4 10 01 Kultur och fritid
| 1 000 € | Förbrukning 2019 | Budget 2020 | Prognos 2020 | Förslag 2021 | Budget 2021 | Ekonomi- plan 2022 | Ekonomi- plan 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|---|
| Inkomster sammanlagt | 33 528 | 34 622 | 25 108 | 35 623 | 35 623 | 33 917 | 37 285 |
| Utgifter sammanlagt | 218 081 | 228 642 | 223 293 | 231 936 | 232 093 | 232 765 | 242 245 |
| Överskridningsrätter | |||||||
| Verksamhetsbidrag | −184 553 | −194 020 | −198 184 | −196 313 | −196 470 | −198 848 | −204 960 |
| Avskrivningar | 14 292 | 13 010 | 13 010 | 13 534 | 13 534 | 11 837 | 12 457 |
| Räkenskapsperiodens resultat | −198 845 | −207 030 | −211 194 | −209 848 | −210 005 | −210 684 | −217 417 |
| Räkenskapsperiodens överskott (underskott) | −198 845 | −207 030 | −211 194 | −209 848 | −210 005 | −210 684 | −217 417 |
| Förändring, % | |||||||
| Inkomster | 3,3 | −27,5 | 2,9 | 2,9 | −4,8 | 9,9 | |
| Utgifter | 4,8 | −2,3 | 1,4 | 1,5 | 0,3 | 4,1 |
Centrala prioriteringar i budgeten 2021 och sammandrag
De fem viktigaste tyngdpunkterna för kultur- och fritidssektorn år 2021 är:
- Att återställa verksamhetens volym till den nivå som rådde före coronan
- Att förbättra barns och ungas möjligheter till hobbyer
- Att förbättra de äldres möjligheter till aktiviteter
- Arbete med servicestrategin
- Helsingforsbiennalen
Helsingfors kultur- och fritidsfält har drabbats mycket hårt av den exceptionella situationen till följd av coronaepidemin. Antalet besökare vid sektorn har minskat, produktionen och evenemang har ställts in och inkomsterna har minskat. Flera partner befinner sig i operativa och ekonomiska svårigheter. Det primära målet för 2021 är att återställa verksamhetens volym till nivån före coronaepidemin. Kultur, idrott, ungdomsarbete och bibliotek spelar en viktig roll när det gäller att återupprätta människors förtroende för stadslivet.
Servicebehovet och ojämlikheten bland barn, ungdomar och äldre växer, vilket innebär att tjänsterna särskilt riktas till dessa åldersgrupper. Stadens sektorer har valt två gemensamma mål för 2021: barns och ungdomars hobbyer och att stärka de äldres funktionsförmåga. Båda målen kräver åtgärder och samarbete mellan stadens alla sektorer. Kultur- och fritidssektorn har ansvar för att genomföra båda målsättningarna samt för allt samarbete inom främjande av välbefinnande och hälsa under 2021. Genom att erbjuda och garantera olika möjligheter till fritidsaktiviteter främjas barns och ungdomars psykiska välmående och rörligheten samt förhindras ensamhet och utestängning. Syftet med åtgärderna är att varje barn och ung person har en hobby. Genomförandet av motions- och rörlighetsprogrammet fortsätter. Den särskilda tyngdpunkten i rörlighetsprogrammet under 2021 är att stärka de äldres funktionsförmåga. De positiva effekterna av rörlighet och att komma igång är betydligt större än bara den fysiska hälsan. Att röra på sig tillsammans med andra utanför sitt eget hem skapar sociala relationer och gemenskap samt minskar ensamheten.
Coronaepidemn har lett till en exceptionell situation inom kultur- och fritidssektorn och för dess partner, vilket ytterligare accentuerar behovet av att förtydliga stadens service- och understödsverksamhet. Arbetet har inletts genom de planeringsprinciper för servicenätverket som antogs i januari 2020. Det bindande målet för 2020 var att utarbeta en servicestrategi för hela sektorn och för varje servicehelhet separat. På grund av coronaepidemin har det inte varit möjligt att i tillräcklig utsträckning göra personalen och partner delaktiga under 2020, utan det kommer att fortsätta fram till våren 2021. Syftet med arbetet med servicestrategin är att utveckla samarbetet mellan övriga nätverk (ekosystemet). En utveckling av samarbetet innebär att identifiera förmågan i sektorns egna tjänster i förhållande till förmågan och styrkan hos nätverket av övriga inom kultur- och fritidsbranschen. Genom arbetets resultat ska det mer tydligt bestämmas vilken service staden själv producerar och vad som eftersträvas med understödsverksamheten, vilka tjänster som utförs i samarbete och vilka serviceområden som lämnas utanför stadens verksamhet. Stadens servicestrategiska val inverkar direkt på verksamhetsmöjligheterna för allmännyttiga sammanslutningar och företag.
