Trafikaffärsverket (HST)
Centrala prioriteringar i budgeten 2021
Under budgetåret 2021 betonar affärsverket Helsingfors stads trafikverk (HST) i sin verksamhet speciellt att investeringarna ska genomföras högklassigt och effektivt, att den operativa verksamheten ska bli mer kostnadseffektiv och att säkerhetskulturen ska utvecklas.
HST:s roll har ökat avsevärt när det gäller att göra investeringar som är strategiska med tanke på stadsutvecklingen i Helsingfors. För att säkerställa att uppdraget blir framgångsrikt stärker HST resurserna för projektledning och kapitalförvaltning med en ny organisationsstruktur.
HST vill visa sina ägare och kunder att dess tjänster är kostnadseffektiva och konkurrenskraftiga. Kostnadseffektiviteten har utvecklats genom separata utvecklingsprogram. Att verksamhetsmodellerna i dessa blir en fast del av den normala verksamheten är viktigt för att målen ska uppnås.
HST transporterar årligen flera miljoner människor. Att säkerhetskulturen kontinuerligt förbättras är därför väsentligt i HST:s all verksamhet.
Sammandrag av budgeten 2021
I den spårvägs- och metrotrafik som HST producerar förväntas antalet trafikprestationer öka från år 2020, men de anpassningar som gjorts till följd av coronapandemin väntas leda till färre körda trafikkilometer än år 2019. HRT har anpassat trafikutbudet särskilt under tidiga morgontimmar och kvällar utanför rusningstid.
HST förbereder sig för trafikeringen och underhållet av infrastrukturen på den andra etappen av Västmetron och på Jokerbanan från slutet av ekonomiplaneperioden. Provkörningarna på Västmetron börjar 2021, och HST anställer bland annat metroförare och kontrollrumspersonal under förberedelsefasen.
Det största investeringsprojektet under 2021 är bygget av Jokerbanan. För byggandet av Jokerbanans infrastruktur binds investeringsutgifter på över 100 miljoner euro. Då osäkerheten kring framtida mobilitetsbehov till följd av coronapandemin ökar, liksom också den ekonomiska osäkerheten, har en del projekt omprogrammerats i förhållande till föregående års investeringsprogram.
Beskrivning av verksamheten
HST ansvarar för metrotrafiken i huvudstadsregionen, för trafikeringen med spårvagnar i innerstaden och med Sveaborgsfärjan och för produktionen av stadscykeltjänsten i Helsingfors. Utöver trafikeringen har HST till uppgift att som en del av Helsingfors stadskoncern producera tjänster kring hållbar mobilitet, såsom tjänster för metro-, spårvägs- och färjetrafiken och för trafiken med stadscyklar.
HST låter bygga, sköter, underhåller, övervakar, uthyr och utvecklar infrastruktur för kollektivtrafiken och därtill anknytande lokaler och funktioner samt erbjuder tjänster som hänför sig till dessa. HST producerar också många andra tjänster som stöder hållbar mobilitet, såsom ordnande av infartsparkering.
Väsentliga förändringar i omvärlden
Utveckling i antalet invånare och kunder
HST skapar förutsättningar för en kontrollerad befolkningstillväxt i Helsingforsregionen och förtätning av stadsstrukturen genom att genomföra flera samhälleligt viktiga infrastrukturprojekt inom kollektivtrafiken och utveckla och producera hållbara transporttjänster.
Befolkningstillväxten och den allt tätare stadsstrukturen väntas leda till ett ökat antal passagerare i kollektivtrafiken på lång sikt. HST svarar mot dessa behov genom olika projekt, såsom Jokerbanan, Kronbroarna, projektet från Fiskehamnen till Böle och projekt som hänför sig till metrons kapacitet. Dessa ökar HST:s behov av materiel-, förar- och underhållskapacitet.
