1 40 01 Stadskansliet

1 000 €	Förbrukning 2019	Budget 2020	Prognos 2020	Förslag 2021	Budget 2021	Ekonomi- plan 2022	Ekonomi- plan 2023
Inkomster sammanlagt	15 081	15 510	58 614	15 450	15 450	15 450	15 450
Utgifter sammanlagt	116 601	129 446	168 987	130 250	130 250	130 250	130 250
Överskridningsrätter		8 050
Verksamhetsbidrag	−101 520	−113 936	−110 373	−114 800	−114 800	−114 800	−114 800
Avskrivningar	10 276	9 614	9 598	7 931	7 931	6 484	8 506
Räkenskapsperiodens resultat	−111 796	−123 550	−119 971	−122 731	−122 731	−121 284	−123 306
Räkenskapsperiodens överskott (underskott)	−111 796	−123 550	−119 971	−122 731	−122 731	−121 284	−123 306
Förändring, %
Inkomster		2,8	277,9	−0,4	−0,4
Utgifter		11,0	30,5	0,6	0,6

Centrala prioriteringar i budgeten 2021

Med hjälp av det kommunförsök för ökad sysselsättning som börjar 2021 erbjuds det arbetskrafts- och företagstjänster till en synnerligen stor och varierande målgrupp och stöds arbetsmarknadens återhämtning från coronapandemin. Förutsättningarna för tillväxt inom näringslivet i Helsingfors stöds genom att staden främjar företagsamheten, satsar på tjänster som bygger upp en innovationsdriven tillväxt och utreder möjligheterna att främja näringsverksamheten med markanvändningsmedel.

Stadens digitala grund byggs om. Funktionerna för ICT-infrastruktur och stödtjänster görs till en helhet gemensam för hela staden, inom ramen för vilken alla inom staden får tillgång till centraliserade datakommunikationstjänster, server-, maskinhalls- och kapacitetstjänster, livscykeltjänster för utrustningen och tjänster för hantering av systemapplikationerna.

I enlighet med bostadsproduktionsmålet i stadsstrategin säkerställs byggstarten på 7 000 bostäder. En stadsförnyelse inleds, och segregationsutvecklingen mellan områdena bekämpas genom hur besittnings- och finansieringsformerna för bostäder slås fast.

Beskrivning av verksamheten

Stadskansliet, som lyder under stadsstyrelsen, har till uppgift att vara allmänt planerings-, berednings- och verkställighetsorgan för stadsfullmäktige och stadsstyrelsen och att svara för utvecklingen av staden. Stadskansliet sköter stadens centralförvaltning. Vid stadskansliet finns en näringslivsavdelning, förvaltningsavdelning, personalavdelning, strategiavdelning, ekonomi- och planeringsavdelning och kommunikationsavdelning.

Näringslivsavdelningen stöder utvecklingen av näringslivet i staden och stadsbornas sysselsättning. Avdelningen svarar för stadens sysselsättningsåtgärder, samordnar migrationsfrågor och lockar internationella förmågor och företag. Näringslivsavdelningen stöder bildandet av företag och utvecklar stadens ekosystem för tillväxtföretag, högskolesamarbetet och kunskapsklustren. Avdelningen främjar stadens företagsvänlighet och utvecklingen av en gynnsamt företagsklimat.

Förvaltningsavdelningen sköter verksamhetsförutsättningarna för stadsfullmäktige, stadsstyrelsen och borgmästarkollegiet, likaså beslutsberedning, verkställande, praktiska arrangemang kring beslutsfattandet och sekreteraruppgifter. Avdelningen styr och utvecklar stadens förvaltningsförfarande, leder stadens dokumenthantering och utvecklar ärendehanteringen. Förvaltningsavdelningen styr och utvecklar stadens dataskyddsärenden. Avdelningen samordnar stadens säkerhets- och beredskapsärenden och sköter stadens juridiska intressebevakning och tillhandahåller juridisk expertis. Den sköter också expeditionstjänsterna i stadshuskvarteren.

Personalavdelningen sköter stadens personalpolitik, verksamhetssätten inom kompetensstyrning, personalplanering och främjande av tillgången på personal för hela staden, arbetshälsan, arbetarsäkerheten, arbetsgivarverksamheten och styrningen av HR-processerna. Avdelningen sköter personalutvecklingstjänsterna och förändringsstödet.

Till strategiavdelningens tjänster hör strategiska utredningar och analyser med anknytning till omvärlden, strategisk planering och uppföljning, stöd för verkställande av strategin och metoder och stöd för utveckling av tjänsterna, likaså för hela staden gemensamma digitala lösningar och tjänster och sådana som hänför sig till data och analytik.

