3 Helsingfors stadsstrategi 2017–2021: Världens bäst fungerande stad
Världens bäst fungerande stad
Helsingfors är för ett gott liv
Helsingfors vision är att vara världens bäst fungerande stad. Så skapar den de bästa förutsättningarna för ett urbant liv för sina invånare och besökare. Stadens strategiska mål är att hela tiden göra allting en aning bättre så att helsingforsarnas liv är trivsammare och behagligare. Helsingfors vill vara bättre varje dag.
Stadens grunduppgift är att ordna högklassiga tjänster för sina invånare och skapa förutsättningar för ett stimulerande och trevligt liv. Helsingfors är ett bra hem och som landets huvudstad ett gemensamt vardagsrum för alla finländare. Som en internationellt orienterad metropol betjänar Helsingfors också de som kommer någon annanstans ifrån.
Den fungerande staden syns som konkreta gärningar, val och saker som underlättar vardagen i människornas alldagliga liv. Den fungerande staden betyder att daghemmen finns nära, att man vågar promenera till skolan, att tjänsterna för de äldre är lätt tillgängliga och vägarbetena sköts på ett sätt som stör stadsbornas vardag så lite som möjligt.
I den fungerande staden finns många styrkor och få svagheter. Funktionaliteten grundar sig på jämställdhet, likabehandling, stark social kohesion och ett öppet handlingssätt som uppmuntrar till deltagande. Varje människa känner sig trygg i Helsingfors. Den fungerande staden bygger på förtroende. Trygghet och stadsbornas ömsesidiga förtroende och samhörighetskänsla är stadens konkurrensfördel. Staden finns till för alla. Staden byggs tillsammans.
För Helsingfors är den fungerande staden ett sätt att skapa en framåtblickande vardag. Helsingfors är tryggt och trivsamt, smidigt, enkelt och hänsynsfullt. Helsingfors är en invånar- och användarorienterad stad. Varje helsingforsare – såväl den unga, den äldre som den funktionshindrade – har en möjlighet att leva ett upplevelserikt och bra liv och få det behövliga stödet och tjänster i alla skeden i livet. Den fungerande staden är en fördel särskilt för äldre och de som behöver stöd och hjälp.
Företagens och experternas uppskattning för en välorganiserad, pålitlig och förutsägbar omvärld ökar då de globala problemen spetsas till. En välfungerande stad är också den bästa näringspolitiken.
En levande stad med fascinerande originalitet
Helsingfors är en kombination av rationell funktionalitet och originell grovhet. Helsingfors är en modern, dynamisk och levande stad. Helsingfors skapar möjligheter i världsklass för självförverkligande och ett roligt liv genom att kombinera dem till trygga, pålitliga och fungerande omständigheter.
Helsingfors är en originell stad av kontraster. Vår öppna och egenartade kultur som uppmuntrar till deltagande skapar ständigt något nytt och oväntat. De här kombinerat med stadens funktionalitet och pålitlighet, utbildning och kulturutbud i världsklass, högklassiga teknologiska kunskaper, föredömliga utnyttjande av öppna data och helhetsbetonade förstående av design skapar förutsättningar både för en stimulerande vardag och för sökande av betydelsefulla lösningar på globala utmaningar.
Helsingfors främjar tolerans och diversitet, ökar sin internationalitet och skapar förutsättningar för tillkomsten av intressanta objekt och evenemang. En levande tvåspråkighet är Helsingfors rikedom. Helsingfors påskyndar förverkligandet av genomförbara storprojekt och satsar på att locka och skapa konferenser och storevenemang inom kultur och idrott. Helsingfors satsar på främjande av turism och uppmuntrar alla till att ta fram idéer som gagnar stadens attraktivitet.
Helsingfors mål är att vara bland Europas mest fascinerande lokaliseringsplatser för nyskapande uppstartsverksamhet och det mest lockande kunskapsklustret för företag och individer som vill göra världen till en bättre plats. Helsingfors är tillräckligt stort för systematisk utveckling och testning av betydande innovationer, och tillräckligt litet för att detta ska vara möjligt också i praktiken. Helsingfors är samtidigt pålitligt och kreativt, spontant och organiserat. Delningsekonomins nya verksamhetsmodeller som stadsborna och företagen skapat gör staden gemenskapligt och ekonomiskt mångformigare.
Målet för näringspolitiken är att arbetstillfällena inom den privata sektorn på lång sikt ökar minst lika snabbt som invånarantalet. Arbetet för att utveckla Maria 01 till norra Europas största campus för tillväxtföretag fortsätter och Mejlanscampus ställning som en internationellt betydande innovations- och affärsverksamhetsmiljö i hälsobranschen stärks. Hela staden utvecklas som en plattform för experiment och nyskapande näringsverksamhet.
En kontrollerad rytmväxling för en snabbare och smidigare verksamhetskultur
Helsingfors är stabilt och ansvarsfullt, tryggt och pålitligt, men samtidigt dynamiskt och kraftigt tidsenligt. Stadens kontinuerliga utveckling och smidiga förnyelse av de egna verksamhetsmodellerna är den starkaste garantin för att uppfylla stadens servicelöften, upprätthålla ett aktivt stadsliv och stärka stadens internationella attraktivitet.
Staden uppfattar att den i all verksamhet till sin grundkaraktär fungerar i ett serviceuppdrag. Helsingfors har ett jordnära, pragmatiskt perspektiv. Nöjda invånare och kunder ökar också arbetstillfredsställelsen bland stadens anställda och är samtidigt det bästa sättet att kanalisera alla helsingforsares entusiasm och kreativitet till en gemensam fördel. Invånar- och brukarnöjdheten är en av de viktigaste mätarna för stadens resultat.