Det största projektet i havsstrategin under 2021 är Helsingforsbiennalen, ett internationellt konstevenemang som ordnas i Helsingfors skärgård. Helsingforsbiennalen är stadens största investering i bildkonst under detta årtionde och stärker Helsingfors image som kultur- och bildkonststad även internationellt. Biennalen som ordnas i skärgården kombinerar konst, natur, kulturhistoria och rörlighet. Det var meningen att ordna Helsingforsbiennalen sommaren 2020, men den skjuts upp på grund av coronaepidemin. Helsingforsbiennalen arrangeras på Skanslandet sommaren 2021. Helsingfors konstmuseum HAM svarar för produktionen av Helsingforsbiennalen. Kultur- och fritidssektorns alla servicehelheter deltar i att förverkliga evenemanget.
Beskrivning av verksamheten
Sektorn har fyra servicehelheter samt en administration.
Biblioteksservicehelheten (stadsbiblioteket) ansvarar för biblioteksverksamheten och för det riksomfattande utvecklingsuppdrag som särskilt föreskrivs i lag. Biblioteksservicehelheten tjänster är lokala bibliotekstjänster, centrumbiblioteket Ode, biblioteksnätverkets gemensamma tjänster och riksomfattande utvecklingstjänster.
Kulturservicehelheten ansvarar för stadens kulturpolitik och för stadens kultur-, orkester-, musei- och konstmuseiverksamhet. Kulturservicehelheten ansvarar för de till helheten hörande riksomfattande och lokala specialuppgifter som är särskilt föreskrivna i lag. Kulturservicehelhetens tjänster är stadsmuseet, stadsorkestern, stadens konstmuseum (HAM), tjänsten kulturfrämjande, och tjänsten kulturcentrum.
Idrottsservicehelheten, som ansvarar för idrotten och idrottspolitiken, för ordnandet av motion och idrott, för idrottsanläggningarna och campingplatser. Idrottsservicehelhetens tjänster är motionsaktivering, idrottsplatser och friluftsplatser.
Ungdomsservicehelheten sköter ungdomsarbetet och ungdomspolitiken. Ungdomsservicen består av östra ungdomsarbetet, västra ungdomsarbetet och norra ungdomsarbetet.
Sektorn har utöver servicehelheterna en sektorförvaltning, som leds av förvaltningsdirektören och som sköter sektorns förvaltnings- och stödtjänster. Sektorförvaltningen omfattar följande tjänster: förvaltningstjänster, personaltjänster, utvecklingstjänster, ekonomi- och planeringstjänster, dataförvaltningstjänster, lokaltjänster samt kommunikations- och marknadsföringstjänster.
Väsentliga förändringar under budgetåret enligt servicehelhet och tjänst
| (1 000 €) | Utgifter | Andel av utgifterna på budget- momentet % | Förändring från året innan € | Förändring från året innan % | Viktigaste förklarande faktorn |
|---|---|---|---|---|---|
| Kultur och fritid sammanlagt | -196 470 | 100 % | 2 450 | 1,3 % | |
| Kulturservicehelheten | -52 915 | 27 % | -491 | -0,9 % | nedskurna understöd |
| Idrottsservicehelheten | -55 265 | 28 % | 1 220 | 2,3 % | förändringen i kostnadsnivån och underhåll av lokaler |
| Ungdomsservicehelheten | -28 326 | 14 % | 369 | 1,3 % | förändringen i kostnadsnivån, lotsar och sommarsedel |
| Biblioteksservicehelheten | -36 830 | 19 % | 295 | 0,8 % | förändringen i kostnadsnivån och barnlitteratur |
| Sektorförvaltningen | -23 134 | 12 % | 1057 | 4,8 % | förändringen i kostnadsnivån och ny lokal |
Väsentliga förändringar i omvärlden
Utveckling i befolknings- och kundunderlag
I takt med befolkningsökningen växer de ungas och de äldres servicebehov, varför servicen riktas till barn, unga och äldre. Åtgärderna för stadens gemensamma målsättningar för främjande av välbefinnande och hälsa gäller dessa åldersgrupper och är projekt för sektorns bindande mål.
Konsekvenserna av övriga förändringar för serviceproduktionen
Coronaepidemin har orsakat betydande ekonomiska och funktionella svårigheter för medborgaraktiviteter under 2020. Förlusten av Veikkaus-inkomster leder till problem under 2021, vilket ökar organisationernas ekonomiska svårigheter nationellt ifall staten i sin budget inte kompenserar bortfallet av spelinkomster. Intäkterna från penningspel uppskattas bli lägre även under de kommande åren. De lägre spelinkomsterna kan försvaga partnernas verksamhetsmöjligheter och öka trycket på kommunal finansiering, vilket kan påverka funktionaliteten i stadens strategiska målsättningar, såsom motionering, motarbetande av utslagning, och tjänsternas ekosystem. Ekosystemets verksamhetsförutsättningar stärks under budgetåret bl.a. med kurser för organisationer och sammanslutningar i enlighet med återhämtningsprogrammet samt genom att praxis för understöd och tjänsteupphandling förtydligas som en del av arbetet med servicestrategin. Servicestrategier, planen för ungdomsarbetet samt konst- och kulturvisionen styr de framtida lösningarna i sektorn.
