaste åren. Invandrarnas handledningstjänster har centraliserats till kompetenscentret. Dess verksamhet etableras genom att en del av dess anställningar omvandlas till ordinarie anställningar.
Personalbehovet inom elev- och studerandevården ökar med några anställningar år 2021. Staden ordnar psykolog- och kuratorstjänster också för andra utbildningsanordnares elever och studerande i Helsingfors.
Av de nuvarande ordinarie anställda beräknas 1 000 (8,4 %) uppnå pensionsåldern åren 2021–2023. Dessutom har sektorn cirka 640 anställda som redan uppnått pensionsåldern. Den största prognostiserade pensionsavgången är bland personalen för småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen, i förvaltningstjänsterna och i yrkesutbildningen.
I sektorn råder brist på personal speciellt i uppgifterna för lärare inom småbarnspedagogik, speciallärare inom småbarnspedagogik och specialklasslärare och speciallärare inom den grundläggande utbildningen. Inom de svenska tjänsterna finns personalbrist också i uppgifterna för klasslärare och barnskötare. Utmaningar förekommer också när det gäller tillgången till psykologer.
Lösningar på arbetskraftsbristen har sökts bl.a. genom att förnya rekryteringsmarknadsförings- och mässkonceptet, öka antalet tjänstebostäder och marknadsföringen av dem, öka antalet rekryteringsevenemang och marknadsföringen av dem, utveckla belöningsmetoderna samt främja mångsidiga vägar för rekrytering och kompletterande utbildning. Under planperioden 2021–2023 vidtas sådana åtgärder alltjämt och de effektiveras ytterligare.
Inom småbarnspedagogiken erbjuds de nuvarande barnskötarna utbildningsvägar som gör det möjligt för dem att genom flerformsutbildning bli utbildade som lärare inom småbarnspedagogik. Att lärare inom småbarnspedagogik skaffar sig kompetens som speciallärare inom småbarnspedagogik stöds. De anställda stöds också i studier som krävs för magisterexamen i småbarnspedagogik för att säkerställa tillgången till behöriga daghemsföreståndare efter 2030. Dessutom fortsätter det aktiva erbjudandet av läroavtalsutbildningsplatser för barnskötaruppgifter. Arbetsförhållandena för personalen inom småbarnspedagogiken utvecklas och arbetet görs attraktivare på ändamålsenliga sätt, t.ex. med fritidskläder som personalförmån.
Klasslärare i grundskolan stöds med betald tjänstledighet då de genomför separata speciallärarstudier. Dessutom effektiviseras samarbetet, praktikpraxis och kommunikationen med universiteten, utökas deltagandet i rekryteringsevenemang och riktas marknadsföringen i större utsträckning också utanför huvudstadsregionen.
Utvecklingen av personalens kompetens baserar sig på kompetensutvecklingsplanen som utarbetats för strategiperioden. I sektorn läggs fokus till slutet av år 2021 på digitalisering, pedagogik, arbetslivskunskaper, kundorientering och delaktighet, samt stärkande av kunskaper som har att göra med kommunikation och interaktion. Under strategiperioden betonas dessutom utvecklingen av ekonomi-, upphandlings-, projekt- och säkerhetskunskaperna.
Utvecklingen av ledarskapet har en central roll under hela strategiperioden och tyngdpunkten ligger på kundorienterat och etiskt ledarskap och framgångsorienterat ledarskap och coachande ledarskap. Under år 2021 fortsätter framgångsorienterat ledarskap att vara en tyngdpunkt i utvecklingen av sektorns ledarskap. År 2021 utvecklas ledarskapet till exempel genom ett långvarigt ledarskapscoachningsprogram som gäller hela småbarnspedagogiken samt genom att man stöder sådana enheter inom den grundläggande utbildningen och gymnasieutbildningen där ledarskapsstrukturreformer har genomförts.
Gemensamma prioriteter i sektorns välfärdsplan är fortsättningsvis utvecklingen av ledningen av arbetsförmågan och förutspående av risker i arbetssäkerheten. Dessutom kommer 1–2 mål på sektornivå att fastställas för år 2021.