Den allt äldre befolkningen och den större pluralismen ökar kraven på tillgänglighet i kollektivtrafiktjänsterna och betonar säkerhetsfrågorna allt mer. För HST innebär detta satsningar på säkerhet och tillgänglighet kring stationer och hållplatser och i materielen.
Hur de andra förändringarna påverkar tjänsteproduktionen
Både landsomfattande och stadens strängare miljömål ställer nya krav t.ex. på upphandling av förnybar energi och på energi- och materieleffektivitet. Beaktandet av dessa exempelvis i infrastuktursprojekt kan i framtiden påverka projektens kostnadsstruktur.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Coronapandemin påverkar HST:s verksamhet avsevärt. Antalet passagerare har minskat betydligt under pandemin, vilket har medfört en svårförutsebar variation i den trafikeringsvolym som beställts. Om pandemin fortsätter måste HST kunna tillgodose de föränderliga behoven inom efterfrågan och säkerheten under 2021. På längre sikt kan pandemin också påverka folks resbehov och därigenom tidpunkten för planerade investeringar och de ekonomiska möjligheterna att genomföra investeringsprojekt. Samtidigt måste det ses till att verksamheten är kostnadseffektiv och att det finns beredskap att utvidga den.
En del av projekten i HST:s tioåriga investeringsprogram har omprogrammerats med hänsyn till det föränderliga läget på grund av pandemin. Investeringshelheten ska å ena sidan svara mot befolkningstillväxten, de eventuellt förändrade mobilitetsbehoven till följd av pandemin och behovet av återhämtning från pandemin och å andra sidan säkerställa underhållet av egendomen, verksamhetens tillförlitlighet och tryggheten.
Genomförande av stadsstrategin
Tryggande av en hållbar tillväxt
HST skapar förutsättningar för en kontrollerad befolkningstillväxt i Helsingforsregionen genom att med god framgång genomföra flera samhälleligt viktiga infrastrukturprojekt inom kollektivtrafiken och utveckla och producera hållbara transporttjänster. HST genomför ett flertal utvecklingsprojekt i spårvägsnätet både i innerstaden och i regionen, såsom Jokerbanan och projektet Kronbroarna. Dessutom förbereder sig HST på att ta emot Västmetrons förlängning för underhåll och trafikering och på att öka metrons kapacitet med ett separat utvecklingsprojekt. Därutöver utvecklar HST Helsingfors infartsparkeringsnätverk så att det blir allt mer användarorienterat.
HST säkerställer kvaliteten på den expanderande verksamheten genom att effektivt utnyttja olika digitala lösningar. Hanteringen av egendomens livscykel förbättras med hjälp av ett nytt verksamhetsstyrningssystem som ska anskaffas, och för att kapaciteten för ledning genom information ska utvecklas inrättas ett datalager och genomförs försök med sensorisering och dataanalys. Säkerhetshanteringen förbättras genom ett lägesbildsystem för metron, och förarnas säkerhetskompetens tillförsäkras genom att en körsimulator utnyttjas i utbildningen. Dessutom förbättras den interna kommunikationen med en mobilapplikation som utvecklats för HST med tanke på bättre arbetstillfredsställelse.
HST:s grunduppgift som producent och operatör för hållbar trafik, särskilt spårbunden kollektivtrafik, förverkligar direkt stadens klimatmål och andra miljömål. Vi använder endast förnybar energi som elkälla för trafiken. Vi använder ansvarscertifieringar för att utveckla ansvarsfullheten i de nybyggnadsprojekt som vi genomför.
Tjänsterna förnyas
HST främjar cykelåkningen i staden bl.a. genom att ansvara för smidigheten och den fortsatta utvecklingen av stadscykeltjänsten. Vi utvecklar servicenivån för cykelåkningen också genom att öka antalet högklassiga infartsparkeringsplatser för cyklar. Servicenivån för infartsparkeringen med bilar utvecklas i samarbete med HRT genom att t.ex. information om tillgången till platser för infartsparkering erbjuds i realtid.