Coronaepidemin har mest påverkat barn, unga och de äldre. Åtgärderna enligt motions- och rörlighetsprogrammet och programmet Mukana riktas till de individer och grupper som är i sämst ställning. Med understödsmedel ur arv som tillfallit staten ökas kulturtjänsterna riktade till äldre tillsammans med partner.
Den första Helsingforsbiennalen: skulle ha ordnats 2020 men flyttades till sommaren 2021. Projektet finansieras med stadens budgetfinansiering och utomstående finansiering från kulturbranschen. Utöver det konstnärliga innehållet och evenemangsproduktionen förutsätter biennalen investeringar.
Risker och osäkerhetsfaktorer
Coronaepidemin har minskat antalet besökare, ställt in produktioner och evenemang samt minskat inkomsterna. Osäkerheten och begräsningarna som epidemin gett upphov till innebär en stor risk för sektorns intäkter. Sektorn bekämpar risken genom att förstärka de gemensamma säljfunktionerna, förtydliga prislistan och rikta digitala investeringar till sådana projekt där man kan vänta sig att utgifterna minskar, tjänsterna används mer eller inkomsterna ökar.
Verkställande av stadsstrategin
Världens bäst fungerande stad
Sektorns service har en särskild betydelse för stadsborna under coronakrisen och när man ska återhämta sig från den. Coronaepidemin har tillspetsat välfärdsskillnaderna. Det krävs nya tag inom sektorn för att återställa förtroendet att möta människor. Före fullmäktigeperiodens slut ska arbetet på servicestrategin ha lett till att varje servicehelhet har konkreta beskrivningar om serviceproduktionen som en del av Helsingfors aktörer inom fritid.
Kundnöjdheten är en central mätare då verksamheten utvecklas. Sektorn fortsätter med att använda systemet för snabbrespons och utvidgar det från apparaterna till andra responsmöjligheter. Som en central mätare i sektorn följs utvecklingen av NPS-index.
Sektorn främjar tillämpningen av datadrivet ledarskap i beslutsfattandet samt i beredningen av den nya strategiperioden. Sektorn använder sig av stadens gemensamma lösningar för att utveckla datadrivet ledarskap, såsom gemensamma informationskällor, visualiserade samlingar och inspelningsunderlag. Dessutom utvecklas resultatkort och rapportering för dem.
Tryggande av en hållbar tillväxt
Sektorn deltar i att genomföra åtgärder för ”Mer tillsammans”-projektet inom Mukana-programmet. Syftet med projektet är en systemförändring där en lokal gemenskap är aktiv och tillhandahåller mångsidiga tjänster och evenemang för barn, ungdomar och familjer i regionen. Dessutom deltar man i utvecklingen av mentalvårdsarbetet för barn och unga.
Möjlighet till hobbyer på lika villkor främjas genom stadens gemensamma modell för aktiviteter och en samordningsstruktur. Hobbyer erbjuds åt elever i grundskoleåldern runt om i staden i samarbete med olika aktörer, i samband med skoldagen. Under 2021 förbättrar kultur- och fritidssektorn möjligheterna till fritidsverksamhet i samband med skoldagen för elever i årskurserna 3–6 tillsammans med den tredje sektorn och andra aktörer. Sektorn kommer också att öka utbudet av digitala hobbypass riktade till elever i årskurserna 7–9.
Coronaepidemin har på ett exceptionellt sätt begränsat särskilt de äldres vardagliga livsområden och rutiner, sociala kontakter och deltagande i aktiviteter. Sektorn undanröjer sådant som hindrar äldre att röra på sig genom att förtydliga arbetsfördelningen mellan stadens sektorer och den tredje sektorn och den privata sektorn. Kultur- och fritidssektorn ska öka samarbetet i fråga om rådgivning, kundstyrning och tjänsteproduktion av motion och idrott för äldre. Under 2021 genomförs en marknadskommunikationskampanj som stöder de äldres motionering, och man ökar volontärverksamhetens möjligheter. För att aktivera till motion testas distanstjänster, vars konsekvenser bedöms. Med medel från arv som tillfallit staten ökas bidragen till kulturverksamhet riktad till äldre. Servicetorgens turnéer i bostadsområdena som inte blev av på grund av coronaepidemin ska genomföras. Ungdomstjänsterna utvidgar dessutom verksamhetsmodellen Job´d, alltså anställning av unga som hjälp för äldre.