Ekonomi- och planeringsavdelningen leder och samordnar stadens områdesbyggnadsprojekt och tryggar bättre boendeförhållanden för helsingforsarna med hjälp av bostadsprogram, styrning av besittnings- och finansieringsformen för bostäder och utvecklingsprojekt för bostadsområden och byggande. Avdelningen ansvarar för beredningen och konkurrensutsättningen av stadens gemensamma upphandlingar och centralförvaltningens separata upphandling och för utvecklingen och styrningen av stadens upphandlingsfunktioner. Ekonomi- och planeringsavdelningen styr och följer verksamheten och ekonomin i stadens dotter- och intressesammanslutningar, likaså att stadskoncernens helhetsintresse bevakas i enlighet med koncerndirektivet. Avdelningen ordnar den finansiering som krävs för stadens investeringar och utarbetar stadens budget, ramen och utfallsprognoser för budgeten med tillhörande anvisningar, bereder stadens bokslut i samverkan med affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten och svarar för utvecklingen av systemen och processerna inom ekonomiförvaltningen och ekonomiplaneringen.

Kommunikationsavdelningen stöder stadsstrategin och varumärket genom aktiv, tydlig, tillförlitlig och intressant extern och intern kommunikation, marknadsföring och delaktighetspraxis. Målet är att organisationer, företag och anställda i staden i god tid ska få veta om stadens planer, beslut, verksamhet och tjänster och att de ska delta i utvecklingen av staden. Den internationella namnkunnigheten och varumärket liksom också främjandet av riktlinjerna för varumärket är på kommunikationsavdelningens ansvar. Kommunikationsavdelningen ansvarar på stadsnivå för samordningen av innehållsproduktionen för kommunikationskanalerna, såsom hel.fi och Helmi-intra, och för utvecklingen av kanalerna Att utveckla evenemangsinriktningen i staden och hantera partnerskapsevenemang är också på kommunikationsavdelningens ansvar. Till uppgiftsområdena hör dessutom utveckling av jämställdheten mellan könen och likabehandlingen, allmän rådgivning och migrationsrådgivning samt förlikningsverksamhet.

Väsentliga förändringar under budgetåret vid varje servicehelhet och tjänst

Ett kommunförsök för ökad sysselsättning börjar vid ingången av år 2021. Försöket innebär att ansvar för sysselsättningsåtgärder överförs från staten till staden. Under försöket ansvarar Helsingfors för ordnandet av sysselsättningstjänster för alla dem som får arbetsmarknadsstöd, dem som har ett främmande språk som modersmål och dem som är under 30 år. Staden har bättre möjligheter än tidigare att påverka hur tjänster ordnas för att främja sysselsättningen inom målgrupperna. Målet med försöket är att främja sysselsättningen inom den målgrupp som staden får på sitt ansvar och att sänka den kommunandel av arbetsmarknadsstödet som staden ska betala.

Enligt en uppskattning i augusti 2020 kommer staden att få ungefär 50 000 kunder hos den nuvarande arbets- och näringsbyrån (TE-byrån) på sitt ansvar. Dessutom överförs ungefär 200 anställda vid TE-byrån under stadens arbetsledning. Coronaläget leder troligen till ett ökat antal kunder. Staden satsar under försöket i synnerhet på kundarbetet så att de sysselsättningsfrämjande tjänster som kunderna behöver anpassas effektivare än nu till varandra. Dessutom kan staden påverka upphandlingen av de sysselsättningsfrämjande tjänster som NTM-centralen köper, såsom upphandlingen av integrationsutbildning.

Det godkänns att de medel för sysselsättningstjänster som sparats in i år 2020 överförs till år 2021. Verksamhetsmodellen Navigatorn får garanterade möjligheter att bemöta de kundmängder som den ökande ungdomsarbetslösheten för med sig.

Om coronaepidemin drar ut på tiden påverkar detta väsentligt personalplaneringen, behoven att placera personalen och de arbetsgivarpolitiska lösningarna, likaså åtgärderna för att upprätthålla och stödja de anställdas arbetsförmåga. Detta bemöts med utveckling av verktyg för personalledning och -planering för stadens chefer och ledning. Staden bereder sig på att sjukfrånvaron och annan frånvaro eventuellt ökar. Stadens återhämtningsprogram går ut på att planera och utveckla åtgärder genom vilka personalen så snabbt som möjligt kan återhämta sig från undantagsarrangemangen till det nya normala.

Genomförandet och samordningen av digitaliseringsprogrammet fortsätter. Det inrättas en funktion med en digital grund, som i fortsättningen erbjuder alla inom staden centraliserade datakommunikationstjänster, server-, maskinhalls- och kapacitetstjänster, livscykeltjänster för utrustningen och tjänster för hantering av systemapplikationerna.

