3 Stadsmiljösektorn

Finnish

1 000 €	Förbrukning 2019	Budget 2020	Prognos 2020	Förslag 2021	Budget 2021	Ekonomi- plan 2022	Ekonomi- plan 2023
Inkomster sammanlagt	1 099 143	1 049 471	1 042 546	1 058 763	1 058 763	1 079 034	1 103 483
Utgifter sammanlagt	770 865	803 843	785 608	826 640	825 428	848 230	888 468
Överskridningsrätter
*Verksamhetsbidrag*	*328 278*	*245 628*	*256 938*	*232 123*	*233 335*	*230 804*	*215 015*
Avskrivningar	260 734	251 194	262 688	267 986	267 986	267 804	268 236
*Räkenskapsperiodens resultat*	*67 544*	*−5 566*	*−5 750*	*−35 863*	*−34 651*	*−37 000*	*−53 221*
*Räkenskapsperiodens överskott (underskott)*	*67 544*	*−5 566*	*−5 750*	*−35 863*	*−34 651*	*−37 000*	*−53 221*
Förändring, %
Inkomster		−4,5	−0,7	0,9	0,9	1,9	2,3
Utgifter		4,3	−2,3	2,8	2,7	2,8	4,7

Centrala prioriteringar i budgeten 2021 och sammandrag

Stadsmiljösektorns viktigaste prioritetsområden för år 2021 är att:

skapa förutsättningar för stadens hållbara tillväxt
förbättra kundupplevelsen
förbättra produktiviteten
utveckla ledarskapet

Stadsmiljösektorn har som ett väsentligt prioritetsområde inom skapandet av förutsättningar för hållbar tillväxt att trygga bostadsproduktionen genom att detaljplanelägga tillräckligt mycket bostadsvåningsyta och överlåta tomter för byggande. Inom bostadsproduktionen förbereder man sig för en ökning i antalet nybyggnads- och ombyggnadsprojekt. Dessutom fortsätter planeringen av nätverksstaden som grundar sig på spårtrafiken. Satsningar görs fortsättningsvis på hållbara transportformer; gång och cykelåkning och kollektivtrafiken främjas.

Genomförandet av programmet Kolneutralt Helsingfors 2035 (KNH35) fortsätter. En viktig del av genomförandet av programmet KNH35 är energirenässansen, som startar år 2021, där fokus ligger på energieffektiviteten i privata fastigheter med flervåningshus.

Genomförandet av lokalstrategin och inneluftsprogrammet är väsentligt år 2021. I styrningen av lokalprojektens planering betonas skolornas och daghemmens livscykelegenskaper, långtidshållbarhet och lokalernas användnings- och multifunktionalitet för att trygga den hållbara tillväxten.

Åtgärderna som vidtas för att förbättra kundupplevelsen fortsätter genom digitalisering av tjänsterna, smidiggörande av processerna och förbättrande av kundupplevelsen. Analysen av kundresponsen utvecklas och utgående från analyserna vidtas förbättringsåtgärder. År 2021 görs satsningar särskilt på att göra tjänsterna lätta att hitta. Sektorns tjänster definieras med hjälp av tjänstedesign och med resurser för en ombyggnad av Hel.fi.

Trivseln i stadsrummen förbättras. Projektet för att minska olägenheterna från gatuarbeten fortsätter, så att gatuarbetena stör stadsborna så lite som möjligt. Satsningar görs på trivseln i stadsrummet bland annat genom att öka antalet bänkar och förbättra renligheten. Kvalitetskontrollen för underhållets entreprenader effektiviseras genom utveckling av avtalsdokumenten, systemen för entreprenadhantering och översynen. Även minskandet av regleringen för evenemang fortsätter.

För att förbättra produktiviteten inledde sektorn under sommaren 2020 en granskning av strukturella ändringar för att rikta resurserna till uppdrag som ger kunden ett mervärde. I fortsättningen bedöms behoven att rikta om de befintliga resurserna i rekryteringssituationer, görs satsningar på datadrivet ledarskap och genomförandet av digitaliseringsprogrammet.

Ledarskapet utvecklas genom satsningar på den gemensamma ledarskapskulturen, utnyttjande av ledarskapsrespons och chefsutbildningar.

Sammandrag av budgeten 2021

Under budgetperioden fortsätter genomförandet av åtgärderna i genomförandeprogrammet för generalplanen. Bostadsbyggandet främjas genom detaljplaneläggning och överlåtelse av bostadstomter i enlighet med det bindande målet i budgeten. Dessutom tryggas stadens egen rimligt prissatta bostadsproduktion och ombyggnaderna i Hekas bostäder.

Lokalstrategin och dess genomförande kommer att i stor utsträckning påverka målen som ställs upp för projekten och lokalegendomen och verksamhetens styrning, kriterierna för verksamheten och lokalekonomins uppföljning. I planeringen av lokalprojekten betonas livscykelegenskaperna, långtidshållbarheten och lokalernas användnings- och multifunktionalitet. För att minska det eftersatta underhållet fortsätter man med att värdera lokalerna och avstå från sådana lokaler som staden inte behöver i sin egen verksamhet.

I allmänna områden är målet att göra stadsrummets kärnprocess smidigare genom att rätta till de identifierade problempunkterna. I enlighet med Helsingfors havsstrategi kommer öarnas underhållstjänster att expanderas till den nivå som den ökande användningen förutsätter. Förutsättningarna för cykelåkning och gång förbättras med hjälp av intensifierat vinterunderhåll. Enligt stadsstyrelsens beslut utvidgas underhållet med helhetsansvar av allmänna områden stegvis i innerstaden.

Åtgärder som stöder målet att minska utsläppen utförs som en del av byggprojekten och i det befintliga byggnadsbeståndet genom separata investeringar.

Sektorns digitaliseringsprogram förverkligas högklassigt efter sektorns projektmodell. Projektet En gemensam digital grund för hela staden genomförs i tätt samarbete mellan stadskansliet och sektorn. Tjänsterna utvecklas genom utnyttjande av digitalisering och utveckling av processerna. Webbutiken för parkeringstillstånd är i introduktionsskedet, användningsprocessen för en kamerabil utvecklas och en uppdaterad verksamhetsmodell för mobila parkeringsavgifter håller på att tas i bruk. Dessutom har sektorn förberett sig på en omfattande ombyggnad av stadens gemensamma webbplats hel.fi.

Sektorns produktivitet förbättras bland annat genom förnyande av kärnprocesserna, ibruktagande av nya verksamhetssätt och stärkande av samarbetet mellan interna och externa intressentgrupper. Dessutom bedöms behoven av att rikta om de befintliga resurserna i rekryteringssituationer, förenklas planeringsnivåer och förverkligas olika planeringsskeden samtidigt. I allmänna områden främjas produktiviteten bland annat genom att centralisera byggandet av stadsteknikens olika nätverk och genom att övergå till allt större entreprenadområden. Syftet med det treåriga avtalet 2019–2021 om underhållets områdesentreprenad i östra Helsingfors är att effektivisera produktiviteten.

