2.1 Driftsekonomidelens utfall

Finnish

Inkomster (Beloppen i tabellen är uttryckta i tusental)	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Centralförvaltningen	22 559	22 559	27 546	4 987	0
Fostrans- och utbildningssektorn	57 456	57 456	69 285	11 830	0
Stadsmiljösektorn	1 023 261	1 023 261	1 099 143	75 882	0
Kultur- och fritidssektorn	29 385	29 385	33 528	4 143	0
Social- och hälsovårdssektorn	178 039	178 039	186 246	8 206	-800
Inkomster sammanlagt	1 310 700	1 310 700	1 415 748	105 048	-800

Utgifter (Beloppen i tabellen är uttryckta i tusental)	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Centralförvaltningen	-284 609	-284 609	-240 854	43 754	-20 060
Fostrans- och utbildningssektorn	-1 193 425	-1 193 425	-1 201 875	-8 450	-9 500
Stadsmiljösektorn	-778 000	-778 000	-770 865	7 135	-8 449
Kultur- och fritidssektorn	-250 992	-250 992	-255 100	-4 108	0
Social- och hälsovårdssektorn	-2 109 125	-2 109 125	-2 164 047	-54 923	-55 900
Utgifter sammanlagt	-4 616 150	-4 616 150	-4 632 741	-16 591	-93 909

Verksamhetsbidrag	-3 305 450	-3 305 450	-3 216 993	88 457	-94 709
Avskrivningar	-317 821	-317 821	-315 569	2 252	0
Räkenskapsperiodens resultat	-3 623 271	-3 623 271	-3 532 562	90 709	-94 709

Verksamhetsinkomsterna (inklusive tillverkning för eget bruk) uppgick till 1 415,7 miljoner euro, i vilket ingår försäljningsvinster från mark, byggnader och aktier. Ökningen från föregående års motsvarande siffra 1 355,8 miljoner euro var 4,4 procent, vilket huvudsakligen berodde på stadsmiljösektorns större inkomster. Försäljningsvinsterna från mark och byggnader samt aktier var ca 40 miljoner euro större än föregående år. Arrendeinkomsterna var ca 11 miljoner euro mer än föregående år. Detta utfall var även större än budgeterat. Inom fostrans- och utbildningssektorn överskreds inkomsterna med 12 miljoner euro från budgeten, vilket beror på att staden har fått statsunderstöd bundna till användningsändamål och övrig extern finansiering, som inte kunde beaktas i budgeten.

Omkostnaderna var 4 632,7 miljoner euro, en ökning på 4,9 procent från föregående år. Betydande ökningar av utgifterna var bl.a. Betalningsandelen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt, som ingår i social- och hälsovårdssektorn, där den jämförbara ökningen var 5,9 procent (ändringar i organisationen beaktade), en 8,8 procents ökning av budgetmomentet stadsstruktur inom stadsmiljösektorn, kultur- och fritidssektorns utgiftsökning på 6,6 procent (exklusive understöd till anläggningar) samt fostrans- och utbildningssektorns ökade utgifter på 5,5 procent. Kostnadsökningen vid stadskansliet var aningen lägre än genomsnittet, dvs. 4,8 procent. Budgetmomentet social- och hälsovårdstjänsters jämförbara ökning var 3,5 procent (ändringar i organisationen beaktade).

Omkostnaderna var 16,6 miljoner euro högre än budgeterat. I relation till budgeten underskreds omkostnaderna mest inom centralförvaltningen, vars utgifter underskred det budgeterade med 43,8 miljoner euro. Social- och hälsovårdssektorns utgifter överskred budgeten med 54,9 miljoner euro, varav budgetmomentet Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt överskreds med 45,9 miljoner euro och social- och hälsovårdstjänsterna med 5,3 miljoner euro.

Stadens totala externa omkostnader var 34,8 miljoner euro högre än budgeterat, en ökning på 4,8 procent jämfört med föregående år. Utgifterna enligt det ekonomiska målet som mäts enligt driftsekonomins verksamhetsutgifter i stadsstrategin ökade med ca 5 procent 2019, alltså närmare dubbelt i förhållande till det strategiska målet (i denna jämförelse bör man observera att de olika budgetmomentens utgifter enligt det ekonomiska målet hade fastställt enligt den ändrade kostnadsnivån och tillväxttakten för befolkningen vid budgetberedningen).

Nedan i detta kapitel presenteras utfall och avvikelser för verksamhetsinkomsterna och -utgifterna per sektor, förvaltning och affärsverk.

1 Centralförvaltningen

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	22 559	22 559	27 546	4 987	0
Utgifter	-284 609	-284 609	-240 854	43 754	-20 060
Verksamhetsbidrag	-262 050	-262 050	-213 308	48 742	-20 060
Avskrivningar	7 135	-7 135	10 294	-3 159	0
Räkenskapsperiodens resultat	-269 185	-269 185	-223 602	45 583	-20 060

Sektorns utgifter underskred de budgeterade anslagen med 43,8 miljoner euro. En central ändring jämfört med budgeten är att hela stadens centralt reserverade pensionsansvar upplöstes med 24 miljoner euro enligt kalkyler som uppdaterats på våren. Utfallet för nästan alla budgetmoment var mindre än budgeten, bortsett från den kommunal andelen för arbetsmarknadsstödet.

1 10 01 Ordnande av val, till centralvalnämndens disposition

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	2 120	2 120	2 154	34
Utgifter	-6 432	-6 432	-3 801	2 630
Verksamhetsbidrag	-4 312	-4 312	-1 647	2 665
Räkenskapsperiodens resultat	-4 312	-4 312	-1 647	2 665

År 2019 förrättades riksdagsval i april och Europaparlamentsval i maj. Då man utarbetade budgeten för 2019 var utgångsläget att landskapsvalet, som landets dåvarande regering föreslagit, ska ordnas samma år som Europaparlamentsvalet. Eftersom det inte blev något landskapsval uppstod betydliga besparingar i anslagen. Det uppstod besparingar vid riksdagsvalet och Europaparlamentsvalet särskilt vad gällde köp av tjänster.

1 20 01 Revisionsnämnden och -kontoret

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	3	3	5	2
Utgifter	-1 994	-1 994	-1 802	192
Verksamhetsbidrag	-1 991	-1 991	-1 797	194
Räkenskapsperiodens resultat	-1 991	-1 991	-1 797	194

Kvantitativa och ekonomiska mål

Revisionsnämnden och -kontoret

Prestationsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
Dagsverken	3 400	3 231	-169

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Utvärderings- och granskningarbetsdagarnas andel av dagsverkena, %	75	82	7
Utvärderingsberättelsen färdigställs senast 30.4	30.4.	9.4.
Revisionsberättelsen lämnas senast 30.4	30.4.	26.4.

Uppgifter om verksamhetens omfattning	Budget	Utfall	Avvikelse
Revisionsdagar per räkenskapsår, utfall för den externa revisorns revisionsdagar	390	385	-5

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal anställda (31.12)	18	16	-2
Antal anställda som utför granskning och utvärdering	16	15	-1

Produktivitet (2016=100)	2019	2018	2017	2016
Utveckling av produktiviteten för revisions- och utvärderingsverksamheten	112,4	113,4	100,7	100

Mätare för effektivitet i lokalanvändningen	2019	2018	2017	2016
Lokalyta sammanlagt (m² lägenhetsyta)	602	602	602	602

Utfallet för revisionens omkostnader 2019 blev mindre än vad som förutsetts. Personalutgifterna är revisionskontorets största utgiftspost. Under året var tre anställningar som stadsrevisor och en som ledningens sekreterare lediga under olika tider. Revisionsverksamhetens utgifter var 2,76 euro per invånare. De offentliga revisionstjänsternas andel av revisionsväsendes omkostnader var cirka åtta procent och revisionsnämndens andel cirka fem procent. Helsingfors stads revisionskontor biträdde KPMG Oy Ab under ca 870 arbetsdagar i den lagstadgade revisionen.

Revisionsnämnden övervakar att den lagstadgade skyldigheten att redogöra för bindningar iakttas och delger redogörelserna för fullmäktige i juni och december.

Revisionskontorets produktivitet mäts med ett produktivitetsindex som baserar sig på ett balanserat styrkort. Output-indexets faktorer för använda arbetsinsatser har 50 procents vikt, kvalitetsfaktorer kring arbetet 40 procents vikt och personalfaktorer 10 procents vikt. Input-index utgörs av omkostnaderna deflaterade med prisindex för offentliga utgifter (allmän förvaltning inom den kommunala ekonomin).

Det bindande verksamhetsmålet uppnåddes som följer:

Revisionsnämndens utvärderingsverksamhet gäller utvärdering av hur stadsstrategin genomförts. Minst 65 procent av de årligen varierande temana i revisionsnämndens utvärderingsplan (exkl. målutvärderingar, uppföljning av genomslagskraften och ekonomisk utvärdering) hänför sig till utvärdering av riktlinjer eller mål fastställda i stadsstrategin.

Målet nåddes. Av de varierande temana hade 80 procent en strategisk koppling.

1 30 Stadsstyrelsen

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	0	0	235	235	0
Utgifter	-12 140	-12 140	-9 980	2 160	-14 294
Verksamhetsbidrag	-12 140	-12 140	-9 745	2 395	-14 294
Räkenskapsperiodens resultat	-12 140	-12 140	-9 745	2 395	-14 294

1 30 01 Dispositionsmedel, till stadsstyrelsens disposition

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	0	0	235	235	0
Utgifter	-9 974	-9 974	-7 917	2 057	-14 294
Verksamhetsbidrag	-9 974	-9 974	-7 682	2 292	-14 294
Räkenskapsperiodens resultat	-9 974	-9 974	-7 682	2 292	-14 294

Stadsstyrelsens dispositionsmedel, 7,917 miljoner euro, har använts för allmänna ändamål, till att göra staden mer trivsam och trygg samt till mångsidig evenemangsproduktion.

De största kostnadsposterna bland allmänna dispositionsmedel var projekt för att förebygga utslagning av unga och förhindra segregation mellan områden (Stns beslut 12.3.2018) 2,2 miljoner euro, stöd på 1,2 miljoner euro för integrering av invandrare, 0,8 miljoner euro för säsongssysselsättning av unga, 0,6 miljoner euro för anskaffning av Helsingforsmedaljer, 0,4 miljoner euro för utveckling av Salutorget, 0,4 miljoner euro för evenemangsproduktion under EU-ordförandeskapet och 0,3 miljoner euro för organisering av stadsfestivalen Point.

1 30 02 Stadsstyrelsens understöd

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Utgifter	-2 166	-2 166	-2 063	103
Verksamhetsbidrag	-2 166	-2 166	-2 063	103
Räkenskapsperiodens resultat	-2 166	-2 166	-2 063	103

Stadsstyrelsen beviljar understöd till organisationer med sådan verksamhet som inte hör till något av nämndernas verksamhetsområden.

1 40 01 Stadskansliet

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	16 086	16 086	15 081	-1 005	0
Utgifter	-129 119	-129 119	-116 601	12 518	-4 734
Verksamhetsbidrag	-113 033	-113 033	-101 520	11 513	-4 734
Avskrivningar	7 135	-7 135	10 276	-3 141	0
Räkenskapsperiodens resultat	-120 168	-120 168	-111 796	8 372	-4 734

Budgetmoment stadskansliet hade 129,1 miljoner euro till sitt förfogande och en rätt att överskrida detta på 4,7 miljoner euro. Helsinki Abroad Ltd Oy beviljades rätt att överskrida anslaget med 34 000 euro till betalningsandelar och 4,7 miljoner euro till centraliserade dataanskaffningar. Stadskansliet hade sammanlagt 133,9 miljoner euro i anslag, inklusive överskridningar, till sitt förfogande. Den största utgiftsposten var personalkostnaderna 69,6 miljoner euro (59,7 procent av utgifterna) och köpta tjänster 33,0 miljoner euro (28,3 procent av utgifterna). Understöden, 1,1 miljoner euro, och köpta tjänster, 14,7 miljoner euro, stod för de största besparingarna. Besparingen av bidrag berodde till stora delar på att anslag för sysselsättningsbidrag inte förbrukades. Besparingarna av köpta tjänster bestod bland annat av att centraliserade dataprojekt flyttades till nästa år och i utfallet av experttjänster för sysselsättning.

Nedan visas utfallet 2019 för den informationsteknik som betjänar hela staden (f.d. centraliserad informationsteknik) och för sysselsättningstjänsten (f.d. sysselsättningspolitik).

2019	Stadskansliet (övriga anslag)	Informationsteknik	Sysselsättningsärenden	Totalt
Inkomster	3 725 617	1 938 238	9 416 992	15 080 847
Utgifter	63 229 541	22 173 769	31 197 685	116 600 995

Näringsverksamhet

Näringslivsavdelningens syfte är att skapa nya arbetsplatser i den privata sektorn i Helsingfors. Företagsrådgivningen NewCo hade 3 415 kunder 2019. Under 2019 grundade företagsrådgivningens kunder rekordantalet 1 194 företag. De så kallade lätta företagarna ingår ej i siffran. Dessutom främjade näringsavdelningens företagslotsar företagens verksamhetsförutsättningar i Helsingfors genom att hjälpa företagen med tillstånds-, lokal- och lägesärenden hos staden samt med stöd, anskaffningar och rekryteringar.

År 2019 bedrev näringslivsavdelningen företagsinriktad utvecklings- och experimentverksamhet för smarta trafiklösningar, hållbara och smarta stadslösningar, framtida inlärningsmiljöer samt hälso- och välfärdslösningar. För denna verksamhet utarbetade näringslivsadelningen en modell på stadsnivå, samt beredde starten för inkubatorer för hälsobranschen och för rena och hållbara lösningar i staden. Näringslivsavdelningen fortsatte utveckla Maria01-företagscampuset och tillsammans med ett konsortium arbetade man för att utvidga campus på före detta Maria sjukhusområde. I samarbete med högskolor och andra partner har näringslivsavdelningen utvecklat campus och innovativa miljöer (Mejlans hälsocampus, bio-campus i Vik, XR-centret, Think Companys verksamhet).

Stadens nya insatsområden för den internationella verksamheten blev klara 2019. Under 2019 beredde och startade näringslivsavdelningen en åtgärdsplan för att utveckla digitala kreativa branscher och filmbranschen i Helsingfors samt för att locka internationella filmproduktioner till Helsingfors.

Sysselsättning

Stadens centraliserade sysselsättningstjänster fortsatte sin verksamhet vid stadskansliets näringslivsavdelning. Sysselsättningstjänsternas fokus låg särskilt på långtidsarbetslösa, invandrare och unga. För under 30-åringar gavs tjänsterna via Navigatorn Helsingfors och Helsingfors stads karriärvägledning för unga jämte TYP-tjänster. 1 572 kunder fick karriärvägledning för unga. 62 procent av de kundrelationer som avslutades under året ledde till jobb eller utbildning. Rådgivningstjänsterna hade 16 775 besök. Helsingfors TYP, en serviceform som staden ger i samarbete med Arbets- och näringsbyrån och Folkpensionsanstalten för att främja sysselsättning, betjänade 5 813 kunder, varav 29 procent kom vidare till anställning eller utbildning och 10 procent gick vidare till social- eller hälsovården, gick i pension eller fick långvarig rehabilitering.

