5 Budgetförslaget 2021

Suomi

5.1 Bakgrund och nyckeltal i budgetförslaget 2021

Helsingfors står inför stora utmaningar under de närmaste åren när det gäller att anpassa ekonomin och verksamheten dels till den ekonomiska svacka som coronaepidemin orsakar, dels till verksamhetsmiljön efter den planerade social- och hälsovårdsreformen. Helsingfors har skött sin ekonomi ansvarsfullt, vilket har gjort att stadens ekonomi är stark när pandemin börjar och att det inte fanns något behov av en ekonomisk tvärbromsning när coronavirusepidemin började.

Coronaepidemin har dock en så betydande inverkan på stadens ekonomi att staden måste finansiera en väsentligt större del av sina investeringar genom lånefinansiering under ekonomiplaneperioden jämfört med de senaste åren. Coronan ger upphov till en exceptionell osäkerhet i ekonomin och utsikterna för den ekonomiska utvecklingen på lång sikt är oklara.

Samtidigt som det å ena sidan finns ett behov av att inom ramen för budgeten för 2021 göra riktade insatser för att stödja den ekonomiska återhämtningen så snabbt som möjligt, behövs det åtgärder som förbättrar produktiviteten och resurshushållningen i syfte att stabilisera ekonomin på medellång sikt så att den växande staden kan genomföra de planerade investeringarna och fortsätta att tillhandahålla tjänster.

Stadsstrategin har legat till grund för budgetarna och ekonomiplanerna under fullmäktigeperioden och för budgetförslaget 2021. Sektorerna, centralförvaltningen, affärsverken och dottersammanslutningarna förverkligar riktlinjerna i stadsstrategin i sin verksamhet. Ekonomiplanen 2021–2023 utgör utgångspunkten för beredningen av stadsstrategin för den fullmäktigeperiod som inleds 2021.

Stadsstyrelsen fattade 17.8.2020 beslut om ramen för förslaget till budget för år 2021 och anvisningar för arbetet på förslaget till budget och ekonomiplan.

Förslaget till budget för år 2021 baserar sig på budgetförslagen från sektornämnderna och affärsverkens direktioner. Budgetförslaget beaktar målen i stadsstrategin, de funktionella ändringarna, prognoserna för stadens ekonomi och verksamhet år 2020 och utsikterna för stadens inkomstunderlag de närmaste åren.

I och med att omkostnaderna till följd av coronavirusepidemin ökar och skatteintäkterna minskar försämras stadens årsbidrag och resultat i 2021 års budget jämfört med tidigare år. Under ekonomiplaneperioden 2021–2023 måste investeringarna till stor del finansieras med lån.

Stadens lånestock ökar med 180 miljoner euro år 2021 och med i genomsnitt 340 miljoner euro åren 2022–2023. Utgångspunkten för budgeten 2021 är att lånestocken högst kommer att fördubblas från 2019 till 2024. Målet ska i fortsättningen vara att balansera stadens ekonomi för att bryta skuldsättningen och gradvis minska lånestocken.

Tack vare den ansvarsfulla hushållningen under tidigare år håller målet i stadsstrategin 2017–2021, enligt vilket lånestocken per invånare inte ska öka under strategiperioden, enligt budgetförslaget på att uppnås. Under ekonomiplaneperioden ökar lånestocken så att den vid utgången av 2023 uppgår till cirka 1,9 miljarder euro, det vill säga cirka 2 800 euro/invånare.

De externa totala omkostnaderna i stadens resultaträkning ökar år 2021 med 3,66 procent jämfört med budgeten för år 2020.

I enlighet med stadsstrategin ökar omkostnaderna särskilt inom basservicen där befolkningstillväxten mest direkt ökar kostnaderna. Cirka två tredjedelar av stadens omkostnader är bundna till folkmängden per åldersgrupp. Ökningen av omkostnaderna har riktats på motsvarande sätt, med beaktande av befolkningsprognoserna för varje åldersgrupp. Enligt befolkningsprognosen är tillväxten kraftigast i de äldre befolkningsgrupperna.

Dessutom har man beaktat de verksamheter som utsätts för ett särskilt kostnadstryck år 2021 till följd av coronavirusepidemin. Nämnderna ger akt på de kostnader som coronan orsakar då de följer upp ekonomin och verksamheten. Nämnderna föreslår vid behov att stadsstyrelsen ska bevilja rätt till överskridningar, och stadsstyrelsen föreslår att fullmäktige ska göra detta.

Enligt stadsstrategin är ökningen av stadens omkostnader beroende av befolkningsökningen och förändringen i kostnadsnivån samt av en ökning på 0,5 procent i produktiviteten.

De senaste prognoserna för befolkningstillväxten och folkmängden, enligt den första dagen varje år, är följande:

2020	2021	2022	2023
653 835	658 696	664 812	671 172
0,89 %	0,74 %	0,93 %	0,96 %

Enligt finansministeriets prognos 5.10.2020 är ökningen av förändringen i prisindexet för basservice, som beskriver kostnadsnivån för omkostnaderna, följande:

2020	2021	2022	2023
0,90 %	2,40 %	1,80 %	2,10 %

På grund av det försämrade ekonomiska läget har det varit nödvändigt att justera investeringsnivån jämfört med ekonomiplanen för 2020–2022. Trots detta är investeringsnivån i budgeten högre än de investeringar som genomförts de senaste åren. Investeringarna under ekonomiplaneåren 2021–2023 uppgår till i genomsnitt cirka 908 miljoner euro och omfattar affärsverkens investeringar.