Övergångsbestämmelserna i lagen om informationshantering ställer nya omfattande krav på stadens informationshantering och utvecklingen av denna. De åtgärder som lagen kräver vidtas på stadsnivå. I lagstiftningen om dataskydd är revideringar att vänta. Stadens mål att vara världsbäst på att utnyttja digitalisering kräver att administrativ och juridisk sakkunskap kopplas till stadens alla digitaliseringsprojekt.

Ekonomiska mål och åtgärder i produktivitetsprogrammet bereds med tanke på nästa strategiperiod. Bostadsproduktionsmålet i stadsstrategin främjas utgående från 7 000 påbörjade bostäder. Investeringsanslagen allokeras om möjligt med större genomslagskraft och bättre tidsplanering. Att de stora investeringarna i kollektivtrafiken och synergierna i bostadsproduktionen genomförs vid rätt tid säkerställs i kommande projekt. För att den ojämlika utvecklingen mellan bostadsområden ska minska prioriteras utvecklingen av nya områden inom staden och säkerställs tillräckliga förutsättningar för bostadsproduktion och stadsutveckling. Det ses till att målen i det nya BM-programmet blir verkställda och att den regionala MBT-planeringen avancerar.

Koncernstyrningen fokuserar på ägarstrategierna i de enskilda dottersammanslutningarna, och de uppdateras när en ny stadsstrategi har fastställts. Processen för ekonomisk uppföljning revideras och effektiviseras. Till följd av de sämre ekonomiska utsikterna bereder sig staden på en betydlig ökning av lånebehovet under budget- och ekonomiplaneåren, bl.a. genom olika ramarrangemang för finansiering med specialkreditinstitut. Den förnyade upphandlingsstrategin börjar verkställas.

Förberedelser görs för strategiarbetet under den fullmäktigeperiod som börjar 2021 och för genomförande av ändringsprojekt. I prioriteringarna för strategin, intressebevakningen och projekten beaktas det att EU:s nya finansieringsperiod inleds och att coronaåterhämtningsfonden tas i bruk. Vid övergången till en ny fullmäktigeperiod granskas, planeras och genomförs de tjänster som erbjuds de förtroendevalda, inklusive arbetsredskapen, rådgivningen och handledningen för dem, anordnandet av utbildning och inskolningen av de ledande förtroendevalda. Kommunikationen med de förtroendevalda och tjänsterna för dem förenhetligas och systematiseras på stadsnivå.

I säkerhets- och beredskapsverksamheten prioriteras styrningen och samordningen på stadsnivå. I den situationsbild över urbana säkerhetsfenomen som fastslås och genomförs år 2021 följs säkerhetsfenomenen i staden och deras utveckling. De urbana säkerhetsfenomenen kommer i huvudsak från annat håll. Målet är ett intensifierat dagligt internationellt samarbete för att tackla säkerhetsfrågor och förebygga ogynnsamma fenomen.

Reformen av HR-servicesystemet går ut på att genomföra ett projekt för ibruktagande av ett lönesystem och bereda införandet av ett mer omfattande helhetssystem. Reformen av ledarskapet och arbetskulturen fortsätter på stadsnivå. Målet stöds av att chefscoachningen, chefskommunikationen och modellen för arbetshälsoledarskap läggs om. Vid reformen av arbetskulturen fortsätter det arbete som inletts i och med att etiska principer godkänts. Helheten med personalenkäter revideras, vilket stärker förnyandet i enlighet med strategin.

Som grund för den nya stadsstrategin genomförs tjänsteberedning för sammanställning av kunskapsunderlaget och identifiering av prioritetsområden. En modell för strategisk styrning (teman, mål och mätare) utvecklas som stöd för det strategiska verkställandet. Redskap för det strategiska genomförandet (program, projekt, försök) planeras tillsammans med olika organisationer inom staden. När det gäller stadsfakta och stadsforskning förtydligas expertteamens roll och samarbete med sektorerna och centralförvaltningen. Det satsas på aktuella data och på förädling av kunskap baserad på forskning.

Den andra omgången av medborgarbudgeten genomförs med särskild hänsyn till att likabehandling blir fullföljd och att underlagets användbarhet förbättras. Den internationella kommunikationen främjas och det gemensamma arbetet på stadsnivå stärks. Den flerspråkiga kommunikationen betonas, eftersom Helsingfors internationaliseras.

I stadskansliets helhet med IT-anslag i tabellen nedan ingår 5,5 miljoner euro för stöd till den samserviceenhet som inleder sin verksamhet.