Helsingfors strävar att bättre gestalta de globala omvälvningarna. Helsingfors förbättrar sina anställdas förståelse för artificiell intelligens och andra teknologier som förändrar världen, och för de möjligheter som den här utvecklingen öppnar för staden, genom att starta en skräddarsydd utbildning om artificiell intelligens och teknologi för sina ledande tjänsteinnehavare och för anställda med centrala planeringsuppgifter. Helsingfors har som mål att vara världens bästa stad på att utnyttja digitaliseringen.
Helsingfors snabbar upp sin egen förmåga att fatta beslut, förutse och reagera och strävar efter en kontrollerad rytmväxling i sin egen verksamhet. Modellerna för beslutsfattandet och serviceprocesserna effektiviseras och byråkratin lättas upp.
Helsingfors är i första hand en plats och en gemenskap, inte en tjänsteapparat. Staden är summan av sina särpräglade stadsdelar, en urbant gemenskaplig helhet som formas av dess invånare, företagare och besökare.
Helsingfors uppfattar sin roll allt mer som skapare av förutsättningar och möjliggörare. Helsingfors skapar aktivt partnerskap med medborgarorganisationer och med alla som är intresserade av att utveckla Helsingfors och göra staden levande. Helsingfors är en tjänsteorganisation, men också en plattform och ett ekosystem för världens mest avancerade offentliga sektor. Helsingfors utvecklar digitala lösningar som gör det lätt att följa och delta i ärenden som intresserar och gäller en själv, oberoende om de har tagits fram av staden eller av andra. Helsingfors verksamhetsmodell grundar sig på så omfattande öppenhet och transparens som möjligt. Helsingfors är världens ledande stad i öppnande av offentlig information och i dess utnyttjande.
Det viktigaste innehållet i och de viktigaste skaparna av stadens rykte är helsingforsarna själva. Staden är aldrig färdig, men den byggs varje dag tillsammans. En sund lokalstolthet med respekt för medinvånarna är en del av stadens identitet.
Helsingfors stärker sin ställning som en internationell föregångare inom delaktighet och öppenhet. Varje helsingforsare har rätt att uppleva sig själv som helsingforsare och göra verkningsfulla gärningar för sin gemenskap. I Helsingfors är det enkelt att fungera till förmån för andra. Målet är att invånarna och företagen litar på stadens verksamhet, att deras verkliga inflytande på verksamheten förstärks och att modern delaktighetspraxis förbättrar förståelsen mellan olika befolkningsgrupper, likabehandlingen och tjänsternas kvalitet. Jämställdheten mellan könen är en genomgående princip i all stadens verksamhet. För att främja den inleds ett forskningsbaserat projekt inom vilket man genomför en könskonsekvensanalys för ett antal utvalda tjänster.
Staden bidrar till att skapa dialog och aktiverar deltagandet bland dem som har det sämre ställt. Kunden är alltid delaktig i sin egen tjänst.
Formgivning är en internationellt betydande profileringsfaktor för Helsingfors. Helsingfors stärker sin internationella profil som en storstad då det gäller formgivning. Genom att kombinera design, digitalisering och dialog byggs den goda stadens användarupplevelse för helsingforsarna.
Staden säkerställer målen för den färska organisationsreformen, särskilt förverkligandet av invånarorienteringen, delaktigheten och kostnadseffektiviteten samt förbättrandet av stadshelhetens styrbarhet. En prioritet för fullmäktigeperioden är att säkerställa nyttorna av sektorändringen och att reformera stadens ledarskapssätt. Förverkligandet av staden ledarskap och personalpolitik sker på ett etiskt, ansvarsfullt och hållbart sätt.
Helsingfors är en bra arbetsplats, där målet är utmärkt människoledarskap. Staden satsar under fullmäktigeperioden på att förbättra ledarskapsarbetet och utveckla kommunikationen.
I stadskoncernens ägarpolitik är utgångspunkten att stadens ägarskap och bestämmande inflytande stöder och betjänar ordnandet av tjänster, stadens ekonomi eller stadens samhälleliga mål i övrigt. Öppenheten och delaktigheten utvecklas i hela stadskoncernen. Med hjälp av ägarskap och bestämmande inflytande ska staden uppnå ekonomiska och/eller verksamhetsmässiga fördelar på lång sikt. Då omvärlden ändras och alternativen inom serviceproduktionen ökar granskas strukturerna för stadens egen organisation och stadskoncernen öppet för att säkra att stadens helhet av funktioner och tjänster har organiserats ändamålsenligt.
Tryggande av hållbar tillväxt stadens mest centrala uppgift
Helsingfors befolkning har ökat i genomsnitt med över en procent per år, i över tio års tid. Samma takt verkar fortsätta också i framtiden. Att Helsingfors växer tyder på att staden är attraktiv och att människor vill bor här. Tillväxten är en positiv sak för Helsingfors, men också en utmaning som kräver resurser. Att stävja differentieringen mellan olika befolkningsgrupper och områden ligger högt på stadens agenda. Att upprätthålla den sociala kohesionen är också i fortsättningen ett levnadsvillkor för en bra och konkurrenskraftig stad. Att säkra en helhetsbetonad ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet hör till de viktigaste målen för den växande staden. Helheten följs upp och rapporteras med hjälp av mätare och med koppling till planeringsrytmen för stadens verksamhet och ekonomi.