Betydande risker som stadsmiljösektorn ansvarar för hänför sig till klimatförändringen, byggandet och boendet, verksamhetslokalerna och den byggda miljön samt trafiksystemet.

Beskrivning av verksamheten

Stadsmiljösektorn uppdelas i fyra servicehelheter.

Markanvändning och stadsstruktur (Maka) ansvarar för att skapa och tillhandahålla verksamhetsförutsättningar för att stadsmiljön ska utvecklas och vara trivsam och för att strukturerna i den ska vara funktionella. Servicehelheten är indelad i fem tjänster: Markanvändningens översiktsplanering, Detaljplanläggning, Markegendomens utveckling och tomter, Trafik- och gatuplanering samt Stadsrums- och landskapsplanering.

Tjänster och tillstånd (Palu) tillhandahåller stadsmiljöns tjänster. Servicehelheten är indelad i fem tjänster: Invånar- och företagstjänster, Stadsmätningstjänster, Parkeringsövervakning och parkeringstjänster, Byggnadstillsynstjänster och Miljötjänster.

Byggnader och allmänna områden (Rya) ansvarar för att stadsmiljön blir byggd och är användbar. Servicehelheten ansvarar för förvaltningen av den byggda egendomen, lokaltjänsterna, underhållet av gator och parker, byggherreverksamheten och bostadsproduktionen. Rya delas upp på tre olika budgetmoment: RYA allmänna områden, Byggnader och Bostadsproduktion. Servicehelheten Byggnader och allmänna områden håller på att genomgå en organisationsreform.

Förvaltnings- och stödtjänsterna (Hatu) erbjuder stöd- och förvaltningstjänster till stadsmiljösektorn. Servicehelheten Förvaltnings- och stödtjänster omfattar följande tjänster: Förvaltningstjänster och juridiska tjänster, Personaltjänster, Ekonomi- och planeringstjänster, Dataförvaltningstjänster och Kommunikationstjänster.

Väsentliga förändringar under budgetåret vid varje servicehelhet och tjänst

(1 000 €) 3 10 01	Utgifter	Andel av utgifterna på budget- momentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste Förklarande faktorn
Stadsstruktur	-198 417	100 %	1 981	1,0 %
Markanvändning och stadsstruktur	-42 271	21 %	1 513	3,7 %	förändringen i kostnadsnivån
Tjänster och tillstånd	-42 377	22 %	1 385	3,4 %	förändringen i kostnadsnivån
RYA allmänna områden	-86 088	43 %	479	0,6 %	förändringen i kostnadsnivån
Förvaltnings- och stödtjänster	-27 681	14 %	-1 396	-4,8 %	förändringen i kostnadsnivån. Flyttkostnaderna ingick i 2020 års budget.

(1 000 €) 3 10 02	Verksam- hets- bidrag	Andel av utgifterna på budget- momentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste Förklarande faktorn
Byggnader	236 810	100 %	2 494	1,1 %	Ökningen av antalet paviljonger (huvudsakligen som tillfälliga lokaler) och KYMP-husets garantiarbets- förpliktelser från och med 2021.

(1 000 €) 3 10 03	Verksam- hets- bidrag	Andel av utgifterna på budget- momentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste Förklarande faktorn
Bostads-produktion	6 543	100 %	2 194	50,4	Låg räntenivå.

Väsentliga förändringar i omvärlden

De viktigaste reformerna och fenomenen i sektorn hänför sig till ändringar i lagstiftningen, stadens tillväxt, ändringar i omgivningen och miljön samt digitaliseringen.

Lagstiftning

Miljöministeriet har som mål att byggnadens koldioxidavtryck under dess livscykel styrs genom lagstiftning före mitten av 2020-talet. Beräkningen av koldioxidavtrycket och utvecklingen av kalkylmodeller är på gång i Helsingfors som en del av projektet Energiaviisaat kaupungit (energismarta städer, EKAT). Stadsmiljösektorn främjar aktivt målen för kolneutralitet, varav de viktigaste med tanke på konsekvenserna riktas till teman kring byggande och användning av byggnader, planering av markanvändning och trafik.

En totalrevidering av markanvändnings- och bygglagen träder sannolikt i kraft under år 2021. Ändringarna påverkar bland annat detaljplaneläggningen och planeringen av markanvändningen, byggandet och tillstånden, dagvattensplaneringen och lagstiftningen som gäller en nationalstadspark.

Radonmätningarna i stadens byggnadsbestånd, som utförs på grund av en ändring i strålsäkerhetslagen, fortsätter under år 2021.

Lagändringen om kommunens skyldighet att ordna eftervård inom barnskyddet fram till att den unga personen fyller 25 år (tidigare 21 år) ökar behovet av bostäder. Det kommer att råda brist särskilt på mindre bostäder. En samarbetsgrupp på stadsnivå planerar hur ett lagenligt antal bostäder kan garanteras för unga personer inom eftervården.

Den direktivbaserade lagstiftningen förutsätter att man inrättar en riksomfattande centraliserad lokaliseringsdatatjänst, vilket i sin tur förutsätter att lokaliseringsdatatjänsten och stadens ledningsdatatjänst integreras och en ny verksamhetsmodell skapas.

Den nya vägtrafiklagen trädde i kraft 1.6.2020. Den nya lagen innehåller inte längre ett förbud att parkera på privatområde utan fastighetsägarens eller -innehavarens tillstånd. Enligt lagen om parkeringsövervakning får felparkeringsavgifter påföras endast för felaktigt stannande eller parkering på väg, i terräng och på räddningsväg. I fortsättningen ska ett tjänsteinnehavarbeslut fattas också för vägmärken som placeras på privatområden, såsom sjukhus, köpcenter och områden för infartsparkering. Det här ökar beredningsarbetet för år 2021.

Avsikten är att en totalrevidering av livsmedelslagen genomförs så att lagen träder i kraft 1.5.2021. Enligt regeringens proposition uppbärs en årlig grundavgift på 150 euro per tillsynsobjekt av alla som omfattas av den planmässiga tillsynen. I reformen föreslås en ny tvångsåtgärd i form av en administrativ påföljdsavgift inom livsmedelstillsynen, dels för att förebygga lagstridig verksamhet, dels för att hindra att sådan verksamhet fortsätter. I samband med reformen av livsmedelslagen är det meningen att också få i kraft en ändring av hälsoskyddslagen, för att ta i bruk en årlig tillsynsavgift för dem som omfattas av den planmässiga tillsynen.

Hur de andra förändringarna påverkar tjänsteproduktionen

Inom bostadsproduktionen förbereder man sig för en ökning i antalet nybyggnads- och ombyggnadsprojekt. I BM-programmet 2020 föreslås att stadens egen bostadsproduktion trappas upp på årsnivån från 1 500 bostäder till 2 000 bostäder med början år 2023.