Man ordnade arbete med lönesubvention och läroavtal på stadens arbetsplatser. Sysselsättningen av dem som är i en svår situation på arbetsmarknaden understöddes genom ett Helsingforstillägg och man skapade arbetstillfällen genom sysselsättningsvillkor i stadens upphandling. Sysselsättningstjänsterna erbjöd 2 990 arbetslivsperioder med åtgärder (Helsingforstillägg, arbetsprövning, läroavtal och lönesubvention), jämfört med 3 550 perioder 2018. Även näringslivsavdelningens företagskoordinatorer arbetade för att företagens arbetstillfällen och de jobbsökande kunderna ska mötas och sysselsättas. Under 2019 deltog 4 281 arbetssökande i rekryteringar och kurser som företagskoordinatorerna ordnade.

Fostrans- och utbildningssektorn ordnade kurser och utbildning för arbetslösa samt språkkurser för invandrare. 2176 kunder stiftade bekantskap med arbets- och utbildningstillfällen via webbplatsen Työrasti Helsingfors. Dessutom startade studiehandledning för vuxna, och för de arbetslösa köptes tjänster för resultatbaserad coachning. Staden inledde ett resultatbaserat partnerskapsprogram i samarbete med Nylands NTM-central och Invalidförbundet för kunder listade för arbetsmarknadsstödets kommunandel.

Hösten 2019 inleddes förberedelser för ett lokalt sysselsättningsförsök där Helsingfors stad under ett treårigt försök får ansvaret för sysselsättningsservicen för arbetslösa som får FPA-stöd, är unga eller har invandrarbakgrund och för arbetssökande arbetslösa i Helsingfors som åtnjuter sysselsättningsfrämjande tjänster. Försöket har planerad start i maj-juni 2020.

Ungefär 2,64 miljoner euro av anslagen blev oförbrukade. Detta berodde särskilt på att företagen ansökte om Helsingforstillägg mindre än vad uppskattats. Antalet inledda läroavtalsutbildningar minskade även från föregående år och färre kunder än väntat styrdes till den resultatbaserade coachningen. Inte heller anslagen för projekt som genomförs tillsammans med sektorerna förbrukades fullt ut.

Strategier

I stadsstrategin bereddes en helhet av mätare som inte hade utvecklats under 2018. Stadsstyrelsen godkände alla mätare 18.3.2019, och de har rapporterats i samband med uppföljningsrapporterna för ekonomi och verksamhet.

För stadsfullmäktige bereddes en halvtidsutvärdering av stadsstrategin 2017- 2021. Utvärderingen gjordes under fullmäktigeseminariet 13-14 juni i Hyvinge. För att analysera hur stadsstrategin framskridit bereddes ett omfattande material, som innehöll ett sammandrag av efterlevnaden av strategin, de viktigaste åtgärderna år 2019 för att integrera strategin i sektorerna och stadskansliet, de centrala iakttagelserna i halvtidsutvärderingen, sektorledningens och kansliledningens förslag, strategimätarna, ett sammandrag av internationella stadsjämförelser, samt lägesöversikten Helsingfors nuläge och utveckling 2019.

En resumé av fullmäktigeperiodens halvtidsutvärdering bereddes i slutet av höstperioden för stadsstyrelsen, som antecknade helheten 20.1.2020.

För fullmäktigeseminariet i juni 2019 förbereddes också ett omfattande material om utvärderingen av ledarskapssystemet. Materialet bestod av KPMG:s utvärderingsrapport, en mellanrapport över den etnografiska utvärderingen gjord av Hanken, en utvärderingsrapport om personalupplevelsen, en bedömning av delaktighets- och interaktionsmodellen och bedömningar av ledningsgruppernas workshoppar. Utvärderingar av ledarskapssystemet och sektormodellen gav en tydlig bild av att det inte finns något behov av en omfattande ny bedömning av reformen.

Stadsstyrelsen behandlade 24.6.2019 ledarskapets åtgärder i halvtidsutvärderingen. Enligt stadsstyrelsens uppmaning förberedde kansliet ändringar i biträdande borgmästarnas befogenheter, och stadsfullmäktige fattade ett beslut om detta såsom ändringar i förvaltningsstadgan 9.10.2019. Man fortsatte reda ut en lämplig placering för Partitorget inom stadens organisation under hösten 2019.

Områdesbyggande

Planeringen och utbyggnaden av elva projektområden samt utvecklingen av ytterstadsområdena och centrum styrdes och koordinerades som områdesbyggnadsprojekt. Under året färdigställdes 6 736 bostäder i Helsingfors, 6 928 nya bostäder började byggas och 7 909 bygglov beviljades.

1071 bostäder blev klara i Fiskehamnen. K-gruppens huvudkontor K-campus blev klart till sommaren och Lindström Invests hus i slutet av 2019. Byggandet av stadsmiljösektorns hus fortsatte. Det första tornhuset vid Redi blev klart i november. Bostadsbygget fortsatte livligt på Sumparn och i södra delen av Nätholmen. Man började bygga den andra etappen av Kalasataman peruskoulu.

På Busholmen fortsatte man bygga bostäder på Busholmsklippan, Atlantbågen och Utterkajen. Det första stadiet av Jätkäsaaren peruskoulu och idrottsparken blev klart. Förberedelserna på Ärtholmen fortsatte med rivning av byggnader.

Också i Kungseken fortsatte man flitigt bygga bostäder och gator. I Kvarnbäcken byggdes, utöver bostäder, YH Metropolias campus, vars första skede togs i bruk genast i början av 2019 och det andra skedet vid årsskiftet 2020.

I Kronbergsstranden inleddes utfyllnadsarbetena vid Hundholmarna, och arbetet gick så snabbt att det vid slutet av året var nästan klart. Byggandet av gator enligt detaljplanen Håkansvik 1 blev klart och man började bygga hus. Gator planerades för detaljplaneområdena Håkansvik 2 och Kronberget, och gatorna ska börja byggas 2020.

Byggarbetena i Mellersta Böle fortsatte och i oktober öppnades köpcentret Mall of Tripla samt Böle station. Samtidigt öppnades södra delen av Lokvägen samt Industrigatans nya tunnel. De första invånarna flyttade in i Triplas bostadsbolag. Arbetet på detaljplanen för tornområdet i Böle inleddes utgående från det vinnande förslaget i tävlingen Helsinki High Rise. Man började bygga Postparken. Utvecklingsprinciperna för Östra och Västra Böle godkändes. Byggandet av lokaler i Maskinverkstaden fortsätter, och i samma veva byggs ett daghem. Ett nytt hotell ska öppnas vid Aleksis Kivis gata sommaren 2020. Man håller på att bebygga de sista bostadstomterna i den norra delen av verkstadsområdet.

Planläggningen samt planeringen av investeringar som krävs för byggande i området Malms flygfält fortsatte också intensivt. Den allmänna planen för tillfällig användning av området blev klar. På området ordnades stora konserter med Ed Sheeran sommaren 2019 som besöktes av 108 000 åhörare.

På områden för kompletteringsbyggande började man under året bygga 2 733 nya bostäder. Kompletteringsbyggandet var mest aktivt i Mellungsby. En ändring av detaljplanen för området kring Mellungsbacka centrum inleddes, liksom också beredning av en idétävling för köpcentret i Gårdsbacka. Stommen i detaljplanen för boulevardstaden vid Vichtisvägen och Hoplaxvägen blev klar, likaså planeringsprinciperna i utredningsplanen för Vichtisvägens snabbspårväg och västra innerstadens spårväg. Som ett resultat av regionala utvecklingsbehov valdes Malmgård-Gamlas, Mellungsby och Malm till de stadsområden som ska förnyas. I Malmgård och Gamlas utarbetades utredningar om behovet av åtgärder för centrumens visioner och utveckling. Planeringsprinciperna för verksamhetsområdet i Gamlas och Lassas blev klara.

De mest betydande för centrum är att utvidga promenadcentrum och utredningar i syfte att utveckla Södra hamnen. Ombyggnaden av Hagnäshallen fortsatte och områdets verksamhetslokaler byggdes om, och man förberedde sig på en mer omfattande utveckling av området. Man fortsatte reda ut förutsättningarna för en utvidgning av promenadcentrum, som främjar trivseln och funktionaliteten i stadskärnan, samt en underjordisk matargata, som minskar genomfartstrafiken i centrum och den tunga trafiken till och från hamnarna i enlighet med de alternativ som stadsmiljösektorns allmänna planering och konsekvensbedömning valt.

Ekonomi- och koncernstyrning

Budgeten för 2020 bereddes i enlighet med stadsstrategins ekonomiska målsättningar. Rapporter om ekonomin och verksamheten avgavs för stadsledningen, och bokslutet bereddes i samarbete med affärsverket Helsingfors stads ekonomiförvaltningstjänst Talpa. Styrningen av stadens ekonomi som helhet effektiverades genom den ekonomiska styrgruppen TOR:s försorg. Utredningar gjordes om verkningarna av regeringsprogrammets vårdreform på stadens ekonomi, och intressebevakning idkades tillsammans med andra stora städer.

Sektorernas och centralförvaltningens upphandling under året uppgick sammanlagt till ca 3,5 miljarder euro. Ungefär hälften av leverantörerna för stadens upphandling var inte stadens interna. Teamet upphandlingar och konkurrensutsättning vid stadskansliets ekonomi- och planeringsavdelning som ansvarar för stadens gemensamma upphandling och centralförvaltningens separata upphandlingar, utförde 66 upphandlingar på stadsnivå under verksamhetsåret. Styrgruppen för upphandling med medlemmar från sektorerna och centralförvaltningen deltar i att koordinera och styra upphandlingarna.

I samband med rapporteringen om dottersammanslutningar för 2019 gjordes en systemreform, uppdaterades stadens direktiv för god förvaltning och styrning, fortsattes beredningen av ägarstrategier för stadens dottersammanslutningar, samt deltogs i olika utredningar, bland annat om bolagisering av trafikaffärsverket. Likaså bereddes uppdateringen av det datasystem som koncernledningen använder och åtgärder för att utveckla teamets kärnprocesser.

Stadens långfristiga lån amorterades med 86,5 miljoner euro och man sköt upp ny låntagning med hjälp av den fortsatt goda betalningsförmågan. Stadens lånestock (inkl. affärsverkens externa lån) uppgick till 1 013,6 miljoner euro vid utgången av året. Nya lån på 220,2 miljoner euro) beviljades, främst inom stadskoncernen.

Datateknik och digitalisering

3,0 miljoner euro av den centraliserade informationsteknikens anslag på 25,5 miljoner euro användes inte. Den beviljade överskridningsrätten på 4,7 miljoner euro utnyttjades inte. De största driftsutgifterna uppstod i samband med underhåll av centrala stadsgemensamma system och plattformar såsom ärende- och dokumenthanteringssystemet, ekonomiförvaltningssystemen, e-tjänsterna och webbtjänsterna (hel.fi och Helmi) samt hantering och underhåll av den grundläggande lT-infrastrukturen såsom datakommunikationsnätet, arbetsstations-, server- och kapacitetstjänsterna samt kommunikationssystemen. Kostnader besparades bland annat genom att vissa systemprojekt (ekonomiförvaltningens system och rapportering), inledningen av spetsprojekt inom digitaliseringsprogrammet flyttades framåt på grund av dröjsmål i organiseringen av verksamheten och i rekryteringar.

Förvaltning

Under våren testades en ny form av frågestund, som etablerades efter testet. Utvecklandet av förvaltningsförfarandet och beslutsberedningen fortsatte genom att man för beredarna tog i bruk en guide i konsten att skriva. Det ska förenhetliga beslutens innehåll och språkdräkt. Förvaltningsavdelningen ordnade en omfattande kurs om grunderna i förvaltningsförfarande och om ärendehantering, dataskydd och datasäkerhet för handläggningen av förvaltningsärenden på stadsnivå. Man fortsatte utvecklingen av guiden för förvaltningsärendenas livscykel, och guiden sammanställs under 2020.

Administrationen gjordes ytterligare mer effektiv och transparent genom att det elektroniska ärendehanteringsprogrammet, Ahjo, utvecklades. Förutom åtgärderna i den överenskomna vägkartan utfördes en omfattande utredning och enkät om användbarheten, och utifrån rönen utarbetades ett särskilt program för att förbättra användbarheten.

De första åtgärderna i programmet vidtogs raskt. Första versionen av ett skrivbord för ledningen infördes i Ahjo för att smidigt kunna studera ärenden och föredragningslistor.

Staden förberedde sig på att lagen om informationshantering inom den offentliga förvaltningen (informationshanteringslagen 906/2019) träder i kraft genom att tillsätta en beredningsgrupp på stadsnivå. Kanslichefen fattade beslut om ansvaren på stadsnivå för styrningen av informationshanteringen och tillsatte en grupp för informationshantering för att koordinera styrningen av informationshantering inom Helsingfors stads förvaltning.

En plan för informationsstyrning som omfattar stadens hela informationsmaterial blev färdig efter många års arbete, och ingår nu i stadens informationsstyrningssystem. Utvecklingen av ärendehanteringen fortsatte genom att man kartlade förvaltningsärenden och utarbetade metodanvisningar för ärendehanteringen. Det gjordes en preliminär utredning över att skaffa en digital förvaringsplats för hela staden.

Staden vidtar alltjämt sådana åtgärder som EU:s allmänna dataskyddsförordning kräver, under ledning av dataskyddsombudet. Verktyg för bedömning av dataskyddets verkningar uppgjordes för staden, och de integrerades också i Helsingfors stads utvecklingsverksamhets metoder. De lades ut på stadens officiella webbplats till gagn för stadens alla samarbetspartner. En ny version av dataskyddshandboken blev klar och även den publicerades på stadens webbplats. För Helsingfors stadskoncern utarbetades en uppdaterad verksamhetsmodell för beredskap och kontinuitetshantering, och ett projekt för att få modellen certifierad startades.

Under 2019 etablerades modellen för krisledning och därmed förknippade arrangemang för lokaler och teknik. Man tog om hand säkerhetsarrangemangen i stadens verksamhet i samband med EU-ordförandeskapet och besöket av Rysslands president. Principerna för planeringen av den lokala säkerheten i Helsingfors utarbetades, liksom också en därtill anknytande samarbetsstruktur.

Stadskansliet implementerade sitt utvecklingsprojekt för arbetsmiljö. Under året började man använda nya lokaler som erbjuder nya former för samarbete.

Intern revision

För att ge stadens ledning kunskap om hur bra den interna kontrollen och riskhanteringen fungerade företog den interna revisionen granskningar inom centralförvaltningen, sektorerna och dottersammanslutningarna. Under året blev 26 granskningsrapporter och 2 promemorior klara. I rapporterna och promemoriorna bedömdes hur den interna kontrollen och riskhanteringen fungerar i sektorer och dottersammanslutningar. Granskningarna gällde bland annat ordnandet av en controllerfunktion och rapporteringen till ledningen, ordnandet av informationsförvaltningen inom sektorerna, hanteringen av stadens datakommunikationsnät, hanteringen av användningsrätten för systemhelheten Ahjo, organiseringen av upphandlingsväsendet, sammanslutningsrapporteringen, ordnandet och övervakningen av reparationer inom garantins giltighetstid, skötseln av lokaler, hyresverksamheten, hanteringen av kontanta medel, tjänsteresor och kreditkort samt placerandet av stadens kassatillgångar. Under 2019 granskade den interna revisionen inga misstankar om missbruk som lett till polisundersökning. Utgående från kundrespons på de slutförda revisionerna beräknades ett mervärdesindex som blev 4,3 på skalan 1–5.