Ansvarsfull hushållning
HST har i egenskap av affärsverk som ekonomiskt mål att nå minst ett nollresultat. HST försöker kontinuerligt förbättra produktiviteten i all sin verksamhet. Att verksamheten utvidgas, t.ex. med Jokerbanan inom spårvägstrafiken och med andra etappen av Västmetron inom metrotrafiken, gör det möjligt att förbättra produktiviteten i HST:s operativa verksamhet.
Den kontinuerliga förbättringen av verksamheten och införandet av ny teknik och informationssystem skapar också förutsättningar för bättre produktivitet. Investeringarna planeras noggrant och genomförs enligt planerna.
Personalplan
Antalet anställda vid HST är i medeltal 1 355 år 2021. Från år 2020 ökar det genomsnittliga antalet anställda med 45 personer. Antalet anställda ökas bland annat i och med förberedelserna för Västmetrons förlängning till Stensvik; förare och kontrollrumspersonal behövs för provkörningarna, som inleds 2021. Det anställs också mer underhållspersonal då metrotrafiken utvidgas. Inom hanteringen av egendomen anställs nya projektchefer för att leda investeringsprojekt.
Det genomsnittliga antalet anställda ökar också under åren 2022–2023. År 2023 ökar antalet anställda med 121 från året innan. HST bereder sig på att inleda trafiken på den förlängda Västmetron och på Jokerbanan under år 2023.
Mål och prestationer i budgeten
HST:s bindande mål har ställts med avseende på kunderna, tillförlitligheten och ekonomin. Målet för tillförlitligheten är att uppnå en högre grad än den genomsnittliga under de senaste tre åren. Målet för kundnöjdheten har ställts utifrån 2019 års utfall.
År 2021 beräknas HST:s prestationer stiga något från nivån år 2020, men de sjunker från nivån det senaste normala året 2019 med cirka 4 % inom metrotrafiken. Inom spårvägstrafiken håller sig prestationsnivån på samma nivå som 2019; i spårvägstrafikens prestationer ingår trafikstarten på första etappen av spårvägen till Ärtholmen på avsnittet Sandviken–Eirastranden och ibruktagande av banan för linje 9 på Atlantgatan. Inskränkningarna i prestationerna gäller tidiga morgontimmar och kvällar utanför rusningstid.
HST förbereder sig på att inleda spårvägstrafiken till Ilmala år 2022, då linje 9 förlängs från Böle station till Ilmalatorget. Samtidigt förlängs linje 9 från Västra terminalen T2 till en ny vändslinga framför Bunkern. År 2022 förlängs dessutom linje 7 från Böle station till Mejlans sjukhus, och samtidigt flyttas ändhållplatsen för linje 2 från Böle station till Mässcentrum.
År 2023 beräknas inom spårvägstrafiken förlängningen av linje 7 bli färdig på Busholmen med avsnittet Västra terminalen–Melkökajen och andra etappen av spårvägen till Ärtholmen tas i bruk på avsnittet Eirastranden–Ärtholmen.
I planen för år 2023 ingår trafikstarten på Jokerbanan.
Inom metrotrafiken beräknas förlängningen av Västmetron bli öppnad år 2023. Prestationsnivån i metrotrafiken ökar med ca 13 % från nivån det föregående året 2022.
Kostnader per enhet och produktivitetsåtgärder
I nyckeltalen för HST:s budget anges produktivitetsutvecklingen åren 2019–2023. Prestationen som produktivitetsmätaren följer upp är platskilometer viktade enligt trafikerings- och infrastrukturersättningar. Som insats i mätaren används totalutgifterna utan ränteutgifter och reserveringar och västmetrons finansieringsvederlag.
HST försöker kontinuerligt förbättra produktiviteten, till exempel genom att införa ny teknik och informationssystem. De ändringar som gjorts i organisationsstrukturen syftar också till att främja produktivitetsförbättringen.