I fråga om de stora spårprojekten avancerar planeringen och byggandet av de pågående projekten enligt målsättningarna och i fråga om nya objekt inleds planeringen. Utifrån slutsatserna av Helsingfors Hamns scenarier fortsätter planeringen av ändringarna i markanvändningen och trafiken. Tyngdpunkten för planeringen och programmeringen av investeringarna i byggandet, och därmed allmänna områden, flyttas till kompletteringsbyggandet.

Kompletteringsbyggandets andel av detaljplaneläggningen kommer i fortsättningen att öka avsevärt. Här måste man kunna skapa större områdeshelheter inom detaljplaneläggningen, i stället för den reaktiva detaljplaneläggningen av separata tomter. Kompletteringsbyggandet ökar också behovet av markpolitiska åtgärder och tvingar att förnya verksamhetsmodellerna för tomtöverlåtelse. I den allt tätare staden ökar behovet av planer på grund av användningen och brukstrycket i parker och naturområden, vilket tvingar till förnyande av tillvägagångssätten inom planeringen.

Stadens byggnadsbestånd håller till många delar på att nå slutet av sin drifttid och antalet problem med inomhusluften väntas öka. I samband med kontrollen av det eftersatta underhållet kommer det årliga antalet ersättande nybyggnads- och ombyggnadsprojekt att öka betydligt jämfört med nuläget. Utredningarna som tas fram för projektplaneringen är mera helhetsbetonade och omfattande än tidigare. I byggandet tar man i allt större utsträckning i bruk olika slags former för genomförande.

Då uppdragen blir mera krävande stiger kostnaderna för köpen av sakkunnigtjänster och det förutsätter goda upphandlingskunskaper. Sektorns upphandlingsverksamhet stärks och upphandlingstjänsterna inleder sin verksamhet från och med början av år 2021. Fungerande ramavtalspraxis är en förutsättning för smidig och effektiv konditionsundersöknings-, planerings-, underhålls- och reparationsverksamhet. I planeringen av genomförandet av upphandlingarna beaktas stadens egen producentorganisation, byggtjänstaffärsverket Stara. Inom underhållet av verksamhetslokaler fortsätter konkurrensutsättningen av underhållet av stadens lokaler, som hänför sig till bolagiseringen av Palmia.

Partitorgets nuvarande fryshus har nått slutet av sin livscykel. Nämnden har beviljat en utvecklingsreservering för fryshusprojektet till slutet av år 2021. Ombyggnaden av Hagnäs saluhall färdigställs år 2021. En omplacering av Partitorgets funktioner i stadsorganisationen utreds under ledning av stadskansliset.

Att det byggda stadsområdet utvidgas, stadens förtätas och det offentliga stadsrummet används på nya sätt ökar behovet av miljövård, livsmedelstillsyn, hälsoskydd, tillsyn över boendehälsa, byggnadstillsyn och tillsyn av områdesanvändningen och antalet meddelanden och tillstånd som ska beredas och mängden respons som ska behandlas i kundtjänsten och föras vidare till tjänsterna. Även efterfrågan på stadens hyres- och bostadsrättsbostäder håller sig på en hög nivå.

De allmänna områdenas ytor och antal användare ökar. Underhållet av nya områden är betydligt dyrare på grund av den tätare stadsstrukturen, nya typer av konstruktioner och speciallösningar.

Antalet äldre i Helsingfors befolkning har ökat betydligt under de senaste tio åren, varför tillgängligheten har blivit en betydligt viktigare fråga. Stadens hissunderstöd riktas speciellt till de områden där användningen av understöden mest främjar att hissreparationer inleds och att tillgängligheten förverkligas.

Snömottagningsplatserna på Byholmen och i Malm kommer att stängas inom de närmaste åren. Läget, planeringen och byggandet av de ersättande konstruktionerna bör planeras i god tid så att koldioxidavtrycket ökar så lite som möjligt. I samverkan med Stara och fyra innovationspartner utvecklas bättre lösningar för snöbehandlingen (snösmältningscontainer, analysator av vatten i realtid, nätbomslösning, att hålla havsvattenytan kring kajen isfri).

Enligt stadsstyrelsens beslut utvidgas helhetsansvaret för underhållet av gator stegvis att omfatta hela innerstadens område. Stadsmiljösektorns enhet för allmänna områden tar ansvaret för skyldigheterna i fråga om vinterunderhållet och renhållningen gator som hör till tomtägarna och börjar fakturera kostnaderna som de ovannämnda arbetena förorsakar av tomtägarna.

De omfattande lampbytena som ingår i andra fasen i projektet Helsinki LED inleds år 2021 och de fortsätter i tio år. Smart City-funktionerna ökar och trafiktelematiken ökas betydligt i Västra hamnen. Översiktsplaneringen av stadsteknikens fiberoptiska nät fortsätter som en del av dattrafikdelen i projektet Digitaalinen perusta.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Betydande risker som stadsmiljösektorn ansvarar för hänför sig till klimatförändringen, byggandet och boendet, verksamhetslokalerna och den byggda miljön samt trafiksystemet.

Detaljplaneläggningen i områden för kompletteringsbyggande är långsam och resurskrävande, vilket också gäller tjänsterna som stöder detta. Även fastigheternas reparationsbehov, inneluftsproblem och uppgifter kring underhållet har ökat och blivit mera komplicerade.

De överraskande reparationsbehoven i lokalerna ökar på grund av ökningen i det eftersatta underhållet. På grund av brister i datasystemen är också ändringarna i behovet av tjänster svåra att förutspå. Med anledning av det här har risken ökat för att projekten schemaläggs och dimensioneras fel. Som en riskhanteringsåtgärd förbättras samarbetet med brukarsektorerna och introduceras digitala verktyg och system som hänför sig till utvecklandet av lokalnätet. För att minska det eftersatta underhållet fortsätter man med att värdera lokalerna och avstå från sådana lokaler som staden inte behöver i sin egen verksamhet. Man säkrar avancemangen i rivnings- och försäljningsprocesserna och utvecklingen av fastigheterna för att göra det möjligt att avstå från dem. På det här sättet är det möjligt att styra både ekonomiska resurser och beställarresurser till underhållet av servicelokaler.

I allmänna områden handlar de mest betydande ekonomiska riskerna om hårda vintrar, konstruktioner som vittrar på grund av vädret och situationer såsom översvämningar och stormar orsakade av extrema väderfenomen. Beredskapen för klimatförändringen handlar om att förverkliga stadens miljöprogram och luftvårds- och bullerbekämpningsplaner. Klimatförändringen ökar risken att nya växtsjukdomar och skadedjur sprids, vilket har beaktats med beredskapsplaner. Kustklimatets fuktiga och arktiska förhållanden belastar den stadstekniska elektroniken som installeras utomhus.