Bedömning av budgetens konsekvenser
Åtgärderna i budgetförslaget har en stor inverkan på såväl barn och unga som vuxna. Åtgärderna förbättrar barnens, ungdomarnas och vuxnas välbefinnande, kompetens och jämlika möjligheter till fostran och utbildning. De påverkar inlärarnas delaktighet, bidrar till bättre inlärningsresultat och främjar studierna.
Likabehandlingen och jämställdhetsfrågor utgör en del av verksamhetsplaneringen och av förverkligandet av verksamheten, personalutbildningen och utvecklingen av arbetsmetoderna och de pedagogiska miljöerna.
Konsekvenserna för företagen är betydliga. Yrkesutbildningen vid Stadin ammatti- ja aikuisopisto producerar yrkeskompetens för arbetslivets behov. Årligen avläggs cirka 3 500 yrkesexamina av olika slag.
Fostrans- och utbildningstjänsternas miljöfostran har en stor inverkan på att barn, unga och vuxna tillägnar sig ett mer hållbart och miljöansvarigt levnadssätt och att miljömedvetenheten ökar.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Tema i stadsstrategin | Bindande verksamhetsmål | Mätare för bindande verksamhetsmål | Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering |
|---|---|---|---|
| Världens bäst fungerande stad Tryggande av en hållbar tillväxt Tjänsterna förnyas | MÅL 1 Vi gör individuella sätt att lära sig och studera möjliga för varje inlärare. | Småbarnspedagogik Inom småbarnspedagogiken utvärderas daghemmets planerade pedagogiska verksamhet för varje barngrupp med hjälp av en gemensam utvärderingsmodell. En gemensam utvärderingsmodell tas i bruk under år 2021. Grundläggande utbildning Ett mål för lärande och/eller uppväxt antecknas för minst 98 % av eleverna och ett utvärderingssamtal förs. Gymnasieutbildning Minst 75 % av första årets studerande har slutfört Opintokamu-kursen på våren 2021, till exempel som en del av gruppstyrningen med stöd av studerandevårdens personal. Programmet Opintokamu erbjuder motiverande verktyg som lätt kan tas i bruk för att främja studerandenas välbefinnande på andra stadiet. Allt material är elektroniskt. Yrkesutbildning Det negativa avbrytandet håller sig på målnivån 7,4 %. År 2019 var procentandelen negativt avbrytande 8,4 %. Fritt bildningsarbete Gemensamma elektroniska inlärningsplattformar tas i bruk vid arbetarinstituten så att minst 10 % av kurserna använder edu.hel.fi-nätverkets inlärningsplattformar. | Strategi för att lösa utmaningen med utslagning bland unga Beredningen av hur främjandet av välbefinnandet och hälsan samordnas och av ledningsstrukturen Delaktighet Främjande av välbefinnande och hälsa Sysselsättning |
| MÅL 2 Vi utnyttjar hela staden som inlärnings- och arbetsmiljö | Småbarnspedagogik I varje barngrupp genomförs en helhet av fenomenbaserat lärande tillsammans med en kultur- eller konstaktör. Grundläggande utbildning Eleverna deltar mångsidigt i kulturellt innehåll och kulturevenemang. Kulturvägen genomförs minst: - I skolor med årskurserna 1–6 i fyra årskurser - I skolor med årskurserna 1–4 och 1–5 i tre årskurser - 1–9 i sju årskurser Gymnasieutbildning Ungas gymnasieutbildning: Minst 95 % av studerandena deltar i studiebesök som planerats i samverkan mellan ämnesläraren och studerande i enlighet med läroplanen. (högskolor, företag, arbetsplatser) Grundläggande utbildning för vuxna och gymnasieutbildning: I minst 30 % av gymnasiets kurser ingår ett dylikt studiebesök. Yrkesutbildning Inlärningen på arbetsplatsen ökar med 10 000 dagar jämfört med år 2020. Fritt bildningsarbete Antalet kursdeltagare ökar i nordöstra och östra Helsingfors med minst 5 % jämfört med år 2020. | Strategi för att lösa utmaningen med utslagning bland unga Motions- och rörlighetsprogrammet Samordning av främjandet av välbefinnande och hälsa och beredning av ledningsstrukturen Användning av stadens lokaler Delaktighet |