Sektorn svarar för lokalreserveringen som är avsedd för invånare och sammanslutningar. Sektorn utvidgar tjänsten Varaamo, där stadsborna och deras organisationer lätt och säkert kan använda stadens lokaler. Antalet lokaler i Varaamo ökas, användningsgraden för lokaler höjs och tillsammans med stadskansliet utvecklas Varaamos funktioner. Samtidigt utvecklas prissättningen för lokaler och man inför lösningar för digital betalning samt utarbetar principer för lokalplanering och säkerhet.
Helsingfors stad tillsatte på våren 2019 en självständig arbetsgrupp för att bereda en konst- och kulturvision för staden som sträcker sig fram till år 2030. Arbetet med konst- och kulturvisionen stärker Helsingfors ställning som en egenartad och internationellt intressant kulturstad. Arbetsgruppens föreslagna vision publicerades hösten 2020. Målet för 2021 är att tillämpa den och bereda den för beslutsfattande som en del av förberedelserna inför den nya strategiperioden.
Tjänsterna förnyas
Helsingforsbiennalen är det största projektet i Helsingfors havsstrategi. Den första biennalen hålls sommaren 2021 på Skanslandet i samarbete med Forststyrelsen. I samband med Helsingforsbiennalen utvecklar kultur- och fritidssektorn maritima tjänster särskilt genom att klargöra servicens arbetsfördelning tillsammans med partner och stadsmiljösektorn. Havsstrategins arbetsfördelning är en betydande del av idrottstjänsternas arbete med servicestrategin.
Under 2021 fortsätter kultur- och fritidssektorn att främja digitaliseringsprogrammet som startade år 2019, samtidigt som programmets fokus på grund av coronaepidemin flyttas allt mer mot att förbättra produktiviteten och lönsamheten. Digitala investeringar riktas till tjänster för stora kundgrupper och förutsättningarna för att öka självbetjäningen genom automation.
Sektorns digitala program ska genomföras tillsammans med digitaliseringsprogrammet på stadsnivå. Det krävs samarbete på stadsnivå särskilt för att främja stadens gemensamma lokalreserveringssystem samt för inkörning av Helsingfors-kundrelationen och funktionen mydata.
Sektorns strategiska tyngdpunkter återspeglas i den digitala utvecklingen, bland annat som en förbättring av aktiviteter för barn och unga och distanstjänsterna för äldre. Andra centrala åtgärder i det digitala programmet är uppdateringen av hemsidorna för evenemang, hobbyer, unga och motion. Dessa utvecklas i tätt samarbete med stadens projekt för att uppdatera webbplatsen hel.fi. En betydande del av de digitala tjänster som införts under budgetåret är avsedda för kultur- och fritidsfältet i Helsingfors i stort, vilket stöttar sektorns strategiska målsättning att fungera som en plattform i ekosystemet.
Sektorns digitala program investerar i personalens kompetens samt i att inspirera och införa nya arbetssätt. När reserveringen, betalningen och anmälningen blir allt mer digitala medför det i synnerhet stora förändringar i arbetssätten.
Ansvarsfull hushållning
Utveckling av kostnaderna per enhet
Man kan säga att kostnaderna per enhet håller sig på en relativt stabil nivå. Det är meningen att i framtiden utveckla lönsamhetskalkyleringen i riktning mot att även beakta digitala prestationer i kostnaderna per enhet och i produktivitetsindikatorn.
Det finns inte tillräckligt omfattande jämförelseuppgifter för att jämföra kultur- och fritidstjänsternas kostnader med de sex största städerna i Finland. Under 2020 inledde kultur- och fritidssektorn regelbundna möten med ledningen för samma sektor i andra stora städer. En jämförelse av kostnaderna per enhet har identifierats som ett tema som kräver samarbete mellan städer och Kommunförbundet. Utöver stadsjämförelsen ska sektorn utveckla bättre sätt för att indikera genomslagskraften i bidragsverksamheten.
Produktivitetsåtgärder
Produktiviteten inom sektorn kommer att ligga kvar på en god nivå jämfört med basåret, undantaget prognosen för 2020, där effekterna av coronaepidemin tydligt framgår såsom ett lägre produktivitetstal. Om de exceptionella omständigheterna fortsätter blir det en utmaning att nå produktivitetstalen i budgeten och ekonomiplanen.
