Borgmästarens översikt

Helsingfors upprättar budgeten för år 2021 under exceptionellt osäkra omständigheter. Finansministeriet förutspår att Finlands bruttonationalprodukt minskar med 4,5 procent år 2020. Nästa år förutspås den öka med 2,6 procent. Om coronaepidemin drar ut på tiden är den ekonomiska återhämtningen förknippad med stora hotbilder.

Fram till oktober har 40 procent av landets alla coronasmittfall och hälften av coronadödsfallen registrerats i Helsingfors. Coronavirusepidemin orsakar enligt den senaste beräkningen ett hål på 67 miljoner euro i Helsingfors stads ekonomi år 2020. Nästa år beräknas de ekonomiska effekterna av epidemin bli över 260 miljoner euro. Beräkningarna är gjorda med beaktande av statens kompensationer till kommunerna och samkommunerna.

Utvecklingen i arbetslösheten är avgörande för hur djup och långvarig den ekonomiska krisen blir. Arbetslöshetsgraden i Helsingfors var 14 procent i oktober 2020. I synnerhet sysselsättningen bland de unga har försämrats. Antalet arbetslösa ungdomar under 25 år i Helsingfors mer än fördubblades i augusti jämfört med läget ett år tidigare.

Helsingfors stads ekonomi är speciellt beroende av skatteinkomsterna. Lönesumman har mellan april och augusti försvagats mer i Helsingfors än i hela landet i snitt och snabbare än i de andra stora städerna, frånsett Vanda. Kommunalskatteintäkterna förutspås visserligen öka också i år, men ökningen är långsammare än tidigare år. Samfundsskatten väntas under flera år stanna på en lägre nivå. Till stadens skatteinkomster hänför sig en betydande osäkerhet under de kommande åren.

Helsingfors ekonomi var stark när krisen började tack vare en ansvarsfull hushållning under tidigare år. Det finns inget behov av någon ekonomisk tvärbromsning. Helsingfors stads lånestock minskade åren 2015-2019 med sammanlagt 570 miljoner euro, trots att staden under samma tid växte med 25 000 nya helsingforsare.

Stadens årsbidrag och resultat försvagas nästa år, men läget är ändå positivare än på kommunfältet i övrigt. Det är möjligt för Helsingfors att i det svåra ekonomiska läget utarbeta en stimulerande budget. Budgetförslaget omfattar investeringar på sammanlagt 881 miljoner euro, vilket är mer jämfört med de investeringsnivåer som realiserats under de föregående åren.

Utgångspunkten för budgetförslaget är att stadens lånestock högst fördubblas fram till utgången av 2024. Skuldsättningen är också med den här takten snabbare än i genomsnitt i kommunsektorn, och Helsingfors skulle relativt sett skuldsätta sig snabbare än finska staten.

I och med den planerade vårdreformen kommer finansieringen för vårdtjänster att vara klart lägre än den nuvarande finansieringen. Målet med reformen är riksomfattande jämlikhet i tillgången till service. Det är sannolikt att detta inte skulle innebära att Helsingfors servicenivå utsträcks till hela landet, utan tvärtom.

Det växande Helsingfors behöver en stark ekonomi och ett stadigt inkomstunderlag, så att vi kan finansiera de investeringar som tillväxten kräver och svara mot de utmaningar som exempelvis den åldrande befolkningen för med sig. Mitt i det akuta arbetet med att sköta coronakrisen måste Helsingfors skapa förutsättningar för ny tillväxt, stärka stadens digitala förmåga och förbättra produktiviteten i sin egen verksamhet. Budgeten för år 2021 skapar en grund för i hurdant skick vi överlåter stadens ekonomi till nästa fullmäktige. Efter coronan kommer det nya kriser. Ansvarstagande behövs fortfarande.