För att säkra tryggheten och funktionaliteten i allmänna områden används vedertagna riskhanteringsförfaranden (bland annat broar och lekredskap). Ökningen i det eftersatta underhållet syns i allt svårare ombyggnader och allt flera nödreparationer av tekniska konstruktioner, särskilt broar. Risken är att reparationskostnaderna ökar okontrollerat.

Ökningen i antalet skyddade organismer (t.ex. flygekorrar och grön sköldmossa) kräver en allt noggrannare sammanjämkning med markanvändningen. Tidschemat för förstörandet av invasiva främmande arter syns i form av en ökning i arbetsmängden (odling av vresros förbjudet efter 1.6.2022).

Coronaviruset har orsakat negativa verkningar för stadens ekonomi, byggandet i bostadsproduktionen och den övriga affärsverksamheten. Den ekonomiska situationen har en minskande verkan på hyresinkomsterna och frigör lokaler, som är svårare än tidigare att hyra ut på nytt. Ansökningarna om hyressänkningar och betalningsarrangemang kommer att öka avsevärt. Antalet tomma lokaler väntas öka, trots att staden intensifierar försäljningen av lokaler.

På grund av coronavirusepidemin är man tvungen att i reserveringarna av bostadstomter och förlängningarna av reserveringarna fästa allt mer uppmärksamhet vid hur säkert projektens genomförande är, exempelvis i fråga om projektens finansierings- och upplåtelseformer.

Sektorn förbereder sig på att bostadshandeln avtar genom att öka marknadsföringen av stadens egen bostadsproduktion. Dessutom förbereder man sig på osålda bostäders vederlag och måttliga höjningar i räntorna. Riskerna har att göra med verkningarna av ökningen i personalens sjukfrekvens på tjänsteproduktionen, dröjsmål i beställningsarbeten, problem i tillgången till material och förseningar i projektens tidsscheman.

Stadens ledningsgrupp har startat ett återhämtningsprogram för att säkra anpassningen och återhämtningen. Planeringen och implementeringen av åtgärderna i återhämtningsprogrammet genomförs i stadsmiljösektorns vanliga verksamhet. Stadsmiljösektorn har som mål att hjälpa företagen att återhämta sig från utmaningarna som coronakrisen har orsakat. Fokus ligger på aktivering av det urbana livet och affärsverksamheten och lättande på stadens reglering. Stadsmiljösektorns roll i arbetet är möjliggörande och aktiv. Under sommaren 2020 möjliggjordes flexibelt ibruktagande av stadsrummet genom smidigare tillståndsprocesser. På olika håll i staden fanns över 30 objekt som fick ett specialtillstånd. Ändringarna som specialarrangemangen medför med tanke på sektorns verksamhet utvärderas och samtidigt kartläggs det i vilken mån nya praxis kan etableras och flexibiliteten utvidgas att gälla också höst- och vintersäsongerna. Som den viktigaste åtgärden möjliggjordes och förverkligades Senatstorgets sommarterrass som ett samarbete mellan stadsmiljösektorn, stadskansliets näringslivsavdelning och Torgkvarteren. Nu håller man på att utreda vad en eventuell fortsättning på Senatstorgets terrassverksamhet kräver i fråga om planering och förverkligande. Samtidigt kartläggs andra möjliga platser för motsvarande verksamhet.

Genomförande av stadsstrategin

Tryggande av en hållbar tillväxt

Genomförandeprogrammet för Generalplan 2016 justeras där det behövs. Omplaneringen av de områden i Generalplan 2016 som upphävts genom HFD:s beslut börjar och planeringen av Östersundomområdet fortsätter utgående från HFD:s kommande beslut.

Bostadsbyggandet främjas genom detaljplaneläggning och överlåtelse av bostadstomter i enlighet med det bindande målet i budgeten. Antalet reserveringar av stadens bostadstomter motsvarar fördelningen mellan finansierings- och upplåtelseformer i BM-programmet. Bostadsproduktionen tryggas genom en tillräcklig detaljplanelagd bostadsvåningsyta (700 000 m² vy) och överlåtelse av tomter (400 000 m² vy).

Målen för bostadsproduktionen främjas genom stadens egen rimligt prissatta bostadsproduktion samt genom grundliga renoveringar i Hekas bostäder (ökning av nyproduktionen och antalet grundliga renoveringar).

I sektorn genomförs stadens strategiprogram med boulevardsidorna och projekten i innerstaden som separat nämnda spetsprojekt i stadsstrategin. Kompletteringsbyggandet främjas överallt i staden, i synnerhet i stationsområdena, längs med Jokerbanan och metrostationerna och i stationernas omgivning. Kompletteringsbyggandet främjas genom fortsatt marknadsföring av möjligheten till delning av tomter som riktas till fastighetsägare med oanvänd byggrätt (tomtprojekt) samt genom att ge information också om andra frågor som hänför sig till fastighetsbildningen och som ska beaktas.

Beredningen av planeringsprinciper och detaljplaner fortsätter i flera områden, i synnerhet i stadsförnyelseområdena. I de områden som valts till de viktigaste stadsförnyelseområdena utarbetas planeringsprinciper i samarbete med stadskansliet. Områdena är Gamlas–Malmgård, Gårdsbacka–Mellungsbacka och Malm.

Smidigheten i rörligheten och hållbara färdsätt förverkligas genom spårvägsprojekt, planering och genomförande av målnät för cykeltrafiken samt beredning av ett utvecklingsprogram för trafiksäkerheten. De hållbara transportformerna främjas också genom planering av gångbetonade centrumområden och utelokaler i anslutning till trafikprojekt.

I innerstadsområdet förverkligas planläggningsprojekten som upptas separat i stadsstrategin. Arbetet med att förnya innerstadens detaljplaner fortsätter. Näringslivets verksamhetsförutsättningar stärks genom planläggning. Projektet för att utvidga promenadcentrum främjas i enlighet med de mål som godkänts i stadsstyrelsen.

I Södra hamnen ordnas det på Magasinsstrandens sida en koncepttävling för utveckling av området, i området för Elielplatsen ordnas en planeringstävling och i Skatuddsstranden utarbetas en detaljplan för huvudkontorsfunktioner. Planeringen av Sandvikskajens och ‑torgets område har inletts med en utvecklingsreservering, där man granskar utvecklingen av omgivningen både i fråga om byggande av nya verksamhetslokaler och trafiklösningar och förbättring av den offentliga omgivningen.

Inom bostadsproduktionen i enlighet med BM-programmet finns de viktigaste planläggnings- och områdesbyggnadsobjekten under de följande åren i Fiskehamnen, Västra hamnen, Kronbergsstranden, Böle och Kungseken. Dessutom avancerar planläggningen i nya projektområden, Vichtisvägens och Hoplaksvägens boulevardstad samt Tusbyboulevarden. Planläggningen fortsätter som kompletteringsbyggande i stordistriktens områden och i Malm.

