Affärsverket byggtjänsten (Stara)
Affärsverket byggtjänsten (Stara)
Centrala prioriteringar i budgeten 2021
- Främjande av digitaliseringen och ibruktagande av produktionsstyrningssystemet med hjälp av ICT-alliansen.
- Förbättrande av produktiviteten utan att försämra kvalitetsnivån.
- Utredande av den cirkulära ekonomins möjligheter.
- Ibruktagande av en arbetstidsbank.
- Vidareutveckling av arbetshälsoledningen.
Sammandrag av budgeten 2021
Affärsverket byggtjänsten (Stara) fortsätter som affärsverkets huvudsakliga kund inom stadsmiljösektorn och dessutom görs satsningar på andra kundrelationer inom staden. Det bindande ekonomimålet i budgeten är en ersättning på 1,944 miljoner euro på grundkapitalet. Bindande verksamhetsmål är verksamhetslokalernas energisparmål, en gynnsam utveckling av kundnöjdheten och en minskning i olycksfallstätheten jämfört med tidigare år.
Beskrivning av verksamheten
Affärsverket byggtjänsten producerar sakkunnig-, produktions- och underhållstjänster inom byggbranschen, miljövården och logistiken i huvudsak för Helsingfors stads behov. Affärsverket byggtjänsten lyder under affärsverkets direktion och hör till centralförvaltningen. Affärsverket byggtjänsten uppdelas i sex enheter på avdelningsnivån enligt följande: förvaltning, stadstekniskt byggande, stadstekniskt underhåll, logistik, byggteknik och miljövård.
Väsentliga förändringar i omvärlden
I framtiden har den eventuella överföringen av funktionerna inom social- och hälsovårdsväsendet och räddningsväsendet till landskapen effekter på Staras kundrelationer och verksamhet.
Av de i stadsstrategin uppskattade framtida förändringarna i omvärlden är urbaniseringen och ökningen i digitaliseringen och miljöansvaret samt urbaniseringen betydelsefulla för Stara. Urbaniseringen medför att byggandet koncentreras till tillväxtcentrum och att byggverksamheten är aktiv i Helsingfors. Detta kan påverka tillgången till arbetskraft och åtkomligheten och prisnivån för de tjänster som Stara konkurrensutsätter. Det är i det här läget svårt att bedöma coronaviruspandemins verkningar för den ekonomiska utvecklingen, urbaniseringen och livligheten inom byggandet.
Ekonomi
Utredningen Servicestrategiska riktlinjer inom de tekniska tjänsterna och en därtill hörande separat utredning påverkar Staras ekonomi under de kommande åren. Eventuella ändringar i verksamhetens prioriteringar och speciellt i underhållet och volymen inom byggandet av infrastruktur, liksom också pristrycken, påverkar hela Stara och dess resurser. Att förbättra produktiviteten samtidigt som omsättningen sjunker är utmanande. Det är viktigt att lösningar tas fram både inom Stara och i samverkan med stadsmiljösektorn.
Byggteknikens orderstock beräknas bli starkare under år 2021. Då projektstorleken minskar och antalet objekt ökar är det särskilt viktigt att trygga arbetsledningsresurserna. Ändringen kan ses redan år 2020, varför fler arbetsledare har anställts. Det finns ett höjningstryck i byggteknikens priser per enhet. Inom det stadstekniska byggandet har orderstocken hittills varit stabil. Inom det stadstekniska underhållet är år 2021 ekonomiskt tämligen måttfullt. Den största osäkerheten orsakas av stadsmiljösektorns beställningar av tilläggsarbeten. Det finns inga uppgifter om ändringar i anslagen för dem och de kan påverka Staras resultat. Serviceavtalen för underhåll av gator och parker mellan stadsmiljösektorn och Stara går ut vid slutet av år 2021.