1 40 01 (1 000 €)	Utgifter €	Andel av utgifterna på budget- momentet %	Förändring från året innan €	Förändring från året innan %	Viktigaste förklarande faktor
Stadskansliet totalt	- 130 250		456	0,4 %
Centraliserade sysselsättnings -åtgärder	- 31 900	25 %	- 1 109	- 3,4 %	Överföring av verksamhet till kultur- och fritidssektorn och till företags- tjänsterna
Centraliserad ICT	- 31 400	24 %	6 436	20,5 %	Verksamhets- stöd till enheten för gemensamma tjänster (1 40 02)
Stadskansliets övriga funktioner	- 66 950	51 %	- 4 871	- 6,8 %	Minskning av kostnaderna per enhet i enlighet med målen i strategin

Väsentliga förändringar i omvärlden

Coronaläget har märkbart höjt arbetslöshetsgraden i Helsingfors. I juli 2020 fanns det ca 57 500 arbetslösa arbetssökande i Helsingfors, vilket är över 60 procent fler än ett år tidigare. Risken är att arbetslösheten drar ut på tiden i synnerhet för dem som är i en svår ställning på arbetsmarknaden. Coronaläget har också ökat ungdomsarbetslösheten och gjort det svårare för dem som just avslutat sina studier att komma ut på arbetsmarknaden.

Som en följd av coronautbrottet har invandringen nästan helt och hållet stannat av, vilket har gjort det svårar att rekrytera internationella proffs för företagens behov av arbetskraft. Det företagsekosystem som stöder tillväxtföretag måste anpassa sig till det exceptionella läget.

Coronaläget har haft en speciellt negativ inverkan på turist- och evenemangsbranscherna i Helsingfors. Den osäkra globala ekonomiska situationen återspeglar sig på Finlands exportindustri, vilket kan ha omfattande effekter på näringslivet i Helsingfors.

Personaltillgången utmanas bl.a. att den allt äldre befolkningen, det otillräckliga antalet nybörjarplatser inom utbildningsprogram och matchningsproblemet i förhållande till branscherna med brist på arbetskraft. Den förändring i verksamhetssätten och arbetet som digitaliseringen för med sig och de nya kompetensbehoven syns också i förväntningarna på personalen och kunnandet.

Kraven i lagen om informationshantering träder etappvis i kraft åren 2020−2023. Till dessa hör ordnande av informationshantering, informationssäkerhet, skapande och elektronisk överföring av informationsmaterial, ärendehantering och informationshantering i samband med tjänsteproduktion. Lagen om tillhandahållande av digitala tjänster och tillgänglighetsdirektivet som den bygger på kräver ändringar i webbtjänsterna.

Coronautbrottet har omfattande hälsomässiga, sociala och ekonomiska konsekvenser. Coronan har försämrat stadens ekonomiska situation och skapat osäkerhet i de ekonomiska utsikterna. Det förutspås att stadens inkomstunderlag blir svagare, vilket påverkar stadens förmåga att finansiera investeringar med inkomster från verksamheten. Detta leder till ett tryck att finansiera investeringarna genom att öka upplåningen. I det förändrade ekonomiska läget blir det särskilt viktigt med modeller för den ekonomiska utvecklingen på lång sikt och med förberedelse av de ekonomiska målen. Kraven på kommunernas ekonomiska rapportering revideras i stora delar år 2021, vilket leder till att staden bör automatisera och lägga om sin rapportering till staten.

Byggkapaciteten har tidigare inneburit en utmaning för staden med tanke på att den vill nå sitt ambitiösa bostasproduktionsmål, men i coronaläget är det snarare efterfrågan och de osäkra investeringarna som blir en utmaning.

Risker och osäkerhetsfaktorer

Coronapandemin har omfattande ekonomiska och sociala effekter på de uppgifter som stadskansliet bär ansvaret för när det gäller att styra stadens ekonomi, främja sysselsättningen och stödja utvecklingen av näringslivet.

Arbetslöshetsperioderna ser ut att bli längre och leda till långtidsarbetslöshet. I synnerhet för unga arbetslösa kan effekterna vara långvarigare när de ska få fotfäste på arbetsmarknaden under de kommande åren. Vid sidan av de eventuella sociala effekterna av arbetslösheten riskerar också arbetsmarknadsstödets kommunandel att öka.

Det är osäkert om staden år 2021 kommer att kunna nå sitt bostadsproduktionsmål, då verksamhetsförutsättningarna för företag i många branscher och utsikterna för bostadsproduktionen enligt prognoserna kommer att försämras ytterligare.

Stadskansliets personal har i stor utsträckning övergått till distansarbete. Det virtuella arbetet kan i längden leda till utmaningar för ledarskapet, samarbetet i arbetsgemenskapen och arbetshälsan.