Åren 2021–2022 förutspås produktiviteten bli sämre. Det sker inga större förändringar i prestationsnivån, men HST börjar få kostnader för beredskapen att inleda trafikeringen på Västmetrons förlängning och på Jokerbanan. Exempelvis för provkörningarna på Västmetron behövs det förare och kontrollrumspersonal redan 2021. Också HST:s avskrivningar ökar betydligt åren 2021 och 2022. Nivån höjs t.ex. av ombyggnaden av M100-metrovagnar och infrastrukturegendom.
År 2023 ingår reserveringar för trafikstarten på andra etappen av Västmetron och på Jokerbanan, vilket höjer prestationsnivån år 2023. Produktiviteten förbättras dock inte från året innan, eftersom såväl depå- som kapitalkostnaderna för Västmetron och Jokerbanan stiger betydligt. För Västmetrons del innebär exempelvis hyran för den nya depån i Mossberget att trafikeringskostnaderna för metron blir betydligt högre.
Den trafik som kommer till år 2023 gör det möjligt att effektivisera HST:s operativa verksamhet. Till exempel inom underhållet, arbetsledningen och förvaltningen stiger utgifterna betydligt mindre än prestationsnivån, vilket gör det möjligt att förbättra produktiviteten när det gäller den operativa verksamheten.
Bedömning av budgetens konsekvenser
En ökad och tillgänglig kollektivtrafik gör det möjligt för alla att röra sig smidigt, oavsett ålder, kondition och social ställning. Utvecklingen av cykeltjänsterna vid sidan av utvecklingen av den övriga kollektivtrafiken bedöms främja och stödja stadsbornas välfärd och smidiga rörlighet.
HST:s viktigaste miljökonsekvenser är positiva. HST tillhandahåller hållbara transporttjänster, som stöder möjligheterna att nå målen för förtätning av stadsstrukturen i Helsingforsregionen, kolneutralitet och andra miljömål. Den trafikeringsel som HST använder är förnybar, och spårtrafiken minskar bullret från trafiken och förbättrar luftkvaliteten.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Tema i stadsstrategin | Bindande verksamhetsmål | Mätare för bindande verksamhetsmål | Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering |
|---|---|---|---|
| Tryggande av en hållbar tillväxt | Tillförlitligheten i trafikringen överstiger genomsnittet för de senaste tre åren. | Som mätare används de körda avgångarnas andel av de beställda avgångarna. Målnivåer: Spårvägstrafik 99,85 % (2017–2019) medelvärde: 99,80 %) Metrotrafik 99,85 % (2017–2019) medelvärde: 99,71 %) | Ett kolneutralt Helsingfors /Utsläppsminskningsprogram |
| Tjänsterna förnyas | Kundnöjdheten inom spårvägs- och metrotrafiken håller sig minst på samma nivå som hösten 2019 | Det vitsord som kunderna gett trafikföretaget i en av HRT beställd enkätundersökning. Spårvägstrafik 4,04 (2019: 4,04) Metrotrafik 4,08 (2019 på hösten 4,08) | Kundupplevelse och kundnöjdhet Tillgång till tjänster |
| Ansvarsfull hushållning | Räkenskapsperiodens resultat minst noll. | Resultatet minst noll. |
Prestationsmål, mål för kostnaderna per enhet och ekonomiska mål
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Prestationsmål | ||||||
| Platskilometer | ||||||
| Spårtrafik | 779 | 734 | 755 | 779 | 801 | 931 |
| Metrotrafik | 3 477 | 3 513 | 3 336 | 3 336 | 3 352 | 3 797 |
| Sammanlagt | 4 257 | 4 247 | 4 091 | 4 115 | 4 153 | 4 728 |
| Omsättning, milj. € | 207 | 224 | 216 | 228 | 244 | 284 |
| Omsättning/person, 1000 € | 166 | 164 | 165 | 168 | 176 | 188 |
| Förändring i omsättningen, % | 3,4 | 5,3 | 4,0 | 5,9 | 6,9 | 16,2 |
| Resurser | ||||||
| Personal i genomsnitt | 1 250 | 1 363 | 1 310 | 1 355 | 1 390 | 1 511 |
| Årsverken (egen personal) | 1 217 | 1 324 | 1 272 | 1 320 | 1 355 | 1 475 |
| Årsverken (köpta tjänster) | 636 | 695 | 680 | 701 | 736 | 835 |
Produktivitetsmätare
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktivitet (2019=100) | 100 | 93 | 91 | 88 | 87 |
Mätare för effektivitet i lokalanvändningen
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kontorslokalernas yta i relation till antalet anställda i kontorslokalerna m2/person | 32 | 26 | 26 | 26 | 26 | 26 |
Utveckling i kostnaderna per enhet
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Kostnader per platskilometer, €/pkm | 0,055 | 0,059 | 0,059 | 0,062 | 0,064 | 0,064 |
Finansiering och investeringar
Under åren 2021–2023 upptar HST nya lån på 643,6 miljoner euro. Det är fråga om externa lån från andra än staden.