Produktivitetsmätarna och efterkalkyleringen utvecklas år 2021. Det är meningen att produktivitetsjämförelse utförs både i den privata och offentliga sektorn. De ifrågavarande produktivitetsmätarna, som relateras till ytan eller andra prestationer, är onyanserade mätare, eftersom det exempelvis inom underhållet inte alltid finns noggranna ytuppgifter att få och väderförhållandena under olika år och årstider kan vara mycket varierande, vilket påverkar arbetsmängden och följaktligen produktiviteten. Ytterligare mätare behövs utöver de nuvarande produktivitetsmätarna.
Risker och osäkerhetsfaktorer
I Staras beskrivning av den interna kontrollen och riskhanteringen fastställs ett gemensamt tillvägagångssätt och förfaranden för organiseringen, genomförandet, bedömningen och rapporteringen av den interna kontrollen och riskhanteringen. Den permanenta anvisningen för intern kontroll och riskhantering, som uppdaterades år 2020, preciserar och kompletterar riskhanteringsanvisningen på stadsnivå i fråga om de procedurer som förverkligas inom affärsverket byggtjänsten.
Den viktigaste ekonomiska risken hänför sig till försäljningsvolymen, den eventuella minskningen i orderstocken och de resulterande lönsamhetsutmaningarna under ekonomiplaneperioden. Verksamheten ska anpassas så att Staras egna resurser används optimalt under alla förhållanden och att verksamheten samtidigt är tillräckligt konkurrenskraftig. I det här skedet är det svårt att bedöma verkningarna av coronaviruskrisen. Den kan ha verkningar för Staras kunders anslag och därmed för Staras orderstock under de kommande åren.
De mest betydande funktionella riskerna är typiska för branschen och har att göra med bekämpning av grå ekonomi och särskilt eventuella allvarliga arbetsolyckor. En förbättring av kvaliteten inom byggandet, som är en av de största riskerna på stadsnivå, gäller direkt också Stara, som på många olika sätt deltar i arbetet på att säkra kvaliteten. I byggbranschen utgör den kompetenta arbetskraftens rörlighet och tillgången till denna en risk för verksamheten. Att datasystemen fungerar störningsfritt och den därtill förknippade datasäkerheten är viktiga med tanke på riskhanteringen, eftersom följderna av störningarna kan vara omfattande funktionellt och ekonomiskt.
Genomförandet av stadsstrategin
Världens bäst fungerande stad
Staras vision, framgångsfaktorer, målbild och strategiska utvecklingsprojekt och åtgärder är nära anknutna till stadsstrategin. Stara har som vision att vara den mest eftertraktade serviceproducenten och arbetsgivaren inom sin bransch – en ansvarsfull och konkurrenskraftig föregångare.
Stara producerar bygg-, underhålls-, miljövårds- och logistiktjänster och ser för sin del till att daghem, skolor, gator och parker är fungerande och trygga att använda. Stara tar hand om staden och ser till att dess fastigheter och allmänna områden är funktionella, användbara, trygga och städade i enlighet med kundernas beställningar. Satsningar görs på hanteringen av olägenheter under byggtiden på platser med gatubyggen, och olägenheterna minskas såvitt möjligt genom att processen utvecklas i samarbete med kunderna.
Staras strategiska utvecklingsprojekt och åtgärder stöder genomförande av såväl stadsstrategin 2017–2021 som Staras mål.
Kundanalyserna utvecklas vidare till exempel genom att utnyttja digitaliseringen i mätandet av kundnöjdheten i realtid och göra mätaren synlig för alla. Kundarbete görs riktat och individuella mål ställs upp för kundarbetet. Arbetet med projektenkäten fortsätter och den utvecklas vidare så att den är smidigare att genomföra. Responsen som kommer in behandlas i projektorganisationen och på resultatmötena.
Tryggande av en hållbar tillväxt
Helsingfors går enligt sin strategi i bräschen när det gäller att ta ett globalt ansvar på lokal nivå, vilket kommer fram exempelvis i miljöskyddet och upphandlingspolitiken. Stara har ett giltigt miljösystem, ett miljöprogram och en miljöpolicy för åren 2020–2022. Stara har mål som hänför sig till energibesparing, miljökriterier för upphandlingar och fordonens drivkraft. Miljöprogrammet och målen stöder möjligheterna att nå stadsstrategins mål för ekologiskt hållbar utveckling och modernt klimatansvar. År 2021 utreds den cirkulära ekonomins möjligheter.