Åtgärdsrekommendationerna från tidigare år följdes upp. Vid uppföljning konstaterades att 60 procent av de åtgärder som den interna revisionen föreslagit 2018 hade genomförts före september 2019.

Därutöver bereddes för fullmäktiges beslut grunderna för den interna kontrollen och riskhanteringen inom Helsingfors stadskoncern, samt för stadsstyrelsens beslut Helsingfors stads etiska principer samt ett direktiv för intern kontroll och riskhantering inom Helsingfors stadskoncern.

Styrning av stadens personalärenden

I juni 2019 fastslogs för resten av strategiperioden de viktigaste strategiska betoningarna inom stadens HR-arbete: en ansvarsfull arbetsgivare, betydande belöning, framgångsstyrning, säkrande av tillgång på personal, inlärning och strategienlig förnyelse, samt utveckling av chefskapet och arbetskulturen. Personalavdelningen vid stadskansliet omorganiseras enligt dessa strategiska HR-tyngdpunkter.

Som betydande personalrisker identifierade stadens riskkartläggning tillgången på personal, personalens kompetens samt säkringen av nyckelpositioner i undantagstillstånd. Man beslutade att öka resurserna för att främja tillgången på personal, förbättra marknadsföringen om staden som arbetsgivare samt effektivera praktikantsamarbetet och att påverka de nya studieplatserna nationellt. Serviceverksamhetens centrala uppgifter kartlades och man beslutade om en årlig uppföljning av åtgärdsplanen.

Under året förnyade staden metoderna för engångsbelöning och belöning av idéer, vilka på ett nytt sätt ska uppmuntra till idéer och utmärkta prestationer. Arbetet med stadens nya HR-servicesystem tog ett kliv framåt då det nya rekryteringssystemet Helbit togs i bruk. Rekryteringens verksamhetssätt och processer uppdaterades, vilket delvis stöddes av det nya systemet. Sommaren 2019 gjorde staden en intern utredning om de centrala problemen inom personaltillgången i samarbete med sektorerna och affärsverken. För att främja tillgången på ny personal grundades en enhet för detta ändamål, med en av sina uppgifter att koordinera olika åtgärder inom staden för att stöda tillgången på arbetskraft.

Det nya systemet Onni byggdes upp för resultat- och utvecklingssamtalen, vilka döptes om till framgångssamtal från och med början av år 2020. Systemet Onni är ett viktigt personalstyrningsverktyg för chefer. I det antecknas både de anställdas egna och teamens målsättningar, förväntningar och kunskapskrav. Systemet gör det även möjligt att följa upp framgångar i arbetet och målsättningarna, vilket ytterligare bidrar till målsättningarna följs med systematiskt.

Stadsstyrelsen godkände jämställdhetsplanen för stadens personal 24.6.2019. Planen innehåller målsättningar och åtgärder för att främja personalens jämställdhet under åren 2019-2021. Dessutom godkändes de årliga åtgärderna i likabehandlingsplanen. Genom åtgärderna främjas jämlikhets- och likabehandlingsarbetet enligt stadens strategi i samarbete med stadens olika aktörer.

Arbetshälsoenkäten som görs vartannat år utfördes i oktober-november. Mer än 18 000 av stadens medarbetare besvarade enkäten. Enligt rönen är stadens anställda engagerade, och de ser sitt arbete som meningsfullt och känner tillit på arbetsplatsen. Utgående från resultaten från Kommun 10-enkäten 2018 har man gjort upp utvecklingsplaner för de enheter som behöver stöd, och utvecklingsarbetet har framskridit systematiskt. Motsvarande stöd erbjuds enheter som enligt arbetshälsoenkäten behöver det.

De nya etiska principerna godkändes av stadsstyrelsen 28.10.2019. De etiska principerna ska tillämpas i arbetsgemenskapernas verksamhetssätt senast i april 2020.

Staden vill särskilt satsa på gott ledarskap och smidigt arbete. Som mätare av chefskapets kvalitet fastslogs för sektorerna och affärsverken olika index för coachande ledarskap utifrån rönen av kommunenkäten Kommun10, och målsättningarna för chefskapet 2020 ställdes. Centrala åtgärder inom utveckling av ledarskap och chefsarbete var att grunda en ny EMBA-coachningsgrupp avsedd för stadens ledning och mellanchefer samt att närcheferna fick gå coachingprogram. Gemensam coaching för hela stadsförvaltningen stödjer ett gott chefsarbete och chefskap, utvecklingen och metodkunskaperna. För att utveckla den digitala kompetensen ordnades träffar för anställda i ledande eller chefsposition, och för hela personalen ordnades kurser som stöd för de nya verktygen.

Virtuella gruppsamtalsledaren Helvi togs i bruk under året 2019.

Programmet för arbetshälsa, som grundar sig på lag och stadsstrategin, har kommit halvvägs (2018-2021). Välmående på arbetsplatsen har främjats i sex olika temahelheter. Programmet för arbetshälsa leder och utmanar alla att också själva ta ansvar för sitt välmående; en konkret åtgärd var att starta projektet Arbetsplatsen i rörelse.

Åtgärdsprogrammet harmoniskt i Helsingfors som lanserades våren 2019 är till för att förebygga osaklig behandling och trakasserier samt hur man ska handla i en störande situation. Enligt prognoserna stiger de premier staden betalar för försäkringar för olycksfall i arbetet år 2020 med ca fyra miljoner euro jämfört med tidigare år. Detta förklaras av att kostnaderna ökade under 2019. Men det verkar inte ha skett någon större ändring av antalet arbetsolyckor. Man hade kunnat förhindra de ökade avgifterna genom en effektivare ledning av arbetsförmågan.

Kommunikation, marknadsföring och delaktighet

Ledandet av kommunikation och marknadsföring och delandet av god praxis utvecklades år 2019 både vid stadskansliet och inom hela stadsförvaltningen. Stadsstrategin främjades genom aktiv, pålitlig och intressant kommunikation. Kompetenserna inom kriskommunikation utvecklades inom hela stadens förvaltning. Bland nya områden och kompletterande byggande var i synnerhet de stora byggprojekten i Böle föremål för både kommuninvånarnas och medias intresse: när blir de färdiga?

Marknadsföringen av Helsingfors utomlands stöddes med hjälp av både kommunikation och marknadsföring. Exempelvis under Finlands EU-ordförandeskap lyftes teman kring hållbar utveckling fram. Stadens närings-, innovations- och konkurrenskraftspolitik stöddes på många olika sätt, bland annat genom en betydande satsning på marknadsföring och kommunikation vid evenemanget Slush. Samarbetet med övriga aktörer inom staden, såsom Helsinki Marketing Oy, ökades, och man började formulera gemensamma riktlinjer för internationell kommunikation och marknadsföring.

Vid kommunikationsavdelningen främjades också den kanalstrategi och domänpolicy som hör till spetsprojekten i stadens digitaliseringsprogram. Webbplatsen hel.fi införde ett nytt responsverktyg som gör att sidans innehåll hittas bättre. Konceptet med Stadshusets nya entréhall och dess evenemangstorg för möten lanserades. Den evenemangshelhet vid Evenemangstorget som i störst utsträckning betjänade olika målgrupper år 2019 var klimatveckan i samband med Helsinki Design Week. En vägkarta över evenemangen i enlighet med strategin blev färdig. Som nytt partnerevenemang planerades och ordnades den nyfikna stadsfestivalen Point tillsammans med YLE.

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Genomföra stadskansliets digitala karta och bättre utnyttja möjligheterna med digitalisering i syfte att stärka kansliets digitala färdigheter och kompetensnivå.

Målet nåddes, mätaren uppfylldes.

Tre försök med dataanalytiska metoder som hänför sig till stadsstrategin eller stadshelheten ska genomföras under 2019. Vid försöken kopplas nya metoder ihop med interna eller externa datareserver, som tidigare inte har förenats.

Mätaren nåddes. Fyra planerade och dokumenterade försök genomfördes.

En plattform för innovationsverksamhet och ny affärsverksamhet.

Målet nåddes, alla mätare uppfylldes.

Det skapas en version 1 till verksamhetsmodell på stadsnivå om hur staden fungerar som plattform för innovationer, utveckling och experiment för företag.

Mätaren nåddes. Verksamhetsmodellen har behandlats av stadens ledningsgrupper och stadsstyrelsens näringslivssektion, och erforderliga ändringar har gjorts.

Företagens mätbara villighet att rekommendera Helsingfors som etableringsort ökar jämfört med 2016 års utgångsnivå.

Mätaren nåddes. Företagens vilja att rekommendera Helsingfors som hemort steg från 13 till 16.

Inom områdesbyggnadsprojekten inleds fem nya forsknings-, utvecklings- och innovationsprojekt som hänför sig till byggande.

Målet nåddes. Fem projekt startades.

Tryggande av en stabil ekonomi och hållbar tillväxt.

Målet nåddes inte, i och med att en av sex mätare inte uppfylldes.

Investeringarna finansieras med inkomstmedel så att lånen per invånare inte ökar, 1 871 euro/invånare.

Mätaren uppfylldes. Stadens långfristiga lån amorterades med 86,5 miljoner euro och man sköt upp ny upplåning med hjälp av den fortsatt goda betalningsförmågan. Stadens lånestock (inkl. trafikaffärsverkets externa lån) uppgick till 1 013,6 miljoner euro vid utgången av året. Lånebeloppet var 1 551 euro per invånare vid utgången av 2019.

Antalet påbörjade bostäder är 7 000 bostäder.

Målet nåddes inte, under 2019 började 6 928 bostäder byggas.

Ökningen i antalet arbetstillfällen i den privata sektorn i Helsingfors i förhållande till befolkningsökningen. Ett mål i stadsstrategin är att antalet arbetstillfällen i den privata sektorn ökar snabbare än befolkningsmängden varmed relationstalet ska vara större än 1,0 om målet ska nås.

Målet nåddes, utfallet var större än 1.

Arbetslöshetsgraden och antalet långtidsarbetslösa sjunker jämfört med utgångsläget 2017.

Mätaren nåddes. Arbetslöshetsgraden och antalet långtidsarbetslösa sjönk jämfört med utgångsläget 2017.

Det säkerställs att fördelningen av besittningsformer balanseras genom markanvändningsavtal och vid tomtöverlåtelse så att fördelningen av besittningsformer i elevupptagningsområdena ändras mot målet i BM-programmet.

Mätaren nåddes. Granskningarna gjordes enligt den nya metoden. Målet för fördelningen av besittningsformer har analyserats och lämnats till markanvändningsavtalsförhandlingarna och tomtöverlåtelsen, och uppdateringen av upplåtelseformskartan har fortsatt. Arbetet bör ytterligare standardiseras under 2020.

Investeringsanslagen i projektområdena ska användas mer effektivt, de outnyttjade investeringsanslagen minskar med en fjärdedel jämfört med 2018.

Mätaren nåddes i och med att 2 562 euro av investeringsanslagen för projektområdena blev oanvända, vilket är tillräckligt för målsättningen.

1 50 Utgifter som betalas centraliserat

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	4 350	4 350	10 071	5 721	0
Utgifter	-134 924	-134 924	-108 670	26 254	-1 032
Verksamhetsbidrag	-130 574	-130 574	-98 599	31 975	-1 032
Avskrivningar	0	0	18	-18	0
Räkenskapsperiodens resultat	-130 574	-130 574	-98 617	31 957	-1 032

1 50 01 Kostnader för organens verksamhet, till borgmästarens och stadskansliets disposition

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	0	0	0	0	0
Utgifter	-7 780	-7 780	-7 284	496	-40
Verksamhetsbidrag	-7 780	-7 780	-7 284	496	-40
Räkenskapsperiodens resultat	-7 780	-7 780	-7 284	496	-40

På grund av Finlands EU-ordförandeskap ordnades i Helsingfors ovanligt många internationella möten och konferenser, vilket syntes i antalet mottagningar. Gästfrihet visades även vid möten direkt i samband med EU ordförandeskapet i stadens egna representationslokaler och i centrumbiblioteket Ode. Sammanlagt ordnades102 mottagningar. Republiken Koreas president besökte stadshuset i maj. I oktober bjöd borgmästaren traditionsenligt riksdagsledamöterna på besök. Trots det aktiva året överskreds de budgeterade anslagen inte.

Fullmäktige sammanträdde som planerat 21 gånger och mötena varade som förutsett. Fullmäktige ordade två seminarier under räkenskapsåret, men i kompaktare form än förut. Det ena seminariet varade en dag och det andra ett helt dygn. Således var kostnaderna lägre än föregående år och underskred det budgeterade.

Stadsstyrelsen sammanträdde som planerat. Det var mer variation i organen som stadsstyrelsen tillsatt, vilket försvårade prognostiseringen. Man uppnådde en besparing på 20 procent i förhållande till budgeten.

Borgmästarnas resor ökad ytterligare p.g.a. den ökade vikten av stadens internationella intressebevakning och det tätare samarbetet i nätverk och ömsesidig verksamhet. Jämfört med föregående år användes 25 procent mer av anslaget.

Historiekommittén främjade projektet Helsingfors historiska portal. Det är en webbplats som presenterar Helsingfors stads historia och dess källor för olika målgrupper. I januari 2019 lanserades en virtuell helhet där man kan uppleva händelserna i Sandhamn 1918 med VR-glasögon samt en kartbaserad webbutställning av inbördeskrigets minnesplatser. Kommittén ordnade publiktillställnigen ”Aktuellt om Helsingfors historia” i Ode 11.4.2019. Man började skriva historiken för åren 1864–1915.

1 50 02 Personalutgifter som betalas centraliserat, till stadskansliets disposition

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	0	0	330	330
Utgifter	-20 969	-20 969	9 790	30 759
Verksamhetsbidrag	-20 969	-20 969	10 120	31 089
Räkenskapsperiodens resultat	-20 969	-20 969	10 120	31 089

Periodiserade personalkostnader

De periodiserade personalkostnaderna utgjorde 16,6 miljoner euro. Semesterlöneskuldens belopp ökade med 17,4 miljoner euro i bokslutet jämfört med 2018. Ändringen av semesterlöneskulden blev större än budgeterat (reservering i budgeten 10,0 miljoner euro). Ett utfall större än budgeterat berodde delvis på att nedskärningen på 30 procent av semesterlönen enligt konkurrenskraftsavtalet upphörde och att nedskärningen av semesterlönen inte längre beaktas i bokslutet såsom gjorts åren 2016–2018. Periodiseringen av semesterlöneskulden upplöstes under 2019 för personal som överförts från social- och hälsovårdssektorn till HUS och denna effekt var 4,9 miljoner euro. Semesterlöneskulden minskade även på grund av att lärarna inom yrkesutbildningen övergick till ett system för årsarbetstid under 2019.

Utjämningen av försäkringspremier minskade utgifterna på denna punkt med 1,3 miljoner euro.

Personalbiljett

Personalbiljetternas totala utgift var 5,2 miljoner euro. Med anslaget understöddes personalens biljettförmån alternativt beviljades ekonomiskt stöd för att köpa en cykel. Anslaget överskreds med 2,2 miljoner euro.

