1.1.7 Miljöfaktorer
Med tanke på miljön är Helsingfors stad en av de viktigaste aktörerna på sitt område. Utsläppen av växthusgaser orsakade av energi och annan förbrukning i Helsingfors utgör omkring sju procent av koldioxidutsläppen i hela Finland. Avloppsreningsverket i Viksbacka renar ca 800 000 invånares avloppsvatten.
Inom stadens egen verksamhet styrs hanteringen av miljöfrågor av stadsstrategin, miljöpolicyn och programmen för miljöskyddets delområden. Dessutom tillämpar sektorerna och affärsverken sina egna miljösystem och -program. Med hjälp av ekostödverksamhet görs miljöfrågor till en del av personalens vardag.
Stadskoncernens moderorganisations miljökostnader har stadigt ökat under de senaste åren och uppgick till ca 92 miljoner euro 2019. Betydande miljökostnader uppstod av klimatskydd (28 miljoner euro), renhållning av områden och avfallshantering (20 miljoner euro) samt främjande av klimat- och miljövänlig mobilitet (18 miljoner euro).
Storleken på stadens miljöinvesteringar varierar från år till år. År 2019 uppgick investeringarna till sammanlagt ca 135 miljoner euro. De största investeringarna gjordes i klimat- och miljövänlig mobilitet (103 miljoner euro) samt för iståndsättning av förorenad mark (25 miljoner euro). Miljöintäkterna uppgick till ungefär 8,3 miljoner euro under 2019. De största inkomstkällorna är avgifter för flyttning av fordon i samband med gaturenhållningen (1,8 mn euro) och stadscyklarna (1,6 miljoner euro).
Miljökostnaderna kommer i framtiden att öka p.g.a. bekämpning av och anpassning till klimatförändringen, energieffektivitetsåtaganden, förbättring av den lokala luftkvaliteten samt bullerbekämpning. De senaste åren har miljökostnaderna utgjort cirka 2-3 procent av stadens totala omkostnader.
Staden utarbetar en separat miljörapport som delges stadsfullmäktige senare under våren. I miljörapporten rapporteras även om hur åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, anpassningsriktlinjerna och miljöpolitiken har implementerats.
Energi- och klimatpolitik
Helsingfors klimatarbete styrs på fullmäktigenivå via stadsstrategin, miljöpolicyn och programmet för ett klimatneutralt Helen 2035. Staden är med i arbets- och näringsministeriets energieffektivitetsavtal (KETS), EU:s stadsdirektörers klimatavtal (Covenant of Mayors for Climate & Energy) samt ett klimatnätverk som består av de sex största städernas stadsdirektörer. l Helsingfors stadsstrategi 2017-2021 sägs det att Helsingfors är koldioxidneutralt 2035 och minskar utsläppen med 60 % fram till år 2030 jämfört med 1990 års nivå samt 80 procent senast 2035. Man strävar efter att nå målsättningen genom åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, vars genomförande följs upp.
Luftvård
Det årliga gränsvärdet för kvävedioxid enligt EU:s luftkvalitetsdirektiv överskrids fortfarande i de livligt trafikerade gatuschakten i Helsingfors centrum. Stadens luftvårdsplan 2017-2024 innehåller åtgärder som stämmer överens med lagstiftningen för att minska trafikutsläppen på så sätt att man så fort som möjligt underskrider gränsvärdet. Halterna av kvävedioxid har under de senaste åren varit på nedgående och området för gränsöverskridning har minskat.
Luftkvaliteten i Helsingfors försämras också av gatudamm och små eldstäder, utöver avgaserna från trafiken. I luftvårdsplanen ingår även åtgärder med syfte att minska dessa. Gatudammet, dvs. gränsvärdet för partiklar som andas in, har inte överskridits i Helsingfors under de senaste åren, men risken för att de ska överskridas är fortfarande överhängande, särskilt på livligt trafikerade gator.
Bullerbekämpning
Vägtrafiken utgör den största källan till buller i Helsingfors; 37 procent av stadsborna bor i områden där väg- och gatutrafikens bullernivå överstiger riktvärdet på 55 decibel dagtid som avses i statsrådets beslut (993/1992). l Helsingfors verksamhetsplan för bullerbekämpning 2018–2022 ingår målsättningar för att minska bullerolägenheter samt åtgärder med vars hjälp man försöker förbättra bullersituationen.
Det behövs många olika metoder för att sänka bullernivåerna och minska exponeringen för buller. Det viktigaste då man förebygger olägenheter orsakade av buller är att beakta trafikbullret vid planeringen av markanvändning och trafik. Dessutom behövs åtgärder som sänker bullernivåerna såsom ljuddämpande ytbeläggning på gatorna, sänkning av hastighetsbegränsningarna och en minskad användning av dubbdäck. Bullerskärmar behövs på de ställen där bullret är störst och där det inte går att nå tillräckliga effekter med andra åtgärder. Eftersom anslagen inte är tillräckliga är det emellertid inte möjligt att vidta alla åtgärder inom den målsatta tiden. Det har varit särskilt utmanande att bygga bullerskärmar och att bekämpa bullret vid landsvägar som förvaltas av staten på grund av brist på anslag.
Iståndsättning av marken och deponier
I Helsingfors tar man i bruk områden som kräver grundberedning innan de kan användas på nytt. En del av detta förarbete är att sanera förorenad mark. Helsingfors tidigare avstjälpningsplatser ska sättas i stånd i enlighet med miljöskyddslagen.
Staden förbereder sig på att iståndsätta Stora Hoplaxvikens avstjälpningsplats under de kommande åren. Dessutom har man gjort reserveringar för efterbehandling av deponierna. Behovet av anslag för att sanera de områden som uppskattas vara förorenade bedöms årligen för de tio följande åren. Uppskattningen justeras därför årligen. De mest betydande platserna som sanerades 2019 var Fiskehamnens före detta hamnområde, Verkstadsgårdens kvarter och tomten för Vuosaaren lukio. Saneringen av Nordsjö avstjälpningsplats pågår.