Genom lösningar för prissättningen riktar sektorn användningen av lokaler och tjänster och stöder staden i att uppnå sina strategiska mål. Åtkomligheten och jämlikheten säkerställs genom sektorns prissättning. Sektorn tillämpar gemensamma principer i prissättningen av produkter och tjänster och i praxis för subventionerade avgifter, hyror och ersättningar. Under 2021 ska sektorns prislista förtydligas. Samtidigt utökas den dynamiska prissättningen, vilket erbjuder såväl cheferna med ansvar för verksamheten som marknadsföringen fler möjligheter. Med digitala hjälpmedel utvecklas inkomstbildningen genom att lätta och effektiva betalningssätt skapas.
Personalplan
Kultur- och fritidssektorns personal består år 2021 av 1 605 fastanställda och 217 visstidsanställda, dvs. sammanlagt 1 822 anställda. Personalen förutspås inte växa under de närmaste åren.
Servicehelheterna har utarbetat personalplaner för 2021 och de närmaste åren. Ungdomsservicehelhetens mål är bl.a. att utveckla arbetsbilden för ungdomsarbetare och gemensamma projekt med fostrans- och utbildningssektorn samt social- och hälsovårdssektorn. Idrottsservicehelheten stärker planeringen av personalresurser, sammanslagning av uppgifter, test, utveckling av digitala färdigheter samt starkare chefsarbete i enlighet med arbetets krav. Till teman i biblioteksservicehelheten valdes planering av personalresurserna, vidareutveckling av personalens självstyrning och samarbetet, stärkt samarbete mellan bibliotekets olika tjänster och utveckling av kompetensen i kundkommunikation och kundtjänst. Kulturservicehelhetens mål är bl.a. planering av personalresurser och olika tjänster, synergigranskning av arbetsuppgifter, utveckling av digital kompetens och uppdatering av arbetsuppgifter. Antalet ordinarie anställda vid sektorn bibehålls. Den interna inriktningen och prioriteringen av uppgifterna utgående från kundbehovet görs som en del av pensioneringen. Kompetensen utvecklas särskilt för att utveckla en kundorienterad servicemodell och praktiker samt för att utveckla de färdigheter som digitaliseringen kräver.
Bedömning av budgetens konsekvenser
Konsekvenser för barn
I budgeten för kultur och fritidssektorn ingår betydande utvecklingsåtgärder, särskilt när det gäller att tillhandahålla och utveckla tjänster för barn och ungdomar, såsom fritidsaktiviteter. Under 2021 ökas tillgången till lågtröskeltjänster i samband med barnens skoldag samt i naturliga kommunikationskanaler för barn och unga. Särskild uppmärksamhet ägnas de utsatta personernas och de underrepresenterade gruppernas förmåga att delta i hobbyer. Åtgärderna förväntas minska välfärdsskillnaderna och få betydande konsekvenser för barns och ungdomars fysiska och psykiska hälsa.
Konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv
Sektorn har förbundit sig att främja åtgärderna i stadens gemensamma och sektorns jämlikhets- och likabehandlingsplaner. Sektorn går ut med principen om tryggare lokal i sina verksamhetsställen och analyserar kunddata också ur ett jämställdhetsperspektiv. Stadens gemensamma etiska principer, som antogs 2020, har implementerats och de spelar en viktig roll när en ny person introduceras i arbetet. Som stöd för en jämlik utveckling av tjänsterna kommer man att använda sig av planeringsmetoder såsom urbana profiler, som tar fram individuella behov och önskemål och betonar varje kommuninvånares självbestämmanderätt. Man följer regelbundet upp bidragens konsekvenser ur ett jämställdhetsperspektiv. Åtgärderna förväntas minska diskriminering, lösa upp stereotypier om könsskillnader, öka personalens kunskap om jämlikhet och likabehandling samt göra servicen mer lockande för allmänheten.
Hälso- och välfärdskonsekvenser
Projekten för sektorns bindande mål har fokus på att rätta till välfärdsskillnaderna som coronaepidemin orsakat. Under 2021 förbättras i synnerhet servicen för barn och unga samt äldre. Utvecklingsprojekten genomförs i stor utsträckning med sektorerna, kansliet och kultur- och fritidsfältet. Åtgärderna förväntas också ha positiva konsekvenser för hur man återgår till vardagen inom kultur- och fritid, stadsbornas fysiska och psykiska hälsa samt förmåga till ett eget och innehållsrikt liv också vid exceptionella förhållanden.
Företagskonsekvenser
Syftet med 2021 års servicestrategi är att klargöra arbetsfördelningen mellan kultur- och fritidssektorn och dess partner. Stadens tydliga gränser för serviceverksamheten skapar både möjligheter till samarbete och förutsägbarhet för företagsverksamheten. Fältets förmåga till utveckling och återhämtning stöds genom att bidrag beviljas till kultur- och fritidsverksamhet samt fler kurser. Under 2021 ökas samarbetet med näringslivsavdelningen bland annat genom att utveckla bedömningen av företagskonsekvenser och utnyttja innovationsagenten som kansliet anvisat sektorn, särskilt i det arbete som gäller innovationer och utveckling kring motion. En stor del av de digitala lösningar och tjänster som utvecklas ger både kommersiella och allmännyttiga sammanslutningar möjligheten att anmäla sitt eget serviceutbud vid sidan om stadens verksamhet. Åtgärderna stärker företagens möjligheter genom att avgränsa vissa verksamhetsområden så att de ligger utanför stadens egen verksamhet samt genom att skapa plattformar och gränssnitt för gemensam utveckling.