Pensioner

Det har reserverats anslag till utgifter enligt stadens eget pensionssystem samt för övriga pensionsutgifter som inte kan allokeras till någon administrativ enhet. En summa på 31,7 miljoner euro minskade momentets utgifter (denna summa minskade utgiftsnivån som i övrigt hade varit budgetmomentets utfall). För dessa kostnader hade det reserverats 7,2 miljoner euro i budgeten (en ökning av utgifterna).

Utgifterna minskades av att pensionsansvarsreserveringen upplöstes, effekten var 8,8 miljoner euro. Det bokförda pensionsansvaret minskade även 2019 av en justering av beräkningsgrunderna och dess effekt var 23,9 miljoner euro. Utgifterna minskas även då staden utjämnar de kommunala pensionerna, effekten av detta var 10,9 miljoner euro.

1 50 03 Betalningsandelar, ersättningar och medlemsavgifter, till stadskansliets disposition

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Utgifter	-37 030	-37 030	-36 678	352
Verksamhetsbidrag	-37 030	-37 030	-36 678	352
Räkenskapsperiodens resultat	-37 030	-37 030	-36 678	352

Kommunalbeskattning

Bland utgifterna bokfördes 16,8 miljoner euro i beskattningskostnader i enlighet med 11 § i lagen om Skatteförvaltningen, vilka debiterades av staten. Dessa kostnader ökade med mer än 2 miljoner euro från föregående år.

Andelar och ersättningar

Det betalades understöd till sammanslutningar och stiftelser inom stadskoncernen för att genomföra stadens näringspolitik och producera evenemang, Helsingin Markkinointi Oy fick 4,9 miljoner euro och Evenemangsstiftelsen 3,4 miljoner euro. Nylands förbunds andel var 3,1 miljoner euro, Helsingforsleden Ab:s andel av finansieringskostnaderna 2,4 miljoner euro, Helsinki Business Hub Ltd Oy:s andel 1,3 miljoner euro och Forum Viriums andel 1,2 miljoner euro.

Medlemsavgifter

De största enskilda medlemsavgifterna betalades till Finlands kommunförbund, 2,0 miljoner euro, organisationen KT för kommunala arbetsgivare 0,8 miljoner euro och föreningen för Nylands friluftsområden 0,4 miljoner euro.

1 50 04 Centraliserad projektverksamhet, till stadskansliets disposition

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	4 350	4 350	9 741	5 391
Utgifter	-7 145	-7 145	-11 506	-4 361
Verksamhetsbidrag	-2 795	-2 795	-1 765	1 030
Avskrivningar	0	0	18	-18
Räkenskapsperiodens resultat	-2 795	-2 795	-1 783	1 012

Med anslagen för centraliserad projektverksamhet finansierades sammanlagt 62 av stadens olika sektorers EU-projekt (bland annat 6Aika-strategiska projekt) och övriga projekt med extern delfinansiering. Sammanlagt 52 projekt finansierades av Europeiska Unionen och 10 projekt finansierades med annan extern finansiering under 2019. Till projekten användes 11,5 miljoner euro, varav EU-projektens andel var 9,8 miljoner euro. Det inkomstfördes sammanlagt 9,7 miljoner euro i bidrag från EU och andra finansiärer. EU-projektens andel av inkomsterna var 8,4 miljoner euro. Stadens verksamhetsbidrag 2019 utföll bättre än budgeterat.

1 50 05 Arbetsmarknadsstödets kommunandel, till stadskansliets disposition

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Utgifter	-62 000	-62 000	-62 992	-992	-992
Verksamhetsbidrag	-62 000	-62 000	-62 992	-992	-992
Räkenskapsperiodens resultat	-62 000	-62 000	-62 992	-992	-992

Den kommunala andelen av arbetsmarknadsstödet steg till ca 63 miljoner euro under 2019, vilket var 500 000 euro (0,8 procent) mer än föregående år. Antalet bidragstagare minskade en aning från föregående år, men det sänkte inte betalningsandelen. Detta beror på att ökningen av antalet personer som samtidigt får arbetsmarknadsstöd månatligen inte har upphört och stödet för en del personer har stigit till en större betalningsandel (70 procent). Aktiveringsmodellen för de arbetslösa ändrades våren 2019 och därefter var det möjligt för fler än tidigare att uppfylla aktivitetsvillkoret utan inverkan på stadens betalningsandel. Således var aktiveringsmodellens kostnadssänkande effekt mindre än väntad. Utvecklingen av arbetsmarknadsstödets kommunandel påverkades av den kundgrupp som är i den mest utmanande situationen på arbetsmarknaden samt av de asylsökande som kommit till Finland 2015–2016 och som övergick till arbetsmarknadsstödet 2019. Detta uppskattas ha ökat kostnaderna för den kommunala finansieringen av arbetsmarknadsstödet sedan hösten 2019.

Affärsverket servicecentralen

Kvantitativa och ekonomiska mål

Resultatutveckling (1 000 euro)	Budget	Utfall	Avvikelse
Omsättning	96 976	101 336	4 360
Rörelseöverskott/underskott	5 031	3 060	-1 971
Räkenskapsperiodens överskott/underskott	4 951	2 980	-1 971
Kassaflöde från den egentliga verksamheten	5 474	3 169	-2 305
Investeringarnas kassaflöde	-800	-259	541
Övriga förändringar i likviditeten	-320	248	568
Effekt på likviditeten	4 354	3 158	-1 196
Avkastning på grundkapital (8 %)	80	80	0

Prestationsmål

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Omsättning/person, tusen euro	70	72,3	2,3

Uppgifter om verksamhetens omfattning	Budget	Utfall	Avvikelse
Förändring i omsättningen, procent	-10,5	-8,3	2,2
Investeringar av omsättningen, procent	0,8	0,3	-0,5

Produktivitet	Budget	Utfall	Avvikelse
Förädlingsvärde/person	93	104	11

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal anställda (31.12)	1 386	1 402	16

Lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Rörelseöverskott av omsättningen, procent	5,1	3	-2,1
Avkastning på investerat kapital, procent	7	4,2	-2,8

Finansieringsstruktur	Budget	Utfall	Avvikelse
Självförsörjningsgrad, procent	82,6	84	1,4

Bindande verksamhetsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
Kundnöjdhet minst (på skalan 1-5)	3,5	3,8	0,3

Affärsverket Servicecentralen i stadens verksamhet och ekonomi

Affärsverket servicecentralen tillhandahåller stödtjänster inom serviceverksamhet för staden. Affärsverkets huvudsakliga verksamhet består i att producera och utveckla tjänster inom måltider och renhållning, vaktmästartjänster samt telefon- och välmåendetjänster till Helsingfors stads sektorer och affärsverk. Affärsverket använder namnet Servicecentralen Helsingfors i sin verksamhet.

Till servicecentralens uppgifter hör också de mattjänster för undantagstillstånd som anges i stadens planer för beredskap, dagligvaruförsörjning och räddningstjänst.

Det årstema som inleddes år 2018, alltså bättre service dag för dag, fortsatte år 2019 i form av servicepromenader. Vid servicepromenaderna försöker man analysera serviceförloppen både med den egna personalen och kunderna och utveckla det ur kundens synvinkel. Under en servicepromenad går man konkret genom servicen tillsammans med kunden, och i samma veva diskuteras saker som kunden är nöjd med eller önskar förbättring i. Deltagarnas iakttagelser, observationer och tack antecknas i det elektroniska formuläret.

I enlighet med stadsfullmäktiges beslut 8.10.2014 (§ 322) konkurrensutsattes Servicecentralen Helsingfors måltidstjänster inom social- och hälsovårdssektorn och fostrans- och utbildningssektorn, kontrollerat och i etapper för åren 2015-2022.

Servicecentralen förbereder sig på konkurrensen genom att utveckla och effektivera sin egen verksamhet så att man i ett stramare ekonomiskt läge kan garantera en lönsam verksamhet, tjänsteutbud med kvalitet och mångsidighet på ett sätt som tillfredsställer kunderna. Målet blir för varje konkurrensomgång allt svårare att nå, eftersom det efter konkurrensutsättningarna hela tiden blir besvärligare att anpassa affärsverkets fasta kostnader.

Servicecentralen Helsingfors omsättning var 101 miljoner euro. Personalen bestod av 1 345 fastanställda och 57 visstidsanställda, sammanlagt 1 402 anställda. Grundkapitalets storlek är 1 miljon euro och av detta betalades planenligt 80 000 euro (8 procent) i avkastning på grundkapitalet till staden.

Omsättningen sjönk med 9 miljoner euro från föregående år p.g.a. att logistikcentralen och multiservicens konkurrensutsatta delar överfördes. Priserna per enhet på de tjänster som säljs till stadens interna kunder justerades så att de motsvarade kostnaderna för råvaror, personal och hyrd arbetskraft.

Under året tillämpades Servicecentralen Helsingfors egen ansvarighetspolitik och -program, som bottnar i stadens riktlinjer: åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 samt stadens likabehandlingsprogram och etiska principer och övriga riktlinjer på stadsnivå. Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 innefattar många åtgärder som Servicecentralen Helsingfors ansvarar för. Stadsfullmäktige fattade 2019 också ett beslut enligt vilket man har som målsättning att halvera användningen av kött och mjölk i stadens matservice. Klimat- och miljömålsättningarna inverkar i betydande grad på planerandet, verkställandet och utvecklandet av måltidsservicen.

Servicecentralen Helsingfors har deltagit i stadens digitala workshoppar och i affärsverkens ledningsgrupp för digitalisering och poängterat en förstärkning av digitaliseringen, tillämpning av artificiell intelligens och förstärkning av infrastrukturen. Dessa ska utnyttjas även i framtiden, bl.a. i lösningar för en eventuell ny produktionsanläggning. Servicecentralen utarbetade ett eget digitaliseringsprogram 2019.

Direktionen poängterar att tillgången på personal och personalens kompetens är en av Servicecentralen Helsingfors mest betydande utmaningar. En identifierad orsak till den dåliga tillgången på arbetskraft är den anspråkslösa lönenivån och den allmänna inställningen till servicearbete. Bristen på lämplig personal har man försökt hantera genom att förbättra åtgärderna i spetsprojekten Lyskraft till rekryteringen och Livskraft till kunnandet.

Spetsprojektet Lyskraft till rekryteringen hade betonat att säkra tillgången på arbetskraft och började utveckla bilden av arbetsgivaren. Den utvecklades på ett verklighetsnära sätt utgående från följande fyra delområden:

personalerfarenhet
synlighet
rekryteringsprocess och kommunikation
samarbete

Måluppfyllelsen

Uppfyllelse av kvalitetsmålsättningar

Kvaliteten utvecklas bland annat genom interna auditeringar. Sedan 2017 har man auditerat multitjänsternas alla verksamhetsställen inklusive daghemsstädningen. Verksamhetsställena inom vården auditeras vartannat år, skolor och daghem vart tredje. Vid alla verksamhetsställen används samma auditeringsblankett i tillämpliga delar. Årligen auditeras ca 150 verksamhetsställen.

Uppfyllelse av miljömålsättningar

Servicecentralens viktigaste miljömålsättningar år 2019 var bland annat att öka den vegetariska maten, minska matsvinnet, effektivera transporterna, och skärpa miljökriterierna för upphandlingar bland annat i linje med projektet Canemure för kolneutrala kommuner och landskap. Många av målsättningarna är en del av åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, och på webbplatsen Klimatväktaren https://ilmastovahti.hel.fi/ kan man följa med de verkliga åtgärderna.

År 2019 utökades kommunikationen och informeringen om miljöärenden med syftet att öka miljömedvetenheten inom hela personalen. Ansvarsprogrammets teman och kommunikationen av dem fortsätter 2020.

Uppfyllelse av verksamhetsmål

Servicecentralen Helsingfors uppnådde inte det budgeterade resultatmålet för 2019. Målsättningen för räkenskapsperiodens överskott var 4,95 miljoner euro. Resultatet blev 2,98 miljoner euro, alltså ca 2 miljoner mindre än det målsatta.

Bindande verksamhetsmål

Vi utvecklas tillsammans, vi deltar och vi ändrar verksamhetskulturen
Vi betjänar bättre dag för dag
Vi ser till tjänsternas kvalitet och förnyar dem
Vi arbetar ansvarsfullt, hållbart och produktivt
Vi är en eftertraktad arbetsplats och tar hand om personalen

Målet nåddes. Det bindande verksamhetsmålet - kundnöjdhet minst 3,5 (på skalan 1–5) - översteg målsättningen. Kundnöjdheten var 3,82.

Övriga verksamhetsmål

Det första verksamhetsmålet var att nå ett rörelseöverskott på minst 5,1 procent av omsättningen. Rörelseöverskottet blev 3,0 procent för servicecentralen Helsingfors.
Ett annat verksamhetsmål var att avkastningen på investerat kapital ska vara minst 7,0 procent. Avkastningen på investerat kapital var 4,2 procent för Servicecentralen Helsingfors.
Verksamhetens tredje mål var att personalkostnaderna (inklusive köpt arbetskraft) inte fick utgöra mer än 49,6 procent av omsättningen. Personalkostnadernas andel var 53,9 procent i Servicecentralen Helsingfors 2019. De ökade personalkostnaderna berodde på den höjda kommunala pensionsavgiften och den ökade användningen av hyrd arbetskraft.

Kort översikt per enhet

Multiservice

Enheten multiservice erbjuder matservice samt kombinerad mat- och städservice i Helsingfors stads skolor, daghem, lekparker och vårdanstalter såsom sjukhus, seniorcenter, servicehus och i övriga boendeenheter som Helsingfors stad upprätthåller samt hemma hos kommuninvånarna genom måltider i hemmen.

I och med konkurrensutsättningen övergick både omsättning och enheter från Servicecentralen Helsingfors till andra aktörer sålunda att man i början av 2019 utlokaliserade 11 daghem och 11 skolor, samt från och med 1 augusti genom ny konkurrensutsättning för 10 skolor.

Under verksamhetsperioden erbjöds måltider på ungefär 460 ställen och städtjänster på 180 ställen. Dessutom levererades måltider till ca 165 ställen, däribland lekparker, gruppfamiljedaghem och små boendeenheter. Dagligen serverades ca 100 000 måltider till kunderna, och andelen med specialdiet fortsatte att växa.

Planeringen av ansvarsfull mat fortsatte tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn. För fjärde gången tog Servicecentralen Helsingfors år 2019 hem finländska mästerskapet i ekologiskt odlad mat för daghem.

Digitaliseringen fortsatte bland annat genom en lansering av appen Smart våg. Projektet Smart våg är avsett för att hitta lösningar för att minska matsvinnet.

Bland övriga utvecklingsprojekt kan nämnas en skolmatsworkshop för skolelever under temaveckan Helsinki Education Week, där eleverna själva i liten skala fick laga sin skolmat, försäljning av matsvinn med appen Lunchie och piloterna Urban Food i Främre Tölö, temat Viva España på alla verksamhetslinjer, öppning av instagramkontot Koulusafkaa Helsingissa (ung. skolkäk i Helsingfors), samt deltagande i en pop-up lekparkshappening i samband med stadsfestivalen Pointti tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn.

Under år 2020 konkurrensutsätter centralens multiserviceenhet tillsammans med stadskansliet följande upphandlingar: förpackningsmaterial, kärl och tallrikar, mejeriprodukter, kött och charkuterier, samt arbetskläder.