I regeringsprogrammets reform av social- och hälsovårdstjänsterna samlas ansvaret för att ordna social- och hälsotjänster hos självstyrande områden som är större än kommuner från och med 1.1.2023. I reformen ska en särlösning för Nyland ingå, där fyra välfärdsregioner inrättas som tillsammans med Helsingfors stad ska ansvara för att organisera social- och hälsovården samt räddningsväsendet. Välfärdsregionerna i Nyland och Helsingfors stad har det primära organisationsansvaret. I Nyland ska HUS-koncernen svara för de funktioner inom krävande specialiserad sjukvård som det finns särskilda bestämmelser om i lag eller som universitetssjukhusuppgiften förutsätter. Välfärdsregionerna i Nyland, Helsingfors och HUS ska enligt grundavtalet organisera de vårdtjänster som inte separat i lag föreskrivs åt HUS. Social- och hälsovårdssektorn förbereder sig alltjämt på social- och hälsovårdsreformen aktivt under 2021 medan lagförslagen framskrider.

I fortsättningen överförs finansieringen av social- och hälsovårdsuppgifterna från kommunerna till staten som styr finansieringen till välfärdsregionerna. I Nyland ska finansieringen av social- och hälsovårdsuppgifterna följa den riksomfattande modellen. HUS-koncernen ska finansieras utgående från grundavtalet, och medlen kommer från den statliga finansieringen för områdets välfärdsregioner och Helsingfors.

Helsingfors stad bör separera social- och hälsovårdstjänsternas samt räddningsväsendets ekonomi från stadens övriga ekonomi i budgeten och bokslutet.

Enligt nuvarande tidtabell träder reformen i kraft 1.1.2023. Reformen inverkar ännu inte direkt på Helsingfors stads budget för 2021. I ekonomiplanen 2021–2023 har man inte beaktat de betydande förändringar i kommunernas finansieringsmodell som reformen medför.

Tabell 1. Nyckeltal för Helsingfors stads ekonomi (omfattar affärsverksamheten och fonder som utgör självständiga balansenheter)

Milj. €	Förbr 2019	Progn 2020	BDG 2021	EP 2022	EP 2023
Årsbidrag	741	640	523	566	535
Avskrivningar	364	382	394	395	409
Räkenskapsperiodens resultat	377	261	129	171	126
Kassaflöde från verksamheten och investeringar	-33	-329	-319	-327	-379
Lånestock	1 014	1 023	1 203	1 540	1 882
Årsbidraget täcker avskrivningarna, %	204	168	133	143	131
Investeringar med internt tillförda medel, %	98	58	62	63	58

Åtgärder på stadsnivå för stabilisering av ekonomin

Helsingfors står inför stora utmaningar under de närmaste åren när det gäller att anpassa ekonomin och verksamheten till den ekonomiska svacka som coronakrisen orsakar, till de sociala konsekvenserna av denna och till verksamhetsmiljön efter den planerade social- och hälsovårdsreformen. Helsingfors har skött sin ekonomi ansvarsfullt, vilket har gjort att stadens ekonomi är stark när pandemin börjar och att det inte fanns något behov av en ekonomisk tvärbromsning när coronavirusepidemin började.

Epidemin ökar på stadens serviceskuld och försvagar stadens skatteintäktstunderlag sannolikt under flera år. Inverkan är så betydande på stadens ekonomi att staden måste finansiera en väsentligt större del av sina investeringar genom lånefinansiering under ekonomiplaneperioden jämfört med de senaste åren. Coronan ger upphov till en exceptionell osäkerhet i ekonomin och utsikterna för den ekonomiska utvecklingen på lång sikt är oklara.

I och med den planerade vårdreformen kommer finansieringen för vårdtjänster enligt beräkningarna att vara klart lägre än den nuvarande finansieringen. Detta innebär att det är nödvändigt att främja en ändring av kostnadsnivån för tjänster till nivån för den framtida finansieringen. Helsingfors ligger sedan tidigare efter sitt strategiska mål om att kostnaderna per enhet ska närma sig medelvärdet för de andra stora städerna. Helsingfors servicenivå, kriterierna för att bevilja tjänster och nätverket av verksamhetsställen är i många avseenden bättre än i de andra stora städerna, vilket också har varit ägnat att höja kostnadsnivån. Målet för den planerade social- och hälsovårdsreformen är att det ska finnas en riksomfattande jämlikhet i tillgången till vårdtjänster. Mot bakgrund av målen för den nuvarande reformen och i det nuvarande ekonomiska läget förefaller det osannolikt att detta skulle innebära att den nuvarande servicenivån i Helsingfors utsträcks till hela landet, utan tvärtom.

Utöver konsekvenserna av coronakrisen kommer omkostnaderna under de kommande åren att utsättas för tryck också från det ökande antalet äldre och från nationella lagstiftningsreformer som, mot bakgrund av erfarenheterna från tidigare reformer, inte kommer att täckas fullt ut av ersättningarna från staten.

I detta läge innebär en ansvarsfull hushållning att ekonomin balanseras så att det under nästa fullmäktigeperiod går att stoppa skuldsättningen. Endast på detta sätt går det att säkra det spelrum som krävs för stadens tillväxt även på lång sikt. I den växande staden kommer behovet av investeringar att vara stort även i framtiden. En stabilisering av ekonomin kräver oundvikligen att stadens tjänsteproduktion förnyas och effektiviseras för att ökningen i omkostnaderna ska stävjas och att förutsättningarna för ny tillväxt stärks. Det produktivitetsmål på 0,5 % som satts upp för denna strategiperiod när det gäller omkostnaderna ser inte ut att nås, och detta bidrar till att öka behovet att balansera ekonomin i det plöstligt förändrade läget.