Staras och Forum Virum Helsinkis projekt ”Stara eRetrofit” fortsätter ännu under 2021. I projektet utreds hur en elektrifiering av Staras fordonsmateriel påverkar den operativa verksamheten, påvisas totalkostnaderna för en elektrifiering av ett tungt fordon under dess livscykel och utredes möjligheterna att påskynda övergången till elektrisk fordonsmateriel. Projektet fullföljer för sin del programmet Kolneutralt Helsingfors 2035 och skapar en närings- och kunskapsbas genom att utveckla ekosystemet i synnerhet i branschen för tung eltrafik. Staras logistik deltar i det förestående projektet i-SMILE, vars mål är att bygga ett utveckings- och forskningsekosystem för logistiktjänster. Under år 2021 kommer man att ansöka om olika slags projektfinansieringar.
Tjänsterna förnyas
Utgående från den separata utredningen som hänför sig till de tekniska tjänsternas tjänstestrategiska riktlinjer inleds projektet utveckling av produkt- och tjänsteutbudet och utarbetas avdelningsspecifika utvecklingsplaner för verksamheten.
Som en del av samarbetsavtalet och hanteringen av kundrelationerna har Stara med stadsmiljösektorn ett utvecklingsprogram för åren 2020–2022 och programmets utvecklingsåtgärder förverkligas tillsammans enligt överenskommelse. Den gemensamma utvecklingen genomför målet i stadsstrategin om att förbättra stadshelhetens styrbarhet.
Stara har ett giltigt Rala-certifikat. Utvecklandet av verksamhetssystemet och processerna fortsätter i processgrupper för kärnprocesserna, till vilka hör ledarskap, hantering av kundrelationer, underhåll, byggande, experttjänster, upphandlingsverksamhet och stödtjänster. År 2021 görs det interna och externa revisioner i enlighet med ett revisionsprogram. De stöder utvecklingen av processerna och säkerställer Rala-certifikatets giltighet. Utvecklingen av processerna stöder stadsstrategins mål om effektivare serviceprocesser.
Genomförandet av principprogrammet för digitaliseringen fortsätter år 2021. Projektet genomför stadsstrategin i fråga om utnyttjande av digitalisering, artificiell intelligens och robotisering och främjar uppbyggnaden av ett ekosystem i den offentliga sektorn. Målet är att produktiviteten förbättras. En betydande del av programmet utgörs av digitaliseringsinriktade produktionsstyrningssystem som utvecklas och tas i bruk med hjälp av ICT-alliansen och även kommer att ändra ledarskapet och organisationskulturen. Digitala produktionsstyrningssystem medger också rapportering om arbeten mer i realtid.
Projekten syftar kontrollerat till en snabbare och smidigare verksamhetskultur och till bättre kundnöjdhet, vilket indirekt genomför målet i stadsstrategin om bättre invånar- och brukarnöjdhet. Staras huvudmätare för kundnöjdheten är nettorekommendationsindex.
Stara deltar i utvecklandet av verksamhetsmodeller för infrastrukturbyggandet. Modellerna utvecklas i samverkan med stadsmiljösektorn och andra parter exempelvis i första fasen av Arbetsledaregatans kvarter i Hertonäs industriområde. Målet med utvecklandet är bland annat att förbättra flytet i arbetena, förkorta omloppstiderna och förbättra kommunikationen. Användningen av långtutvecklade datamodeller och maskinstyrning ökar inom infrastrukturbyggandet.
Staras mål är att resursernas användningsgrad är så hög som möjligt. Det här förutsätter att resurserna dimensioneras, följs upp och flyttas flexibelt enligt arbetssituationen, att multikompetensen utvecklas och att underleverantörer används för att komplettera den egna arbetskraften. Materielregistret utvecklas år 2021. En arbetstidsbank tas i bruk och arbetshälsoledarskapet vidareutvecklas.