Projekt för kompletteringsbyggande främjas genom mer omfattande helhetsgranskningar, antingen planeringsprinciper eller dispositionsplaner, på flera områden. Stationstrakterna, områdena längs Jokerbanan och snabbspårvägen Kronbroarna är prioriterade områden i detaljplaneläggningen för kompletteringsbyggandet. Planeringen av Östra centrum fortsätter utgående från det förslag som vann planeringstävlingen.

Utifrån planeringsprinciperna för Botbyviken utarbetas en grund för planläggningen där området utvecklas för havsnära rekreation och boende.

I utvecklingen av grönområden är målet att i framtiden göra områdena allt tillgängligare, landskapet allt attraktivare och tjänsterna och de andra funktionerna mångsidigare än i nuläget. Utgående från den strategiska utvecklingsbilden för grönområden (VISTRA) tar man i bruk en tillgänglighetsmätare för grönområden vars åtgärdsprogram utvecklas till ett fungerande redskap för att stödja programmeringen och prioriteringen av grönprojekt. Den fortsatta planeringen av nationalstadsparken avgörs efter stadsstyrelsens beslut.

Helsingfors upplivas med hållbara och högklassiga växter som lämpar sig för våra klimatförhållanden. Genom att etablera förfarandesättet för inköp av plantor säkras tillgängligheten och bevarandet av egendoms- och uppföljningsuppgifter.

Diskontinuiteter i de följande etapperna av vägledningen på strandstråket (Fölisöfjärden och östra Helsingfors) kartläggs och preciseras, och behövliga reparationer genomförs. Dessutom kartläggs behoven av infrastruktur för den elektroniska sjötrafiken och beaktas behoven i planeringen av markanvändningen. Kajer byggs i de maritima stadsdelarna och planläggningen av Mjölö fortsätter, genomförandet av detaljplanerna för Kalvholmen och Skanslandet avancerar.

Segregation förebyggs genom att man i enlighet med stadens programmering förverkligar olika upplåtelseformer och mångsidig bostadsproduktion i Helsingfors i stor utsträckning i olika stadsdelar.

I valet av hyresgäster till stadens hyresbostäder utnyttjas information och mätare på regional nivå och byggnadsnivå. Här används ett verktyg som grundar sig på statistisk information, som gör det möjligt att följa upp utvecklingen och segregationen i områden på ett mångsidigare sätt än tidigare. Möjligheten att vidareutveckla verktyget utreds bland annat så att det utnyttjar geografisk information.

Att områdena behandlas jämlikt säkerställs genom kvalitetskontroll och avtalsstyrning i underhållets entreprenader.

Tjänsterna förnyas

Näringslivets förutsättningar stärks genom att utarbeta detaljplaner för verksamhetslokaler och överlåta företagstomter, så att beståndet av detaljplaner för verksamhetslokaler inte minskar och att antalet arbetstillfällen ökar i förhållande till antalet invånare. Arrendeprinciper utarbetas för företagstomtområden. Dessutom beaktas olika behov av verksamhetslokaler.

Planläggningen av områden för verksamhetslokaler i Lassas–Gamlas och Kasåkern samt Böle–Vallgård–Fiskehamnen fortsätter. I och med förverkligandet av Maria campus för tillväxtföretag och planeringen av Sandvikskajen kommer affärscentrum att utvidgas och erbjuda nya lokaliseringsplatser för företag. Planeringen av norra delen av Alphyddan fortsätter. Småföretagens lokaliseringsförutsättningar i norra Helsingfors främjas så att en lokaliseringsutredning om ett helikopterfält som kompletterar utredningen om småföretagstomter utarbetas till stöd för detaljplaneläggningen i Stensböle.

Näringslivets förutsättningar förbättras genom att det byggs bostadsproduktion till rimligt pris för stadsborna. Boende till rimligt pris ger stadsborna möjlighet att bo i närheten av arbetsplatser och tjänster. Planeringsarbeten och andra sakkunnigarbeten samt byggentreprenader erbjuds på marknaden.

I sektorn pågår ett projekt för att minska olägenheterna från vägarbeten. Projektet har uppdelats i fem delprojekt 1) Aalto-universitetets forskningsprojekt Toimivat katuhankkeet 2) utveckling av programmeringen och YKT-samarbetet (gemensam kommunal byggplats) 3) Lean-projekt för processen för gatuplanering och byggherreverksamhet inom sektorn 4) granskning av myndighetsarbete som utförs på gatan samt 5) utveckling av kommunikationen. Fas 2 i Aalto-universitetets forskningsprojekt, pilotförsöket med Helsingforsmodellen, fortsätter. Utvecklingsfaserna för de tre pilotobjekten inom projektet Toimivat katuhankkeet påbörjas sommaren 2020 och den nya verksamhetsmodellen för gatuarbeten i enlighet med dem kan introduceras i början av 2021.

Tillståndsprocesserna vidareutvecklas med hjälp av lean-metoden. Målet är högklassiga och smidiga tjänster som utvecklas med beaktande av kundperspektivet. Respons som kommer in utnyttjas systematiskt. I parkeringsövervakningen och parkeringstjänsterna utvecklas processerna och verksamheten också med hjälp av lean-metoden samt genom utnyttjande av automation och digitalisering.

Kundnöjdheten följs upp både genom kontinuerlig respons och en årlig enkät till kunder och intressentgrupper. Vidare utvecklas analysen av kundresponsen och ledningens skrivbord och förbättrande åtgärder vidtas utifrån analysen.

Stadsmiljöns digitaliseringsprogram främjas målmedvetet med hjälp av fem olika utvecklingshelheter år 2021. Varje utvecklingshelhet förverkligar sitt eget tema, vilket säkerställer en tillräckligt omfattande och heltäckande utveckling av verksamheten och kompetensen i enlighet med målen i programmet. Centrala teman är utveckling av planeringen som grundar sig på en datamodell och informationshanteringen i anslutning till den samt digitaliseringen av kundernas tjänstekanaler.

Stadsmiljön utvecklas i fortsättningen allt effektivare genom att information om den sammanställs för att underlätta utnyttjandet av olika smarta lösningar och applikationer. I digitaliseringsprogrammet betonas hanteringen av den byggda miljöns livscykel, där den nya teknikens möjligheter utnyttjas för att optimera energieffektiviteten och användningen av lokalerna, vilket också stöder en hållbar utveckling och stadens mål om kolneutralitet. Ett spetsprojekt är bland annat det riksomfattande samarbetsprojektet för digital tjänstenätsplanering, vars verkningar sträcker sig över sektorsgränserna i Helsingfors.