HST:s investeringsplan omfattar åren 2021–2030. Totalsumman för investeringarna är 1 677 miljoner euro. Statsandelen för bygget av Jokerbanan beräknas uppgå till ca 45 miljoner euro åren 2021–2022. Totalsumman för HST:s nettoinvesteringar åren 2021–2030 blir därmed 1 632 miljoner euro. Dessutom beräknas investeringarna för Brunakärrsdepån, som genomförs i bolagsform, uppgå till ca 150 miljoner euro. Också renoveringen av Forsbydepån har preliminärt planerats bli genomförd i bolagsform.
Soliditetsgraden är 35,4 % år 2021, 32,3 % år 2022 och 30,0 % år 2023.
Det största enskilda investeringsprojektet under åren 2021–2030 är Kronbroarna, för vilket det har reserverats 332,0 miljoner euro under planperioden. I projektet ingår nya spårvagnar för 91,1 miljoner euro, en ny depå för 89,7 miljoner euro och spårvägs- och broinvesteringar för 152,2 miljoner euro.
För projektet Jokerbanan har 223,3 miljoner euro reserverats under planperioden. För spårvagnsmaterielen som skaffas för Jokerbanan har det reserverats 87,9 miljoner euro och för ban- och depåinvesteringar totalt 135,4 miljoner euro; ban- och depåreserveringen innehåller endast Helsingfors andel med avdrag för statsandelen och Esbos betalningsandel.
För projektet för en snabbspårväg på Vichtisvägen och för spårvägen i västra innerstaden har det för planeringsperioden reserverats 217,7 miljoner euro, främst för åren 2024–2028. För ny spårvagnsmateriel med tanke på trafikeringen har det reserverats 58,1 miljoner euro och för baninvesteringar sammanlagt 159,6 miljoner euro.
För projektet för en spårväg till Malm har det reserverats 202,0 miljoner euro främst för åren 2026–2030. För spårvagnsmaterielen har 69,2 miljoner euro budgeterats och för själva banan 132,9 miljoner euro.
För projektet för en spårväg från Fiskehamen till Böle har det reserverats 82,5 miljoner euro främst för åren 2021–2024.
Med tanke på ett nytt trafikledningssystem för metron har det för utredningar och planering reserverats 29,7 miljoner euro för åren 2021–2030. HST fortsätter arbetet med att planera och utreda trafikledningssystemet. Tidsschemat för genomförandet kan bestämmas under de kommande åren, t.ex. när det har kommit fram mer information om de bestående effekterna av coronapandemin på antalet användare i kollektivtrafiken.
Det största enskilda investeringsobjektet år 2021 är byggandet av infrastruktur för Jokerbanan, 77,8 miljoner euro. Andra stora investeringsobjekt är bl.a. en depå för Jokerbanan, 25,1 miljoner euro, projektet Kronbroarna, 17,5 miljoner euro, upphandling av nya metrotåg, 14,4 miljoner euro, och ombyggnad av gamla metrovagnar, 10,7 miljoner euro.