Ansvarsfull hushållning
Projektet för analys av konkurrenskraften slutförs år 2020 och projektet för utveckling av resurshanteringen och multikompetens år 2021.
De konkurrensutsatta upphandlingarna utgör en väsentlig andel av kostnaderna vid Stara. Stara utvecklar systematiskt sin upphandlingsverksamhet. Effektiviseringen av upphandlingsverksamheten fortsätter år 2021 som en del av processen inom denna verksamhet i syfte att förbättra Staras konkurrenskraft och produktivitet. I utvecklandet ingår bl.a. kategorisering av upphandlingar, längre utvecklad rapportering och, följaktligen, bättre koordination. Stara deltar aktivt också i utvecklingen av system och praxis i anslutning till upphandlingar med tanke på hela stadens upphandlingsverksamhet.
Kostnaderna per enhet granskas sektorsvis också i förhållande till situationen på marknaden och efterfrågan. Den nuvarande kostnadskalkylen som tagits fram i projektplaneringsskedet motsvarar nödvändigtvis inte de verkliga kostnaderna och fastställandet av kostnadsnivån ska göras i samverkan med beställaren. På Stara-nivån fästs uppmärksamhet vid faktureringen mellan avdelningarna och täckningarna i samprojekt. Upphandlingen och entreprenörs- och leverantörssamarbetet intensifieras och försök med olika upphandlingsmodeller, såsom alliansmodellen och förhandlat förfarande görs allt oftare. Leveranskedjans funktionalitet granskas som en helhet, de logistiska lösningarna analyseras och verksamheten utvecklas.
Målet är att förkorta genomgångstiderna och förbättra produktiviteten utan att sänka kvalitetsnivån. Medel för det här är arbetsstudier, uppföljning av arbetsprestationer och utveckling av arbetsplaneringen, taktproduktion och Lean-metoder, utveckling av överlåtelse till sig själv, uppföljning och övervakning av underleverantörernas arbete och analysering av projektförfrågningar. Arbetsstudieprojekten fortsätter år 2021 och taktproduktionsutbildningen, som inleddes inom byggandet år 2020, och ibruktagandet av Lean-metoder fortsätter år 2021 och utvidgas att täcka hela organisationen. Funktionaliteten förbättras också genom utveckling av logistiska funktioner, till exempel olika slags förrådshanteringslösningar.
Stara uppdaterar sin nuvarande lokalstrategi för att allt bättre motsvara de kommande effektivitetskraven för lokalanvändningen i den föränderliga omvärlden för åren 2021–2023. Dessutom utarbetas en utredning om lokalerna för Staras verksamhet med tanke på lokalernas läge, antal, kostnadsstruktur och lämplighet för varje skötselområde under de nästa fem åren. Det här görs i samverkan med en Lean-utvecklare från Aalto University Executive Education Oy.
Nybyggnadsprogrammet för Staras fasta verksamhetsställen har färdigställts och i fortsättningen läggs fokus på ombyggnad av de befintliga lokalerna och utvecklandet av lokaleffektiviteten i dem.
År 2021 utarbetas en behovsutredning om ombyggnaden och utvecklingen av centrallagret på Hasabackavägen.
Personalplan
I december 2019 hade Stara sammanlagt 1 189 ordinarie anställda och 161 visstidsanställda. Antalet ordinarie anställda minskade med 9 sedan december året innan. Staras arbete är säsongsarbete och Staras genomsnittliga antal anställda år 2019 var 1 455. Antalet årsverken var 1 173.
Det totala antalet anställda vid Stara (ordinarie anställda + visstidsanställda) beräknas sjunka också under de följande åren. I slutet av 2023 väntas Stara ha i genomsnitt totalt 1 314 anställda, varav 1 232 ordinarie anställda och 115 visstidsanställda.