Andra verksamhetsmål
| Tema i stadsstrategin | Bindande verksamhetsmål | Mätare för bindande verksamhetsmål | Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering |
|---|---|---|---|
| Ansvarsfull hushållning | Vi omstrukturerar vår verksamhet genom gemensam användning av lokaler | Fostrans- och utbildningssektorn Antalet lokaler för gemensamt bruk ökar med 5 procent år 2021. Med gemensamt bruk avses verksamhet som bedrivs på samma adress för olika tjänster. | Ekonomiskt hållbar utveckling Användning av stadens lokalerKaupungin tilojen käyttö |
Hela stadens gemensamma mål för välfärd och hälsa (HYTE)
| Tema i stadsstrategin | Bindande verksamhetsmål | Mätare för bindande verksamhetsmål | Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering |
|---|---|---|---|
| Världens bäst fungerande stad Tryggande av hållbar tillväxt stadens mest centrala uppgift Tjänsterna förnyas | Barnens och ungdomarnas möjligheter till hobbyer förbättras och medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas | Sektorn deltar aktivt i skapandet av en gemensam verksamhetsmodell för staden och en samordningsstruktur för att öka barnens hobbyverksamhet. Sektorn deltar som partner i förbättrandet av hobbyverksamheten i anslutning till skoldagen för elever i årskurserna 3-6 bl.a. genom att möjliggöra hobbyverksamhet i samband med skoldagen och erbjuda lokaler. Dessutom ordnar skolorna hobbyverksamhet med klubbpengar i samband med skoldagen. Elever i årskurserna 7–9 uppmuntras att använda hobbypasset. Åtgärder i Mukana-programmet som främjar barnens fritidsaktiviteter är bl.a. lokala försök i målområdena: Enemmän yhdessä/Gamlas-Malmgård, Me-koulut/Malm, Laakavuori, Gamlas och Mukana i Mellungsby. I områdena erbjuds hobbymöjligheter med låg tröskel som riktas till sådana barn som inte har hobbyer. Dessutom stärks de lokala nätverken i områdena för att möjliggöra hobbyverksamhet. Med hjälp av Mukana!-enkäterna kartläggs situationen för och behovet av hobbyaktiviteter i målområdena. | Mukana-programmet Tillgång till tjänster Delaktighet Främjande av välbefinnande och hälsa Motions- och rörlighetsprogrammet |
| Stödjande av äldres välbefinnande | Finska arbetarinstitutet och Arbis ordnar mötesplatser för äldre och riktar kursutbud och föreläsningarna till målgruppen. Kursavgifterna för kurser för äldre är lägre än för normala kurser. Äldre personer erbjuds motionskursverksamhet och kommunikationen och utbudet av distanstjänster förbättras i samverkan med sektorerna. |
Nyckeltal för produktivitetsutvecklingen
Prestationsmål, mål för kostnaderna per enhet och ekonomiska mål
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| SMÅBARNSPEDAGOGIK | ||||||
| Barn i vård under skolåldern i genomsnitt under året | 39 438 | 39 006 | 38 534 | 38 537 | 38 215 | 37 898 |
| Finsk småbarnspedagogik* | 37 217 | 36 693 | 36 279 | 36 169 | 35 813 | 35 516 |
| Vid egna daghem | 23 881 | 23 953 | 23 878 | 24 670 | 24 917 | 25 060 |
| Klienter med betalningsförbindelse | 483 | 375 | 542 | 483 | 433 | 384 |
| I familjedagvård | 751 | 702 | 564 | 484 | 439 | 388 |