Differentieringen kan minskas särskilt genom högklassig undervisning och småbarnspedagogik. Helsingfors strävar därför att öka deltagandet inom småbarnspedagogiken. Finansieringen för den bevisligen resultatrika positiva särbehandlingen ökas måttligt och riktas dessutom till den yrkesinriktade utbildningen och gymnasieutbildningen. Varje skola i Helsingfors ska vara så bra att föräldrarna gärna väljer närskolan.
Tillväxten förpliktar staden. Vi behöver tillräckligt många arbetstillfällen, bostäder, daghem, skolor, bibliotek, motionsplatser och hälsovårdstjänster. Trafiken måste fungera. Vi måste ta hand om dem som hamnat snett i livet. I staden ryms en brokig mångfald av människoöden.
Det växande Helsingfors behöver åtgärder för att bygga likvärdiga möjligheter, vilket innebär framför allt investeringar i utbildningen. I Helsingfors finns också många människor vars liv präglas av kortvariga eller långvariga svåra problem: vår socialpolitik är human, långsiktig och fungerar i ett så tidigt skede som möjligt. Staden främjar tanken om att så många som möjligt kan komma in i arbetslivet och ordna sina och sin familjs ärenden på egna villkor. Utnyttjandet av invandrarnas kunskaper på arbetsmarknaden och även bredare i samhället är en förutsättning för en lyckad integration.
Differentieringen av verkligheten hos städernas invånare är en av de största utmaningarna för städerna i världen. Stadsdelarnas differentiering i fråga om inkomstnivå och välmående tas på allvar i Helsingfors. Helsingfors har enligt internationella jämförelser lyckats stävja differentieringen bättre än många av våra referensstäder. Helsingfors vill också i fortsättningen vara ett europeiskt toppexempel på förebyggande av segregation och möjliggöra stadsdelarnas jämlikhet och välfärd.
En fungerande bostadsmarknad spelar en viktig roll i mötandet av utmaningen som den växande staden ställer. Målet är att årligen bygga 6 000 bostäder i början av fullmäktigeperioden (2017–2018) och 7 000 bostäder under den senare halvan av fullmäktigeperioden (2019–2021). Helsingfors satsar i enlighet med BM-programmet på rimligt prissatt hyresbostadsproduktion och utreder aktivt åtgärder för att hålla tillbaka ökningen av priset på boende.
Helsingfors värnar om bostadsproduktionens förutsättningar genom att årligen planlägga 600 000–700 000 kvadratmeter bostadsvåningsyta och överlåta ett tillräckligt antal tomter. Staden stävjar kostnaderna för byggandet och förtätar stadsstrukturen, utan att äventyra sin konkurrenskraft och tillgänglighet, genom att stegvis övergå till ett lokalt och marknadsbaserat parkeringssystem med början i nya bostadsområden.
I Helsingfors planeras trafikinvesteringarna och markanvändningen alltid tillsammans. Med trafikinvesteringar tryggas hela trafiksystemets funktionalitet. Färdsättsandelen för hållbara trafikformer ökas. Samtidigt sköts utvecklingen av alla trafikformer och säkerställs den konkurrenskraft inom trafiken som näringslivet kräver. Planeringen av förverkligandet av generalplanen inleds med Vichtisvägens boulevard som första mål. Planeringen av snabbspårvägen i området avancerar till beslutsfattandet under fullmäktigeperioden. Planeringen av Tusbyledens boulevard förs vidare. Förutsättningarna för att bygga en snabbspårväg i Malm utreds. Förverkligandet av spårvägsnätet i centrum och spårvägsplanen för Fiskehamnen avancerar. Utöver de nya områdeshelheterna som byggs i Helsingfors effektiviseras också kompletteringsbyggandet.
Vi tar hand om varje ungdom och förebygger utslagning
Den onda utslagningscirkeln bland unga, särskilt då det gäller utbildning och arbete, är ett av de allvarligaste problemen i vårt samhälle och en oroväckande följd av polariseringsutvecklingen som märks särskilt i metropolområden. Att lindra problemet är viktigt både ur ett mänskligt och ett ekonomiskt perspektiv och dessutom för att främja stadens trygghet, trivsel och näringspolitiska intressen.
Helsingfors inleder ett omfattande och helhetsbetonat projekt tillsammans med sina partner för att finna lösningar på utslagningsutmaningen bland unga. Under projektet utreds framför allt generationsöverskridande utslagning och utgående från det tas i bruk metoder för att bryta utslagningen. De som har svårt att finna sysselsättning och de med nedsatt arbetsförmåga får hjälp med att finna sysselsättning. Särskild uppmärksamhet fästs vid situationen för unga med främmande språk som modersmål, vars proportionella andel bland unga som står utanför utbildningen och arbetet är betydligt större än i övriga grupper. Verksamhetsmodellen Navigatorn fortsätter.
I Helsingfors stärks servicekedjan för barn och unga på basnivån, såsom närrådgivningen, daghemmet, familjerådgivningen, skolhälsovården, skolan, ungdomsarbetet, hälsovårdstjänsterna och barnskyddet. En hög kvalitet på rådgivningsbyråer, daghem och skolor samt fritidsmöjligheter överallt i staden är en förutsättning för ett likvärdigt gott liv. Helsingfors utnyttjar vid behov positiv särbehandling. Undervisningen av personer med speciella behov beaktas med ändamålsenliga lokaler för en sjukhusskola.
Helsingfors har som mål att varje barn och ungdom har en hobby, att de unga litar på Helsingfors som boplats i framtiden och att de kan påverka dess verksamhet.