Genomförande av stadsstrategin

Tryggande av en hållbar tillväxt

Genom kommunförsöket för ökad sysselsättning främjas samordningen av tjänsterna för den målgrupp som staden ansvarar för i syfte att nå bättre sysselsättande effekter. I synnerhet de arbetssökande som varit arbetslösa en längre tid och som har en dålig ställning på arbetsmarknaden gynnas av de omfattande tjänsterna. Företagsamhet beaktas som ett alternativt sätt att bli sysselsatt, och tillgodoseendet av företagens behov av arbetskraft med internationella experter främjas.

Nya jobb uppstår främst i nya företag. En hållbar tillväxt av företagsverksamheten stöds med tjänster som stöder företagsverksamheten och internationaliseringen av företag och genom marknadsföring av Helsingfors som plats för företag och investeringar.

Helsingfors utvecklas som en stark uppstartsstad och plattform för innovationer, utvecklingsarbete och försök och som uppbackare för tillväxtföretagsamhet. Staden stöder utvecklingen av branschekosystemen och samarbetar med viktiga ekosystemaktörer, såsom Slush och Helsinki Think Company. Staden fortsätter med att utveckla campus Maria01 för tillväxtföretag och utvecklar tillsammans med samarbetspartner strukturer som stöder innovativ ny företagsverksamhet vid högskolecampus och andra kunskapskluster. Verksamheten som försöksplattform stöds för sin del av samarbetet med företag mot målen i programmet Kolneutralt Helsingfors 2035. Tillväxtföretagsamheten stöds genom utveckling av stadens attraktivitet ur den kunniga internationella arbetskraftens synvinkel.

Som en del av stadens program till stöd för återhämtningen från coronaläget granskas möjligheterna att i företagslotsarnas regi stödja de branscher som lidit mest av coronakrisen, såsom turist- och evenemangsverksamheten. Förutsättningarna för företag att etablera sig och växa stöds genom utredning av näringsverksamhetens krav på markanvändningen (ELMAT-arbete).

Ledarskapsarbetet förbättras och verksamhetskulturen utvecklas genom klarare och snabbare beslutsfattande och serviceprocesser. De åtgärder som dataskyddslagstiftningen kräver upptas i stadens viktigaste projekt för utveckling av digitaliseringsprogrammet. Staden fortsätter med att ge anvisningar om kraven i dataskyddslagstiftningen och en fungerande kanal inrättas för anvisningarna. Programhelheten för lagen om informationshantering avancerar på stadsnivå och enligt tidsplanen i övergångsbestämmelserna.

Staden samordnar alltjämt främjandet av välbefinnande och hälsa på stadsnivå.

Stadskansliet samordnar genomförandet av havsstrategin.

Arbetet på att förebygga segregationsutvecklingen och ojämlikheten satsar på att utveckla områdena för stadsförnyelse och att trygga förutsättningarna för tillräcklig bostadsproduktion och stadsutveckling. Ett mål är att 50 % av bostadsproduktionen ska förläggas till områden för kompletteringsbyggande. Genom styrning av besittnings- och finansieringsformen för bostäder områdesvis stärks bekämpningen av segregation. Det genomförs en bedömning med anknytning till Helsinki Energy Challenge och FN:s SDG-mål.

Ägarstrategierna uppdateras. I ägarpolitiken följs alltjämt förändringarna i omvärlden och granskas de förändringsbehov som dessa föranleder i stadskoncernens struktur.

Genom utveckling av den flerpråkiga kommunikationen främjas stadens strategiska mål som gäller nyttjande av invandrarnas kunnande på arbetsmarknaden och över lag i samhället.

Tjänsterna förnyas

I kommunförsöket för ökad sysselsättning digitaliseras tjänster och tas virtuella verktyg i allt större utsträckning i bruk för kunderna. Under kommunförsöket utvecklas ledningen genom information med hjälp av en kontinuerligt uppdaterad situationsbild över arbetslösheten och arbetskraftsbehoven. Arbetsgivarnas behov av arbetskraft kan tillgodoses smidigare än förr genom att skräddarsy kunskapsvägar för arbetssökande inom det omfattande utbudet av utbildning. Servicen vid stadskansliet, social- och hälsovårdssektorn och fostrans- och utbildningssektorn sammankopplas bättre än hittills.

Under coronaläget har det producerats virtuella rådgivnings- och evenemangstjänster som stöder företagsamheten. År 2021 fortsätter verksamheten med att erbjuda och utveckla digitala tjänster för personer intresserade av företag och företagsverksamhet. Dessutom inleds nya tjänster som stöder företagsamheten, såsom NewCo Accelerator, som stöder tillväxtföretag i början.

