1.1.6 Bedömning av de viktigaste riskerna och osäkerhetsfaktorerna samt av den framtida utvecklingen

Covid19 -pandemin

Efter räkenskapsårets slut spred sig den globala pandemin Covid19 från Kina i februari-mars 2020. Pandemin har eskalerat till en oförutsedd social, hälsorelaterad och ekonomisk kris, vars slutgiltiga konsekvenser till stora delar är oklara, men man bedömer redan nu att de kommer att vara betydande. Det är svårt att förutspå pandemins konsekvenser för Finlands ekonomi och även globalt, eftersom pandemins varaktighet är osäker.

För att förhindra spridningen av viruset har man i olika länder, även i Finland, verkställt exceptionella åtgärder som begränsar människornas rörlighet. Den 18 mars 2020 konstaterade regeringen i samråd med Republikens president att exceptionella förhållanden råder i Finland p.g.a. coronaviruset och man beslutade att införa de befogenheter som föreskrivs i beredskapslagen i Finland. Regeringen har med stöd av beredskapslagen fattat beslut om flera rekommendationer och begränsningar för att hindra spridningen av epidemin, bland annat genom att stänga ner olika verksamheter samt hindra människor att samlas samt att röra sig genom stängning av landets gränser och en isolering av Nyland från resten av landet under tiden 27.3–15.4.2020. Begränsningarna och stängningarna har en stor inverkan på den ekonomiska verksamheten både globalt och nationellt. Effekten på Finlands bruttonationalprodukt är enligt en försiktig uppskattning minst −5 procent medan vissa bedömer den till −13 procent. Helsingfors kommer att lida av märkbara förluster av skatteintäkter och även verksamhetsinkomsterna kommer att minska samtidigt som krisen redan har orsakat och kommer att orsaka en betydande ökning av social- och hälsovårdsutgifterna. Stadens ekonomi kommer att utvecklas betydligt sämre än budgeterat under 2020. De ekonomiska konsekvenserna kommer att sträcka sig också över de närmaste åren och de innebär att både budgeten 2021 och ekonomiplaneåren måste planeras från nya utgångspunkter.

Helsingfors stad har i början av mars inrättat en corona-koordinationsgrupp i enlighet med stadens modell för krisledning, och den leds av borgmästaren. Gruppen koordinerar de åtgärder som krävs av staden under de exceptionella förhållandena. Stadens ledningsgrupp har också sammanträtt oftare och sektorerna och affärsverken har inrättat egna krisgrupper. Med de aktiviteter som nämns ovan har staden under mars-april aktivt vidtagit åtgärder för att bekämpa epidemin och för att underlätta stadsbornas vardagliga liv i undantagstillståndet samt för att underlätta företagens situation.

Ekonomiska och strategiska risker

De viktigaste riskerna i verksamhetsmiljön hör ihop med bland annat den riksomfattande vård- och landskapsreformen enligt regeringsprogrammet, städernas försvagade finansieringsunderlag och investeringsförmåga samt osäkerhetsfaktorer i samband med statens övriga åtgärder, vilka kan ha betydande konsekvenser för Helsingfors stad. Dessutom förekommer det en risk i samband med tillgången på personal som en följd av den ändrade verksamhetsmiljön. Den mest betydande osäkerhetsfaktorn som identifierats är de ändrade skatteintäkterna som en följd av en eventuell vårdreform, vilket kan inverka negativt på Helsingfors ekonomi under 2020-talet, men detta är svårt att förutspå i nuläget.

Beredningen av vård- och landskapsreformen i Juha Sipiläs regering avslutades våren 2019. Beredningen av vårdoch landskapsreformen började på nytt hösten 2019 under ledning av den nya regeringens ministerarbetsgrupp för reformen. Beredningen av reformen kräver mycket utredning och en kartläggning av nuläget. Hösten 2019 utreddes alternativ för en separat lösning av vårdreformen för Nyland, huvudstadsregionen eller Helsingfors tillsammans med områdets kommuner och Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS). I utredningen granskades motiveringen för en eventuell separat lösning, dess grundlagsenliga villkor och alternativa sätt.

Staden inrättade en grupp för beredning och uppföljning av vårdreformen under ledning av borgmästaren, vars arbete inleddes i början av september. Man har även samarbetat med större städer i grupp samt med Kommunförbundet bl.a. vad gäller granskning och utveckling av vårdreformens finansieringsmodell. De eventuella ekonomiska, organisatoriska och övriga konsekvenserna för staden orsakade av reformen konkretiseras i takt med att lagstiftningen avancerar. Man förbereder sig inför dem genom planering av stadens verksamhet och service.

