4.1.1 Noter om tillämpade bokslutsprinciper vid staden

1. Värderings- och periodiseringsprinciper samt metoder

Värdering av bestående aktiva

Med undantag för markområden har egendomen upptagits bland bestående aktiva i balansräkningen till anskaffningsutgift, med avdrag för avskrivningar enligt plan och finansieringsandelar för investeringar.

Värdering av placeringar

Aktier och andelar bland placeringar under bestående aktiva har i balansräkningen tagits upp till anskaffningsutgiften eller ett lägre marknadspris.

Värdering av omsättningstillgångar

Omsättningstillgångarna har upptagits i balansräkningen enligt Fifo-principen och värderats till anskaffningsutgift eller en lägre återanskaffningsutgift eller det sannolika försäljningspriset.

Värdering av finansiella tillgångar

Fordringarna har upptagits i balansräkningen till sitt nominella värde eller till ett lägre sannolikt värde. Finansiella värdepapper har upptagits i balansräkningen till anskaffningsutgift eller ett lägre sannolikt överlåtelsepris.

Periodiseringsprinciper

Inkomsterna och utgifterna har tagits upp enligt prestationsprincipen i resultaträkningen. Skatteinkomsterna har bokförts till respektive räkenskapsperiod enligt tidpunkten för då de redovisats, i avvikelse från prestationsprincipen.

2. Jämförbarhet med föregående räkenskapsperiod

Det uppskattas att ett underskott på ca 400 miljoner euro i kommunalskatteintäkter i hela kommunsektorn har uppstått år 2019 på grund av utmaningar med skattekortsreformen och inkomstregistret. Enligt utredningar som Skatteförvaltningen gjorde i september 2019 beror största delen av intäktsunderskottet på skattekortsreformen, medan problemen med inkomstregistret förklarar bara en bråkdel av underskottet. Enligt Skatteförvaltningens utredning började största delen av intäktsunderskottet till följd av skattekortsreformen att korrigeras först vid förskottsinnehållningarna som verkställdes i december 2019, men redovisningen visar rätt först i början av 2020. Underskottet korrigeras slutligt först när beskattningen slutförs från och med sommaren 2020. Helsingfors stads underskott uppskattas till ungefär 55 miljoner euro. Kommunalskatteintäkterna i Helsingfors blev 2 633 miljoner euro 2019, alltså var redovisningen av kommunalskatt 2,0 procent större än redovisningen 2018. Detta har behandlats även i avsnitt 2.2.2. Utfallet för uppskattade inkomster och anslag i resultaträkningen i denna bok. Jämförbarheten påverkas även av att enligt den kommunala undervisningspersonalens tjänste- och kollektivavtal (2018–2019) ska alla lärare inom yrkesutbildningen gradvis överföras till ett system med årlig arbetstid. Överföringen skedde till största delen i Helsingfors stad under 2019. Övergången minskade stadens semesterlöneskuld för 2019 och löneutgifter med 3,1 miljoner euro.