Miljökonsekvenser
Sektorns tjänster ska öka medvetenheten och kunskaperna om miljön. Exempelvis Helsingforsbiennalen, som ordnas 2021, förstärker kommuninvånarnas och besökarnas förståelse för naturens mångfald, situationen i Östersjön samt för klimatförändringen med hjälp av konst. Biennalen som ordnas vartannat år skapar förutsättningar för en hållbar turism. Sektorns servicehelheter genomför egna miljöprogram med mål och åtgärder och deltar i att genomföra program på stadsnivå. De konkreta åtgärderna för att minska energiförbrukningen fortsätter, till exempel när det gäller badvattnets temperatur i friluftsbaden. Förutom att främja promenader och cykling främjas klimatvänlig biltrafik genom att man förbereder sig för att öka de nödvändiga platserna för laddning av elbilar på de parkeringsplatser som idrotten förvaltar. Ungdoms- och bibliotekstjänster stärker medborgarnas möjligheter till en mer hållbar framtid genom ungdomsarbete, medborgarverksamhet och kultur. Åtgärderna förväntas ha en positiv inverkan, särskilt på barnens och ungdomarnas attityder, och bidra till en hållbar livsstil för stadsborna.
Beaktande av KNH2035
Sektorn genomför åtgärdsprogrammet för ett Kolneutralt Helsingfors 2035 genom att utvidga Varaamo, som gör att stadens tomma lokaler och de lokaler som har ledig kapacitet kan utnyttjas mer effektivt. De kommande digitala tjänsterna är avsedda för kultur- och fritidsfältet i Helsingfors i stor utsträckning och tjänsterna fungerar som en plattform för delningsekonomi. Utöver cirkulär ekonomi och delningsekonomi handlar de mest verkningsfulla åtgärderna om upphandling för att identifiera klimatutsläpp och utveckla klimatkriterier som inte har tilldelats särskilda resurser i ekonomi- och verksamhetsplanen, men som man försöker hitta en lösning på genom en servicestrategi för förvaltningen. Idrottsanläggningarna görs mer energisnåla i samarbete med programmet Kolneutralt Helsingfors. Åtgärderna bedöms leda till att resurserna används mer effektivt och hållbart.
Mål som granskas vid budgetuppföljningen
Bindande verksamhetsmål
| Tema i stadsstrategin | Bindande verksamhetsmål | Mätare för bindande verksamhetsmål | Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering |
|---|---|---|---|
| Världens bäst fungerande stad | Tjänsterna förbättras utifrån kundupplevelsen Kultur- och fritidssektorn använder gemensamma redskap för utvärdering, förbättring och styrning av kundupplevelsen. Då tjänsterna förbättras utnyttjas tanken om kontinuerlig förbättring, likaså aktuell information och delaktighet. | Före utgången av fullmäktigeperioden ska konkreta beskrivningar av strategin för serviceproduktion utarbetas, och gemensamma metoder för understöd och serviceproduktionens upphandling skapas. Mått: Beskrivningen av varje serviceenhet är klar före fullmäktigeperiodens slut och praxis för understöd och upphandling har skapats. Sektorns uppföljning är informationskälla. | Invånarupplevelse och kundnöjdhet Tillgång till tjänster Delaktighet Levande stadsdelar |
| Stadens mest centrala uppgift är att trygga en hållbar tillväxt. | Hela staden är en plats för inlärning, kulturella möten, aktiviteter och medborgarverksamhet Helsingfors är en plattform och en partner för dem som bygger en bättre stad och värld. Sektorn öppnar en del av sina lokaler, kunskaper och redskap för stadsbor, organisationer och företag. | Barns och ungas möjligheter till hobbyer förbättras och riktad information om hobbyer ökas. Mätare: De åtgärder som anges i projektet har vidtagits. Sektorns uppföljning är informationskälla. Åtgärdernas effekter syns positivt i stadens gemensamma strategiska mätare ”Andelen barn och unga som har en hobby”. | Tillgång till tjänster Levande stadsdelar Främjande av välbefinnande och hälsa Hobbyverksamhet Användning av stadens lokaler Strategi för att lösa utmaningen med utslagning av unga |