För att skuldsättningen ska stoppas under följande fullmäktigeperiod och skulderna kunna återbetalas i fortsättningen, bör staden vidta åtgärder på medellång sikt för att stabilisera sin ekonomi.

För att minimera effekterna av coronan bör staden noggrannare än hittills allokera resurser för de åtgärder som har allra störst genomslagskraft och som på lång sikt minskar de ekonomiska och sociala verkningarna.

Med åtgärder gemensamma för hela staden dras det upp riktlinjer och genomförs det strukturella reformer som påverkar driftsekonomin. För att förbättra produktiviteten krävs det att verksamheten effektiviseras och att tjänsterna utvecklas mer kostnadseffektivt inom alla verksamhetsområden och att stadens interna tjänsteproducenter (affärsverken) aktivt deltar i utvecklingsarbetet. Det nuvarande servicenätet och personalbehoven måste granskas kritiskt.

De riktlinjer för produktiviteten budgeten 2021 inriktas på hela verksamheten: digitalisering, personal, servicenätverk och lokaler samt utveckling av verksamheten. Produktiviteten förbättras på medellång sikt via riktlinjerna, vilket innebär att åtgärderna och deras ekonomiska effekter kommer att gälla flera år. Åtgärderna utgör ett urval av metoder på stadsnivå för att förbättra produktiviteten, vilket i tillämpliga delar utnyttjas i olika sammanhang. Närmare åtgärder bereds under 2021 och tas efter behov upp för beslut.

Riktlinjer och åtgärder för digitaliseringen

Helsingfors vill enligt stadsstrategin vara världens bästa stad på att utnyttja digitaliseringen. Den produktivitetsökning som digitaliseringen möjliggör består av direkt ekonomisk vinst, förbättrad effektivitet och kvalitativa fördelar. En avsevärd del av besparingarna gagnar kommuninvånarna. Projekten för utveckling av digitaliseringen hänförs alltid när det är möjligt till projekt som förbättrar produktiviteten och effektiviteten.

På stadsnivå förbättras produktiviteten genom att gemensamma plattformar införs för snabbare och effektivare digital serviceutveckling. Genom att modernisera och harmonisera publicerings- och kommunikationsplattformarna och genom att samordna tillämpningsutvecklingspraxis eftersträvas utöver direkta årliga kostnadsbesparingar även en produktivitetsförbättring i form av mindre rutinmässigt arbete. De nya digitala tjänsterna och plattformarna hjälper sektorerna, centralförvaltningen och affärsverken att automatisera rutinuppgifter. Arbetet åren 2021−2022 syftar samtidigt till både kvalitetsförbättring och betydande kostnads- och produktivitetsförbättringar genom automatisering av behandlingen av olika servicebegäranden, bl.a. genom stadens gemensamma robotplattform (RPA) och chattbottekniker. Ledningens lägesbild (ledningens skrivbord och prognosmodeller) gör det möjligt att vara proaktiv och att sätta in resurser och åtgärder där behovet är störst.

En fungerande och säker digital grund är avgörande för att säkerställa kontinuiteten i verksamheten och arbetet även under undantagsförhållanden. I fortsättningen genomförs nya tjänster kostnadseffektivare. Investeringen i en digital grund medger via stadens gemensamma verksamhetsmodeller för datakommunikationsnät, server- och kapacitetstjänster samt ICT-stöd- och livscykeltjänster inte bara säkra utan också kostnadseffektiva grundläggande IT-tjänster av hög kvalitet för hela staden. Besparingarna från t.ex. datakommunikationsnäten för den digitala grundläggande infrastrukturen sträcker sig många år, rent av årtionden framåt, då den kontrollerade och säkra kapaciteten inom datakommunikationsnäten växer och räcker långt in i framtiden. En förutsättning för dessa är investeringar i infrastruktur, system och utbildning.

Investeringen i en digital grund möjliggör både direkta besparingar och en betydande potential för att förbättra arbetsproduktiviteten från och med 2022. Det blir besparingar t.ex. genom att datakommunikationsupphandlingarna liksom också de externa tjänsterna harmoniseras och konkurrensutsätts, vilket ökar effektiviteten. Stöd- och livscykeltjänsterna automatiserar tjänster, förutser problem och ökar självbetjäningen, och därmed påskyndar de tillgången till stöd och förbättrar effektiviteten. En harmonisering av arbetsmetoderna och verktygen förbättrar kvaliteten och minskar felen.

Riktlinjer och åtgärder för personalen

Riktlinjerna och åtgärderna för personalen hänför sig till hantering av personalstyrkan och digitalisering av HR-arbetet, distansarbete, olika ledigheter, arbetshälsa och belöningar.

Staden främjar att vakanser inte tillsätts och att anställningar dras in i fråga om uppgifter där det är möjligt att ändra arbetsvanorna och utveckla arbetet. Staden satsar på förutseende personalplanering, särskilt inom områden där personalutvecklingen kan påverkas t.ex. genom att arbetena omfördelas och digitaliseringen utnyttjas. Syftet är att uppmuntra till effektivisering och aktiv utveckling av arbetet. Som en del av åtgärdshelheten med förutseende personalplanering utreds möjligheten att skapa incitament som kan användas exempelvis för prestationsbaserade personliga tillägg. Genom digitaliseringen av HR-arbetet ökar HR-arbetets effektivitet gradvis från och med år 2022.