I och med införandet av det nya uthyrningssystemet Visma Tampuuri för bostadsuthyrning under den senare hälften av 2021 kommer verksamheten att digitaliseras och elektroniska tjänster bli tillgängliga för kunderna. Samtidigt underlättas informationsgången med viktiga intressentgrupper och processerna kan göras tydligare.

Inom bostads- och företagstjänsterna fortsätter utvecklandet av serviceprocesserna och tjänsterna med hjälp av digitaliseringen. Målet är att tjänsterna är lätta att använda och att tillgängligheten förbättras. Kunderna hänvisas i allt högre grad till självbetjäning bland annat med hjälp av tjänstedesign. Informationshanteringen utvecklas och detaljplaneläggningen görs smidigare med hjälp av digitaliseringsprojekt. En elektronisk sökning av tomter tas i bruk.

Informationsmaterialet och anvisningarna för livsmedelsföretagen utvecklas så att de blir mer kundorienterade. Miljötjänsterna deltar i utvecklandet av det riksomfattande ILPPA-systemet, där anmälningar enligt livsmedels- och hälsoskyddslagen kan göras elektroniskt. Rådgivningen och kundtjänsten för miljöhälsoenhetens tillsynsobjekt utvecklas både innehållsmässigt och tekniskt. I tillsynen införs i allt större utsträckning bland annat distans- och dokumentkontroller.

En uppdaterad verksamhetsmodell för mobila parkeringsavgifter tas i bruk i början av året, och ett parkeringstecken för distributionstrafiken tas i bruk som en produkt inom de nya mobila betaltjänsterna. Webbutiken med parkeringstecken är öppen.

Tjänsterna för evenemangselektricitet utvecklas så att de motsvarar de kraftigt växande kundbehoven. City-WC-tjänsterna och deras antal utvecklas.

Under år 2021 genomförs planerna som vunnit den första omgången i medborgarbudgeten och samtidigt deltar man aktivt i beredningen av planerna för den andra omgången och i utvecklandet av verksamhetsmodellerna och samarbetet på stadsnivå.

Stadsmiljösektorn koordinerar verksamheten för stadens tillgänglighetsarbetsgrupp och stöder utvecklingen av hela stadens tillgänglighet. Tillgänglighetsarbetsgruppen har schemalagt de i tillgänglighetsriktlinjerna godkända åtgärderna för att främja tillgängligheten som förverkligas inom varje sektor.

Ansvarsfull hushållning

Produktiviteten förbättras genom förnyande av kärnprocesserna, ibruktagande av nya verksamhetssätt och stärkande av samarbetet mellan olika intressentgrupper. Inom sektorn förbättras kostnadsmedvetenheten genom att utveckla ekonomirapporteringen så att den producerar tillräckliga grunduppgifter till stöd för beslutsfattandet och ledningen. Sektorn strävar att förbättra beräkningen av kostnaderna per enhet och jämförbarheten av kostnaderna per enhet med andra aktörer inom branschen, och produktivitetsmätarna vidareutvecklas under år 2021.

Utifrån resultaten av de robottekniska pilotförsök som inleds år 2020 bedöms nya möjligheter att utnyttja robotik i automatiseringen av återkommande och rutinmässiga uppgifter inom ekonomin.

Produktiviteten främjas genom att kärnprocesserna förnyas och nya verksamhetssätt införs. Behoven att omfördela befintliga resurser uppskattas alltid i rekryteringssituationer. Planeringsnivåerna förenklas och planeringens olika skeden förverkligas samtidigt.

I invånar- och företagstjänsterna bedöms prestationerna ligga på 2020 års nivå. Produktiviteten främjas genom att tjänsteprocesserna görs smidigare och digitaliseringen utnyttjas. Antalet prestationer inom stadsmätningstjänsternas viktigaste tjänster beräknas ligga på 2020 års nivå. Parkeringsövervakningens övervakningsprestationer kommer att öka genom användningen av en kamerabil.

Ytorna för objekten som färdigställts i de allmänna områdena ökar årligen i och med att byggandet intensifieras. Syftet med det treåriga avtalet 2019–2021 om områdesentreprenaden för underhåll i östra Helsingfors är att effektivisera produktiviteten. Produktiviteten främjas genom att centralisera byggandet av stadsteknikens olika nätverk och genom att övergå till allt större entreprenadområden. I fråga om Helsingfors allmänna områden görs årligen tillsammans med de största städerna en kostnadsjämförelseundersökning, med hjälp av vilken man kan upptäcka förändringar i kostnadsnivåerna på lång sikt. På samma sätt görs en upphandlingsjämförelse av Staras och privata entreprenörers underhållsarbeten i ytterstadsområden, med hjälp av vilken man kan se skillnaderna i kostnadsnivåerna. Syftet med servicestrategin för det tekniska området som är under beredning är att utveckla Staras kostnadseffektivitet och fastställa den andel underhållsarbeten som ska anskaffas på den öppna marknaden 2026.

Det elektroniska undertecknandet av hyresavtal höjer produktiviteten och förkortar genomgångstiden. Det eftersatta underhållet av byggnader minskas genom försäljningar och den arbetsinsats som står till förfogande riktas till objekt för eget bruk.

Mätningen av lokalanvändningens effektivitet och diskontinuiteterna i processerna som betjänar det utvecklas. Utgående från dimensioneringen av fastighetsförvaltningen år 2020 fortsätter de åtgärder som syftar till att förbättra produktiviteten. Dessutom utvecklas anskaffningen och övervakningen av underhållet av byggnader utifrån avtalshandlingarna och läggs fokus på att förankra avtalen hos de tekniska disponenterna.

Under den kommande planeringsperioden säkras det att behövlig personal finns att tillgå och att de anställda stannar kvar genom åtgärder för att rikta arbetsinsatsen, satsningar på arbetsgivarbilden och lyckade rekryteringar, och arbetsintroduktion. En smidig kärnprocess och uppnåendet av de centrala målen samt personalens engagemang säkerställs genom kompetensutveckling, främjande av personalens interna rörlighet, åtgärder för ledningen av välbefinnandet i arbetet och belöningar.

I utvecklingen av sektorns personalledning deltar man i stadens gemensamma utveckling av ledningen och fokuserar särskilt på ledarskapets hörnstenar – att göra arbetsgemenskapens förtroende och säkerhet, samarbete, kundorientering och coachning i vardagen till en del av det dagliga ledarskapet. Till stöd för ett gott chefsarbete erbjuds nya verktyg för ett stringent ledarskap, förtydligas ledningens, mellanledningens och de närmaste chefernas roller, coachas och inskolas cheferna i nya praxis och system samt utvecklas nya slags verktyg för respons och utvärdering.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Miljö- och företagskonsekvenser

I sektorn utarbetas en utredning om hur man genom detaljplaneläggning och överlåtelse av tomter kan främja den cirkulära ekonomin. Näringslivets förutsättningar stärks genom utarbetande av detaljplaner för verksamhetslokaler och överlåtelse av företagstomter. Bostäder erbjuds vid arbetsplatser och tjänster, vilket kan underlätta utbudet av arbetskraft till företag i Helsingfors. Tillräcklig bostadsproduktion är en stimulansåtgärd och skapar förutsättningar för arbetskraftens rörlighet. Dessutom erbjuds planeringsarbeten och andra sakkunnigarbeten samt byggentreprenader på marknaden. En ökning av spårtrafiken och en förtätning av samhällsstrukturen ökar andelen hållbara färdmedel och förbättrar tjänsternas tillgänglighet.