| Tjänsterna förnyas | I Helsingfors är det lätt och lockande att röra på sig. Kultur- och fritidssektorn främjar med sin verksamhet ett fysiskt aktivt och erfarenhetsrikt levnadssätt. Alla orsaker för att röra på sig är lika värdefulla. Ett Helsingfors som är aktivt och lockande för kommuninvånarna drar också till sig turister och stora evenemang. Sektorn utvecklar nya sätt att marknadsföra tjänster, gör det lättare att hitta något meningsfullt att göra och når dem som inte omfattas av de befintliga tjänsterna. | När det gäller de äldre är målet att stärka deras välbefinnande och verksamhetsförmåga genom bättre möjligheter att röra på sig och att komma igång. Mätare: De åtgärder som anges i projektet har vidtagits. Sektorns uppföljning är informationskälla. Åtgärdernas effekter syns positivt i stadens gemensamma strategiska mätare ”Förhållandet mellan att röra på sig och vara stilla (%) av den vakna tiden (över 70-åringar). | Främjande av välbefinnande och hälsa Motions- och rörlighetsprogrammet |
Hela stadens gemensamma mål för välfärd och hälsa (HYTE)
| Tema i stadsstrategin | Bindande verksamhetsmål | Mätare för bindande verksamhetsmål | Koppling till projekt gemensamma för hela staden och till teman för samplanering |
|---|---|---|---|
| Kultur- och fritidssektorn ansvarar för ledningen av stadens gemensamma mål för främjande av välbefinnande och hälsa (hobbyer för barn och unga och de äldres funktionsförmåga) samt samarbetet för allt främjande av välbefinnande och hälsa under 2021. | |||
| Stadens mest centrala uppgift är att trygga en hållbar tillväxt. | Barnens och ungdomarnas möjligheter till hobbyer förbättras och medvetenheten om fritidsaktiviteter i det egna området ökas | Möjlighet till hobbyer på lika villkor främjas genom stadens gemensamma modell för aktiviteter och en samordningsstruktur. Möjligheterna till fritidsverksamhet i samband med skoldagen för elever i årskurserna 3–6 ska förbättras tillsammans med den tredje sektorn och övriga. Sektorn främjar utbudet och användningen av digitala hobbypass riktade till elever i årskurserna 7–9. Genom att erbjuda och garantera olika möjligheter till fritidsaktiviteter främjas barns och ungdomars psykiska välmående och rörligheten samt förhindrar ensamhet och utslagning. Syftet med åtgärderna är att varje barn och ung person ska ha en hobby. Mätare: Åtgärdernas effekter syns positivt i stadens gemensamma strategiska mätare ”Andelen barn och unga som har en hobby”. | Temana för gemensam planering Tillgång till tjänster, levande stadsdelar, fritidsverksamhet Strategiska projekt Främjande av välbefinnande och hälsa, användning av stadens lokaler, att lösa utmaningen med utslagning av unga. |
| Tjänsterna förnyas | Stöd till äldre människors välbefinnande | De äldres verksamhetsförmåga förbättras genom att man röjer undan sådant som hindrar dem att röra på sig och komma igång. Detta genomförs genom att arbetsfördelningen mellan stadens sektorer och den tredje sektorn och den privata sektorn görs klarare och genom ett ökat samarbete mellan rådgivningen, kundhanteringen och serviceproduktionen för seniormotion och idrott. Mätare: Åtgärdernas effekter syns positivt i stadens gemensamma strategiska mätare ”Förhållandet mellan att röra på sig och vara stilla (%) av den vakna tiden (över 70-åringar). | Strategiska projekt Främjande av välbefinnande och hälsa, rörlighetsprogrammet. |
Prestationsmål, mål för kostnaderna per enhet och ekonomiska mål
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Prestationsmål | ||||||
| Antal fysiska besök | 21 284 610 | 20 810 000 | 14 802 300 | 21 136 000 | 20 844 000 | 21 644 000 |