Staden ökar distansarbetet i de uppgifter där detta har upplevts vara möjligt. Dessutom görs det i stor utsträckning möjligt att delta i möten med fjärruppkoppling. I alla sektorer kartläggs de uppgifter som det är möjligt att regelbundet utföra som distansarbete. Genom att öka distansarbetet eftersträvas ett minskat lokalbehov, och till utredningen om distansarbetet fogas en utredning om möjligheterna att minska lokalbehovet.

Staden sätter in effektiva åtgärder för bättre arbetshälsa, med vilka det går att förbättra arbetets kvalitet, upprätthålla arbetsförmågan och minska sjukfrekvensen. Särskilt avseende fästs vid åtgärder som minskar antalet dagar med sjukfrånvaro.

Staden erbjuder personalen också år 2021 en möjlighet att byta semesterpenningen till ledighet. Dessutom förhåller sig staden positiv till förkortad arbetstid och till oavlönad tjänst- och arbetsledighet i uppgifter där det inte råder brist på arbetskraft. För att ledighet ska beviljas som en produktivitetsåtgärd krävs att det inte uppstår något behov av vikarier. Staden utreder möjligheterna att främja införandet av en arbetstidsbank för att göra det möjligt att ta ut övertidsersättningar och andra ersättningar som ledighet där detta inte leder till att det behövs vikarier.

Helsingfors fortsätter med att utveckla premieringsmetoderna. Resultatlönen bibehålls i fråga om nästa år. Systemet med resultatpremier utvecklas under 2021 i samarbete med personalorganisationerna så att en eventuell resultatpremie betalas ut på stadsnivå. Nivån för premierna av engångskaraktär bibehålls vid 1 % av lönesumman år 2021.

Staden har aktivt utvecklat premieringen av personalen. Tyngdpunkten i premieringen har flyttats mot premier av engångskaraktär, vilket är närmare förknippat med hur arbetsgemenskaperna och enskilda anställda har lyckats nå sina mål jämfört med resultatpremiesystemet. Systemet med resultatpremier på stadsnivå har visat sig vara förknippat med många utmaningar. Resultatpremiens belopp påverkas inte av personens arbetsinsats för att uppnå de uppställda målen, utan bestäms enligt på förhand fastställda principer till lika stora belopp och i proportion till lönerna. Om målen uppnås finns det nödvändigtvis inte möjlighet att betala premie över huvud taget eller till fullt belopp, om finansieringsvillkoret inte realiseras. Tyngdpunkten för engångspremierna läggs på konkreta idéer och verksamhetsändringar som förbättrar verksamhetens effektivitet och produktivitet.

Staden fortsätter år 2021 med att förverkliga planen för löneutvecklingen på lång sikt i syfte att säkerställa tillgången till kompetent arbetskraft också hädanefter.

Riktlinjer och åtgärder för lokalerna och servicenätet

Stadsstyrelsen godkände 22.6.2020 en lokalstrategi för Helsingfors stad. Åtgärderna i lokalstrategin bidrar på medellång sikt till att förbättra produktiviteten, och att de vidtas bör ur detta perspektiv prioriteras. Staden avstår från lokaler som den inte behöver för sitt eget bruk eller som det inte finns några andra strategiskt viktiga skäl att äga. Staden satsar i synnerhet på att avstå från uthyrda, olönsamma objekt. Riktlinjen innebär att det eftersatta underhållet minskar och att resurser frigörs för att säkerställa att tjänsteproduktionen har trygga och hälsosamma lokaler. I och med att det blir vanligare med distansarbete och arbete på flera platser undersöker staden möjligheten att avstå från en del av kontorslokalerna i sin besittning. Detta möjliggörs genom att det för enskilda anställda ställs upp mål för antalet distansarbetsdagar per vecka. Under 2021 görs en granskning av behovet av externt förhyrda lokaler och möjligheten att avstå från sådana.

Under 2021 bestäms det principer på stadsnivå för planeringen av sektorernas servicenät. I principerna ingår exempelvis miniminivåer för antalet besökare för att service ska anordnas. Dessutom fastställs under 2021 optimala enhetsstorlekar och tillgänglighetsmål för de viktigaste tjänsterna i samarbete mellan sektorerna och stadskansliet. Principerna stöder planeringen av servicenät baserat på behovet av tjänster inom sektorerna och på en optimal placering. Som en del av det strategiska arbetet 2021 kartläggs dessutom det nuvarande läget och skapas en ambition om effekterna av digitaliseringen av stadens tjänster och möjligheterna till ett servicenät. När principerna på stadsnivå har bestämts börjar arbetet på planerna för de enskilda sektorernas servicenät. Planerna för servicenätet vid de enskilda sektorerna förutsätter granskningar över sektorsgränserna i syfte att nå synergieffekter.

Under 2021 utarbetas mätare för effektiv användning av lokalbeståndet för att effektivitetens utveckling ska övervakas och effektivitetsmål fastställas via lokalerna, t.ex. per lokaltyp. För mätarna för effektivare lokalanvändning fastställs under 2021 målvärden, som uppdateras årligen och i budgeten och som används som utgångspunkt för framtida lokalprojekt.

Utgångspunkten för lokalprojekten är i enlighet med lokalstrategin att lokalerna ska ha en lång livslängd. Nybyggen (daghem, skolor) genomförs bland annat modifierbara så att det går att reagera då antalet kunder förändras i de olika områdena.