I Helsingfors är minskandet av olikvärdigheten ett mål som omfattar mer än barn och unga. Målet är att tidigare nå ut till de stadsbor som behöver hjälp och stöd – särskilt till dem som behöver mycket stöd eller vård. Socioekonomiska och lokala hälso- och välfärdsskillnader reduceras med hjälp av metoder som grundar sig på kunskaper och effektivitet. Även bland människor i arbetsför ålder och äldre identifierar staden sådana grupper som är centrala för förebyggande av utslagning och för dem skräddarsys individuella och bättre servicehelheter. Satsningar görs på uppsökande arbete och förebyggande av ensamhet. Välfärdsskillnaderna och differentieringsutvecklingen och stadens åtgärder som riktas till dem förverkligas och följs upp som en helhet på stadsnivån.
För att skapa likvärdiga möjligheter säkerställs att stadens lokaler är enkla och trygga att använda för utbildnings-, medborgar- och kulturverksamhet. Tillfällig användning av allmänna områden och tomma lokaler för kultur- och medborgarverksamhet underlättas och staden strävar också att främja användningen av sådana underutnyttjande lokaler som staden inte äger. Centrumbiblioteket Ode och Busholmens idrottslokal Bunkern byggs på ett sätt som inte äventyrar närservicen.
Helsingfors främjar den mentala hälsan, aktörskapet och alkohol- och drogfriheten hos sina invånare och stärker funktionsförmågan och deltagandet bland de äldre enligt Stadens seniorprogram. Helsingfors fungerar aktivt för att förebygga bostadslöshet.
Helsingforsarna arbetar med uppgifter som motsvarar deras kunskaper, utbildning och förmåga. Stadens tjänster som främjar sysselsättningen riktas särskilt till de grupper i vilka deltagandet på arbetsmarknaden är det minsta. Staden satsar framför allt på främjandet av utbildningen, sysselsättningen och delaktigheten för invandrare i andra generationen. Att känna igen och erkänna examina som avlagts i ursprungslandet är flexibelt och invandrarnas kunskaper utnyttjas så väl som möjligt på arbetsmarknaden. Företagsamhet stöds som ett alternativ för att finna sysselsättning.
Ett internationellt, levande och fascinerande evenemangens Helsingfors
Helsingfors är levande och multikulturellt, en stark främjare av liberal demokrati och tolerans. Det växande Helsingfors präglas av en kultur som tolererar pluralism, vilket möjliggör möten mellan olika befolkningsgrupper. Staden blomstrar och utvecklas i en atmosfär som präglas av inlärning av nytt, öppenhet, lyssnande och beaktande av andra, och där andra ges utrymme och inkluderas.
I Helsingfors finns många möjligheter för ett jämlikt mötande av människor från olika bakgrunder och i olika livssituationer och för gemensamma aktiviteter med dem. Lättillgänglig kultur av toppkvalitet och sportevenemang för samman människor och ökar den ömsesidiga förståelsen. Jämlik behandling som respekterar den andra är en förutsättning för att stadens tillväxt och förändring ska visa sig som en positiv sak för alla.
Internationalitet är ett värde i sig för staden, men också ett viktigt mål för näringspolitiken. Då Helsingfors växer uppstår också möjligheter till nya arbetstillfällen. En trivsam stad vars invånare är högt utbildade lockar utländska företag, investeringar och turister. Förstärkandet av Helsingfors attraktivitet förutsätter att staden internationaliseras på ett målmedvetet sätt. Avsikten är att öka arbetskraftsinvandringen och dess andel av den totala invandringen.
Högklassig utbildning är en viktig orsak för internationella experter att välja Helsingfors som boplats. Antalet platser inom den engelskspråkiga utbildningen och småbarnspedagogiken fördubblas. Helsingforsarnas språkkunskaper görs mångsidigare genom en ökning av språkbad och språkberikad utbildning och fostran. Undervisningen i det första främmande språket eller det andra inhemska språket inleds i staden redan från och med första årskursen. Undervisningen i kinesiska utvidgas. I samverkan med Nordiska nätverk skapas det gemensamma konceptet "Nordiska skolan" i Helsingfors.
Helsingfors är en mångsidig och internationellt attraktiv kultur-, idrotts- och evenemangsstad. Målet är att få nya originella besöksobjekt till staden. Området kring Banan och Tölöviken görs till ett högklassigt och internationellt känt centrum för kultur och fritid. Utvecklandet av Södervik till ett internationellt framstående, permanent evenemangsområde utreds. Museinätverket utvecklas och stärks fortsättningsvis. Helsingfors lättar på sina tillstånds- och arrangemangsförfaranden så att det är enkelt att ordna olika slags evenemang i staden.
Ett attraktivt centrum är Helsingfors visitkort och livsvillkor. Helsingfors centrum är en livskraftig, attraktiv plats som samlar kommersiella tjänster, evenemang, trivsel och medborgarverksamhet. Livskraften i centrum utvecklas i samverkan med näringslivets aktörer i området.
Staden utreder förutsättningarna för en betydande utvidgning av promenadcentrum, som främjar trivseln och funktionaliteten i stadskärnan, samt en underjordisk matargata, som minskar genomfartstrafiken i centrum och den tunga trafiken till och från hamnarna i gaturummet. Om matargatan byggs finansieras den till en stor del med vägavgifter. Strandzonen från Olympiaterminalen till Salutorget utvecklas med målet att åstadkomma en funktionell helhet som stöder livskraften i centrum.
Tjänsterna förnyas
Helsingfors utvecklar samordnade, effektiva tjänster med mänskligt ansikte tillsammans med stadsborna. Staden satsar på tillgängliga elektroniska tjänster och utnyttjande av digitalisering, artificiell intelligens och robotisering. De elektroniska tjänsterna ges prioritet och de kan användas oberoende av veckodag eller klockslag. Förnyandet av tjänsterna fortsätter och dessutom ses det till att nåbarheten, de branschövergripande kunskaperna och samserviceprincipen stärks och att olika slags arbetsformer nära invånaren utvecklas. Staden erbjuder tjänster och kommunicerar om dem på båda nationalspråken.