Projektet Helsinki LED och andra åtgärder som hänför sig till energisparande vidtas för att uppnå gynnsamma verkningar för miljön. Genom koordination av massor minskas CO²-utsläppen från byggandet och andra miljöolägenheter och främjas återanvändningen och återvinningen av material och uppnås kostnadsbesparingar. Nya verktyg utvecklas för att effektivare styra materialflöden till återvinning. Miljö- och vattentillstånden sköts i stadens byggprojekt och havssidotipparna för muddersediment underhålls på ett ansvarsfullt sätt.

Genom avtal för allmänna områden styrs tjänsteproducenter att producera trygg, sund och jämlik service för stadens invånare, besökare och företag. Naturvårdsbeslut och naturvårdsplaner genomförs och naturens mångfald upprätthålls.

I byggprojekten och i det befintliga byggnadsbeståndet säkerställs uppnåendet av många slags miljö- och utsläppsminskningsmål samt utvecklas verksamhetssätt och ‑processer i anslutning till uppnåendet av målen. Klimatvänlig bilism främjas genom en kartläggning av parkeringsplatserna i stadens befintliga byggnadsbestånd och förberedelser för att bygga behövliga laddplatser för elbilar vid dem.

Kolneutralt Helsingfors 2035

Stadsmiljösektorn är en central aktör i genomförandet av stadens utsläppsminskningsprogram Kolneutralt Helsingfors. Över hälften av stadens utsläpp orsakas av uppvärmning och av den uppskattade potentialen för utsläppsminskning hänför sig nästan hälften på ett eller annat sätt till byggnader.

När man minskar utsläppen från uppvärmningen är det väsentligt att utöver utsläppen från värmeproduktionen också granska förbrukningen. Därför har strikta energieffektivitetsmål ställts upp för stadens eget byggnadsbestånd. I samband med ombyggnader förbättras alltid också byggnaders energieffektivitet på ett målmedvetet sätt. Nya verksamhetslokaler och servicebyggnader byggs så att energieffektiviteten överskrider den nationella kravnivån. Kravnivån för nybyggandet skärps år 2021.

I fortsättningen görs allt fler systematiska utredningar om den tekniska genomförbarheten och den ekonomiska lönsamheten av uppvärmingssystem med värmepumpar som huvuduppvärmningssystem i samband med alla ombyggnads- och nybyggnadsprojekt i verksamhetslokaler. I nybyggnadsobjekt installeras alltid ett solcellssystem, då det är tekniskt möjligt. Dessutom installeras solcellssystem som eftermontering i stadens befintliga byggnadsbestånd.

Implementeringen av de driftstekniska åtgärder som förbättrar energieffektiviteten och som vidtas mellan ombyggnaderna har testats i pilotprojekt år 2020 och verksamhetsmodellerna tas i bruk på bred front år 2020.

Från början av år 2020 har nybyggnaderna i stadens eget bostadsbyggnadsbestånd planerats så att de överensstämmer med kraven i energiklass A. I enlighet med planen har inkluderandet av ett krav på energiklass A i villkoren för överlåtelse av tomter beretts genom ett omfattande samarbete i sektorn. Förbättringen av energieffektiviteten i det privata bostadsbyggnadsbeståndet påskyndas genom programmet Energirenässans, som inleds 2021 och där stadens energiingenjörer hjälper husbolag att påbörja och genomföra energirenoveringar.

Utöver energiförbrukningen under drifttiden har också koldioxidutsläppen under byggandet fått en allt större betydelse i den offentliga debatten. I samband med beredningen av planeringsprinciperna för Botbyviken diskuterades utsläppen mer systematiskt än tidigare ur perspektivet kolneutrala områden. Avsikten är att i fortsättningen fördjupa resultaten av granskningen särskilt när det gäller metoderna för att minska utsläppen från infrastrukturbyggande och grundberedning samt att inkludera resultaten i planeringen av framtida områden.

Staden egen personbilsmateriel elektrifieras under åren 2021–2025. Upphandlingskriterierna för transportmateriel och transporttjänster uppdateras med beaktande av kraven i CDV-direktivet. Stadens infrastrukturentreprenader konkurrensutsätts enligt kriterierna för fossilfria byggplatser och i entreprenaderna ökas användningen av elektroniska arbetsmaskiner stegvis. Konceptet utsläppsfria byggplatser utvidgas att omfatta husbyggnad och underhåll. År 2021 ska resten av utelamporna (80 % av ljuspunkterna) bytas ut mot LED-lampor.

Det uppdaterade utvecklingsprogrammet för cykeltrafiken godkänns år 2020, och år 2021 påbörjas flera centrala åtgärder. Utarbetandet av ett program för prioritering och genomförande av målet för cykelnätverket har redan inletts och år 2021 programmeras cykeltrafikprojekt för att påskynda genomförandet av dem.

Välfärds- och hälso-, barn- och könskonsekvenser

Främjandet av välfärden och hälsan omfattar främjande av rörligheten; planering av grönnätverket, utveckling av promenadmiljön, stråk, tillgänglighet och nåbarhet.

För att förbättra skolornas gårdsområden och stödja välbefinnandet bland barn och unga utarbetas en plan, i synnerhet i områdena Malmgård-Gamlas, Malm och Mellungsby. De mål som hänför sig till nybyggnads- och reparationsprojektens säkerhet och sundhet beaktas bättre i beredningen av projekten.

Hälso- och välfärdskonsekvenserna främjas genom att bostäder byggs på ett hälsosamt och tryggt sätt och till ett rimligt pris. Antalet äldre i Helsingfors befolkning har ökat betydligt under de senaste tio åren, varför tillgängligheten har blivit en betydligt viktigare fråga. Äldre människors hälsa och välbefinnande förbättras genom att man ökar antalet bänkar, förbättrar trafiksäkerheten och ser till att fotgängaromgivningen i de allmänna områdena är tillgänglig.

I trafiksäkerhetsarbetet beaktas alla gatuanvändare och särskilt barn, unga och äldre. Genom åtgärder för att främja gång- och cykeltrafiken ökas hälsoeffekterna av rörelse och motion. Förutsättningarna för cykelåkning och gång kommer att förbättras bland annat med hjälp av intensifierat vinterunderhåll.