En förnyelse utifrån strategin understöds och metoder för framgångsorienterat ledarskap implementeras med coachnings-, kommunikations- och utbildningsåtgärder i syfte att säkerställa ett högklassigt chefsarbete. HR-tjänstens roll görs klarare med tanke på bästa möjliga mervärde för kärnverksamheten. HR-partnermodellen införs som stöd för personalledningen i sektorerna. I och med HR-servicesystemet minskar mängden administrativt arbete och resurserna kan koncentreras på ledarskapet och chefsarbetet och på produktion av bättre service.

Stadens tillgång till personal är en väsentlig osäkerhetsfaktor. Den proaktiva personalplaneringen, arbetsgivarbilden och sökandeupplevelsen stärks, likaså samarbetet med läroinrättningar och tillgången till internationell arbetskraft.

Staden utvecklar de direkta sätten att påverka invånarna särskilt genom att öka utbildningen och kommunikationen om digitala möjligheter till deltagande. Genom likvärdig delaktighet ägnas uppmärksamhet åt olika befolkningsgruppers möjligheter att delta. Omläggningen av de digitala invånartjänsterna och serviceplattformarna fortsätter i enlighet med digitaliseringsprogrammet, bl.a. genom att sättet att sköta understödsärenden förnyas. Rådgivningstjänsten på fältet täcker i enlighet med stadens servicenät hela stadens område, och har som mål att extensivt ge råd om stadens tjänster. Genom medborgarbudgeten får invånarna föreslå och rösta om hur staden ska använda 8,8 miljoner euro.

De möjligheter som digitaliseringen erbjuder utnyttjas bättre än hittills på kommunikationskanalerna, de största satsningarna är förnyelsen av hel.fi och Helmi-intra. Helmi-intra flyttas till Office 365-miljön, vilket gör det möjligt för fler anställda att komma in på intranätet. Kommunikationen på många kanaler och många språk utvecklas, likaså processerna och verktygen för dessa. Utvecklingen av den internationella kommunikationen och marknadsföringen fortsätter i syfte att bygga upp stadens attraktivitet och välbefinnandet i staden. Uppdateringen av de marknads- och varumärkesstrategiska riktlinjerna och implementeringen av dem i enlighet med riktlinjerna för varumärkesarkitekturen framskrider i samverkan på stadsnivå. Uppföljningen av varumärkets namnkunnighet och image främjas.

När det gäller data- och analytikhelheten utvecklas en för staden gemensam datasjölösning, analytiklösningar och hantering av gränssnitt (API). Dessutom utvecklas en plattform för utnyttjande av automation och robotisering (RPA). Data- och analytikförmågorna utvecklas.

Ansvarsfull hushållning

Arbetet på de ekonomiska målen för nästa strategiperiod börjar och samtidigt bereder man sig på att verkställa och följa upp produktivitetsprogrammet. De centrala programmen och strategierna verkställs: BM-programmet, upphandlingsstrategin, ägarstrategierna.

I det förändrade ekonomiska läget behövs det allt mer ekonomisk kompetens. Kunnandet i ekonomiskt ledarskap i stadsorganisationen ökas på alla ledningsnivåer, och förståelsen för en ansvarsfull hushållning ökas hos personalen.

Externa stödmekanismer (EU:s återhämtningsfond, nationella stödåtgärder) utnyttjas i syfte att minimera coronakrisens effekter på ekonomin.

Det ökande intresset för stadens ekonomi besvaras med ekonomisk kommunikation, som öppnar motiveringarna för stadens hushållning för intressentgrupper i en lättförståelig form.

Personalplan

Stadskansliets framtid och personalresurser påverkas av såväl förändringar i omvärlden som av eventuella ekonomiska svårigheter på grund av coronaläget. Förändringarna i omvärlden hänför sig bland annat till förnyandet av den digitala grunden, till överföringen av ansvaret för att ordna sysselsättningstjänster på staden och till den nya lagen om informationshantering och åtgärderna med anledning av denna.

Utgångspunkten är att stadskansliet möter både förändringarna i omvärlden och de eventuella ekonomiska svårigheterna på grund av coronaläget med de nuvarande personalresurserna genom att stadskansliet lägger om verksamhetsprocesserna och tillvägagångssätten, tar i bruk nya sätt att arbeta som digitaliseringen medger och koncentrerar sig på de funktioner som är viktigast från stadens synpunkt och på att genomföra strategin. Vid varje pensionsavgång och när det av andra orsaker uppstår en vakans prövas det från fall till fall om en ny resurs behövs och vilken den eventuella kunskapsprofilen ska vara.