Riktlinjer och åtgärder för utveckling av verksamheten

På stadsnivå utarbetas i början av 2021 riktlinjer för representation, utbildning och tjänsteresor, där man beaktar verksamhetsmiljön som förändrats i och med hjälp av coronan (distansarbeten) och stadens strategiskt viktiga kompetensområden. De strategiskt viktiga kompetensområdena kartläggs på stadsnivå, och arbetsenheterna beaktar viktningarna på stadsnivå i de individuella utbildningsplanerna.

Självbetjäningen och distanstjänsterna har fått ett kraftigt uppsving i och med coronan. I den akuta krisen har staden fokuserat på att erbjuda självbetjäning och distanstjänster främst när det gäller nödvändig service. Som en del av strategiarbetet under 2021 görs det en utredning om de av stadens tjänster inom vilka det är möjligt att öka självbetjäningen och distanstjänsterna. I detta sammanhang granskas antalet besökare under de timmar servicen är öppen och utreds möjligheterna att förkorta öppettiderna eller införa självbetjäning under lugnare tider.

Enligt stadsstrategin söker Helsingfors i fråga om kostnader per enhet uppnå medelvärdet för övriga stora städer. I Helsingfors serviceutbud, kvaliteten på tjänsterna, kostnadsnivån och kundavgifterna finns det skillnader jämfört med grannstäderna och de övriga stora städerna.

Som en del av utvecklingen av verksamheten undersöker staden behovet av att utveckla organisationsstrukturerna, fortsätter med att strömlinjeforma kärnprocesserna vid sektorerna och ökar aktivt den integration inom och mellan sektorerna som effektivt tillgodoser stadsbornas behov. Sektorerna utarbetar servicestrategiska riktlinjer, som anger förhållandet mellan egen verksamhet och köpta tjänster. Dessutom utreds det aktivt hur delaktighet och frivillig verksamhet kan utnyttjas i serviceverksamheten.

Hur Helsingfors återhämtar sig från coronakrisen

Coronakrisen har en betydande inverkan på Helsingfors ekonomi, verksamhet och utveckling. Under 2021 bör staden kunna bemöta osäkerheten i omvärlden och återhämta sig från krisen liksom också förebygga de ekonomiska och sociala effekterna av coronaepidemin på lång sikt. Mitt i krisen måste staden också skapa förutsättningar för ny tillväxt exempelvis genom att stärka förmågan kring digitalisering och genomföra en verkningsfull näringspolitik.

I och med coronakrisen förändras användningen och behovet av stadens tjänster samtidigt som stadens ekonomi stramas åt. Det är behövligt att stödja sektorerna och centralförvaltningen vid återhämtningen för att stadens tjänster så bra som möjligt ska återgå till det normala i det förändrade läget och med de tillgängliga resurserna. De identifierade fokusområdena är välfärd och delaktighet, tillgång till tjänster och utnyttjande av digitalisering, kontinuitet i arbete och studier samt stadens attraktionskraft.

Konkreta åtgärder som stöd för återhämtningen är bl.a. att utveckla tillgången till tjänster med hjälp av digitala metoder och att påskynda exempelvis distanstjänster, analys, snabbkommunikation, robotisering och chattbottar i enlighet med digitaliseringsprogrammet.

Också kommunförsöket med sysselsättning, som inleds 2021, spelar en viktig roll för att staden ska återhämta sig då det riktar arbetskrafts- och företagsservicen till en stor och heterogen målgrupp och stöder en förbättring av matchningsproblemet på arbetsmarknaden. Det är också skäl att påskynda konkretiseringen av servicemodeller som syftar till arbete och studier för unga vuxna. Företagsamhet ses i högre grad som ett alternativ när det gäller sysselsättningen.

Coronakrisen har ökat differentieringen mellan områdena och med avseende på barnen, de unga och de äldre, och den har också ökat servicebehovet. Det ökade servicebehovet bör i det allt stramare ekonomiska läget bemötas bland annat med digitalisering och anpassning av servicenivån. Dessutom bekämpas differentieringsutvecklingen mellan området t.ex. så att ledningen genom information påskyndas då stadsförnyelseområdena utvecklas och förutsättningarna för bostadsproduktion tryggas.

Målet för allokeringen av stadens resurser är att hindra att ojämlikhetsutvecklingen accelererar på grund av krisen i synnerhet när det gäller de familjer, unga och äldre som har det sämst ställt och som hotar att bli utslagna. Målet är en förbättring av ungdomars och familjers tillgänglighet och nåbarhet samt nya sätt att göra det möjligt för stadsbor att ägna sig åt hobbyer och att röra på sig.

För att bekämpa ojämlikhet är det också viktigt att daghem, skolor och läroanstalter ser till att barn och ungdomar deltar i fostran och utbildningen och att det inte uppstår några inlärningsunderskott. Barns och ungdomars frånvaro övervakas systematiskt och stödåtgärder riktas särskilt till familjer med barn som har långa frånvaroperioder. För att avhjälpa inlärningsunderskotten ökas och effektiviseras stödundervisningen, specialundervisningen på deltid, undervisningen och elevhandledningen i finska som andra språk, kartläggs de studier som avbrutits eller inte slutförts och uppdateras studieplanerna.

Till stöd för återställandet och förnyelsen av företag och företagsamhet utvecklas bl.a. ledningen genom data och information och därmed påskyndas stadens åtgärder för att stimulera företagandet inom de sektorer som har störst tillväxtpotential och för att återställa efterfrågan på arbetsmarknaden (t.ex. de största sysselsättarna, de växande näringslivssektorerna).