De 4–5 lekparker och lek- och spelområden som årligen byggs om främjar barnens välbefinnande. Satsningar på underhåll och säkerhet i lekparkerna görs jämlikt i hela staden. Lokalerna ska vara trygga och sunda. Barnens och familjernas välbefinnande främjas också genom att det byggs bostäder för familjer till ett rimligt pris.

Temat förebyggande av utslagning bland unga syns i lokala utvecklingsbilder som utnyttjas i detaljplaneläggningen. De unga uppmuntras fortsättningsvis att delta i planeringsprojekt. I Gårdsbackaområdet kommer de ungas möjligheter att ta sig till sina hobbyer att utvecklas.

Planeringslösningarna i markanvändnings- och trafikplaneringen främjar jämställdheten mellan könen. I framtiden kommer underhållet av de allmänna områdena att beakta könsneutraliteten i sina handlingar, främja diskussionen om produktion av jämlikt underhåll samt reagera på respons från användare och andra intressentgrupper.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Tema i stads- strategin	Bindande verksam-hetsmål	Mätare för bindande verksamhetsmål	Stadens gemensamma teman för samplaneringen
Tryggande av en hållbar tillväxt	Tryggande och främjande av bostadsproduktionens förutsättningar	Minst 700 000 m² vy planläggs huvudsakligen i spårtrafikens serviceområde, varav minst 40 % är kompletteringsbyggande (280 000 m²vy). Byggrätt på minst 400 000 m² vy överlåts Bostadsproduktionen minst 1 500 bostäder	Levande stadsdelar
	Tryggande av en ekologiskt hållbar utveckling	I stadens egna verksamhetslokaler (nybyggnadsobjekt, ombyggnadsobjekt) väljs värmepumpsteknik som huvudsakligt uppvärmningssystem alltid när det är tekniskt möjligt och när återbetalningstiden är 15 år eller kortare. Alla nybyggnadsprojekt som staden administrerar och som inleds 2021 ska planeras och senare genomföras så att byggnadens E-tal är minst 30% mindre än vad den nationella kravnivån förutsätter (lokaler och servicebyggnader). Alla reparationsbyggnadsprojekt som staden administrerar och som inleds 2021 ska planeras och senare genomföras så att E-talet för byggnaden i och med ombyggnaden minskar med minst 20 procentenheter mer än vad den nationella kravnivån förutsätter (miljöministeriets förordning 4/13 7 § Krav på E-tal enligt byggnadskategori).
Tjänsterna förnyas	Förbättrande av kundupplevelsen	Områdesuthyrning för utomhusevenemang, genomgångstid (median fem vardagar). Svar på kundrespons inom målsatt tid (fem vardagar). Resultatet av kundenkäten om hur arrangemangen kring arbetena som utförs på Helsingfors gator överstiger värdet 3,3 (på skalan 1-5).	Kundupplevelse och kundnöjdhet
	Mångsidig och effektiv användning av lokaler	Andelen tomma lokaler högst 4 %.	Användning av stadens lokaler

Andra verksamhetsmål

Tema i stads- strategin	Bindande verksam- hetsmål	Mätare för bindande verksamhetsmål	Stadens gemensamma teman för samplaneringen
Tryggande av en hållbar tillväxt	Den sammanlagda andelen av alla resor som sker till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökar.	Den sammanlagda andelen av alla resor som sker till fots, med cykel och med kollektivtrafik ökar jämfört med medeltalet för de fem senaste åren.	Levande stadsdelar
	Kollektivtrafikens transportandelar i morgontrafiken till centrum och i den tvärgående trafiken ökar.	Kollektivtrafikens transportandelar i morgontrafiken till centrum och i den tvärgående trafiken ökar jämfört med genomsnittet under de fem föregående åren.
	Det sammanlagda antalet personer som skadas och omkommer i trafikolyckor minskar.	Nedgången i det sammanlagda antalet personer som skadas och omkommer i trafikolyckor är minst 2 % jämfört med medeltalet för de fem senaste åren.
	Den funktionella och stadsbildsmässiga kvaliteten på gångmiljöerna i centrumområdena förbättras.	Användningen av uppföljningsmetoden som togs i bruk år 2017 fortsätter. Kvalitetsuppgifter samlas in över en längre tidsperiod i stor utsträckning från olika centrumområden, varefter det är möjligt att utnyttja jämförelser av uppföljningsuppgifter och utvärdera utvecklingen.
	Sektorn stöder i samarbete med andra sektorer åtgärder som främjar cykelåkning. Målet är att cykelåkningens färdmedelsandel ska öka och säkerheten förbättras.	På cykeltrafikens automaträkningspunkter ökar antalet cyklar jämfört med medeltalet under de tre senaste åren.
	Naturskyddsprogrammet förverkligas genom att sektorn utarbetar vård- och användningsplaner samt fridlysningsförslag för tre naturskyddsområden.
	Samordnande av bostadsproduktionsprogrammet och gatuinvesteringsprogrammet;	ATO-mätarens målnivå 360.
	Minst 80 % av marksubstansen som uppstår i Helsingfors gatu- och parkbyggande utnyttjas i stadens byggnadsobjekt.
Tjänsterna förnyas	Sammanlagt 80 % av anmälningarna om sanering av förorenad mark avgörs inom 55 dygn från att ärendet väckts.		Kundupplevelse och kundnöjdhet
	Sammanlagt 80 % av anmälningarna om ibruktagande av vistelselokaler, bland annat daghem, skolor, inkvarteringslokaler, och lokaler med s.k. högre hygienkrav, behandlas inom högst 15 dygn.
	Sammanlagt 80 % av åtgärdsansökningarna om boendehälsa avgörs inom 200 dagar från att ärendet väckts.
	Den genomsnittliga behandlingstiden för anmälningar om nya livsmedelslokaler och byte av aktör är högst 7 dygn.

Hela stadens gemensamma mål för välfärd och hälsa (HYTE)

Tema i stads-strategin	Verksamhetsmål	Mätare för målen	Stadens gemensamma teman för samplaneringen
Tryggande av en hållbar tillväxt	Barnens och ungdomarnas möjligheter till hobbyer förbättras och medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas.	Åtgärder inom stadsmiljön är att förbättra skolornas gårdsområden särskilt i Malmgård-Gamlas, Malm och Mellungsby. Sektorn deltar i utvecklandet av en stadsgemensam verksamhetsmodell och samordningsstruktur för främjandet av hobbyverksamhet.	Främjande av välbefinnande och hälsa
	De äldres välbefinnande och verksamhetsförmåga stärks genom bättre möjligheter att röra på sig och komma igång.	Förutsättningarna för gång och cykelåkning förbättras med hjälp effektiviserat vinterunderhåll. Det totala antalet bänkar ökas. Ett prioriterings- och genomförandeprogram utarbetas och genomförs för cykeltrafikens målnätverk och bannätverk i innerstaden.