Konsekvenser för stadens ekonomi
HST betalar staden årligen en avkastning på grundkapitalet på 8,4 miljoner euro. Dessutom återbetalar HST staden den av HRT fakturerade ränteinkomsten för infrastruktur. Räntan uppgår till 19,4 miljoner euro år 2021. Staden betalar HST direkt understöd på 25,8 miljoner euro. Stadens understöd täcker huvudsakligen de kostnader för infrastruktur som HST inte kan fakturera HRT eller en annan instans. Ökningen i det direkta understödet från föregående år beror främst på de höjda ersättningarna för Västmetron.
HST:s nettoeffekt på stadens budget är totalt 2,1 miljoner euro år 2021.
Åren 2022–2023 kommer nettoeffekten på stadens budget att vara −0,7 miljoner euro respektive −4,9 miljoner euro.
Utöver infrastrukturstödet till HST påverkar de investeringar som trafikaffärsverket gör stadens ekonomi årligen efter att de tagits i bruk via HRT:s betalningsandel som erläggs per kommun. Via HRT:s betalningsandel deltar Helsingfors enligt användningen i täckandet av de infrastruktur- och trafikeringskostnader och allmänna kostnader som stadens investeringar i kollektivtrafiken orsakar HRT.
Investeringar
| Investeringar | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Investeringar (brutto) | 138 204 | 218 495 | 234 346 | 258 032 | 236 098 |
| Finansieringsandelar | −4 141 | −10 461 | −26 653 | −18 834 | 0 |
| Investeringar (netto) | 134 064 | 208 034 | 207 693 | 239 198 | 236 098 |
| De största investeringar | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Jokerbanan, infrastruktur | 50 103 | 88 382 | 77 849 | 52 656 | 11 226 |
| Jokerbanans vagnar (NRV2020) | 1 553 | 1 692 | 1 262 | 20 417 | 36 723 |
| Jokerbanans spårvagnsdepå | 239 | 18 545 | 25 062 | 14 089 | 0 |
| Kronbroarna, infrastruktur | 1 195 | 4 658 | 17 500 | 27 600 | 31 000 |
| Fiskhamnens spårvägar, infrasruktur | 342 | 13 000 | 1 000 | 37 500 | 32 500 |
| Ombyggnad av Hagnäs metrostation | 27 | 148 | 1 702 | 18 400 | 18 900 |
| M300-metrotåg, optionsupphandling | 72 | 3 930 | 14 410 | 13 620 | 5 777 |
| Ombyggnad av M100-metrotåg | 3 532 | 2 491 | 10 666 | 8 775 | 430 |
| NRV2030 (Kronbergets vagnar) | 0 | 138 | 9 244 | 1 934 | 1 834 |
| Konsekvenser för staden, 1 000 € | 2019 | 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Räntor på grundläggningslånet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Avkastning på grundkapitalet | 8 442 | 8 442 | 8 442 | 8 442 | 8 442 |
| Ränteinkomst för infrastruktur | 19 180 | 19 165 | 19 422 | 19 891 | 24 150 |
| Amortering av grundläggningslånet | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Stöd från staden | −16 000 | −19 520 | −25 795 | −29 049 | −37 508 |
| Höjning av grundkapitalet B | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Netto | 11 622 | 8 087 | 2 069 | −716 | −4 915 |
| Ökning i långfristigt främmande kapital | 90 000 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Minskning i långfristigt främmande kapital | 1 988 | 9 210 | 14 210 | 14 210 | 14 210 |
| Ränta på långfristigt främmande kapital | 1 839 | 2 675 | 2 446 | 2 233 | 2 507 |