Produktionen i Backas tillverkar ungefär 50 000 portioner/10 000 kg mat per dag för Helsingfors stads sektorer. Till uppgifterna hör också de mattjänster vid undantagstillstånd som hör till stadens beredskapsplan, folkförsörjning och räddningstjänst. Hemmåltiderna har ca 1 200 kunder.

Som en del av driftsäkerheten framträder även problemen med att få arbetskraft, något som år 2019 tog sig uttryck i höga kostnader för hyrd personal.

Telefon- och välbefinnandetjänster

Enheten producerar för stadens social- och hälsovårdssektor sådana digitala tjänster som stadsfullmäktige kräver, till exempel distansvård och larmtelefon inom hemvården, samt färdtjänst för specialgrupper. Ungefär 4 000 klienter har larmtelefon, och 900 får distansvård. Servicebehovet har vuxit stadigt, och de förmedlade resorna uppgår per månad till ca 70 000 och de virtuella distansbesöken till ca 40 000.

Stödtjänsterna för de hemmaboende ser ut att växa i framtiden, och nya teknologier prövas och tas i bruk. Det kan gälla en GPS-klocka för minnessjuka, medicinautomater, biometrikgivare, distansdiagnostik och olika givare i hemmen.

Enheten upprätthåller ett kontakthanteringssystem som används i stor utsträckning i sektorernas och affärsverkens kundtjänst. Dessutom ger den själv 24 timmar om dygnet stadens centraliserade kundtjänst. Kanalerna är bland annat traditionell telefonväxel samt nyheterna chatt och chatbot.

Enheten erbjuder datasystembaserade tjänster för stadskoncernen, till exempel ett system för snabb respons och, som en nyhet år 2020, mätning av nåbarhet samt robotikapplikationen RPA. Många av målsättningarna i Helsingfors stads digitaliseringsprogram kan genomföras genom telefon- eller välfärdsservice, såsom uppdateringen av den digitala basen och en kundtjänst med många kanaler.

Stödtjänster

Stödtjänsterna har som uppgift att stödja affärsverksamhetsenheterna och dessutom produceras administrativa stödtjänster. År 2019 fortsatte man arbeta för att göra stödåtgärdernas processer och verktyg elektroniska, i synnerhet genom att beslutsprocesser inlemmades i rekryteringssystemet Luukku.

Upphandling och logistik har ett nära samarbete med stadskansliets upphandlingsenhet bl.a. för att definiera behov och kriterier. Granskning av ansvarsfullhet och en ökning av inhemska råvaror har varit särskilda tyngdpunkter.

År 2019 fortsatte grupp- och individcoachingen för chefer och handledare. Coachningens syfte var att utveckla kunskaperna i personalstyrning, göra arbetskulturen enhetligare och integrera strategin.

Inom ett spetsprojekt för att ge livskraft åt kunnandet infördes år 2019 en verksamhet med lotsar i kunnande där man kartlade olika nyckelpersoners uppfattningar om förändringstrender och om kunnande som behövs i framtiden. Projektet tog för affärsverket fram förändringar i dess omvärld, styrkor för framtiden, avgörande framgångsfaktorer och gemensamt kärnkunnande.

Utvecklingstjänsterna

Enheten för utvecklingstjänster svarar för utvecklandet av Servicecentralen Helsingfors kundrelationer, samt dess kvalitets- och ansvarighetsarbete, miljöärenden, kommunikation, varumärkesarbete och marknadsföring. Enheten svarar också för strategistyrningen och utvecklandet av verksamhetssystemet samt styrning av utvecklingsprojekt för hela servicecentralen. Enheten stöder affärsverksamheter och samarbetar tätt med både interna och externa kunder. Till enhetens ledningsgrupp hör enhetschefen samt funktionernas chefer.

Till styrningen av ansvarighetsarbetet hör de målsättningar för miljöansvar, ekonomiansvar och socialt ansvar som ingår i Servicecentralen Helsingfors ansvarighetsprogram. Teamet för ansvarighet och kvalitet styr målsättningen tillsammans med resultatenheterna samt grupperna på stadsnivå, bland annat den för Kolneutralt Helsingfors 2035.

Skötseln av kundrelationer har organiserats enligt kundansvar och med fokus på kundarbete och delaktighet bl.a. genom att göra upp planer för vård av kundrelationer och uppföljning av kundnöjdheten. Responssystemet har utvecklats som stadens gemensamma system. Snabbresponskanalen i skolbespisningen har etablerats på så sätt att telefon- och välbefinnandetjänster erbjuder snabbresponssystemet som en tjänst för att följa upp kundupplevelsen i staden. Man håller regelbunden kontakt med beställare och användare med ett nyhetsbrev samt i tjänsternas styrgrupper och i gemensamma workshoppar med de olika sektorerna.

Kommunikationen har effektiverats särskilt genom kundkommunikation och intern kommunikation. Intressenterna informeras med ett elektroniskt nyhetsbrev. Huvudfokus inom kommunikationen i framtiden är att ytterligare stärka sådan kommunikation som stöder verksamheten samt att bygga upp en god bild av sig själv som arbetsgivare för att trygga tillgången på yrkeskunnig arbetskraft. Arbetsgivar- och varumärkesprofilen ska som en del av stadens varumärkesarbete få mera skärpa under år 2020.

Enheten utvecklingstjänster deltar i att koordinera Servicecentralen Helsingfors gemensamma spetsprojekt. Servicedesignprojektet Gemensam servicestig strävar efter att närmare definiera servicestigar för vilka man planerar innehåll som förbättrar servicesituationen bl.a. med hjälp av digitala lösningar. Man utvecklar mätningen av kundupplevelse och till detta fogas eventuellt en mätare på Helsingforsnivå.

Affärsverket byggtjänsten

Kvantitativa och ekonomiska mål

Resultaträkning (1 000 euro)	Budget	Utfall	Avvikelse
Intäkter	213 901	253 701	39 800
Egentliga kostnader	-206 418	-242 915	-36 497
Avskrivningar	-3 728	-3 086	642
Rörelseöverskott/underskott	3 754	7 700	3 946
Ränteintäkter/-kostnader	0	10	10
Ersättning på grundkapitalet	1 944	1 944	0
Räkenskapsperiodens överskott/underskott	1 810	5 746	3 936

Prestationsmål

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Omsättning/person, tusen euro	158,6	187,4	28,8
Omsättning/person, tusen euro	5,5	8	2,5

Uppgifter om verksamhetens omfattning	Budget	Utfall	Avvikelse
Förändring i omsättningen, procent	0	7,4	7,4
Investeringar av omsättningen, procent	1,4	0,8	-0,6
Byggd gatumark, ha) ( Till följd av kundernas beställningar, projektens svårighetsgrader och produktivitetsutvecklingen kan mängderna variera årligen +/- 10 %.)	18,5	12,7	-5,8
Byggd grön gatumark, ha ( Till följd av kundernas beställningar, projektens svårighetsgrader och produktivitetsutvecklingen kan mängderna variera årligen +/- 10 %.)	5,4	2,5	-2,9
Anlagd parkyta ( Till följd av kundernas beställningar, projektens svårighetsgrader och produktivitetsutvecklingen kan mängderna variera årligen +/- 10 %.)	11,7	12	0,3
Vatten- och avloppsledningar, lm ( Till följd av kundernas beställningar, projektens svårighetsgrader och produktivitetsutvecklingen kan mängderna variera årligen +/- 10 %.)	14 600	13 100	-1 500
Ny- och ombyggnadsobjekt, st. ( Till följd av kundernas beställningar, projektens svårighetsgrader och produktivitetsutvecklingen kan mängderna variera årligen +/- 10 %.)	3 425	4 336	911
Gatuområden att underhålla, ha ( Till följd av årsvariationen och utbyggnaden av nya områden ökar de områden som ska underhållas med 1–5 % om året.)	1 149	1 157	8
Gröna gatuområden att underhålla, ha ( Till följd av årsvariationen och utbyggnaden av nya områden ökar de områden som ska underhållas med 1–5 % om året.)	296	293	-3
Parkområden att underhålla, ha ( Till följd av årsvariationen och utbyggnaden av nya områden ökar de områden som ska underhållas med 1–5 % om året.	918	914	-4
Naturvårdsarbeten i skogarna, ha ( Till följd av årsvariationen och utbyggnaden av nya områden ökar de områden som ska underhållas med 1–5 % om året.)	273	279	6

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal anställda (31.12)	1 349	1 354	5

Lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Driftsbidrag, procent	3,5	4,3	0,8
Rörelseöverskott av omsättningen, procent	1,8	3	1,2

Produktivitet	Budget	Utfall	Avvikelse
Produktivitet (2016=100)	105	111	6

Mätare för effektivitet i lokalanvändningen	Budget	Utfall	Avvikelse
Lokalyta sammanlagt, m² lägenhetsyta	76 400	75 904	-496
Index (2016= 81 006 m2 total yta)	94,3	93,7	-0,6

Byggtjänstaffärsverket (Stara) som ingår i centralförvaltningen inledde sin verksamhet 1.6.2017. År 2019 var Staras andra hela verksamhetsår som affärsverk.

Under året deltog man bl.a. i en utredning om riktlinjerna för stadens servicestrategi, under ledning av stadskansliet. Samarbetet mellan stadsmiljösektorn och Stara fortsatte och fördjupades. De tidigare långfristiga serviceavtalen om miljövård och underhåll var i kraft. Staras omsättning ökade eftersom byggandets volym var större än föregående år. Även underhållets omsättning var större än föregående år. Servicecentralens logistikcenter överfördes till Staras logistikavdelning fr.o.m. 1.12.2018. Logistikcentralen var det första hela verksamhetsåret som en del av Stara vilket bidrog till ny omsättning och nya kundrelationer. Stara logistik tog även emot utrustning av stadsmiljösektorn.

Stara förverkligade Helsingfors stadsstrategi i sin verksamhet och strävade efter sin vision och målsättningen för 2021 med hjälp av framgångsfaktorer och strategiska utvecklingsprojekt. Stara fortsatte sina strategiska utvecklingsprojekt och åtgärder år 2019 i syfte att förbättra konkurrenskraften. Målet är en stark kundorientering och förbättring av produktiviteten, vilket eftersträvas bl.a. genom utveckling av ledarskapet, processerna, upphandlingarna, resurshanteringen och kompetensen. Alla strategiska utvecklingsprojekt pågår eller ska inledas. RALA-certifikatet är fortfarande giltigt och man gjorde utvärderingar och interna auditeringar kring det. Verksamhetssätten vidareutvecklas genom processarbete.

Staras omsättning 2019 var 250,2 miljoner euro och dessutom inflöt det 3,5 miljoner euro som affärsverksamhetens övriga intäkter. Rörelseresultatet var 7,7 miljoner euro och räkenskapsperiodens överskott blev 5,7 miljoner euro. Hela årets intäkter ökade med 17,6 miljoner euro (7,4 procent) från föregående år och räkenskapsperiodens överskott var 0,4 miljoner euro större. Grundkapitalets storlek var 24,3 miljoner euro och av detta betalades 1,944 miljoner euro i avkastning åt staden. Personalen bestod av 1 189 fastanställda och 165 visstidsanställda, dvs. sammanlagt 1 354 medarbetare.

De övriga resurserna i Staras strategi för verksamhetslokaler 2018–2020 uppdaterades 2019 och utgående från denna gjorde man en verksamhetsplan för 2020. I planen poängteras fortfarande den ökade betydelsen av lokaleffektivitet. Det första byggskedet av den nya arbetsstationen i Nordsjö, som ska ersätta Kasåkers östra arbetsstation, blev klar 2018 och den andra hösten 2019. Bygget var Staras egen produktion.

Staras strategiska mål eftersträvades med fem framgångsfaktorer med hjälp av utvecklingsprojekt för förverkligandet. Dessa fem strategiska framgångsfaktorerna var kundperspektiv och säljanda samt stark ekonomi och konkurrenskraftiga servicehelheter, effektiva och fungerande processer, uppmuntrande ledarskap och motiverad personal samt innovativ utveckling av verksamheten.

Tidtabellen för planeringen av de strategiska utvecklingsprojekten beskrevs i vägkartan för verkställande. Utvecklingsprojekten genomförs enligt Staras projektmodell. Mål, mätare och värden för de strategiska projekten har fastställts i det strategiska materialet. Genomförandet av målen uppföljs på resultatmöten. De strategiska utvecklingsprojekten fortsätter i syfte att förbättra konkurrenskraften. Under 2019 var utvecklingens fokus på kundrelationer och stark ekonomi samt analys av konkurrenskraften i projekthelheter. Den digitala ramen i samband med innovativ utveckling av verksamheten blev klar och den stämmer överens med Helsingfors stads och stadsmiljösektorns program.

Uppfyllelsen av ekonomiska mål

Verksamhetsåret gick ekonomiskt sett bra. Intäkterna översteg budgeten och resultatbudgeten med mer än 16 procent. Stara satsade fortfarande på kunderna och man fortsatte att genomföra vissa osedvanligt stora projekt. De rikliga snöfallen i början av året orsakade även extra jobb åt Stara. Den andra etappen av byggandet av den nya arbetsstationen i Nordsjö fortsatte. Renoveringen av Hagnäs saluhall och Gasklockan, som började året innan, fortsatte. Antalet ombyggnader och nybyggen fortsatte att öka från föregående år. Logistikcentralen som flyttats från Servicecentralen till Stara verkade det första hela året som en del av Stara, och bidrog till ny omsättning. Räkenskapsperiodens intäkter var 39,8 miljoner euro, och de egentliga kostnaderna 36,5 miljoner bättre än i budgeten. Räkenskapsperiodens överskott var 5,7 miljoner euro och budgetmålet överskreds med 3,9 miljoner euro.

Jämfört med året innan ökade inkomsterna med 17,6 miljoner euro, (7,4 procent). Rörelseöverskottet var 0,4 miljoner euro och räkenskapsperiodens överskott 0,4 miljoner bättre än föregående år. Driftsbidraget var 4,3 procent och rörelseöverskottet 3,0 procent av omsättningen. Lönsamheten låg på samma nivå som föregående år.

Som en följd av den ökade omsättningen ökade även kostnaderna. De köpta tjänsterna ökade särskilt inom byggnadsteknik. Den största relativa ökningen var inom inköp av material och förnödenheter, vilket berodde på att logistikcentralen överfördes till Stara. Problemet med tillgång på arbetsledning i byggen försvårade fortfarande verksamheten och ledde till att man behövde externa tjänster.

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Energieffektiviteten förbättras i lokalerna som Stara använder. Energisparmålet är 4 procent av 2015 års energiförbrukning. Målet omfattar elförbrukningen och den väderkorrigerade fjärrvärmeförbrukningen.

Målet nåddes inte. Energiförbrukningen minskade med 2 procent i genomsnitt i de objekt som Stara följer upp under 2019.

Kundnöjdheten utvecklas positivt, nivån god eftersträvas (NSI 20–40) Värdet på nettorekommendationsindex (NRI) utifrån kundenkäten är ≥ 30 (variationsintervall -100 – 100).

Målet nåddes. Nettorekommendationsindex var 43,7.

Olycksfrekvensen minskar Olycksfrekvensen minskar med 5 procent från de tre senaste årens medeltal.

