1.1.3 Den ekonomiska utvecklingen i Helsingforsregionen

Ekonomisk utveckling och näringsverksamhet

Det verkar som att tillväxten i den ekonomiska produktionen har avtagit i Finland. Enligt preliminära uppgifter ökade produktionen i hela landet med ca 2,2 procent under det tredje kvartalet 2019 från motsvarande period föregående år. Tillväxten under de två första kvartalen 2019 var klart långsammare. Under 2018 ökade BNP enligt de preliminära uppgifterna med 1,7 procent från föregående år. Under 2017 var tillväxten betydligt större, 3,1 procent. Den långsammare ekonomiska tillväxten har haft inverkan även på arbetsmarknaden. Antalet sysselsatta ökade bara med ca en procent från föregående år och sysselsättningsgraden ökade med en knapp procentenhet till 72,5 procent under 2019.

Produktionen i Helsingforsregionen fortsatte öka under det sista kvartalet av 2019. I oktober–december var produktionen enligt preliminära uppgifter 5 procent större än ett år tidigare. Under årets första hälft och i slutet av föregående år ökade produktionen under varje kvartal med cirka 3 procent från motsvarande period föregående år. Affärsverksamheten i Helsingforsregionen utvecklades starkt i nästan alla branscher under det tredje kvartalet 2019. I förädlingsbranscherna ökade omsättningen kraftigt både i industrin och i byggverksamheten. Utvecklingen var positiv även i flera servicebranscher i Helsingforsregionen; omsättningen ökade kraftigt i informations- och kommunikationsbranschen samt hotell- och restaurangbranschen.

Sysselsättning och arbetslöshet

I Helsingfors fanns 445 000 arbetsplatser 2019. I hela Helsingforsregionen fanns det 812 300 arbetsplatser. Helsingfors står för nästan 17 procent av landets närmare 2,6 miljoner arbetsplatser och Helsingforsregionen står för 32 procent. Antalet arbetstillfällen i Helsingfors ökade med 2,4 procent från 2018 och i Helsingforsregionen fanns det 1,5 procent fler arbetstillfällen än för ett år sedan. (SC, Arbetskraftsundersökning).

Det fanns 338 400 sysselsatta i Helsingfors 2019. Sysselsättningsgraden var 74,7 procent vilket är 0,7 procent högre än föregående år. Enligt preliminära uppgifter ökade antalet sysselsatta i Helsingfors 2019 med en halv procent från föregående år. I Helsingforsregionen ökade antalet sysselsatta med närmare två procent.

Enligt arbets- och näringsministeriets arbetsförmedlingsstatistik minskade antalet arbetslösa i Helsingfors under 2019 med i medeltal 13 procent från föregående år. Antalet arbetslösa avtog mot slutet av året. I slutet av 2019 var arbetslöshetsgraden i Helsingfors 9,2 procent, vilket var 0,1 procentenheter mindre än ett år tidigare (ANM).

Arbetslösheten sjönk mest bland de unga. Andelen arbetslösa under 25 år sjönk med ca tio procent från föregående år. De arbetslösa i åldersgruppen 25-29 år minskade med 12 procent. Arbetslösa över 50 år började svagt öka i augusti 2019. Mängden arbetslösa över 50 år minskade i genomsnitt med två procent under 2019.

De långtidsarbetslösa (mer än ett år arbetslös utan avbrott) stod för en tredjedel av alla arbetslösa. I slutet av 2019 fanns det en procent mindre långtidsarbetslösa än ett år tidigare. De långtidsarbetslösa var i genomsnitt sju procent färre än under föregående år.

Befolkningsutvecklingen

I slutet av 2019 beräknas invånarantalet i Helsingfors vara ungefär 653 400 invånare. Folkmängden i Helsingfors ökade under 2019 med 5 350 invånare, vilket var 600 personer mindre än 2018. Den relativa befolkningsökningen var 0,8 procent. Den slutliga informationen om befolkningstillväxten blev klar i slutet av mars.

Antalet födda, 6 370, hölls på samma nivå som föregående år. Antalet döda var något lägre, 5 125 och den naturliga befolkningstillväxten förväntas uppgå till 1 250 invånare. Under toppåret 2015 föddes 7000 barn, men antalet döda har varierat mycket litet under detta årtionde.

Inflyttningsöverskottet i Helsingfors var, precis som förra året, lägre än 2010 - 2017. Även om flyttningen från Finland utanför regionen fortfarande var på högsta nivå under decenniet, minskade den inhemska nettoinflyttningen totalt och uppgick till cirka 1 750 personer. Detta berodde på att flyttningsförlusten till övriga Helsingforsregionen ökade men 3 600 personer. Från Helsingfors flyttades särskilt till Esbo och Vanda oftare än förut.

Invandringsvinsten från utlandet var fortfarande mindre än toppåren 2010 - 2015, särskilt eftersom man inte längre, som tidigare år, flyttar från Estland till Helsingfors. Enligt förhandsbeskedet var flyttningsvinsten dock något högre än föregående år, cirka 2 000 till 2 300 personer, men dessa uppgifter preciseras senare.

Antalet barn i dagvårdsåldern (1–6 år) var enligt preliminära uppgifter cirka 39 000 vid årets slut, och antalet minskade med 500 barn. Antalet 0-åringar, 6 300, låg på samma nivå som förra året. Antalet barn i ålder 7-15 år ökade med mer än 1 500 varmed det nu finns ca 53 700 barn i grundskoleåldern. Åldersgruppen för andra stadiet, 16-18-åringana var 16 300 st. Vilket var en ökning på mer än 200 personer. Antalet personer som fyllt 65 år uppgår till 112 700 och ökade med 2 400 personer. Invånare över 75 år ökade under förra året med fler än 1 600. Den arbetsföra befolkningen, dvs. 19-64-åringarna, ökade med 3 000 invånare.