Förutsättningarna för ekonomisk tillväxt främjas genom att man investerar i tillväxtbyggande tjänster som drivs av innovation och främjar näringsverksamheten bland annat med hjälp av markanvändningen. Branscher såsom som ICT- och mjukvarubranscen samt tjänster och teknik med anknytning till hälso- och sjukvård har ökat trots koronakrisen. Helsingfors har naturliga konkurrensfördelar som centrum för tillväxten driven av teknologiföretag. Målet för återhämtningsåtgärderna är att säkerställa att Helsingfors fortsätter att utvecklas som en stark uppstartsstad. Staden främjar innovationer och tillväxtföretagsamhet och erbjuder sina resurser som underlag för ny verksamhet. Ny affärsverksamhet och företagsamhet inriktas starkare på hållbara lösningar. Dessutom främjas tillgången till internationella experter och arbetskraft för företagens behov.

Coronakrisen har särskilt drabbat t.ex. turism- och evenemangsverksamheten, vars aktörer stöds bl.a. av företagslotsarnas verksamhet, bidrag från kultur- och fritidssektorn samt kompetens och digitala tjänster som erbjuds aktörsfältet. Nya tjänster som stöder företagsamheten inleds, och marknadsföringen av Helsingfors som världens bäst fungerande stad och som ett säkert objekt för företag och investeringar påskyndas.

Att företagens verksamhetsbetingelser återställs och att stadsrummet är lockande förbättras också genom smidigare hantering av tillstånd och reglering i staden. Möjligheterna att utnyttja stadsrummet och tjänsterna på ett nytt sätt i företagens och sammanslutningarnas verksamhet främjas. Att reservera lokaler i staden underlättas.

Det är viktigt att följa de direkta och indirekta ekonomiska verkningarna av coronakrisen och att anpassa servicenivån, personalen och lokalanvändningen till det förändrade läget. Att aktivt och kontinuerligt utveckla personalkompetensen och personalledningen är viktigt då läget förändras.

För att balansera ekonomin utnyttjas aktivt samarbete med nationella och internationella nätverk och med andra städer. Extern finansiering, t.ex. EU:s återhämtningsfond, utnyttjas aktivt och åtgärderna i samband med detta samordnas över stadens organisatoriska gränser och i samarbete med ett brett partnernätverk.

I den snabbt föränderliga situationen utvecklas alltjämt utnyttjandet av personalens kunnande och av resurspooler i enlighet med de förändringar som krisen medför. Fokus ligger på flexibel resursfördelning och utnyttjande av kompetensen. Staden ser till att personalen förnyas och att de anställda orkar genom snabba och riktade åtgärder och stöder en snabb återhämtning från undantagsförhållandena till det nya normala.

I ledarskapet satsar staden på en uppdaterad lägesbild, på data och på ledning genom information. En aktuell och delad lägesbild samt beslutsfattande och en snabbare verksamhetskultur framhävs vid återhämtningen från coronakrisen.

5.2 Skatteintäkter

5.2.1 Kommunalskatt

Budgeten för år 2021 baserar sig på en kommunalskattesats på 18,0 % och intäkterna år 2021 beräknas bli 2 750 miljoner euro.

Detta är 0,5 % mer än i prognosen för år 2020. Skatteförvaltningens skattekortsreform och problemen med rapporteringar till inkomstregistret överförde skatteredovisningar till 2020, vilket ledde till att förändringen i intäkterna från kommunalskatten blir hög i förhållande till utvecklingen i lönesumman och den övriga inkomstskattebasen.

År 2020 har Helsingfors skatteintäkter till följd av coronaepidemin utvecklats svagare jämfört med det budgeterade beloppet då alla skatteformer beaktas. Kommunalskatteintäkterna har utvecklats bättre än befarat i år, och detta har också synts positivt i de senaste månadernas skatteredovisningar. De ekonomiska nedstängningsåtgärderna har till stor del mildrats, men den osäkerhet som coronavirusepidemin ger upphov till när det gäller framtida skatteintäkter är fortfarande uppenbar. Konsekvenserna syns med fördröjning som sämre intäkter från kommunalskatten och samfundsskatten. En del av denna försämring är följden av att sysselsättningen och därigenom lönesumman utvecklas svagare än väntat och av att företagens lönsamhet är sämre är förmodat.

Sysselsättningen minskar kraftigt år 2020, även lönesumman börjar sjunka, med två procent i den riksomfattande prognosen (finansministeriets ekonomiska översikt 5.10.2020). I och med att inkomsterna stiger och sysselsättningen ökar förutspås lönesumman åren 2021 och 2022 börja stiga med drygt 2,5 procent per år. Lönesummans utveckling påverkas förutom av sysselsättningsutvecklingen även av utvecklingen i de nominella inkomsterna. Avtalstilläggen och de nominella inkomsterna kommer således nästa år att öka med 2,5 %. Vissa kollektivavtal som ingicks i år sträcker sig till början av 2023.

De beräknade intäkterna från kommunalskatten baserar sig på statens och Kommunförbundets beräkningar över den sammanlagda tillväxten i kommunernas intäkter från kommunalskatten och på den redovisade skatt som staden fått år 2020. De beräknade intäkterna grundar sig på de konjunkturutsikter för år 2021 som finansministeriet presenterade i oktober 2020 och på ministeriets budgetproposition för 2021.

5.2.2 Samfundsskatt

Samfundsskatten beräknas i Helsingfors år 2020 inbringa 510 miljoner euro, 90 miljoner euro mindre än budgeterat. Detta enligt en prognos från oktober.