Målet nåddes. Årets olycksfrekvens var 22,4 vilket innebär en minskning på ca 25 procent från medeltalet under de tre senaste åren (29,8).

Positiv produktivitetsutveckling De fasta kostnaderna är mindre än året innan.

Målet nåddes inte. De fasta kostnaderna uppgick till 18,5 miljoner euro 2019 och 16,2 miljoner euro 2018. De fasta kostnadernas andel utgjorde 7,3 procent av omsättningen år 2019 och 6,9 procent år 2018.

Övriga verksamhetsmål

Staras mål i budgeten är att man under 2019 utvecklar mätare för verksamhetens produktivitet, exempelvis priser per enhet för centrala funktioner. Saken lyftes upp och mätaren utvecklades av projektgruppen för konkurrenskraftsanalys. I budgeten för 2020 presenterades en ny produktivitetsmätare som baserar sig på avdelningarnas priser per enhet.
Stara hade som mål att 90 procent av anskaffningarna ska innehålla miljökriterier. Målet nåddes inte eftersom endast 78,1 procent av anskaffningarna innehöll miljökriterier. Men då man räknar anskaffningarnas värde i euro hade 91,5 procent miljökriterier.
Ett annat budgeterat mål som gäller miljön var att 70 procent av Staras nyttofordon ska börja använda förnybar biodiesel. Utfallet var ca 13 procent. Stara har utarbetat och informerat om guiden för användning av förnybara bränslen.

Produktivitetsutveckling

Staras produktivitet mättes i budgeten med en produktivitetsmatris som består av resultatindex från en kundnöjdhetsenkät, index beräknat på sjukfrånvaroprocent samt Staras utgifter/invånare. Index för 2019 var 111 då 2016=100. Produktiviteten utvecklades positivt i relation till jämförelseåret tack vare det goda resultatet i kundnöjdhetsenkäten och minskad sjukfrånvaro. Tidigare mättes produktiviteten med förädlingsvärde/person, vilket också utvecklades positivt jämfört med 2016. I budgeten för 2019 antecknades att man under 2019 ska utveckla mätare som beskriver verksamhetens produktivitet. I budgeten för 2020 presenterades en ny produktivitetsmätare som baserar sig på avdelningarnas priser per enhet för valda tjänster.

AFFÄRSVERKET EKONOMIFÖRVALTNINGSTJÄNSTEN

Kvantitativa och ekonomiska mål

Resultatutveckling (1 000 euro)	Budget	Utfall	Avvikelse
Omsättning	28 869	29 767	898
Rörelseöverskott/underskott	71	768	697
Räkenskapsperiodens resultat	15	712	697
Avkastning på grundkapital (8 %)	56	56	0
Kassaflöde från den egentliga verksamheten	205	859	654
Kassaflöde från investeringar	-400	-221	179
Effekt på likviditeten	-195	638	833

Prestationsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
Försäljningsfakturor och försäljningsreskontrafakturor, 1000 st.	1 174	1 241	67
Betalningspåminnelser och inkassouppdrag, 1000 st.	224	185	-39
Inköpsfakturor, 1000 st.	795	847	52
Löne- och arvodesbesked, 1000 st.	774	819	45

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Automatiskt avstämda kontoutdragsnoteringar, procent	70,5	75,6	5,1
Andel e-fakturor av utgående fakturor, procent	34	36,3	2,3
Automatiskt avstämda inköpsfakturor, procent	22	22,8	0,8
Inköpsfakturor avstämda i CM-systemet, procent	19	18,5	-0,5
Elektronisk frånvaroanmälan, procent	77	77	0
Elektroniska lönebesked, procent	80	80	0

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Årsverken	365	376	11

Produktivitet	Budget	Utfall	Avvikelse
Produktivitet (2016=100)	103,9	102,2	-1,7
Omsättning/årsverke, tusen euro	79	79	0

Mätare för effektivitet i lokalanvändningen	Budget	Utfall	Avvikelse
Lokalyta sammanlagt m² lägenhetsyta	6 959	6 959	0
Lokaler, kvadratmeter/årsverke	19	18	-1

Bindande verksamhetsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
Räkenskapsperiodens resultat minst 15 000 euro.	15 000	711 711	696 711
Kundnöjdhet minst (på skalan 1-5)	3,85	3,61	-0,24

De bindande verksamhetsmålen:

Bindande mål att kundnöjdheten ska vara minst 3,85 (på skalan 1-5).

Kundnöjdhetsundersökningens bindande mål nåddes inte. Utfallet för kundnöjdheten blev 3,61. Ekonomiförvaltningstjänstens kundnöjdhetsundersökning omarbetades för år 2019. Målet med den uppdaterade kundenkäten var att få mer exakt och bättre information som stöd för ledarskapet och för att utveckla kundservicen. Detta lyckades, eftersom antalet respondenter var det största någonsin. Den ändrade enkäten och stora antalet respondenter förklarar delvis den sämre kundnöjdheten.

Bindande mål att räkenskapsperiodens resultat är minst 15 000 euro.

Målet nåddes. Räkenskapsperiodens resultat var 711 711 euro.

Prestationsmål

Utfallet för antalet betalningspåminnelser och inkassouppdrag var inte enligt budgeten. Utfallet påverkades av poststrejken i november–december, som t.ex. ledde till att betalningspåminnelser och inkassouppdrag för 2019 överfördes till 2020.
Inkassotjänsterna konkurrensutsattes under år 2019 och samarbetet inleddes med den vinnande leverantören. Under året började man även använda en ny tjänst för förmedling av försäljningsfakturor och ett nytt betalningsprogram.
Antalet inköpsfakturor var större än planerat. Man lyckades öka den automatiska behandlingen av upprepade fakturor med 4,4 procentenheter under året. Dessutom preciserades planen för att utnyttja automation och processanalys i processen från beställning till betalning.
Det större antalet lönebesked berodde delvis på ett ökat antal visstidsanställda vid staden. Beskeden ökade också p.g.a. en retroaktiv utbetalning av ersättningar i synnerhet i de stora sektorerna, vilket berodde på en felaktig tolkning av tjänste- och kollektivavtalet. Dessa betalades som en engångsersättning.

Effektivitet/lönsamhet

Andelen e-fakturor av utgående fakturor blev större än budgeterat. Man meddelade kommuninvånarna aktivt om fördelarna med e-fakturor och den nya direktdebiteringen infördes i augusti 2019. Dessutom har stadens företagskunder i allt större utsträckning börjat använda e-fakturering.
Ekonomiförvaltningstjänsten har under året aktivt erbjudit sina kunder möjligheten att bättre än tidigare kunna utnyttja automatiskt avstämda inköpsfakturor och inköpsfakturor som avstäms i CM-systemet. Målen uppfylldes bättre än budgeterat.
I enlighet med finansdirektörens beslut har Helsingfors stad anvisat sina samarbetspartner att skickaelektroniska inköpsfakturor. Elektronisk fakturering över nätet är ett kostnadseffektivt sätt som stämmer överens med hållbar utveckling hos både avsändaren och mottagaren.
Fördelarna med elektroniska inköpsfakturor är att det manuella arbetet och de mänskliga felen minskar då man registrerar och behandlar fakturorna, att cirkulationen av fakturor påskyndas samt att möjligheten till arkivering underlättas.

Produktivitetsmål

Vid uträkningen av ekonomiförvaltningstjänstens produktivitet beaktas affärsverkets totalproduktion samt kostnaderna som presenteras i resultaträkningen.

I budgeten 2019 fastställdes affärsverket ekonomiförvaltningstjänstens målsättning för totalproduktionen till fyra procent. Måluppfyllelsen säkerställs genom nyckeltal till stöd för ledningen, med hjälp av vilka man följer upp hur åtgärderna i processerna och förändringarna i arbetssätten har påverkat målnivåerna och produktiviteten i arbetet.

Den totala produktiviteten ökade med ca två procent. Således nåddes inte tillväxtmålet.

Affärsverket ekonomiförvaltningstjänsten förberedde sig på att införa nya system för administration av ekonomi och löner under året. Eftersom systemen inte kunde tas i bruk enligt planen utföll den totala produktiviteten inte som budgeterat.

Affärsverket företagshälsan

Kvantitativa och ekonomiska mål

Resultatutveckling (1 000 euro)	Budget	Utfall	Avvikelse
Omsättning	16 750	17 831	1 081
Rörelseöverskott/underskott (-)	140	394	254
Räkenskapsperiodens överskott/underskott(-)	100	354	254
Avskrivningar	-17	-11	6
Avkastning på grundkapital (8 %)	40	40	0
Kassaflöde från den egentliga verksamheten	117	365	248
Kassaflöde från investeringar	-31	-15	16
Effekt på likviditeten	86	350	264

Prestationsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
Nettorekommendationsindex (NPS)	70	69	-1
T3 allmänläkare	5	7	2
T3 företagsläkare	10	16	6
T3 företagshälsovårdare	3	8	5
Antal klienter	39 500	39 500	0
Försäljning i bokföringen/kundvolym	433	466	33

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Omsättning/person, tusen euro	116	124	8

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal anställda	144	144	0

Produktivitet (2016=100)	Budget	Utfall	Avvikelse
Produktivitetsindex	100	74	-26

Räkenskapsperiodens överskott överskred budgeten med ca 250 000 euro vilket berodde på en större försäljning än uppskattat, till både sektorer och dotterbolag. De ökade kostnaderna förklaras av en större satsning på digitaliseringen än planerat samt ett större behov av hyrda läkare.

De bindande verksamhetsmålen:

Nettorekommendationsindex (NPS) för företagshälsan Helsingfors är minst 70.

Nettorekommendationsindexet nådde nivån 69. Med tanke på kundupplevelsen är tillgången till tjänster och processens smidighet fortfarande kritiska faktorer.

De övriga verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Servicetillgängligheten mättes med tillgången på icke-akuta mottagningstider. Vid uppföljningen används ett så kallat T3-tal. Mätt med denna mätare nådde man inte den målsatta tillgängligheten för mottagningstiderna. Den totala tillgången på hälsovårdstjänster förbättrades tack vare att man införde digitala tjänster och effektivering.
Produktiviteten granskades med en matrismodell där ekonomi, kundrelationer, personal och tjänsternas tillgänglighet var delområden. Den totala produktiviteten minskade med totalt 26 procent från jämförelseåret 2016. Bakom den försämrade lönsamheten ligger ökade kostnader för hyrd arbetskraft samt personalomsättning.

2 Fostrans- och utbildningssektorn

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	57 456	57 456	69 285	11 830	0
Utgifter	-1 193 425	-1 193 425	-1 201 875	-8 450	-9 500
Verksamhetsbidrag	-1 135 970	-1 135 970	-1 132 590	3 379	-9 500
Avskrivningar	30 176	-30 176	18 580	11 596	0
Räkenskapsperiodens resultat	-1 166 146	-1 166 146	-1 151 170	14 975	-9 500

Fostrans- och utbildningssektorn sköter stadens småbarnspedagogik, förskoleundervisning, grundläggande utbildning och gymnasieutbildning, den finska yrkesutbildningen och det fria bildningsarbetet. Fostrans- och utbildningssektorn lyder under fostrans- och utbildningsnämnden. Fostrans- och utbildningssektorn är indelad i fyra servicehelheter: småbarnspedagogik och förskoleundervisning, grundläggande utbildning, gymnasie- och yrkesutbildning och fritt bildningsarbete samt svenska servicehelheten.

Effektivitet/lönsamhet (1 000 euro)

Nettoutgifter i genomsnitt euro/barn ( Genomsnittspris)	Budget	Utfall	Avvikelse
Finsk småbarnspedagogik	9 671	10 275	604
Svensk småbarnspedagogik	11 454	12 317	863

Nettoutgifter i genomsnitt, euro/elev/studerande ( Genomsnittspris)	Budget	Utfall	Avvikelse
Finsk förskoleundervisning och grundläggande utbildning	9 440	9 443	3
Finsk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	8 125	7 961	-164
Svensk förskoleundervisning och grundläggande utbildning	10 291	10 268	-23
Svensk gymnasie- och vuxengymnasieutbildning	8 906	8 927	21
Yrkesutbildning	14 243	11 709	-2 534

Fritt bildningsarbete, nettoutgifter, euro/undervisningstimme ( Genomsnittspris)	Budget	Utfall	Avvikelse
Fritt bildningsarbete på finska	124	116	-8
Fritt bildningsarbete på svenska	143	124	-19

Produktivitetens utfall (2016 = 100), Fostrans- och utbildningssektorns totalproduktivitet	BGD 2019	Utf. 2019	2018	2017
Prestationsindex	107,6	106,3	105,1	102,4
Kostnadsindex	112,3	112,7	107,1	102,5
Produktivitetsindex	95,9	94,3	98,2	100

Utfall för effektivitet i lokalanvändningen (m² lägenhetsyta/användare)	BGD 2019	Utf. 2019	2018	2017
Småbarnspedagogik	9,1	9,9	9,1	9,4
Allmänbildande utbildning	11,7	11,9	11,9	12,2
Gymnasiet	9,5	9,2	9,5	9,5
Yrkesutbildning	16,6	13,9	16,6	16,3

Prestationsmål

Finsk småbarnspedagogik	Budget	Utfall	Avvikelse
Barn under skolåldern i vården 31.12	38 008	36 963	-1 045
Vid egna daghem 31.12	24 800	24 169	-631
Vid daghem med köpt service 31.12	350	653	303
I familjedagvård 31.12	800	668	-132
Hemvårdsstöd, barn 31.12	7 140	6 843	-297
Stöd för privat vård, barn 31.12	3 850	3 762	-88
I klubbar, barn 31.12	1 000	743	-257
Förskoleundervisning, inom den grundläggande utbildningen	68	125	57

Eftermiddagsverksamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Elever inom eftermiddagsverksamheten i enlighet med lagen om grundläggande utbildning	7 490	7 626	136
Elever inom eftermiddagsverksamhet som ordnas av staden	1 400	1 015	-385
Elever inom stadens eftermiddagsverksamhet för barn med utvecklingsstörning i enlighet med lagen om grundläggande utbildning	290	372	82
Elever inom eftermiddagsverksamhet som beviljas understöd och som ordnas av andra aktörer än staden	5 800	6 239	439

Finsk grundläggande utbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Finsk grundläggande utbildning	40 387	40 021	-366

Finsk gymnasieutbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Finsk gymnasieutbildning	7 380	7 455	75
Gymnasieutbildning	7 326	7 405	79
Förberedande undervisning	54	50	-4

Yrkesutbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Yrkesutbildning	9 119	10 247	1 128
Yrkesutbildning som studerandeår	8 947	9 960	1 013

Övrig utbildning ordnad av en yrkesutbildningsanordnare	Budget	Utfall	Avvikelse
Verkstadsverksamhet, antal studerande, årsverken	132	133	1
Påbyggnadsundervisning efter den grundläggande utbildningen, antal elever	40	154	114

Fritt bildningsarbete på finska	Budget	Utfall	Avvikelse
Undervisningstimmar	101 500	106 879	5 379
Kursdeltagare, personer som fått kursplats	78 000	84 859	6 859
Experimenterande, integrerande, strategisk undervisning	15 000	19 474	4 474