| Hemvårdsstöd för barn, båda språkgrupperna ingår | 7 506 | 7 071 | 6 942 | 6 276 | 5 860 | 5 579 |
| Stöd för privat vård, båda språkgrupperna ingår | 3 755 | 3 846 | 3 675 | 3 690 | 3 668 | 3 673 |
| I klubbar | 841 | 746 | 678 | 566 | 496 | 432 |
| Svensk småbarnspedagogik* | 2 221 | 2 313 | 2 255 | 2 368 | 2 402 | 2 382 |
| Vid egna daghem | 1 930 | 2 026 | 1 986 | 2 090 | 2 117 | 2 097 |
| Vid daghem med köpt service | 212 | 210 | 210 | 216 | 216 | 216 |
| I familjedagvård | 79 | 77 | 59 | 62 | 69 | 69 |
| *) Småbarnspedagogikens siffor har ändrats till genomsnitt för hela året i stället för vid utgången av året | ||||||
| Elever i förskoleundervisningen (20.9)** | 6 317 | 6 130 | 6 130 | 6 276 | 6 169 | 5 868 |
| Finsk småbarnspedagogik | 5 823 | 5 680 | 5 680 | 5 800 | 5 709 | 5 475 |
| Svensk småbarnspedagogik | 494 | 450 | 450 | 476 | 460 | 393 |
| **) Ingår i antalet barn i de egna daghemmen | ||||||
| EFTERMIDDAGSVERKSAMHET I ENLIGHET MED LAGEN OM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING | 7 626 | 8 060 | 8 454 | 8 974 | 9 504 | 10 034 |
| elever inom stadens eftermiddagsverksamhet | 1 015 | 1 200 | 1 030 | 1 425 | 1 575 | 1 725 |
| elever inom eftermiddagsverksamhet som beviljas understöd | 6 239 | 6 500 | 7 100 | 7 179 | 7 529 | 7 879 |
| elever inom stadens eftermiddagsverksamhet för barn med utvecklingsstörning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning | 372 | 360 | 324 | 370 | 400 | 430 |
| Lekparksverksamhet för skolelever | 3 281 | 3 864 | 2 815 | 2 515 | 2 215 | 1 915 |
| GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING | 43 694 | 45 033 | 44 914 | 46 225 | 47 473 | 48 551 |
| Finsk grundläggande utbildning | 40 021 | 41 194 | 41 114 | 42 278 | 43 394 | 44 376 |
| Svensk grundläggande utbildning | 3 673 | 3 839 | 3 800 | 3 947 | 4 079 | 4 175 |
| GYMNASIEUTBILDNING | 8 722 | 8 799 | 8 960 | 9 305 | 9 750 | 10 106 |
| Finsk gymnasieutbildning | 7 455 | 7 545 | 7 677 | 8 022 | 8 444 | 8 751 |
| Gymnasieutbildning | 7 405 | 7 491 | 7 630 | 7 968 | 8 390 | 8 697 |
| Förberedande undervisning | 50 | 54 | 47 | 54 | 54 | 54 |
| Svensk gymnasieutbildning | 1 267 | 1 254 | 1 283 | 1 283 | 1 306 | 1 355 |
| YRKESUTBILDNING | 10 247 | 9 119 | 10 262 | 9 119 | 9 119 | 9 119 |
| Yrkesutbildning som studerandeår | 8 495 | 7 147 | 8 176 | 7 147 | 7 147 | 7 147 |
| läroavtalsutbildning | 1 465 | 1 800 | 1 800 | 1 800 | 1 800 | 1 800 |
| Övrig utbildning ordnad av en yrkesutbildningsanordnare | ||||||
| Verkstadsverksamhet, antal studerande, årsverken | 133 | 132 | 132 | 132 | 132 | 132 |
| Påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, antal elever | 154 | 40 | 154 | 40 | 40 | 40 |
| FRITT BILDNINGSARBETE | ||||||
| Fritt bildningsarbete på finska | ||||||
| Undervisningstimmar | 106 879 | 106 000 | 105 000 | 92 800 | 92 800 | 92 800 |
| Undervisningstimmar i läsning och skrivning för invandrare | 2 315 | 1 412 | 4 000 | 4 500 | 4 500 | 4 500 |
| Kursdeltagare, personer som fått kursplats | 84 859 | 83 000 | 75 000 | 73 000 | 73 000 | 73 000 |
| Fritt bildningsarbete på svenska | ||||||
| Undervisningstimmar | 23 318 | 22 100 | 22 100 | 16 600 | 16 600 | 16 600 |
| Integrationsutilbdning för invandrare, undervisningstimmar | 468 | 400 | 400 | 400 | 400 | 400 |
| Kursdeltagare, personer som fått kursplats | 17 106 | 17 000 | 16 400 | 12 800 | 12 800 | 12 800 |