Det södra stordistriktet växte mest, med närmare 1 500 invånare och det västra med 1 400 invånare. Antalet förskolebarn ökade något endast i Västra (40) och Sydöstra (25) distriktet, medan antalet barn i Nordöstra och Östra delen minskade med mer än 200.

Den största ökningen i grundskoleåldern var i Södra (360) och Centrala (250) stordistrikten. I det Södra stordistriktet ökade antalet personer över 75 år mest (500) och i Västra stordistriktet ökade de med 300 personer.

Befolkningen som talar främmande språk uppgår nu till 105 300 alltså 16 procent av befolkningen och en ökning med 3 500 invånare. De finskspråkiga ökade med 1700 och de svenskspråkiga med 150 personer. I Helsingfors finns 36 700 svenskspråkiga, alltså knappt sex procent.

De största grupperna av personer som talar främmande språk var ryska 18 800, somali 11 300 och estniska 10700. De som talar somali och arabiska ökade med mer än 500 och de som talar engelska och ryska ökade med omkring 400. Antalet estnisktalande minskade med närmare 300 personer.

Tio procent av befolkningen hade utländskt medborgarskap dvs. 63 000 personer. De största grupperna var estniskt, ryskt, irakiskt och somaliskt medborgarskap. Mest ökade antalet filippinare, indier, irakier och kineser, med ca 150–200 personer.

Byggarbeten i Helsingfors 2019

Högkonjunkturen i byggbranschen fortsatte 2019. Vid årsskiftet byggdes något mer än 1,2 miljoner våningskvadratmeter, varav 750 000 var halvfärdiga bostadshus och ca 480 000 våningskvadratmeter andra byggnader. Vid årsskiftet var situationen i fråga om den totala våningsytan jämförbar med den tidigare situationen, men tyngdpunkten ligger på bostadsbyggande. Under året färdigställdes och inleddes nästan samma antal bostäder, vilket innebär att antalet bostäder som håller på att byggas fortfarande låg på omkring 10 000.

Målsättningen för Helsingfors bostadsproduktion steg till 7 000 bostäder vid ingången av 2019. Bostadsproduktionen ligger på en nivå som är mycket nära målet. Under året färdigställdes 6 736 bostäder i Helsingfors och sammanlagt 6 928 bostäder började byggas. Det beviljades bygglov för 7 909 bostäder.

21 procent (1 409 st.) av de färdigställda bostäderna var bostäder med statligt räntestöd. Den oreglerade bostadsproduktionen uppgick till 54,7 procent av de färdiga och de hybridfinansierade bostäderna till 24,4 procent. Produktionen av hybridfinansierade bostäder bestod huvudsakligen av bostadsrätter (625) samt hitas- och prisreglerade bostäder (950). Av den färdigställda oreglerade produktionen färdigställdes 1 021 hyresbostäder och 2 661 ägarbostäder.

Största delen av de färdiga bostäderna (90 procent) var i våningshus. Av de bostäder som färdigställdes var cirka 4 procent radhuslägenheter och resten var småhus- och parhuslägenheter eller bostäder i andra byggnader. Ettornas och tvåornas andel av de färdigställda bostäderna i nya våningshus utgjorde 63,1 procent och alla nybyggda lägenheter i våningshus hade en genomsnittsyta på 53,9 kvadrat.

Av de färdigställda bostäderna var 19,5 procent stadens egen produktion (1 314 bost.) Av dessa var 732 bostäder ARA-hyresbostäder med statligt stöd för Helsingfors stads bostäder Ab, 378 bostadsrättsbostäder för Helsingfors stads Bostadsrätt Ab och 204 var hitas- eller priskontrollerade bostäder. 1 505 bostäder började byggas som stadens egen produktion.

Byggandet av verksamhetslokaler (annat än bostadsbyggande) uppgick till 263 776 kvadratmeter vy för byggnader som färdigställdes 2019. Våningsytan som blev klar var mer än en tredjedel mindre än föregående år men klart mer än medeltalet för 2010-talet. Böle stationskomplex (stationen, köpcentret, hotellet och kontorsbyggnader) som blev klart i slutet av året stod för en fjärdedel av all yta som färdigställdes. Keskos huvudkontor i Fiskehamnen som blev färdigt är också ett betydande bygge av verksamhetslokaler.

Man började bygga verksamhetslokaler på 212 295 våningskvadratmeter, vilket är knappt 60 procent av motsvarande yta föregående år. Byggstarterna understiger genomsnittet för 2010-talet. Antalet beviljade bygglov (236 122 kvm) minskade också en aning från föregående år.

Byggandet fortsatte alltså i rekordfart och mest byggdes det bostäder. Man fortsatte att föra stora trafikprojekt framåt. Byggandet av Jokerbanan har inletts och upphandlingen av för Kronbroarna har gått vidare till alliansens utvecklingsfas. Flest bostäder byggs just nu på Busholmen och i Fiskehamnen, i båda områdena byggs närmare 2 000 bostäder. Även bostadsproduktionen i Böle projektområde har kommit bra igång (891 bostäder byggs). De stora projektområdena står för ca 58 procent av alla bostäder som håller på att byggas. På projektområdena byggs ungefär 48 procent av verksamhetslokalerna. På grund av det stora antalet beviljade bygglov 2019 kan man anta att bostadsproduktionen hålls på en hög nivå även under det pågående året.