Service på svenska

Svenskspråkig småbarnspedagogik	Budget	Utfall	Avvikelse
Barn under skolåldern i vården 31.12	2 338	2 352	14
Vid egna daghem 31.12	1 940	1 983	43
Vid daghem med köpt service (inkl. betalningsförbindelse) 31.12	210	200	-10
I familjedagvård 31.12	95	67	-28
Förskola, inom den grundläggande utbildningen	93	102	9

Svensk grundläggande utbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Svensk grundläggande utbildning	3 682	3 673	-9

Svensk gymnasieutbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Svensk gymnasieutbildning	1 221	1 267	46

Fritt bildningsarbete på svenska	Budget	Utfall	Avvikelse
Undervisningstimmar	22 500	23 318	818
Kursdeltagare, personer som fått kursplats	17 000	17 106	106
Antal invandrare som slutför sina studier	15	15	0
Stadens tjänster för småbarnspedagogik sammanlagt	40 346	39 315	-1 031
Skolelevers eftermiddagsverksamhet i lekparker	3 200	3 281	81
Eftermiddagsverksamhet enligt lagen om basservice	7 490	7 626	136
Elever totalt i grundläggande utbildning producerad av staden	44 069	43 694	-375
Studerande totalt inom gymnasieutbildning producerad av staden	8 601	8 722	121
Yrkesutbildning	9 119	10 247	1 128

Elevantal som ligger till grund för hemkommunsersättningar	Budget	Utfall	Avvikelse
Elever från andra kommuner i förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas av Helsingfors stad	504	494	-10
Helsingforselever i förskoleundervisning och grundläggande utbildning som ordnas av andra utbildningsanordnare	8 829	9 043	214

Effektivitetsmål

Finska och svenska småbarnspedagogiken (Deltagandegrad i småbarnspedagogiken, alla tjänster sammanlagt (finska och svenska småbarnspedagogiska tjänster och stödet för privat vård))	Budget	Utfall	Avvikelse
- 0-2-åringar	33 %	34 %	1 %
- 3-5-åringar	90 %	92 %	2 %
- 5-åringar	94 %	94 %	0 %
- 6-åringar	97 %	94 %	-3 %

Osallistumisaste kaupungin suomenkieliset varhaiskasvatuspalvelut (kaupungin päiväkodit, ostosopimuspäiväkodit ja perhepäivähoito)	Budget	Utfall	Avvikelse
- 0-2-åringar	28 %	29 %	1 %
- 3-5-åringar	78 %	78 %	1 %
- 5-åringar	83 %	82 %	-1 %
- 6-åringar	88 %	85 %	-3 %

Deltagandegrad i stadens finska småbarnspedagogiska tjänster (stadens daghem, köpavtalsdaghem och familjedagvård)	Budget	Utfall	Avvikelse
- 0-2-åringar	38 %	41 %	3 %
- 3-5-åringar	90 %	91 %	1 %
- 5-åringar	92 %	92 %	0%
- 6-åringar	100 %	108 %	8 %

Deltagandegrad i den privata serviceproduktionen, stödet för privat vård	Budget	Utfall	Avvikelse
- 0-2-åringar	5 %	5 %	0 %
- 3-5-åringar	12 %	12 %	0 %
- 5-åringar	11 %	11 %	0 %
- 6-åringar	7 %	8 %	1 %

Deltagandegrad i den understödda serviceproduktionen, hemvårdsstödet	Budget	Utfall	Avvikelse
- 0-2-åringar	33 %	33 %	0 %
- 3-5-åringar	3 %	3 %	0 %
- 5-åringar	2 %	2 %	0 %
- 6-åringar	2 %	1 %	-1 %

Finsk grundläggande utbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Elever som fått avgångsbetyg från grundskolan	98 %	99,60 %	2 %
Elever i årskurs 1 som valt en skola i det egna upptagningsområdet för den grundläggande utbildningen	86 %	89,60 %	4 %
Elever i årskurs 7 som valt en skola i det egna upptagningsområdet för den grundläggande utbildningen	75 %	86,20 %	11 %

Svensk grundläggande utbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Elever som fått avgångsbetyg från grundskolan	99 %	100 %	1 %
Elever i årskurs 1 som valt en skola i det egna upptagningsområdet för den grundläggande utbildningen	89 %	96,50 %	8 %
Elever i årskurs 7 som valt en skola i det egna upptagningsområdet för den grundläggande utbildningen	89 %	95,10 %	6 %

Finsk gymnasieutbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Resultat i studentskrivningarna (skillnad till det nat. medeltalet)	0	0	0
Slutförandegrad	85,40 %	84,00 %	-1,40 %
Avhopp negativ	1,30 %	1,20 %	-0,10 %

Svensk gymnasieutbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Resultat i studentskrivningarna (skillnad till det nat. medeltalet)	0	0,3	0,3
Slutförandegrad	93,00 %	95,00 %	2,00 %
Avhopp negativ	1,20 %	0,40 %	-0,80 %

Yrkesutbildning	Budget	Utfall	Avvikelse
Avhopp negativ	10,30 %	8,40 %	-1,90 %
Användningsgrad för tillstånd att ordna utbildning	100,00 %	99,80 %	-0,20 %

Driftsekonomi

Inom fostrans- och utbildningssektorn överskreds inkomsterna med 12 miljoner euro från budgeten 2019.

De extra inkomsterna beror på att staden har fått statsunderstöd bundna till vissa användningsändamål och annan utomstående projektfinansiering, vilka det inte gick att beakta i budgeten, samt på ökade kundavgifter inom småbarnspedagogiken.

Driftsekonomins utgifter i sektorn överskred budgeten med cirka 8,5 miljoner euro, vilket beror på att staden har fått statsunderstöd bundna till användningsändamål och övrig extern finansiering, som inte ingick i budgeten. Sektorn föreslog inte överskridningsrätt av verksamhetsutgifterna enligt överskridningen.

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Sektorn hade två bindande verksamhetsmål i budgeten 2019. De bindande verksamhetsmålen mäts med elva mätare. Sektorns alla bindande verksamhetsmål uppnåddes såsom budgeterats.

Vi erbjuder varje inlärare individuella sätt att lära sig och studera.

Målet nåddes. Alla mätare uppfylldes.

Småbarnspedagogik och förskoleundervisning: För småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen byggs upp en verksamhetsmodell för digitala portföljer. Den digitala portföljmodellens pedagogiska grund bestäms och dess funktion testas år 2019.

Mätaren nåddes. För småbarnspedagogiken och förskoleundervisningen skapades en verksamhetsmodell för digitala portföljer. Verksamhetsmodellens grund fastställdes och dess funktionalitet testades 2019. I den digitala portföljmodellen definierades enligt den pedagogiska grunden de egenskaper som krävs av portföljen, nämligen 1) pedagogisk dokumentation av verksamheten 2) synliggörande av verksamheten 3) uppföljning av hur målen i planen för småbarnspedagogik genomförs 4) planering och utvärdering av verksamheten. Verksamhetsmodellen beskrivs som en del av OPPI-projektet. I försöket deltog innovativa daghem (tio finska och ett svenskt daghem).

Grundläggande utbildning: Inlärning genom portföljmetoden genomförs i alla skolor. Inlärarens inlärningsprocess betraktas som en helhet och den digitala portföljen följer inläraren genom hela lärstigen. 80 % av inlärarna använder en digital portfölj.

Mätaren nåddes. Inlärning genom portföljmetoden genomförs i alla skolor. I den finska grundläggande utbildningen var det totala antalet elever 40 537, varav den digitala portföljen stödde utvärderingsprocessen för 35 945 elever före utgången av 2019. 88,7 procent av eleverna använder en digital portfölj. I den svenska grundläggande utbildningen hade 94,3 procent av eleverna en digital portfölj (3 319 elever, varav 3 131 hade en digital portfölj).

Gymnasieutbildning:Minst 90 % av gymnasisterna gör upp sin egen personliga studieplan, en studentexamensplan, en plan för fortsatta studier och en karriärplan. Studeranden uppdaterar sina planer med hjälp av läroinrättningens personal (studievägledare, grupphandledare, ämneslärare och vid behov elevvården).

Mätaren nåddes. I de finska gymnasierna hade 90,8 procent av de studerande som studerade första året en individuell studieplan och 99,4 procent en karriärplan före 31.5.2019. Av de studerande som studerade andra året hade 100 procent en studentexamensplan och 98,5 procent en plan för fortsatta studier före utgången av det tredje årets hösttermin 31.12.2019.

I de svenska gymnasierna hade 97 procent av de studerande som studerade första året en individuell studieplan och en karriärplan före 31.5.2019. Av de studerande som studerade andra året hade 97 procent en studentexamensplan och en plan för fortsatta studier före utgången av det tredje årets hösttermin 31.12.2019.

Yrkesutbildning: Antalet studerande som avbryter sina studier minskar med en procentenhet jämfört med 2018. Målnivå 9,2 procent.

Mätaren nåddes. År 2019 var det negativa avbrottet 8,4 procent. Det totala antalet studerande uppgick till 8 929 och det totala antalet negativa avbrott uppgick till 748 studerande.

Fritt bildningsarbete: I inlärningen och undervisningen utnyttjas elektroniska lärmiljöer som gör det möjligt att använda mångsidiga pedagogiska undervisningsmetoder. Systemet används på minst 7 procent av kurserna.

Mätaren nåddes. I finska arbetarinstitutet utnyttjade man digitala lärmiljöer på 9,5 procent av kurserna. I Arbis utnyttjade man digitala lärmiljöer på 10,7 procent av kurserna.

Vi utnyttjar hela staden som inlärnings- och arbetsmiljö.

Målet nåddes. Alla mätare uppfylldes.

Barnen inom finska förskole- och nybörjarundervisningen är minst 2 gånger i månaden tillsammans i samma lokaler och verksamhetsformer i stadens, daghemmets och lekparkens lokaler eller stadens andra lokaler.

Den svenska förskoleundervisningen och grundläggande utbildningen planerar, förverkligar och bedömer tillsammans minst 3 fenomenbaserade lärområden år 2019. De fenomenbaserade lärområdenas omfattning är minst 2 veckor.

Mätaren nåddes. Finsk förskoleundervisning och grundläggande utbildning: Det gjordes en elektronisk enkät för skolorna, som rektorerna besvarade senast 13.12.2019. I alla skolor hade man gjort en beskrivning av samarbetet mellan förskole- och nybörjarundervisningen i verksamhetsplanerna. I alla skolor arbetar dessutom barn i förskole- och nybörjarundervisningen tillsammans minst två gånger i månaden. Svensk förskoleundervisning och grundläggande utbildning: Fenomenbaserade undervisningshelheter dokumenterades i verksamhetsplanerna. Förskole- och nybörjarundervisningens gemensamma fenomenbaserade undervisningshelheter som varade minst 2 veckor genomfördes i enlighet med målet tre eller fler gånger i förskole- och nybörjarundervisningens samarbetsgrupp.

Grundläggande utbildning (åk 3-9): Staden används som lärmiljö på ett mångsidigt och flexibelt sätt och 6 procent av undervisningen ordnas utanför skolan.

Mätaren nåddes. Det ordnades undervisning utanför skolans lokaler i genomsnitt 11,6 dagar.

Gymnasieutbildning: Staden används som lärmiljö på ett mångsidigt och flexibelt sätt och 6 procent av undervisningen ordnas utanför skolan.

Mätaren nåddes. Vid finska gymnasier hade man före 31.12.2019 ordnat undervisning utanför skolan i 298,2 dagar, medan målet var 136,8 dagar (12 x 11,4 dagar). De svenska gymnasierna ordnade undervisning utanför skolan i 63 dagar, medan målet var 34,2 dagar (3 x 11,4 dagar).

Yrkesutbildning: Inlärningen på arbetsplatsen ökar med 18 000 dagar jämfört med år 2018.

Mätaren nåddes. Under perioden 1.1–31.12.2019 genomfördes inlärning på arbetsplatsen i totalt 369 109 dagar, medan målet var 362 384 dagar.

Fritt bildningsarbete: Minst 15 procent av finska arbetarinstitutets och minst 7 procent av svenska arbetarinstitutets undervisning ordnas på ett kostnadsneutralt sätt utanför läroinrättningens egna lokaler.

Mätaren nåddes. Av undervisningen vid finska arbetarinstitutet ordnades 16 717 timmar utanför de egna lokalerna före 9.12.2019. Totalt ordnades 106 193 timmar undervisning. 15,7 procent av undervisningen ordnades utanför de egna lokalerna. Arbis ordnade 1 718 timmar undervisning utanför de egna lokalerna. Totalt ordnades 23 207 timmar undervisning. Arbis ordnade 7,4 procent av undervisningen utanför de egna lokalerna.

Produktivitet

Sektorns produktivitet mättes 2019 på sektornivå. Produktiviteten mäts med produktivitetsindex räknat med produkter och insatser. Sektorns produktion är det antal kunder som betjänats samt de undervisningstimmar som producerats i det fria bildningsarbetet. Sektorns insats är de anslag som använts för verksamheten. Man har strävat efter en bättre produktivitet genom effektivare lokalanvändning och genom att främja digitalisering. Sektorns produktivitet var 94,3 vilket underskred budgeten med 1,6 enheter. Den minskade produktiviteten berodde främst på ett mindre antal kunder än det budgeterade samt på ökade kostnader inom småbarnspedagogiken. Sektorns kostnader ökade med ca 10 miljoner euro som en följd av projekt med extern finansiering.

Kvantitativa och ekonomiska mål

Småbarnspedagogiken hade 39 315 barn, dvs. 1 030 färre barn som kunder än budgeterat. Eftermiddagsverksamheten med stöd av lagen om grundläggande utbildning omfattade 10 900 elever, 220 fler elever än i budgeten. Elevantalet i den grundläggande utbildningen var 43 700, vilket var 380 elever färre än i budgeten. Antalet studerande inom gymnasieutbildningen var 8 700, vilket är 120 fler än i budgeten. Antalet studerandeår inom yrkesutbildningen var 10 247, vilket överstiger budgeten med omkring 1 100 studerandeår. Undervisningstimmarna inom den fria bildningen överskred budgeten med 6 000 timmar, det totala timantalet uppgick till 130 000.

3 Stadsmiljösektorn

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	1 023 261	1 023 261	1 099 143	75 882	0
Utgifter	-778 000	-778 000	-770 865	7 135	-8 449
Verksamhetsbidrag	245 261	245 261	328 278	83 017	-8 449
Avskrivningar	251 048	-251 048	260 734	-9 685	0
Räkenskapsperiodens resultat	-5 787	-5 787	67 544	73 331	-8 449

Stadsmiljösektorn sköter planeringen, byggandet och underhållet av stadsmiljön i Helsingfors samt byggnadstillsyn och miljötjänster. Sektorn verkar under stadsmiljönämnden.

Stadsmiljösektorn består av fyra helheter. vilka är markanvändning och stadsstruktur, byggnader och allmänna områden, tjänster och tillstånd samt förvaltnings- och stödtjänster. Till stadsmiljösektorn hör dessutom de separata enheterna Helsingfors räddningsverk och HST.

Sektorn har sex budgetmoment 3 10 01 stadsstruktur, 3 10 02 byggnader, 3 10 03 bostadsproduktion, 3 10 03 Betalningsandelar till Samkommunerna HRT och HRM, 3 10 05 Räddningsverket och 3 10 06 stöd till affärsverket HST.