I Helsingfors tas e-tjänster i bruk i så stor omfattning som möjligt och elektronisk respons samlas in systematiskt. Satsningar görs på personalens välmående och delaktighet i förnyandet av tjänster.
Helsingfors är världens mest verkningsfulla läroplats
I Helsingfors utnyttjas hela staden som ett rum för inlärning i alla åldrar. Den digitala teknologin berikar inlärningen och möjliggör inlärning som är oberoende av tid och plats. Partnernätverken mellan olika aktörer på högskolor, företag, tredje sektorn och staden gör studierna mångsidigare och mera omfattande. För att alla lärande individer i Helsingfors ska ha likvärdiga möjligheter att bekanta sig med sin hemstad, utreds möjligheten att befria skolklasser från kollektivtrafikavgifter. Helsingfors säkrar att alla kommuninvånare har en möjlighet att skaffa och stärka de kunskaper som informationssamhället förutsätter.
I Helsingfors byggs en verksamhetsmodell för en smartskola för innovation och förverkligande av framtidens pedagogiska lösningar. Dataanalys möjliggör individuella framsteg i inlärningen. De digitala tjänsterna förbättrar uppsökandet av fostran och utbildning och övergången mellan utbildningens etappmål.
I Helsingfors görs satsningar på fysiska inlärningsmiljöer som främjar inlärningen av kunskaper som behövs i arbetslivet och informationssamhället. I anslutning till yrkeshögskolan Metropolia i Kvarnbäcken bildas ett internationellt intressant campus i byggbranschen, där det utbildas proffs på yrkeshögskolenivån och på andra stadiet. Byggandet av Backasbrinkens Urhea-campus som kombinerar studier, idrott och boende främjas.
Fostran och utbildning ökar stadens konkurrenskraft och skapar livskraft och bildning. Yrkesutbildning som grundar sig på framförhållning skapar goda förutsättningar för arbetslösa och invandrare att finna sysselsättning. För att höja invandrarnas kunskapsnivå utarbetas en utvecklingsplan för fostran och utbildning för invandrare, som sträcker sig från småbarnspedagogik till vuxenutbildning. Verksamhetsmodellen för kompetenscentrum utvecklas och ett mål är att också få statlig finansiering för projektet. För dem som beviljats asyl skapas en snabb stig till undervisning i ett inhemskt språk. Staden ser till att det finns tillräcklig undervisning för barn i finska eller svenska som andra språk.
Helsingfors görs till en innovativ experimentstad för livslångt lärande. Samverkan med ledande inhemska och internationella universitet, kulturinstitutioner, utvecklare och företag främjar byggandet av ett nytt experimentekosystem.
Helsingfors är en utmärkt stad för studier och vetenskap. Högskolestuderande är en viktig del av Helsingfors framtida attraktivitet och vitalitet. Staden utför ett tätt samarbete med universiteten, högskolorna och studentnätverket i huvudstadsregionen för att främja förutsättningarna för undervisning och forskning på internationell nivå och stadens strategiska mål.
Helsingforsarna har likvärdiga utbildningsmöjligheter. Småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen på finska och svenska är attraktiv närservice. I Helsingfors bevaras den subjektiva rätten till dagvård och personaldimensioneringen inom småbarnspedagogiken hålls på den nuvarande nivån. Avgiftsfriheten inom småbarnspedagogiken främjas så att den gäller dem som fyllt fem år i minst fyra timmar per dag. Under fullmäktigeperioden bereds beslut om utvidgande av avgiftsfriheten också till yngre åldersgrupper. I småbarnspedagogiken satsas på kvalitet, en trygg vardag och att de anställda stannar kvar. I Helsingfors skolor inleds ett ambitiöst antimobbningsprogram.
I Helsingfors förverkligas utbildningsgarantin: efter den grundläggande utbildningen får alla en studieplats inom gymnasie- eller yrkesutbildningen. Helsingfors mål är att fullföljandegraden inom utbildningen på andra stadiet förbättras avsevärt. I staden ses det till att utbildningen bättre når unga vuxna utan examen på andra stadiet. Det fria bildningsarbetet ordnar kundorienterad verksamhet utifrån de växlande bildningsbehoven. Varje helsingforsare har en möjlighet att uppnå sin potential inom inlärningen. Pedagogiken och inlärningens stöd utjämnar skillnader i inlärningen genom att beakta behoven hos de som behöver stöd och de som avancerar väl.
I Helsingfors har barn och unga trygga och sunda inlärningsmiljöer. Helsingfors för ett aktivt samarbete med staten, andra större städer, högskolor och forskare och byggbranschen för att hitta fungerande lösningar för att lösa problem med inomhusluften i offentliga lokaler och särskilt skolor. Staden tar fram en fastighetsstrategi med riktlinjer för planering, byggherreverksamhet, byggande, underhåll och ägande av stadens fastigheter. I strategin ingår en plan för ombyggnad eller ersättande av skol-, daghems- och lekparksbyggnader som lider av problem med inomhusluften. Syftet är att förbättra kvaliteten på fastighetsbeståndet, att förbättra hanteringen av kvalitetsrisker bl.a. med livscykelmodellen och att minska problemen med inomhusluften, men också att främja lokaleffektiviteten och att bättre utnyttja värdebyggnader som blivit tomma.