Åren 2021–2023 kommer 99 ordinarie anställda att uppnå den allmänna, beräknade pensionsåldern. Under åren 2020–2029 uppnår 367 ordinarie anställda (30,9 %) den allmänna, beräknade pensionsåldern.
Stara förbereder sig på förändringar i den framtida verksamhetsmiljön och i antalet anställda genom en förutseende personalplanering, som sker inom ramen för planeringen av ekonomin och verksamheten. Stara har som mål att fortfarande satsa på produktiviteten i arbetet. I regel ökas produktiviteten genom att utveckla den egna personalens kunnande och uppgiftsbeskrivningar och genom att effektivare ta till vara personalresurserna. Nyrekryteringar som ersätter pensionsavgångar och övrig personalomsättning bedöms alltid utifrån behoven inom tjänsteproduktionen under en längre tid.
Målet är att öka antalet egen personal inom byggandet under de kommande åren, antalet anställda har sjunkit under de senaste åren på grund av utmaningar med tillgången. Under de kommande åren kommer antalet projekt att öka och projektens storlek att minska. Antalet anställda inom arbetsledningen och antalet timanställda bör ökas i förhållande till den ökade arbetsmängden. Dessutom ökar rekryteringsbehovet i fråga om byggplatsernas assisterande personal, byggplatsingenjörer och byggplatsassistenter. Arbetsledning och experter rekryteras också från den privata marknaden. Samarbetet med läroanstalterna fortsätter genom att man skapar karriärvägar för dem som studerar arbetsledning.
Tekniska sektorns servicestrategiutredning har färdigställts. Efter besluten bedöms vilka konsekvenser utvecklandet av funktionerna har för antalet anställda vid Stara under de följande åren och utarbetas en plan för de nödvändiga åtgärderna.
Bedömning av budgetens konsekvenser
Staras verksamhet har också sociala konsekvenser. Stara fortsätter samarbetet med social- och hälsovårdssektorn. Målet med samarbetet är att hitta och erbjuda ändamålsenliga och rehabiliterande arbetsuppgifter som främjar sysselsättningen, likaså arbetsverksamhet i enlighet med socialvårdslagen, och att därmed motarbeta långtidsarbetslösheten i Helsingfors och de materiella och immateriella problem och kostnader som denna orsakar på stads- och individnivå. Inom Stara görs ett betydande antal omplaceringar av hälsoskäl.
Stara fortsätter samarbetet med stadsmiljösektorn och stadskansliet när det gäller förlikning vid brott begångna av minderåriga. Målet för samarbetet är att minska utslagning och olikvärdighet bland unga genom att erbjuda ungdomar som skadat stadens egendom en möjlighet att försona sin skadegörelse med ersättande arbete. Stara deltar i projektet och genomför den anknytande Arbetsbankstjänsten som ett pilotförsök.
Stara sysselsätter ett betydande antal sommaranställda och beställer lärdomsprov, tar emot yrkesexamina och medverkar i olika slags forum för utbildningssamarbete. Utbildningsreformen kan föra med sig ytterligare nya samarbetsformer.
Stara fortsätter med sitt samarbete både med Brottspåföljdsverket och med förvaltningsnämnden för Sveaborg för att möjliggöra fångarbete. Målet är att hitta och erbjuda ändamålsenliga arbetsuppgifter, vilket gör det lättare för fångar att få arbete när de har sonat sina brott.