Intäkterna från samfundsskatten år 2021 beräknas uppgå till 598 miljoner euro. Detta är 17,3 % mer än i prognosen för år 2020. Beräkningen baserar sig på att Helsingfors andel av kommunernas utdelning är 26,3 %.

Intäkterna från samfundsskatten började påverkas av coronaviruset från och med redovisningarna i april. Företagen har sedan början av våren 2020, dvs. i cirka ett halvt år, kunnat ansöka om sänkt förskottsskatt hos Skatteförvaltningen utan någon separat utredning om deras inkomstutveckling. Av denna anledning inflyter det för innevarande år mindre förskott än vanligt i förhållande till den samfundsskatt som ska betalas. Nästa år inflyter det samfundsskatt för skatteåret 2020 i motsvarande grad mer än normalt.

Kommunernas samfundsskatteredovisningar beräknas öka under skatteåren 2020–2024, såväl på grund av samfundsskattens höjda utdelning för 2020 och 2021 som utifrån tillväxtutsikterna för skattebasen. Till följd av den försämrade samfundsskattebasen som coronaepidemin leder till höjs kommunernas utdelning av samfundsskatten temporärt med 10 procentenheter. Kommunerna kompenseras dessutom för de sänkningar i avgifterna för småbarnspedagogik som staten beslutat om genom en permanent höjning av samfundsskattens utdelning med 2 procentenheter från och med skatteåret 2021.

De beräknade intäkterna från samfundsskatten baserar sig på statens och Kommunförbundets beräkningar över den sammanlagda tillväxten i kommunernas intäkter från samfundsskatten och på den redovisade skatt som staden fått år 2020.De beräknade intäkterna grundar sig på de konjunkturutsikter för år 2021 som finansministeriet presenterade i oktober 2020 och på ministeriets budgetproposition för 2021.

5.2.3 Fastighetsskatt

Intäkterna från fastighetsskatten beräknas år 2021 uppgå till 282 miljoner euro (den beräknade redovisningen år 2020 är 274 miljoner euro). Det föreslås att fastighetsskatteprocentsatserna i Helsingfors år 2021 hålls på samma nivå som år 2020.

Ökningen i fastighetsskatteintäkterna på 2,9 procent 2021 beror i huvudsak på att fastighetsbeståndet växer ökat och skattebasen därigenom förutses öka. Till följd av den lindring av villkoren för betalningsarrangemang inom beskattningen som genomfördes 2020 i syfte att jämna ut koronavirusepidemins ekonomiska konsekvenser överförs dessutom uppskattningsvis 9 miljoner euro av de fastighetsskatteinkomster som inflyter på riksnivå från år 2020 till åren 2021 och 2022. Denna överföring av redovisningarna har också en liten inverkan på periodiseringen av Helsingfors fastighetsskatteinkomster.

5.3 Statsandelar

Enligt en prognos som gjordes i augusti 2020 beräknas det inflyta 417 miljoner euro i statsandelar till Helsingfors, med beaktande av de kompensationsposter som staten betalas till kommunerna för de ekonomiska konsekvenserna av coronaepidemin.

År 2021 beräknas statsandelsintäkterna enligt de uppgifter som finns att tillgå i oktober sjunka från 2020 års nivå till 312 miljoner euro.

År 2020 anvisar staten full finansiering för kommunernas nya eller utvidgade uppgifter och skyldigheter. Läropliktsåldern höjs till 18 år, vilket ökar rätten att få avgiftsfri undervisning. För projektet anvisas på riksnivå en tilläggsfinansiering på 22 miljoner euro år 2021. Dessutom stärks elev- och studerandevårdens tjänster inom den grundläggande utbildningen och på andra stadiet. För en höjning av minimidimensioneringen av vårdpersonalen inom äldreomsorgen anvisas 53 miljoner euro 2021, och därtill anvisas 20 miljoner euro för ökad utbildning av närvårdare. Lagen om klientavgifter inom social- och hälsovården revideras, vilket beräknas minska avgiftsinkomsterna med 17 miljoner euro 2021. Motsvarande ökning görs i kommunernas statsandelar. För utveckling av småbarnspedagogiken anvisas 15 miljoner euro. Avgifterna för småbarnspedagogik sänks, vilket minskar kommunernas avgiftsinkomster med 70 miljoner euro på årsnivå. Ändringen träder i kraft 1.8.2021, vilket innebär att avgiftsinkomsterna minskar med endast 30 miljoner euro 2021. Förlusten av avgiftsinkomster kompenseras genom att kommunernas andel av intäkterna från samfundsskatten permanent höjs med två procentenheter.

År 2021 höjs kommunernas statsandelar temporärt med 300 miljoner euro.

Den utjämning av skillnaderna i skatteintäktsunderlaget som hör till Helsingfors statsandelar uppgår år 2021 enligt förhandsuppgifter till −380 miljoner euro, då den år 2020 var −376 miljoner euro. Utjämningen har under de senaste åren ökat snabbt (2017 var den −289 miljoner euro), och ökningen är en följd av att Helsingfors skatteintäktsunderlag har vuxit stadigt. Av Helsingfors skatteintäktsutveckling, som är bättre än i landet i genomsnitt, överförs en aning över 37 % (Helsingfors utjämningsavdragsprocent i statsandelssystemet) till en faktor som ökar statsandelarna för kommunerna som får skatteinkomstutjämning.