En hälsosam stad i rörelse för alla
Orörlighet är en av de mest betydande faktorerna som bryter ner välfärden. Endast en fjärdedel av befolkningen rör sig tillräckligt med tanke på sin hälsa. Helsingfors skapar samarbetsstrukturer för främjande av hälsa och välfärd i staden och framhäver ökandet av rörligheten till ett pilotprojekt inom hälsa och välfärd.
Rörligheten främjas allt mångsidigare med hjälp av tjänster som staden producerar. Stadsmiljön och idrotts- och kulturutbudet utvecklas så att det uppmuntrar till motion och vardagsaktivitet jämlikt i olika stadsdelar. Rörelse görs allt mera till en fast del av vardagen för barn och unga inom småbarnspedagogiken och i skolorna. Staden planeras och byggs på ett sätt som beaktar olika slags användare. Skillnader mellan befolkningsgrupper identifieras och tjänster riktas till personer som behöver särskilt stöd och till målgrupper med hög risk. Helsingfors lockar aktivt de äldre att röra på sig, både till motion och till kultur. Stadens marknadskommunikationskampanj utnyttjas som stöd för att få kommuninvånarna att röra på sig.
För att främja hälsan i Helsingfors ökas stadsbornas funktionsförmåga och möjligheter till trygg själv- och egenvård och hemmaboende. I Helsingfors stärks hemvården och välbefinnandet hos dess kunder och anställda och finns en strävan att förebygga akuta situationer. Särskild uppmärksamhet fästs vid möjligheterna för personer med funktionsnedsättning, såsom äldre personer, att leva ett upplevelserikt liv. Tjänsterna för äldre utvecklas som en helhet från tidigt stöd till livets slutskede. Tillgången till dygnetruntvård tryggas då det inte längre är möjligt att trygga vården hemma. Tjänsternas tillgänglighet och kvalitet utvärderas regelbundet.
Helsingfors bygger social- och hälsovårdstjänster som helsingforsarna vill välja. Oberoende av hur vårdreformen avancerar utvecklar Helsingfors tjänsterna och tillgången till dem. Samserviceprincipen stärks och tillgången till vård främjas för hjälp i rätt tid. Öppettiderna utvidgas och arbetsformerna förnyas så att tjänsternas resultat och kundupplevelsen förbättras. Hälsostationernas avgiftsfrihet bevaras. Särskild uppmärksamhet fästs vid behoven hos och tjänsterna för de allra mest sårbara människogrupperna.
Helsingfors deltar aktivt i beredningen av landskaps- och vårdreformen och säkrar att den stora stadens angelägenheter beaktas i reformen. Helsingfors tryggar tjänsternas kontinuitet då organiseringsansvaret flyttas till landskapen och samordnar stadens och HNS:s specialsjukvårdstjänster. I staden identifieras de nya tjänsternas förbindelseytor och säkras att tjänsterna fungerar enhetligt för helsingforsarna mellan stadens sektorer, landskapen och övriga aktörer. I vårdreformen värnar Helsingfors om verksamhetsförutsättningarna för de för stadsborna viktiga social- och hälsovårdstjänsterna med låg tröskel.
Levande, särpräglade och trygga stadsdelar
Helsingfors är en stad där alla stadsdelar är levande, trivsamma och särpräglade och där invånarna känner sig hemma. I Helsingfors byggs mångsidiga och livskraftiga stadsdelar genom att öka invånarnas inflytande i ärenden som gäller deras livsmiljö. Staden investerar både i infrastruktur och i människor på olika håll i staden. Helsingfors stöder invånarnas och sammanslutningarnas lokala initiativrikedom och samverkan. Invånarnas påverkansmöjligheter värnas om och den demokratiska styrningen säkras i stadens hyresbostäder. Kompletteringsbyggandet hjälper att utveckla både offentliga och privata tjänster.
En tät och funktionellt blandad stadsstruktur skapar grunden för ett urbant liv. I alla stadsdelar i Helsingfors finns förutsättningar för en bra vardag, fungerande trafik, mångsidig närservice och näringsgrenar. Lönsamheten för stora områdesbyggnadsprojekt, Jokerbanan och andra spårförbindelser säkerställs genom en tillräcklig effektivitet i markanvändningen. Bostadsutbudet är mångsidigt och alla besittningsformer, från Helsingfors stads hyresbostäder till fritt finansierade ägarbostäder, byggs både i nya bostadsområden och i områden med kompletteringsbyggande. Målet är att differentieringen mellan de olika områdena i Helsingfors minskar och välfärdsskillnaderna mellan stadsdelarna reduceras.
Helsingfors är en trivsam stad där det intressanta stadsrummet skapar förutsättningar för möten och välfärd. Arkitekturen är intressant, varierande och högklassig och byggandets kvalitet skapar en stark identitet och profil för staden.
Helsingfors ska vara Finlands bästa stad för företag. Den urbana miljön erbjuder ett gott växtunderlag för företagens innovationsverksamhet och en attraktiv boendemiljö för arbetskraften. Helsingfors skapar tillväxtmöjligheter genom att i tillräcklig utsträckning och smidigt planlägga behövliga arbetsplatsområden. Helsingfors stöder företagsekosystem och ‑kluster genom att erbjuda mångsidiga lokaliseringsalternativ i lättillgängliga områden. Helsingfors bedömer hur staden i sin egen upphandlingsverksamhet kan främja innovativ företagsamhet på ett bättre sätt. Industrigatans axel utvecklas som ett betydande arbetsplatsområde och ett utvidgningsområde för centrum.
I staden utvecklas förutsättningarna för näringslivets logistik aktivt. Trafiksystemets utveckling mot lägre utsläpp avancerar och de hälsovådliga utsläppen minskar betydligt.