Stara har ett miljöprogram och en certifierad Ekokompass för åren 2020–2022. Staras miljöpolicy har letts ur Helsingfors stads miljöpolicy, som har uppdaterats år 2020. Stara har som mål att vara kolneutral år 2030. Ibruktagandet av miljövänliga tekniker och material höjer sannolikt kostnaderna. Den cirkulära ekonomins åtgärder utvecklas.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Tema i stadsstrategin | Bindande verksamhetsmål | Mätare för bindande verksamhetsmål | Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering |
|---|---|---|---|
| Världens bäst fungerande stad | |||
| Tryggande av en hållbar tillväxt | Energieffektiviteten i lokalerna i Staras bruk förbättras | Energisparmålet är 6 % av 2015 års energiförbrukning. Målet omfattar elförbrukningen och den väderkorrigerade fjärrvärmeförbrukningen. | Fastighetsstrategin Utsläppsminskningsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 |
| Tjänsterna förnyas | Kundnöjdheten utvecklas positivt, nivån god eftersträvas (NSI 20–40) Olycksfrekvensen minskar | Värdet på nettorekommendationsindex (NRI) utifrån kundenkäten är > 30 (variationsintervall -100 – 100) Olycksfrekvensen minskar med 5 % från medelvärdet för de senaste fyra åren. | Kundupplevelse och kundnöjdhet |
Energieffektivitets- och miljömål
Under 2021 fastställs det hållbarhetsmål för varje upphandlingskategori.
Användningen av förnybar diesel år 2021 minst 35 % av all dieselanvändning.
Andelen helelektriska bilar utgör 10 % av personbilarna (läge 31.12.2021, bilarna är i Staras eget bruk eller vidareuthyrda till Helsingfors stads sektorer).
Prestationsmål, mål för kostnaderna per enhet och ekonomiska mål
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Effektivitet / resurshushållning / lönsamhet | ||||||
| Omsättning/person, 1 000 € | 184,8 | 169,1 | 186,0 | 182,6 | 183,3 | 185,2 |
| Driftsbidrag/person, 1 000 € | 8,0 | 5,0 | 6,5 | 5,6 | 5,6 | 5,5 |
| Driftsbidrag, % | 4,3 | 3,0 | 3,5 | 3,1 | 3,0 | 2,9 |
| Rörelseöverskott av omsättningen, % | 3,1 | 1,5 | 2,1 | 1,5 | 1,4 | 1,4 |
| Verksamhetens omfattning | ||||||
| Förändring i omsättningen, % | 7,8 | −9,7 | −0,7 | −1,8 | −0,8 | 0,6 |
| Investeringar av omsättningen, % | 0,8 | 1,6 | 1,8 | 1,6 | 1,7 | 1,6 |
| Byggd gatumark, ha *) | 12,7 | 12,7 | 12,7 | 12,7 | 12,7 | 12,7 |
| Byggd grön gatumark, ha *) | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 | 2,5 |
| Anlagd parkyta *) | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 | 12 |
| Vatten- och avloppsledningar, lm *) | 13 100 | 13 100 | 13 100 | 13 100 | 13 100 | 13 100 |
| Ny- och ombyggnadsobjekt, st. *) | 4 336 | 4 336 | 4 336 | 4 336 | 4 336 | 4 336 |
| Till följd av kundernas beställningar, projektens svårighetsgrad och produktivitetsutvecklingen kan mängderna variera årligen med +/- 10 %. | ||||||
| Gatuområden att underhålla, ha**) | 1 157 | 1 157 | 1 157 | 1 157 | 1 157 | 1 157 |
| Gröna gatuområden att underhålla, ha **) | 293 | 293 | 293 | 293 | 293 | 293 |
| Parkområden att underhålla, ha **) | 914 | 914 | 914 | 914 | 914 | 914 |
| Naturvårdsarbeten i skogarna, ha **) | 279 | 279 | 279 | 279 | 279 | 279 |
| Till följd av årsvariationen och utbyggnaden av nya områden ökar underhållsytan årligen med 1-5 %. | ||||||
| Resurser | ||||||
| Antal anställda (31.12.) | 1 354 | 1 336 | 1 330 | 1 336 | 1 321 | 1 315 |