Stadens nya ledarskapssystem trädde i kraft 1.6.2017 då staden övergick till en borgmästar- och sektormodell. 2019 var det andra hela året med stadens nya ledararskapssystem. Enligt en bedömning av den nya ledarskaps- och sektormodellen har stadens strategiska styrning och ledning förbättrats. De genomförda reformerna har skapat en god grund för att göra stadens verksamhet mer invånarorienterad, att öka stadsbornas delaktighet i serviceutvecklingen samt att samtidigt fungera mer effektivt och enhetligt. Ledarskapsreformen stödjer stadsstrategins målsättningar om att vara världens bäst fungerande stad.

Stadsfullmäktiges och stadsstyrelsens roll i stadens ledarskap har förstärkts. Styrningen av staden som helhet har blivit bättre och staden leds mer som en helhet, bland annat eftersom de tidigare förvaltningarna slogs samman till fyra sektorer. Delaktighets- och interaktionsmodellen, som är en central del av ledarskapsreformen, har flera delområden som redan fungerar bra. En ytterligare utmaning i ledarskapet är hur den nya ledarskapskulturens strategiska öppningar och strävanden kan anpassas till utvecklingen av den dagliga operativa praxisen. För personalen är ledarskapsreformen fortfarande halvfärdig.

År 2019 var bra för Helsingfors stads ekonomi, även om den var svagare än föregående år. Räkenskapsperiodens resultat, 377 miljoner euro, var 94 miljoner bättre än i budgeten och detta berodde på att särskilt inkomsterna från markförsäljning var större än förväntat. Staden fick även mer dividendinkomster än beräknat. Resultatet för år 2018 var 387 miljoner euro. Skatteintäkterna och statsandelarna var 3,1 procent större än föregående år, men 47 miljoner euro mindre än budgeterat- Stadens externa omkostnader ökade med 4,8 procent från föregående år. Den största överskridningen var att utgifterna för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt överskreds med 46 miljoner euro. Utgiftstillväxten enligt det ekonomiska målet i strategiprogrammet var ca 5 procent, vilket var dubbelt jämfört med det strategiska målet. Som en central risk kan anses stadens förmåga att uppfylla de ekonomiska målsättningarna i strategin vad gäller att dämpa kostnadsökningen inom driftsekonomin.

Stadens totala investeringar var 780 miljoner euro vilket var betydligt (150 miljoner euro) mer än föregående år. Trots detta kunde investeringarna till största delen finansieras med inkomstmedel. Verksamhetens och investeringarnas kassaflöde var sammanlagt 33 miljoner euro negativt. Under 2019 amorterades lånen enligt plan (87 miljoner euro) och inga nya lån togs. Det var möjligt att finansiera amorteringarna med kassamedel och stadens likviditet höll sig på en tillräcklig nivå. Stadens lånestock sjönk till 1 014 miljoner euro.

Regionförvaltningsverket i Södra Finland satte ut ett vite på 20 miljoner euro med anledning av verksamhetsberedskapen för Helsingfors stads räddningsväsen. Staden har lämnat in besvär om detta till förvaltningsdomstolen.

Riskhantering:

Den växande stadens investeringsförmåga ska tryggas under alla omständigheter. Man gör förbehåll för nya utmaningar genom att dimensionera totalinvesteringarna till en nivå som under strategiperioden kan finansieras med inkomstfinansiering, så att lånestocken per invånare inte ökar.

Stadens ledningsgrupp har bestämt intressebevakningens målsättningar och ansvar. Staden har försökt påverka statens planer om reformer (lagar och uppgifter) och förutse deras konsekvenser. Ökningen av lånestocken hejdas för att staden ska vara beredd på ändrad finansiering som en följd av en eventuell vård- och landskapsreform, och så att de årliga kostnaderna för lånen inte ska bli för höga när räntorna stiger. Konsekvenserna av de ekonomiska riskerna beaktas i budgetprocessen. Man har strävat efter att minska risker i samband med ekonomisk osäkerhet bland annat genom att i strategin inkludera målsättningar för dämpad kostnadsökning, förbättrad produktivitet och finansiering och dimensionering av investeringarna.