Tabell 2 Skatteinkomster

Milj. €	BSL 2019	BDG 2020	Prognos 2020	BDG 2021	BDG 2021/2020 %	BDG Prognos	EP 2022	EP 2023
Kommunalskatt	2 632,9	2 740,0	2 736,0	2 750,0	0,4	5,3	2 860,0	2 940,0
Samfundsskatt	586,9	600,0	510,0	598,0	−0,3	17,3	520,0	500,0
Fastighetsskatt	273,9	283,0	274,0	282,0	−0,4	2,9	290,0	295,0
Skatteintäkter	3 493,7	3 623,0	3 520,0	3 630,0	0,2	3,1	3 670,0	3 735,0
Statsandelar	232,8	246,0	417,0	312,0	26,8	−25,2	342,0	350,0
Skatteintäkter och st	3 726,5	3 869,0	3 937,0	3 942,0	1,9	0,1	4 012,0	4 085,0

5.4 Investeringar

Stadens investeringsutgifter är sammanlagt 881,5 miljoner euro, varav utgifterna för staden (utan affärsverken) i investeringsdelen är 641,8 miljoner euro. Affärsverkens investeringar uppgår till 239,3 miljoner euro och investeringsfondens investeringar till 0,5 miljoner euro.

Stadens investeringsutgifter sjunker jämfört med 2019 års budget med 101,1 miljoner euro (13 %).

Stadens investeringsutgifter under ekonomiplaneperioden är ca 921 miljoner euro år 2022 och uppskattningsvis 921 miljoner euro år 2023.

Investeringsprogrammet följer prioriteringarna stadsstrategin. Den byggda egendomens skick ses efter och det eftersatta underhållet när det gäller byggnader stävjas. Förutsättningarna för stadens tillväxt tryggas genom satsningar på bostadsproduktionsmålet och investeringar som näringslivet förutsätter och på utveckling av servicenätet. När det gäller investeringar i kollektivtrafiken fortsätter arbetena på Jokerbanan och en reservering har gjorts för byggstarten på projektet Kronbroarna.

Utgångspunkten för reparationsbyggandet är att säkerställa att lokalerna, speciellt skolhusen och daghemmen, är säkra, sunda och användbara. Under planperioden används inklusive nybyggnad ungefär en tredjedel av utgifterna i investeringsdelen för att stävja det eftersatta underhållet. För att tillgodose det ökade behovet av servicelokaler utreds utom direkta investeringsprojekt som hänför sig till verksamhetslokaler också andra besittningsformer, såsom livscykel- och hyresprojekt och olika visstidslösningar som medger flexibel omläggning. För att minska det eftersatta underhållet fortsätter man med att värdera lokalerna och avstå från sådana lokaler som staden inte behöver i sin egen verksamhet.

I enlighet med stadsstrategin har en betydande del av investeringarna att göra med att skapa förutsättningar för bostadsproduktionsmålen i utkastet till avtal om markanvändning, boende och trafik 2020–2031 (MBT-avtalet) mellan staten och kommunerna i Helsingforsregionen och i det nya genomförandeprogrammet för boende och härmed sammanhängande markanvändning (BM-programmet), som är under beredning. De viktigaste planläggnings- och områdesbyggnadsobjekten under de följande åren är Fiskehamnen, Västra hamnen, Kronbergsstranden, Böle och Kungseken. Dessutom framskrider planläggningen i Malm och boulevardstaden vid Vichtisvägen och Hoplaksvägen, vid Tusbyboulevarden och som kompletteringsbyggande i stordistrikten. Den grundberedning som de viktigaste projektområdena och kompletteringsbyggandet förutsätter och byggandet av gator och parker utgör cirka en tredjedel av utgifterna i investeringsdelen under planperioden.

Affärsverkens investeringar består i praktiken av investeringarna vid affärsverket HST, vilka uppgår till 234,3 miljoner euro. Det största enskilda investeringsobjektet år 2021 är byggandet av infrastruktur för Jokerbanan, 77,8 miljoner euro. Andra stora investeringsobjekt är bl.a. en depå för Jokerbanan, 25,1 miljoner euro, projektet Kronbroarna, 17,5 miljoner euro, upphandling av nya metrotåg, 14,4 miljoner euro, och ombyggnad av gamla metrovagnar, 10,7 miljoner euro.

I bilagorna till budgeten anges stadens och affärsverkets HST:s investeringsprogram för åren 2021–2030. Investeringsprogrammen för åren 2024–2030 efter ekonomiplaneperioden är preliminära.

Tabell 3 Investeringar

	BSL 2019	BDG 2020	Prognos 2020	BDG 2021	BDG 2021/2020 förändr. %	BDG Prognos förändr. %	EP 2020	EP 2023
Investeringsdelen	639,9	820,9	912,0	641,8	−21,8	−29,6	654,6	679,3
Affärsverket företagshälsan	0,0	0,1	0,1	0,2	50,0	50,0	0,1	0,1
Trafikaffärsverket	138,2	216,8	218,5	234,3	8,1	7,3	258,0	236,1
Affärsverket servicecentralen	0,3	0,6	0,5	0,4	−27,3	−20,0	0,4	0,4
Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten	0,2	0,6	0,3	0,4	−37,9	28,6	0,2	0,2
Affärsverket byggtjänsten	1,7	3,6	4,6	4,0	9,7	−12,6	4,0	4,0
Affärsverken sammanlagt	140,4	221,7	224,0	239,3	7,9	6,8	262,7	240,8
Fonder		3,5	2,1	0,5	−87,1	−78,2	3,5	1,0
Alla sammanlagt	780,4	1 046,1	1 138,0	881,5	−15,7	−22,5	920,8	921,1