Prioriteringar i stadskansliets personalledning är framgångsorienterat ledarskap, utveckling av ledarskapet och arbetskulturen samt ledning och utveckling av kompetensen. En kunnig personal är en förutsättning för att tjänsterna och verksamhetssätten ska kunna läggas om och världens bäst fungerande stad byggas upp. Med prioriteringarna ovan går det att koncentrera sig på att utveckla den kunniga personalens kompetens och att leda personalen framgångsorienterat. Exempelvis kräver en utveckling av de digitala tjänsterna så att de blir alltmer kundorienterade ett nytt slags förmåga hos den nuvarande personalen för att möjligheterna med digitaliseringen ska bli utnyttjade till fullo.

Också andra förändringar i omvärlden ökar behovet att nya slags kunskaper. Helsingfors stad har som mål att kontinuerligt göra allting lite bättre, så att livet löper smidigare för invånarna i Helsingfors och dem som besöker staden. För att stadskansliet ska lyckas med det här, bör det säkerställas att personalens kunnande hela tiden håller jämna steg med förändringarna i omvärlden.

Mål och prestationer i budgeten

Kompetensen stärks på arbetsplatserna med hjälp av lönesubventionerat arbete, arbetsprövning och lönesubventionerade läroavtal:

2019: 2 269

2020: 1 900

2021: 2 300

2022: 2 300

2023: 2 300

Målet är att 2 300 nya kunder år 2021 har inlett åtgärder på arbetsplatsen för att stärka kompetensen. Kompetensen stärks på arbetsplatserna genom följande åtgärder: 1) Helsingforstillägg till arbetslösa, 2) Ordnande av läroavtalsutbildning inom stadens verksamhetsområde, 3) Ordnande av arbetsprövning och 4) Ordnande av lönesubventionerat arbete.

Enligt stadsstrategin har Helsingfors som mål att varje barn och ungdom har en hobby. Dessutom stärker Helsingfors de äldres verksamhetsförmåga och deltagande och lyfter fram ökad rörlighet som ett pilotprojekt för att främja hälsa och välfärd. Stadskansliet medverkar aktivt i de för hela staden gemensamma målen valda av styrgruppen för främjande av välfärd och hälsa. Dessa är en del av välfärdsplanen, som stadsfullmäktige godkände 19.6.2019.

Coronarestriktionerna på våren har påverka såväl barnens och ungdomarnas som de äldres umgängeskretsar, vardagsrutiner, sociala kontakter och möjligheter till hobbyer. Den exceptionella tiden har ökat riskerna för utslagning och förekomsten av olikvärdighet. Helsingfors återhämtningsplan beaktar pandemins sociala effekter på barnens, ungdomarnas och de äldres välfärd och hälsa.

När det gäller de äldre är målet att stärka deras välbefinnande och verksamhetsförmåga genom bättre möjligheter att röra på sig och komma igång. Staden främjar målet genom information om de för hela staden gemensamma åtgärderna och om stadens seniorprogram på hel.fi-sidorna och i tidningen Helsingforsinfo. Verksamheten med digitalt stöd på distans fortsätter, och verksamhetsmodellen prövas som en del av stödet för elektronisk kommunikation.

För barnens och ungdomarnas del är målet att möjligheterna till hobbyer ska förbättras och medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas. Stadskansliet främjar målet genom att närmare kartlägga hobbytemat speciellt för barn i grundskoleåldern utifrån den befintliga informationen och eventuella tilläggsutredningar. En eventuell tilläggsutredning fördjupar kunnandet om ämnesområdet till den del det färdiga materialet (t.ex.. skolhälsoenkäten) inte erbjuder svar.

Bedömning av budgetens konsekvenser

Könskonsekvenser

Resultaten av och rekommendationerna enligt pilotprojektet med könsmedveten budgetering i Helsingfors stad ska beaktas vid verksamhetsutvecklingen och i arbetet på sektorernas budgetförslag och dispositionsplaner då könsmedveten budgetering främjas (stadsstyrelsen 13.1.2020, § 13). Vid beredningen av stadskansliets resultatbudget bedöms könskonsekvenserna av de främsta åtgärderna.

Företagskonsekvenser

Det kommunförsök för ökad sysselsättning som snart inleds kommer att öka antalet kunder inom stadens sysselsättningsverksamhet och staden får tillgång till deras uppgifter. Detta gör det möjligt att ordna stadens sysselsättningstjänster effektivare. Det går att bilda mer skräddarsydda helheter av stadens och samarbetspartnernas tjänster, vilket ökar sysselsättningsåtgärdernas genomslagskraft. Åtgärderna för företagsamhet och främjande av företagsverksamhet utvärderas i relation till stadens program som stöder återhämtningen från coronaläget. Utvecklingsverksamheten inriktas både på verksamhetsområden som har lidit av det försämrade ekonomiska läget och på branscher som antas har en stark tillväxtpotential.