| Antal digitala besök * | 17 337 427 | 15 700 000 | 18 400 000 | 15 744 000 | 15 744 500 | 15 745 000 |
| Biblioteket | ||||||
| Antal fysiska besök | 9 012 648 | 8 200 000 | 6 400 000 | 8 200 000 | 8 200 000 | 8 200 000 |
| Digitaaliset käyntikerrat -Antal digitala besök | 12 971 197 | 12 000 000 | 14 000 000 | 12 000 000 | 12 000 000 | 12 000 000 |
| Kultur | ||||||
| Antal fysiska besök | 1 642 899 | 1 730 000 | 796 300 | 1 730 000 | 1 430 000 | 1 730 000 |
| Antal digitala besök | 4 366 230 | 3 700 000 | 4 400 000 | 3 700 000 | 3 700 000 | 3 700 000 |
| Idrott | ||||||
| Antal fysiska besök | 9 833 556 | 10 000 000 | 7 000 000 | 10 000 000 | 10 000 000 | 10 500 000 |
| Antal digitala besök | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 | 0 |
| Ungdom | ||||||
| Antal fysiska besök | 795 507 | 880 000 | 606 000 | 1 206 000 | 1 214 000 | 1 214 000 |
| Antal digitala besök | 0 | 0 | 0 | 44 000 | 44 500 | 45 000 |
| Understöd €/invånare | 52,00 | 54,44 | 54,44 | 52,70 | 52,34 | 51,97 |
| Kultur | 26,60 | 27,20 | 27,20 | 25,60 | 25,36 | 25,12 |
| Idrott | 12,35 | 12,70 | 12,70 | 12,58 | 12,46 | 12,35 |
| Ungdom (7-28-åringar) | 13,05 | 14,54 | 14,54 | 14,52 | 14,52 | 14,50 |
| Definitionen av ett digitalt besök och kalkyleringssättet preciseras under 2021 inför nästa budgetperiod. |
| Resurser | 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Antal anställda | 1 817 | 1 822 | 1 822 | 1 822 | 1 822 | 1 852 |
| Årsverken (egen personal) | 1 781 | 1 803 | 1 803 | 1 803 | 1 803 | |
| Årsverken (köpta tjänster) | 20 | 14 | 14 | 14 | 14 | 14 |
Produktivitetsmätare
| Produktivitet (2019=100) | 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Produktivitetsindex | 100,0 | 99,0 | 63,1 | 98,3 | 93,5 | 99,1 |
Mätare för effektivitet i lokalanvändningen
| 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Lokaler, m2 | 304 914 | 327 525 | 326 614 | 334 974 | 334 999 | 348 229 |
| Lokalyta (m2 ly) i förhållande till antalet kunder | 0,014 | 0,016 | 0,022 | 0,016 | 0,016 | 0,017 |
Utveckling i kostnaderna per enhet
| e/invånare (understöd till organisationer och anläggningar medräknade) | 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Servicehelhet | ||||||
| Idrott | 110,3 | 118,6 | 121,9 | 116,9 | 117,6 | 118,7 |
| 7,49% | 2,80% | −4,12% | −2,38% | 0,93% | ||
| Ungdom | 46,3 | 47,8 | 46,5 | 48,2 | 48,7 | 49,3 |
| 3,22% | −2,71% | 3,68% | 1,47% | 1,35% | ||
| Biblioteket | 62,4 | 63,2 | 63,6 | 63,5 | 64,1 | 64,9 |
| 1,38% | 0,58% | −0,19% | 1,46% | 1,30% | ||
| Kultur | 121,0 | 124,7 | 129,2 | 122,8 | 121,2 | 124,3 |
| 3,08% | 3,63% | −4,96% | −0,98% | 2,56% | ||
| Sammanlagt | 340,0 | 354,3 | 361,3 | 351,4 | 351,6 | 357,3 |
| 4,22% | 1,95% | −2,72% | −0,69% | 1,62% |
| e/invånare (exklusive understöd) | 2019 | 2020 | Prognos 2020 | 2021 | 2022 | 2023 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Servicehelhet/tjänst | ||||||
| Idrott | 76,5 | 81,8 | 85,1 | 83,6 | 84,6 | 86,0 |
| 6,87% | 4,06% | −1,73% | 1,89% | 1,66% | ||
| Ungdom | 42,7 | 43,8 | 42,5 | 44,2 | 44,8 | 45,5 |
| 2,66% | −2,96% | 4,11% | 1,69% | 1,56% | ||
| Biblioteket | 62,4 | 63,2 | 63,6 | 63,5 | 64,1 | 64,9 |
| 1,38% | 0,58% | −0,19% | 1,46% | 1,30% | ||
| Stadsmuseet | 11,1 | 11,5 | 11,6 | 11,8 | 11,9 | 12,1 |
| 4,22% | 0,55% | 1,63% | 1,46% | 1,30% | ||
| Orkestern | 19,3 | 19,5 | 19,4 | 19,1 | 19,3 | 19,5 |
| 0,69% | −0,37% | −1,65% | 1,48% | 1,29% | ||
| Konstmuseet | 10,5 | 13,3 | 13,1 | 13,0 | 10,9 | 13,2 |
| 25,98% | −1,31% | −1,00% | −15,37% | 20,91% | ||
| Kulturcentrum och främjande av kultur | 18,2 | 18,2 | 22,9 | 18,9 | 19,7 | 20,6 |
| −0,14% | 25,87% | −17,35% | 4,89% | 4,98% | ||
| Sammanlagt | 240,7 | 251,3 | 258,2 | 254,1 | 255,3 | 261,9 |
| 4,39% | 2,75% | −1,58% | 1,04% | 2,59% |