| Fritt bildningsarbete, undervisningstimmar | 132 980 | 129 912 | 131 500 | 114 300 | 114 300 | 114 300 |
| Kursdeltagare, personer som fått kursplats | 101 965 | 100 000 | 91 400 | 85 800 | 85 800 | 85 800 |
| Elevantal som ligger till grund för hemkommunsersättningar | ||||||
| Elever från andra kommuner i förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas av Helsingfors stad | 494 | 494 | 475 | 508 | 523 | 533 |
| Helsingforselever i förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas av andra utbildningsanordnare | 9 043 | 9 043 | 9 385 | 9 586 | 9 815 | 9 962 |
Effektivitet/lönsamhet
Effektivitetsmål
| procent % | 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Finska och svenska småbarnspedagogiken | ||||||
| Deltagandegrad i småbarnspedagogiken, alla tjänster sammanlagt (finska och svenska småbarnspedagogiska tjänster och stödet för privat vård) | ||||||
| 0-2-åringar | 67 | 67 | 67 | 67 | 67 | 67 |
| 3-5-åringar | 95 | 95 | 95 | 95 | 95 | 95 |
| 5-åringar | 96 | 95 | 95 | 96 | 96 | 96 |
| 6-åringar | 95 | 97 | 97 | 97 | 97 | 97 |
| 3-5-åringar | 83 | 84 | 84 | 84 | 84 | 84 |
| Deltagandegrad i småbarnspedagogiken, alla tjänster sammanlagt (finska och svenska småbarnspedagogiska tjänster och stödet för privat vård) | ||||||
| 0-2-åringar | 34 | 34 | 34 | 35 | 36 | 37 |
| 3-5-åringar | 92 | 92 | 92 | 93 | 94 | 94 |
| 5-åringar | 94 | 94 | 94 | 95 | 95 | 95 |
| 6-åringar | 94 | 96 | 96 | 96 | 96 | 96 |
| Deltagandegrad i stadens finska småbarnspedagogiska tjänster (stadens daghem, köpavtalsdaghem och familjedagvård) | ||||||
| 0-2-åringar | 29 | 28 | 28 | 30 | 31 | 32 |
| 3-5-åringar | 79 | 79 | 79 | 80 | 81 | 82 |
| 5-åringar | 82 | 81 | 81 | 83 | 83 | 83 |
| 6-åringar | 85 | 87 | 87 | 86 | 86 | 86 |
| Deltagandegrad i stadens svenska småbarnspedagogiska tjänster (stadens daghem, köpavtalsdaghem och familjedagvård) | ||||||
| 0-2-åringar | 41 | 40 | 40 | 42 | 42 | 42 |
| 3-5-åringar | 91 | 89 | 89 | 91 | 91 | 91 |
| 5-åringar | 92 | 92 | 92 | 92 | 92 | 92 |
| 6-åringar | 108 | 100 | 100 | 100 | 100 | 100 |
| Deltagandegrad i den privata serviceproduktionen, stödet för privat vård | ||||||
| 0-2-åringar | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 | 5 |
| 3-5-åringar | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 |
| 5-åringar | 11 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 |
| 6-åringar | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 | 8 |
| Deltagandegrad i den understödda serviceproduktionen, hemvårdsstödet | ||||||
| 0-2-åringar | 33 | 33 | 33 | 32 | 31 | 30 |
| 3-5-åringar | 3 | 3 | 3 | 2 | 1 | 1 |
| 5-åringar | 2 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| 6-åringar | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 | 1 |
| Finsk grundläggande utbildning | ||||||
| Studerande som fått avgångsbetyg | 99,6 | 99,0 | 99,0 | 99,0 | 99,0 | 99,0 |
| Elever i årskurs 1 som valt en skola i det egna upptagningsområdet inom den grundläggande utbildningen | 89,6 | 93,0 | 89,6 | 89,6 | 89,6 | 89,6 |
| Elever i årskurs 7 som valt en skola i det egna upptagningsområdet inom den grundläggande utbildningen | 86,2 | 84,0 | 86,2 | 86,2 | 86,2 | 86,2 |
| Svensk grundläggande utbildning | ||||||
| Studerande som fått avgångsbetyg | 100,0 | 99,0 | 99,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| Elever i årskurs 1 som valt en skola i det egna upptagningsområdet inom den grundläggande utbildningen | 96,5 | 97,0 | 97,0 | 96,5 | 96,5 | 96,5 |