Miljökonsekvenser

KNH 2035 beaktas: vid planeringen av verksamheten och ekonomin ställer de enskilda sektorerna upp mål med tanke på minskning av utsläppen. Helsingfors stads upphandlingsstrategi, som revideras under 2020, stöder genomförandet av åtgärdsprogrammet KNH 2035. Ett av huvudtemana i upphandlingsstrategins innehåll är att främja hållbar utveckling. De mål och åtgärder som blir valda till en del av detta bidrar till att främja de upphandlingsrelaterade åtgärder som beskrivs i åtgärdsprogrammet KNH 2035. Innehållet i upphandlingsstrategins mål och åtgärder preciseras under arbetet på upphandlingsstrategin hösten 2020. Helheten Kolneutralt Helsingfors förklaras ur kommunikationssynvinkel och de tillhörande åtgärderna följs upp.

Mål som granskas vid budgetuppföljningen

Bindande verksamhetsmål

Tema i stadsstrategin	Bindande verksamhetsmål	Mätare för bindande verksamhetsmål	Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering
Världens bäst fungerande stad Tjänsterna förnyas	Det nya HR-servicesystemet främjas	Projektet för ibruktagande av lönesystemet genomförs enligt projektplanen så att testningarna för godkännande av det nya systemet har slutförts före utgången av år 2021. Konkurrensutsättningen av upphandlingen av ett HR-helhetssystem har genomförts och valet av system har gjorts före utgången av år 2021.	Kundorientering och delaktighet
Världens bäst fungerande stad Tjänsterna förnyas	Den nettobudgeterade enheten digital grund inrättas och tjänsterna etableras	Stadens datakommunikationsnät omfattas i sin helhet av den centraliserade hanteringen och övervakningen (Projekt för ibruktagande pågår) När- och distansstödstjänster för slutanvändarna erbjuds centraliserat och stödbegärandena behandlas med hjälp av ett enda centraliserat system för servicehantering. Närstödstjänsterna genomförs med hjälp av lokala team För stadens bruk upphandlas en centraliserad cybersäkerhetstjänst Kundnöjdheten med de interna tjänster som den centraliserade enheten tillhandahåller mäts	Digitalisering Kundorientering och delaktighet
Tryggande av en hållbar tillväxt Ansvarsfull hushållning	Tryggande av en stabil ekonomi och hållbar tillväxt Antalet påbörjade bostäder och deras läge Satsning på arbete, utbildning och företagsamhet med hjälp av ett sysselsättningsförsök	Inledande av ett produktivitetsprogram och dimensionering av investeringarna på en finansiellt hållbar nivå under ekonomiplaneperioden 2021–2023. Lånestocken vid utgången av 2021 högst 1 871 euro/invånare (1 551 euro/invånare vid utgången av 2019) Möjligheterna att påbörja 7 000 bostäder i områdesbyggnadsprojekten säkerställs. Uppföljning månads/kvartalsvis Ett mål är att 50 % av bostadsproduktionen ska förläggas till områden för kompletteringsbyggande (inkl. områden för stadsförnyelse). Uppföljning månads/kvartalsvis Andelen personer i tjänster som främjar sysselsättningen ökar. Mätare är aktiveringsgraden och jämförelsenivå läget i december 2020.	Ekonomiskt hållbar utveckling Företagsverksamhet och näringslivet Ekonomiskt hållbar utveckling Ekonomiskt hållbar utveckling

Hela stadens gemensamma mål för välfärd och hälsa (HYTE)

Projekt gemensamma för hela staden	Åtgärder (1-3 främsta)
Samordning av välfär och hälsa, ledarskapsstruktur	Det görs en utvärdering av hur välfärdsplanen denna fullmäktigeperiod har lyckats Beredningen av en välfärdsplan för nästa fullmäktigeperiod inleds så att den kan föreläggas det nya fullmäktige i slutet av år 2021 Budgetmålen för HYTE främjas aktivt /rörlighet för äldre och hobbyer för barn
Utvidgning av promenadcentrum och förutsättningarna för en underjordisk matargata	Behoven i promenadcentrum utreds med tanke på funktionaliteten, trivsamheten och innehållet och med särskild hänsyn till handelns och servicens behov. Det säkerställs att centrum kan nås med alla färdmedel från olika håll, att det finns goda möjligheter till parkering och att servicetrafiken löper smidigt i gatunätet för att centrums attraktivitet ska utvecklas
Havsstrategin	Den maritima biennalen för offenlig konst genomförs sommaren 2021. Sjötrafiken konkurrensutsätts under år 2021 och det görs innovativa försök med mer ekologisk sjötrafik. Sökandet av en aktör för Kalvholmen fortsätter i syfte att utveckla tjänsterna på ön.