Helsingfors är en föregångare i fråga om ett helhetsbetonat, fungerande smart trafiksystem. Trafiksektorn är tack vare den teknologiska utvecklingen och den starkare delningsekonomin samt målen för minskningen av utsläpp en sektor som präglas av snabb förändring. Helsingfors deltar starkt i den här utvecklingen tillsammans med näringslivet, staten och de övriga kommunerna i HRT-området. Staden främjar övergången till ett trafiksystem som styrs enligt efterfrågan. Staden fungerar som en testplattform för kommersialiseringen av de nya smarttrafiktjänster (bl.a. Mobility as a Service) som trafikbalken möjliggör och för främjandet av framtidens teknologier.
Helsingfors värnar om sin värdefulla natur och agerar för att öka diversiteten i stadsnaturen. Den ekologiska kvaliteten, tillgängligheten och hälsokonsekvenserna i fråga om grön- och blåområden tryggas. Naturskyddsprogrammet förverkligas och skogsnätverket stärks. Läget för Helsingfors vattendrag, både småvatten och kustvatten, förbättras och uppmärksamhet fästs vid vandringsfiskbeståndens återhämtning. I skogar och skogsområden är en systematisk ökning av diversiteten det viktigaste målet för vården. För att främja effektiv hantering av dagvatten ökas grönytan i stadsstrukturen. Diversiteten i stadens parker ökas. Ett beslut om projektet Nationalstadsparken fattas under den pågående fullmäktigeperioden efter att den pågående utredningen färdigställts.
Helsingfors havsnära läge är en del av staden grundkaraktär och ‑väsen. Havsnärheten har inte utnyttjats i tillräcklig grad som en attraktivitetsfaktor för staden. Öppnandet av den närliggande skärgården för allmänheten fortsätter. För att främja helsingforsarnas rekreationsmöjligheter, utveckla turisttjänsterna och stärka stadens allmänna attraktivitet utarbetas en strategi för den havsnära staden. I den söks metoder bl.a. för att förbättra tillgängligheten till stadens havsnära mål, utveckla tjänsterna i skärgården och främja evenemang vid havet. Helsingfors skärgård görs till ett allt mer lockande turist- och rekreationsmål. I Helsingfors skapas en internationell biennal för offentlig konst som utnyttjar skärgården.
Modernt klimatansvar
Helsingfors betonar ekologiska värden i sin verksamhet och har som mål att bli medlem i klimatnätverket C40, som består av världens ledande städer. Helsingfors framträder som en internationellt nätverkad föregångare inom lokalt förverkligande av globalt ansvar.
Helsingfors tar sitt ansvar i bekämpningen av klimatförändringen på allvar och bekämpar klimatförändringen på ett ambitiöst sätt. Helsingfors ställer som mål att minska utsläppen med 60 procent före utgången av år 2030 och tidigarelägga kolneutralitetsmålet från år 2050 till år 2035. Helsingfors förbereder sig för ett eventuellt beslut om förbud att använda kol i energiproduktionen. Här behöver Helsingfors statens konsekventa stöd för att utveckla en ersättande del i energisystemet. Målet att vara kolneutralt definieras på ett sätt som motsvarar allmän praxis i Finland.
Byggnadernas energieffektivitet förbättras både i nybyggandet och i renoveringen av det gamla byggnadsbeståndet. Helsingfors energieffektivitetsnormer är ambitiösare än den nationella miniminivån. Målet är att förnybar energi och energieffektivitet kombineras i Helsingfors på ett optimalt sätt, såväl i separata byggnader som lokalt. Trafikens utsläppsminskningar förverkligas i hela trafiksystemet i Helsingfors, både genom att öka gång- och cykeltrafikens popularitet och genom att höja andelen elbilar, elbussar och spårvägstrafik. I Helsingfors skapas förutsättningar för en kraftig ökning i antalet elbilar genom att möjliggöra byggandet av offentlig laddningsinfrastruktur för elbilar på marknadsvillkor. Förnybar energi ökas i såväl liten som större skala.
Utsläppsminskningar och projekt som gäller cirkulär ekonomi förverkligas i Helsingfors i samverkan med företagsvärlden och stadsborna. Helsingfors vill fungera allt aktivare som en plattform för intressanta och framgångsrika innovationer som också skapar nya exportmöjligheter.
Ett schemalagt åtgärdsprogram om genomförandet av utsläppsminskningarna tas fram före februari 2018. Rapporten av stadens klimatarbetsgrupp och Helens godkända utvecklingsprogram fungerar som grund för arbetet.
Ansvarsfull ekonomi som grund för den välmående staden
Stadens ekonomi sköts ansvarsfullt, hållbart och produktivt, så att kommuninvånarnas tjänster kan tryggas på lång sikt och staden är en konkurrenskraftig lokaliseringsplats för företag.
Den planerade landskapsreformen orsakar exceptionell osäkerhet i stadens ekonomi under de kommande åren. Efter skatteinkomsterna och utgifterna som överförs från Helsingfors till landskapen minskar stadens skattefinansiering avsevärt i förhållande till den växande stadens investeringsbehov. Cirka två tredjedelar av stadens kommunala beskattningsutfall försvinner. Staden ansvarar dock fortsättningsvis för det nuvarande lånebeståndet, vilket betyder att den proportionella skuldsättningen ökar väsentligt. Den statliga finansieringens proportionella betydelse för stadens interna finansiering är större än den är nu, vilket i sig ökar den finansiella osäkerheten.