| Årsverken (egen personal) | 1 173 | 1 227 | 1 227 | 1 227 | 1 212 | 1 207 |
| Årsverken (köpta tjänster, inhyrd arbetskraft) | 20 | 20 | 20 | 20 | 20 | 20 |
Produktivitetsmätare
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktivitet (2019=100) | 100 | 102 | 102 | 104 | 105 | 106 |
| baserar sig avdelningsvis på index som beräknats enligt utvecklingen i kostnaderna per enhet) |
Mätare för effektivitet i lokalanvändningen
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Index (2018=75 904 m² lägenhetsyta av totalytan) | 100 | 101,8 | 101,8 | 101,8 | 101,8 | 101,8 |
| Lokalyta sammanlagt (m2 ly) | 75 904 | 77 307 | 77 307 | 77 307 | 77 307 | 77 307 |
Utveckling i kostnaderna per enhet
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Naturvård, årskostnad €/ha (Underhållskostnader € korrigerade med förtjänstnivåindex 2015=100/underhåll av skogsområden+underhåll av landskapsåkrar+underhåll av naturskyddsområden ha) | 1 182,16 | 1 061,06 | 1 061,06 | 1 051,05 | 1 041,23 | 1 031,59 |
| Kostnader per byggd/reparerad effektiv yta i stora byggprojekt, över 500 k€ (€/m2) | 1 199,36 | 1 187,49 | 1 187,49 | 1 175,84 | 1 163,30 | 1 152,12 |
| Stadstekniskt byggande, (€/ändrad gata m²), (byggd gatu- och parkyta beaktad samt va-km) | 163 | 157 | 157 | 153 | 151 | 150 |
| Kostnader för underhåll av gatu- och parkområden och gröna gatuområden (k€/ha) | 29,181 | 28,915 | 28,915 | 28,655 | 28,399 | 28,148 |
Staras produktivitetsvärde bildas av avdelningarnas index, som räknats ut utifrån utvecklingen av de avdelningsspecifika kostnaderna per enhet och som har viktats med avdelningsspecifika kostnader. Viktningen med avdelningsspecifika kostnader beaktar avdelningens genomslagskraft vid beräkning av produktivitetsutvecklingen på Stara-nivån.
Resultaträkning och finansieringskalkyl
| 1 000 € | Förbrukning 2019 | Prognos 2020 | Budget 2021 | Ekonomi- plan 2022 | Ekonomi- plan 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Omsättning | 250 162 | 248 516 | 243 952 | 242 077 | 243 602 |
| Tillverkning för eget bruk | |||||
| Övriga intäkter av affärsverksamheten | 3 540 | 3 194 | 3 599 | 3 799 | 4 039 |
| Kostnader | −242 915 | −243 077 | −240 053 | −238 525 | −240 465 |
| Avskrivningar | −3 086 | −3 390 | −3 889 | −3 855 | −3 838 |
| Rörelseöverskott/underskott | 7 700 | 5 244 | 3 609 | 3 496 | 3 338 |
| Övriga ränteutgifter | −10 | ||||
| Ersättning på grundkapitalet | −1 944 | −1 944 | −1 944 | −1 944 | −1 944 |
| Räkenskapsperiodens överskott (underskott) | 5 746 | 3 300 | 1 665 | 1 552 | 1 394 |
| 1 000 € | Förbrukning 2019 | Prognos 2020 | Budget 2021 | Ekonomi- plan 2022 | Ekonomi- plan 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från verksamheten | |||||
| Rörelseöverskott/underskott | 7 700 | 5 244 | 3 609 | 3 496 | 3 338 |
| Avskrivningar | 3 086 | 3 390 | 3 889 | 3 855 | 3 838 |
| Ersättning på grundkapitalet | −1 944 | −1 944 | −1 944 | −1 944 | −1 944 |
| Övriga finansieringsutgifter | −10 | ||||
| Kassaflöde från investeringar | |||||
| Investeringsutgifter | −1 927 | −4 575 | −4 000 | −4 000 | −4 000 |
| Kassaflöde från verksamheten och investeringar | 6 905 | 2 115 | 1 554 | 1 407 | 1 232 |
| Övriga förändringar i likviditeten | −6 906 | −1 554 | −1 407 | −1 232 | |
| Kassaflöde från finansiering | −6 906 | −1 554 | −1 407 | −1 232 | |
| Effekt på likviditeten | 0 | 2 115 | 0 | 0 | 0 |