| Elever i årskurs 7 som valt en skola i det egna upptagningsområdet inom den grundläggande utbildningen | 95,1 | 95,0 | 95,0 | 95,1 | 95,1 | 95,1 |
| Finsk gymnasieutbildning | ||||||
| Resultat i studentskrivningarna (skillnad till det nat. medeltalet) | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Slutförandegrad | 84,0 | 85,4 | 84,0 | 84,0 | 84,0 | 84,0 |
| Avhopp negativ | 1,2 | 1,3 | 1,2 | 1,2 | 1,2 | 1,2 |
| Svensk gymnasieutbildning | ||||||
| Resultat i studentskrivningarna (skillnad till det nat. medeltalet) | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 | 0,3 |
| Slutförandegrad | 95,0 | 95,0 | 95,0 | 95,0 | 95,0 | 95,0 |
| Avhopp negativ | 0,4 | 1,2 | 1,2 | 0,4 | 0,4 | 0,4 |
| Yrkesutbildning | ||||||
| Avhopp negativ | 8,4 | 8,2 | 8,2 | 7,4 | 7,4 | 7,4 |
| Användningsgrad för tillstånd att ordna utbildning | 99,8 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 | 100,0 |
| Resurser |
Produktivitetsmätare
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Totalproduktivitet i fostrans- och utbildningssektorn, 2019=100 | ||||||
| Prestationsindex | 100,0 | 99,8 | 101,0 | 102,9 | 104,5 | 105,8 |
| Kostnadsindex | 100,0 | 102,1 | 102,4 | 102,7 | 104,5 | 108,2 |
| Produktivitetsindex | 100,0 | 98,7 | 98,6 | 100,2 | 100,0 | 97,7 |
| Produktiviteten är uträknad med beaktande av prestationerna och kostnaderna i de småbarnspedagogik-, undervisnings- och utbildningstjänster som staden själv producerar. |
Effektivitet i lokalanvändningen 2019-2023
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Användning av personal | ||||||
| Antal anställda | 13 924 | 13 690 | 14 112 | 13 984 | 14 371 | 14 513 |
| Årsverken (egen personal) | 11 097 | 11 072 | 11 143 | 11 137 | 11 486 | 11 609 |
| Årsverken (köpta tjänster) | 570 | 567 | 551 | 530 | 534 | 538 |
| Effektivitet i lokalanvändningen | ||||||
| m² lägenhetsyta/kund | ||||||
| Daghem | 9,91 | 10,15 | 10,03 | 10,05 | 10,21 | 10,71 |
| Grundskolor | 11,89 | 11,63 | 11,67 | 11,42 | 11,28 | 11,40 |
| Gymnasier | 9,22 | 9,14 | 8,97 | 9,23 | 8,56 | 8,47 |
| Stadin ammattiopisto* | 13,87 | 15,59 | 13,85 | 13,68 | 13,68 | 13,82 |
| *) Under åren 2021-2023 studerandeåren tot. 10 262 |
Utveckling i kostnaderna per enhet
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Småbarnspedagogik, förskola och lekparks- och eftersmiddagsverksamhet | ||||||
| Nettoutgifter i genomsnitt (euro/barn) | ||||||
| Finsk småbarnspedagogik | 10 275 | 10 382 | 10 760 | 10 715 | 10 625 | 10 904 |
| Svensk småbarnspedagogik | 12 317 | 12 013 | 12 252 | 12 401 | 12 641 | 13 073 |
| Nettoutgifter i genomsnitt, (euro/elev/studerande) | ||||||
| Finsk förskola och grundläggande utbildning | 9 443 | 9 752 | 9 585 | 9 642 | 9 738 | 10 020 |
| Finsk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning | 7 961 | 8 341 | 8 269 | 8 318 | 8 357 | 8 513 |
| Svensk förskola och grundläggande utbildning | 10 268 | 10 395 | 10 604 | 10 109 | 10 299 | 10 692 |
| Svensk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning | 8 927 | 9 180 | 8 952 | 8 743 | 8 746 | 8 864 |
| Yrkesutbildning ** | 11 709 | 13 101 | 11 955 | 12 503 | 12 618 | 12 908 |
| Fritt bildningsarbete, nettoutgifter (euro/undervisningstimme) | ||||||
| Fritt bildningsarbete på finska | 116 | 120 | 124 | 138 | 139 | 141 |
| Fritt bildningsarbete på svenska | 124 | 140 | 139 | 176 | 177 | 180 |
| **) Under åren 2021 - 2023 studerandeåren 10 262 |