Den växande stadens investeringsförmåga ska tryggas under alla omständigheter. De nya utmaningarna möts genom att totalinvesteringarna dimensioneras till en nivå som kan finansieras under strategiperioden med intern finansiering så att lånebeståndet per invånare inte ökar. I början av fullmäktigeperioden utförs en markpolitisk granskning där utgångspunkten för markförsäljningen ligger i de näringspolitiska målen och stadens övriga strategiska mål.
I Helsingfors ligger finansieringens utgångspunkt i stabiliteten och förutsägbarheten av kommuninvånarens beskattning. En stark sysselsättning utgör grunden för en stabil stadsekonomi. Målet för utvecklingen av skatteinkomsterna är att sysselsättningsgraden stärks, vilket syns i helsingforsarnas beskattningsbara förvärvsinkomster/invånare som ökar snabbare än i de andra kommunerna i Helsingforsregionen. Målet är att Helsingfors kommunspecifika utdelning av samfundsskatten stiger till över 30 % under fullmäktigeperioden.
Helsingfors tar sitt eget ansvar för balanseringen av den offentliga ekonomin och ser till att stadens totalproduktivitet förbättras. Den växande stadens behov och förändringen i kostnadsnivån beaktas i totaldimensioneringen av omkostnaderna som riktas särskilt till basservicen där befolkningstillväxten mest direkt ökar kostnaderna. Effektiviseringen av funktionerna som organisationsreformen möjliggör utnyttjas så att den årliga ökningen på 0,5 % i totalproduktiviteten används för att täcka en del av ökningen i omkostnaderna som befolkningsökningen orsakar. Totalproduktiviteten förbättras genom satsningar på ledarskapet och i god samverkan med de anställda och så att kvaliteten på tjänsterna tas i beaktande. Tjänsternas konkurrenskraft bevaras genom att de förnyas. I fråga om kostnader per enhet söker Helsingfors uppnå medelvärdet för övriga stora städer.
Investeringarna styrs av effektivitet och rättidighet. Investeringsnivån dimensioneras så att stadens konkurrenskraft, bostadspolitiska mål och de investeringar som trafiksystemet förutsätter kan förverkligas. Under strategiperioden fattas beslut om tidsscheman för byggande av de viktigaste nya områdena.
Nivån för reparationsinvesteringar i stadens servicelokaler höjs enligt den kommande fastighetsstrategin för att trygga en effektiv användbarhet av lokalnätverket. Prioriteter är lokalernas trygghet och hälsosamhet. Investeringar orsakade av reparationer som gäller inomhusluften höjer inte den gängse hyra som uppbärs för lokalerna.
Staden utövar ansvarsfull personalpolitik och satsar på gott ledarskap. Helsingfors säger inte upp fast anställd personal av produktionsmässiga eller ekonomiska orsaker. Då vård- och landskapsreformen genomförs är utgångspunkten att personal flyttas till landskapet också från förvaltningen och stödtjänsterna, motsvarande de uppgifter som flyttas till landskapet.
Helsingfors stärker och diversifierar sin intressebevakning
Den globala konkurrensen är i ökande grad konkurrens mellan städer och stadsregioner i stället för konkurrens mellan stater. Urbaniseringen som en global megatrend fortsätter. Helsingfors prognostiserade starka tillväxt ökar i fortsättningen landets enda metropols roll som bevarare av välfärden i hela landet. Statens ansvar för Helsingfors ökar, likaså Helsingfors ansvar för hela landet.
Helsingfors differentieras i förhållande till det övriga landet. Helsingfors internationaliseras och diversifieras snabbare än det övriga landet. Exempelvis boendeformerna och ‑idealen, vanorna i fråga om motion och fritid, sederna och preferenserna skiljer sig allt starkare. Att den urbana livsstilen blir vanligare omformar också värderingarna och attityderna och ökar den mentala skillnaden i jämförelse med övriga Finland. Behovet av att öka den ömsesidiga förståelsen mellan olika delar av landet och utjämna skadliga spänningar betonas.
Staden strävar att öka den allmänna förståelsen för landets enda metropol och dess speciella karaktär. Att Helsingfors är framgångsrikt är en fördel för hela Finland. Helsingfors eftersträvar ett fungerande och långsiktigt samarbete med staten, som kan jämföras med samarbetet som finns mellan andra europeiska huvudstäder och stater. De växande stadsregionernas perspektiv gäller också andra regioner i Finland och stadspolitiken är viktig med tanke på välfärden i hela Finland. Helsingfors stärker sin egen nationella intressebevakning, främjar skapandet av en modern stadspolitisk agenda och fungerar allt aktivare för att skapa partnerskap mellan huvudstadsregionen och andra stora finska städer.
Helsingfors främjar sin internationella verksamhet, där digitaliseringen och bekämpningen av klimatförändringen utgör de särskilda spetsarna. De här frågorna förenar alla ledande städer, är bland de starkaste globala förändringsfaktorerna och därför även naturliga profileringsområden inom den internationella verksamheten. Stadsdiplomati utnyttjas för främjande av näringspolitiska intressen i Asien och särskilt Kina. Helsingfors prioriterar Peking som partnerstad och främjar konceptet stopover tillsammans med staten och turistbranschen. Tvillingstadskonceptet med Tallinn utvecklas, det nordiska samarbetet främjas och stadsrelationerna till ryska städer stärks.
För att vara till ännu större nytta för en gynnsam utveckling i hela landet ökar Helsingfors sin målnivå i jämförelserna mellan världens ledande städer. Staden väljer några högklassiga internationella jämförelser och rankningar, observerar dem systematiskt och strävar att förbättra sin placering. Helsingfors uppfattar sin ställning som gemensam huvudstad för alla finländare. Staden ökar växelverkan som stärker samhörighetskänslan med de övriga delarna av landet.