Resultaträkning och finansieringskalkyl
| 1 000 € | Förbrukning 2019 | Prognos 2020 | Budget 2021 | Ekonomi- plan 2022 | Ekonomi- plan 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Stöd för kapitalkostnader | 36 369 | 20 084 | 25 795 | 29 049 | 37 508 |
| Övriga försäljningsinkomster | 170 847 | 195 887 | 202 486 | 215 017 | 246 196 |
| Omsättning | 207 217 | 215 971 | 228 281 | 244 066 | 283 704 |
| Tillverkning för eget bruk | 5 289 | 6 132 | 7 309 | 7 309 | 7 309 |
| Övriga intäkter av affärsverksamheten | 22 535 | 17 518 | 19 851 | 19 851 | 19 851 |
| Kostnader | −150 097 | −156 737 | −165 460 | −171 241 | −191 763 |
| Avskrivningar | −45 433 | −50 198 | −54 285 | −57 806 | −70 146 |
| Rörelseöverskott/underskott | 39 511 | 32 687 | 35 696 | 42 179 | 48 956 |
| Finansiella intäkter | 36 | ||||
| Finansiella kostnader | |||||
| Räntekostnader för stadens lån | −1 839 | −2 915 | −2 446 | −2 233 | −2 507 |
| Övriga ränteutgifter | −3 444 | −3 191 | −4 256 | −6 150 | −7 868 |
| Ersättning på grundkapitalet | −8 442 | −8 442 | −8 442 | −8 442 | −8 442 |
| Övriga finansieringsutgifter | −19 180 | −19 165 | −19 422 | −19 891 | −24 150 |
| Extraordinära poster | |||||
| Överskott/underskott före reserveringar | 6 642 | −1 026 | 1 129 | 5 462 | 5 988 |
| Förändring i avskrivningsdifferens | −1 112 | 2 871 | 2 742 | 2 682 | 2 638 |
| Förändring i reserveringar | −2 699 | −6 629 | −3 871 | −8 145 | −8 626 |
| Räkenskapsperiodens överskott (underskott) | 2 830 | −4 784 | 0 | 0 | 0 |
| 1 000 € | Förbrukning 2019 | Prognos 2020 | Budget 2021 | Ekonomi- plan 2022 | Ekonomi- plan 2023 |
|---|---|---|---|---|---|
| Kassaflöde från verksamheten | |||||
| Rörelseöverskott/underskott | 39 511 | 32 687 | 35 696 | 42 179 | 48 956 |
| Avskrivningar | 45 433 | 50 198 | 54 285 | 57 806 | 70 146 |
| Finansiella intäkter och kostnader | |||||
| Ersättning på grundkapitalet | −8 442 | −8 442 | −8 442 | −8 442 | −8 442 |
| Räntekostnader för stadens lån | −1 839 | −2 915 | −2 446 | −2 233 | −2 507 |
| Övriga | −22 501 | −22 388 | −23 679 | −26 042 | −32 019 |
| Kassaflöde från investeringar | |||||
| Investeringsutgifter | −138 204 | −218 495 | −234 346 | −258 032 | −236 098 |
| Finansieringsandelar investeringsutgifter | 4 141 | 10 460 | 26 653 | 18 834 | |
| Intäkter från försäljning av anläggningstillgångar | 4 | −32 | |||
| Kassaflöde från verksamheten och investeringar | −81 899 | −158 927 | −152 278 | −175 930 | −159 964 |
| Kassaflöde från finansiering | |||||
| Förändringar i lånestocken | |||||
| Ökning av långfristiga lån | 90 000 | 20 000 | |||
| Ökning av långfristiga lån från andra | 60 000 | 191 600 | 247 228 | 204 791 | |
| Minskning av långfristiga lån | −1 988 | −9 210 | −14 210 | −14 210 | −14 210 |
| Minskning av långfristiga lån från andra | −13 085 | −13 085 | −13 085 | −13 085 | −13 085 |
| Övriga förändringar i likviditeten | 6 971 | 83 782 | −12 073 | −44 035 | −17 530 |
| Kassaflöde från finansiering | 81 898 | 141 487 | 152 232 | 175 898 | 159 966 |
| Effekt på likviditeten | −1 | −17 440 | −46 | −32 | 2 |