Operativa och övriga risker

Allt som allt uppfylldes hälften av de bindande målen för centralförvaltningen och sektorerna (18/33).

Det konstaterades brister i övervakningen av hur lagstiftningen om bygglov för privata daghem har iakttagits inom stadsmiljösektorn och fostrans- och utbildningssektorn. Dessutom uppdagades brister i behandlingen av daghemmens bygglov.

Man var tvungen att stänga Järnvägstorgets metrostation i två dygn på grund av ett ösregn i augusti 2019, då ett trasigt avlopp orsakade översvämning på stationen. Hissarna är fortfarande ur bruk på grund av vattenskadan.

En risk i samband med stadens serviceförmåga är t.ex. bristen på personal, som fortfarande är aktuell särskilt inom fostrans- och utbildningssektorn och social- och hälsovårdssektorn. Även på andra håll i stadskoncernen har det förekommit rekryteringsproblem. I slutet av året tillsattes en arbetsgrupp på stadsnivå för att lösa problemet med personalbristen inom småbarnspedagogiken.

Fastigheterna och säkerheten är utsatta för bland annat olycks-, brand- och läckagerisker. Staden har förberett sig på person- och egendomsrisker med prevention samt försäkringsfonder och försäkringar. Under 2019 betalades från försäkringsfonden 770 000 euro för en vattenskada som skett 2016 vid Helsingfors företagshälsovårdscentral på Helsingegatan, samt ersattes kostnader på 150 000 euro orsakade av en eldsvåda i den skyddsmärkta servicebyggnaden med omklädningsrum i Drumsö idrottspark 2017.

Riskhantering:

Stadsfullmäktige godkände principerna för stadskoncernens interna kontroll och riskhantering 30.1.2019 (§ 29). Det föreskrivs i kommunallagen att stadsfullmäktige ska fatta beslut om grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen. Syftet med detta är att styra stadsstyrelsen som enligt kommunallagen är skyldig att ordna intern kontroll och riskhantering. Dessa grunder styr även koncernövervakningen som är på koncernledningens ansvar.

Stadskansliet och koordinationsgruppen för stadskoncernens interna kontroll och riskhantering styr och stöder sektorerna, affärsverken och dottersammanslutningarna med att utveckla intern kontroll och riskhantering. De ger kompletterande råd om hur den interna kontrollen och riskhanteringen ska genomföras, om det behövs. Dessutom biträder de stadskoncernens ledning genom att samla in och bedöma stadskoncernens mest betydande risker samt metoder för att hantera dem.

Under slutet av 2018 inleddes stadskoncernens bedömning av betydande risker och riskhanteringsmetoder. Stadens ledningsgrupp behandlade resultaten från bedömningen i maj 2019 och godkände planen för att verkställa administrativa åtgärder. Vid bedömningen av betydande risker identifierades 15 riskkategorier som hänför sig bland annat till personalen, landskaps- och vårdreformen, den ekonomiska utvecklingen, intressebevakningen, utslagning och segregering, samhällelig radikalisering, den digitala säkerheten och datasäkerheten, klimatförändringen och beredskapen inför den, byggande och boende, verksamhetslokaler och bebyggda miljöer, stadens konkurrenskraft, etik och kravnivåer, trafiksystem, den internationella säkerheten samt ledning och framförhållning. Rapporteringen av hanteringen av betydande risker startades under hösten 2019 av koordinationsgruppen för stadskoncernens interna kontroll och riskhantering.

Under 2019 bereddes anvisningen för intern kontroll och riskhantering inom Helsingfors stadskoncern under ledning av stadskoncernens koordinationsgrupp för intern kontroll och riskhantering (Stn 13.1.2020, § 12) och dessutom uppdaterades Helsingfors stads etiska principer (Stn 28.10.2019, § 722). Under det gångna året startades dessutom ett utrednings- och utvecklingsarbete för den interna kontrollen och riskhanteringen.

Stadskansliet, affärsverken och sektorerna bedömer och rapporterar i samband med budgetprognoserna de mest betydande ekonomiska och funktionella riskerna samt lämnar redogörelser över den interna kontrollen och riskhanteringen i bokslutet. Bedömningen av de mest betydande riskerna grundar sig både på bedömningen av redogörelser och på den bedömning av de mest betydande riskerna inom stadskoncernens riskbedömning som startades i slutet av 2018 utifrån de risker som stadskansliet, sektorerna, affärsverken och de största dotterbolagen har identifierat.