Under 2019 hade sektorn tillgång till 778,0 miljoner euro för utgifter och dessutom 0,3 miljoner euro i oanvända anslag från föregående år beviljad överskridningsrätt. Stadsmiljösektorns verksamhetsinkomster var 75,9 miljoner euro mer än uppskattat för 2019 och utgifterna underskreds med 7,1 miljoner euro.

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Tryggande och främjande av bostadsproduktionens förutsättningar

Förutsättningen var att alla mätare uppfylls, målet nåddes inte.

Minst 700 000 m² vy planläggs huvudsakligen i spårtrafikens serviceområde, varav minst 40 procent är kompletteringsbyggande.

Mätaren nåddes. Under 2019 fick ca 878 369 m² våningsyta detaljplan för bostadsproduktion i spårtrafikens serviceområde. Av detta är 40 procent (281 424 m² vy) kompletteringsbyggande. Dessutom gällde 7 597 m² våningsyta undantagsbeslut.

Byggrätt på minst 400 000 m² vy överlåts.

Mätaren nåddes ej. Mängden bostadsbyggrätt som överläts år 2019 var ca 294 000 m² vy. Ungefär 34 procent av den överlåtna byggrätten, 101 000 m2 vy, såldes och ca 193 500 m2 vy hyrdes (64 procent). Mest byggrätt överläts i projektområdena Busholmen, Fiskehamnen och Kronbergsstranden, sammanlagt ca 212 000 m2 vy.

Bostadsproduktionen minst 1 500 bostäder.

Mätaren nåddes. Bostadsproduktionen började bygga 1 505 nya bostäder, varav 794 var ARA-hyresbostäder, 283 bostadsrättsbostäder och 428 Hitas-produktion.

Integrering av bostadsproduktionsprogrammet och gatuinvesteringsprogrammet; BPP-mätarens målsatta nivå 360.

Mätaren nåddes ej. Man hade tidigare identifierat risken med bristfälliga uppgifter i bostadsproduktionens register vilken nu konkretiserades och utfallet kan inte bestyrkas med hjälp av nyckeltal.

Tryggande av en ekologiskt hållbar utveckling

Förutsättningen var att alla mätare uppfylls, målet nåddes inte.

Ett verktyg för utvärdering av verkställigheten och verkningarna av åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 utvecklas och tas i bruk.

Mätaren nåddes. Uppföljningsverktyget Klimatvakten blev kvar och kunde tas i produktion i oktober 2019. Öppen konsekvensbedömning utvecklades under hösten 2019 och ett verktyg för detta publicerades.

Den sammanlagda andelen av alla resor som sker till fots, med cykel och medkollektivtrafik ökar jämfört med de senaste fem årens medeltal.

Mätaren nåddes ej. Andelen var 77,48 procent 2019, alltså samma som medeltalet under de fem senaste åren.

Energisparmålet är fyra procent av den specifika energiförbrukningen för utomhusbelysningen (kWh/invånare) och verksamhetslokalerna (kWh/m²) jämfört med energiförbrukningen år 2015.

Båda delmålen nåddes. I utebelysningen var energibesparingen ca 12 procent från energiförbrukningen 2015 och för verksamhetslokalerna ca 10 procent från energiförbrukningen 2015.

Minst 80 procent av marksubstansen som uppstår i Helsingfors gatu- och parkbyggande utnyttjas i stadens byggnadsobjekt.

Mätaren nåddes. 92 procent av marksubstansen kunde utnyttjas internt (1 564 225 m3), resten levererades till utomstående (136 894 m3).

Förbättraring av kundupplevelsen

Förutsättningen var att alla mätare uppfylls, målet nåddes inte.

Kundnöjdheten i hela sektorn förbättras jämfört med året innan.

Mätaren nåddes. Mätarna visade en bättre genomsnittlig kundnöjdhet. Det fanns inte uppgifter för alla mätare föregående år.

Digital kundrelation: Gemensamt mål med kultur- och fritidssektorn för att stödja profilpilottestandet av stadens oma.helsinki-tjänst och dess användning i Helsingforsapplikationen. Mätare: Stadsmiljösektorn undersöker oma.helsinki-lösningens möjligheter och provar den åtminstone i en tjänst.

Mätaren nåddes ej. Helsingforsprofilen började utkristalliseras inom kultur- och fritidssektorn först i slutet av 2019 varmed inga test kunde göras. Däremot utnyttjar stadsmiljösektorn tjänsten Tunnistamo, som tagits i bruk under 2019 i det nya arrendesystemet. Identifiering i Helsingforsprofilen baserar sig på Tunnistamo.

Mångsidig och effektiv användning av lokaler och områden

Andelen tomma lokaler är högst 4 procent.

Mätaren nåddes. Andelen tomma lokaler var 3,27 procent år 2019.

3 10 01 Stadsstruktur

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	461 416	461 416	537 318	75 902	0
Utgifter	-192 050	-192 050	-196 770	-4 720	-5 149
Verksamhetsbidrag	269 366	269 366	340 548	71 181	-5 149
Avskrivningar	88 739	-88 739	110 292	-21 553	0
Räkenskapsperiodens resultat	180 627	180 627	230 255	49 628	-5 149

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
Marknadsföringstid för ledigblivande hyresbostäder högst, medeltal i dagar	5	4,3	-1
Maxtid för att utföra centrala tjänster inom lantmäteriverksamheten, medeltal i vardagar	19	18	-1
Externa markarrenden, min. miljoner euro	218	231	13
Hissar byggda med stöd av staden, st.	60	28	-32
Skador på över 0,5 mn euro som beror på den geotekniska planeringen inträffar inte vid grundberedning o. schaktning, antal skador, st.	0	0	0
Registrerade fastigheter och servitut	650	836	186
Nybyggnadsmätningar	650	794	144
Övervakningskontakter i parkeringen	1 200 000	903 721	-296 279
Behandlingstid för byggnadstillsynens tillståndsansökningar i genomsnitt, dagar	63	47	-16
Inom miljöskyddet utförs granskningar som hör till den systematiska tillsynen minst	450	388	-62
Inom livsmedelssäkerheten utförs granskningar som hör till den systematiska tillsynen minst	2 700	2 676	-24
Inom miljö- och hälsoskyddet utförs granskningar som hör till den systematiska tillsynen minst	500	808	308

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Utomhusbelysningens energiförbrukning, kWh/invånare	71,2	67,8	-3,4

Uppgifter om verksamhetens omfattning	Budget	Utfall	Avvikelse
Nya bostäder som är möjliga enl. planläggningen (st.) ( innehåller undantagsbeslut )	7 000	9 000	2 000
Detaljplanelagd våningsyta totalt (m² vy, 5 års medeltal)	1 400 000	1 600 000	200 000
Planerade huvudledskilometer för banan och cykelåkning (gatuplan godkänd av stadsmiljönämnden)	15	23,5	9
Antalet planerade/byggda cykelparkeringsplatser antal ( ökning det aktuella året)	900	758	-142
Gatuarbetstillstånd	6 500	10 340	3 840
Felparkeringsavgifter och -anmärkningar, st.	200 000	152 652	-47 348
Gatumark som ska underhållas, ha	2 131	2 126	-5
Broar som ska underhållas, m²	323 000	324 360	1 360
Allmänna toaletter, st.	49	44	-5
Gatumark med förnyad beläggning, ha	46	43	-3
Anlagda parker, ha	924	927	3
Åkrar och ängar, ha	1 045	1 056	11
Skogiga områden, ha	4 655	4 638	-17
Gatugrönska, ha	496	509	13
Byggnadstillsynens tillståndsbeslut	3 600	3 283	-317
Våningsyta i beviljade bygglov totalt, m²	760 000	779 122	19 122
Bostäder i beviljade tillstånd, st.	7 000	7 919	919
Färdigställda bostäder, st.	5 200	6 736	1 536

Produktivitet	Budget	Utfall	Avvikelse
Utgifter för markanvändning och stadsstruktur € / planlagd totalvåningsyta	28	39,7	12
Tid för byggstart på en bostadstomt efter att detaljplanen vunnit laga kraft ( Bostadstomter överlåtna av staden, frånsett tomter för egnahemshus. Tid för byggstart i månader och granskning av medianen för året i fråga. Tre års glidande medelvärde som mätare.)	1,8	55,8	54
Gator och grönområden, gatuunderhåll euro/m²	2,47	2,75	0,28
Antal felparkeringar/granskade fordon (%)	21	5,9	-15
Livsmedelstillsyn, hälsoskydd + tobak, vatten, antal granskningar/inspektörsårsverken	100	87	-13

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal anställda ( Storleksordningen uppskattas som effekten av att personalen för förvaltnings- och stödtjänster minskar)	1 146	1 169	23
Sektorns lokalyta sammanlagt, m² lägenhetsyta ( Hela stadsmiljön)	37 705	37 705	0

Produktivitet (2017 = 100)	BDG 2019	2019	2018	2017
Produktivitet	101	101	100,5	100

Stadsstrukturen (3 10 01) hade enligt budgeten tillgång till 192,1 miljoner euro och dessutom 0,3 miljoner euro i oanvända anslag från föregående år beviljad överskridningsrätt som hissbidrag. Utgifterna var 196,8 miljoner euro vilket överskred budgeten med ca 4,7 miljoner euro. Extra kostnader för vinterunderhåll av trafikområden uppgick till sammanlagt 5,3 miljoner euro år 2019.

Stadsstrukturens budgeterade inkomster uppgick till 461,4 miljoner euro. Inkomsterna var 537,3 miljoner euro, vilket överskred budgeten med ca 75,9 miljoner euro. Överlåtelsevinsterna från försäljning av mark och byggnader samt aktier var sammanlagt 157 miljoner euro. Merparten av inkomsterna av markförsäljning kom från försäljning av bostadstomter i projektområdena Busholmen-Sandviken och Fiskehamnen. Den största försäljningsinkomsten från byggnader kom från försäljningen av fastigheten Glaspalatset.

Arrendeinkomsterna uppgick till sammanlagt 262 miljoner euro. Målsättningen för externa arrenden var 218 miljoner euro. Utfallet var 231 miljoner euro, alltså nåddes målet.

Under verksamhetsåret ingicks 19 markanvändningsavtal, och de gjorde det möjligt att bygga ca 227 000 m2 vy nya bostäder och utnyttja ca 4 000 m2 vy byggrätt på företagstomter. Av dem fick staden inbetalningar på 32 miljoner euro och gratis överlåtelse bidrog med 0,6 ha mark i allmänna områden, vars anskaffningspris hade varit ca 0,3 miljoner euro.

2019 var stadsmiljösektorns andra hela verksamhetsår. Verksamheten vidareutvecklades i en effektivare, produktivare och mera kundorienterad riktning.

Sektorn har förberett sig på en förändring i arbetskulturen och -miljön genom att starta ett projekt för utveckling av arbetsmiljön. I första hand har man siktat på att hela sektorn ska flytta in i gemensamma lokaler i Fiskehamnen år 2020.

Planeringen av Vichtisvägens och Tusbyledens boulevarder fortsatte i enlighet med genomförandeprogrammet för Helsingfors generalplan. Dispositionsplanen för Vichtisvägens och Hoplaksvägens boulevarder godkändes av stadsmiljönämnden. Detaljplanläggningen av området inleddes genom att göra utredningar om Näshöjdens västra del, Munkshöjdens köpcentrum och rondellen i Haga. I samarbete med NTM-centralen i Nyland gjordes ett planutkast om markreserveringar för anslutningen till Åboleden. För att utveckla boulevarden vid Tusbyleden konsulterades internationella experter, och för detta ändamål inleddes en större utredning om trafiksystemet. En terminal för kollektivtrafik planeras i Kottby.

År 2019 bereddes ett utkast för en underjordisk generalplan som läggs fram för beslutsfattande i början av 2020.

Spårvägarna i innerstaden utvecklades i enlighet med utvecklingsprogrammet. År 2019 gjordes utredningar om hur spårvagnstrafiken kan göras smidigare på avsnittet Centrum-Hagnäs och på Bulevarden. Den allmänna trafikplaneringen med växelverkan fortsatte för spårvägarna i västra Helsingfors, inklusive snabbspårvägen på Vichtisvägens boulevard. Utredningsplanen läggs fram för beslut under 2020. Jokerbanan började byggas, och en utredningsplan för snabbspårvägen Vik-Malm påbörjades.

För att främja cykling vidareutvecklades både det eftersträvade nätverket i innerstaden och nätverket av pendlingsstråk genom att göra upp en utredningsplan för Östbanan. År 2019 blev gatuplanerna för Backasgatan och Östbanan (avsnittet Brändö parkväg) färdiga, och en cykelparkering byggdes i Gardesstaden. Systemet med allmänna stadscyklar har utvidgats och effektiverats, och vinterunderhåll har blivit standard på cykelvägarna.

I stadskärnan inleddes beredningen av en detaljplan för Salutorget och planeringsprinciper för östra delen av Södra hamnen. Stadsmiljönämnden godkände detaljplaneförslaget för tillväxtföretagscampuset på f.d. Maria sjukhus område samt de justerade detaljplanerna för Hagnäskajen och Helsinki Gardens område. De viktigaste objekten för upprustning av parker i innerstaden var Kajsaniemiparken och -stranden, Johannesparken och Sibeliusparken. Planen för Johannesparken godkändes av stadsmiljönämnden i slutet av året. En planeringstävling utlystes för utvecklingen av Tölö torg. I centrumområdet inrättades också fem nya City-toaletter, och man konkurrensutsatte anläggningen av ett tjugotal nya laddstationer för elbilar i innerstaden.

Stadsmiljönämnden godkände sektorns miljöprogram. Programmet bygger på stadens strategi och på miljöskyddets program för stadens sektorer, och det betonar strategiskt viktiga helheter såsom klimatneutralitet, cirkulär ekonomi och naturens mångfald.

Verkställandet av åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 fortsatte, och Klimatväktaren – ett redskap för bedömning av åtgärdsprogrammets framskridande och verkningar – infördes.

Första skedet av projektet för att sätta in LED-belysning i Helsingfors kom igång, och vid det här laget har belysningen vid motionsslingor och liknande bytts ut till LED-lampor. Mellanrapporten och andra skedets åtgärdsförslag gick vidare för politiskt beslut i februari 2020.

Stadsmiljönämnden godkände principerna för nyttoanvändning av uppgrävd jord, stenmassor och rivningsmaterial inom markbyggnad samt åtgärderna för att omsätta principerna i verklighet, liksom principerna och åtgärdsprogrammet för snöhantering.

Verkställandet av havsstrategin framskred enligt plan. På Kalvholmen vidtogs åtgärder för naturskötsel, och konstruktionerna förbättrades. Dessutom letade man efter en partner för arbetet på Kalvholmen. Kommunaltekniken på Skanslandet och Kungsholmen började anläggas.

Sektorn förberedde sig för Helsingforsbiennalen 2020. Kajplanerna för Lybeckskajen och planen för sjöbusstrafik under biennalen framskred enligt tidtabell. Dessutom planerades i närheten av den paviljong som byggs på Lybeckskajen bland annat belysning och en allmän toalett.

För att förbättra åtkomsten till de havsnära delarna av Helsingfors planerades nya sjötrafikrutter, och en ny modell för hur hela sjötrafiken kan ordnas. En utredning om principerna för att utveckla kollektivtrafiken till sjöss blev färdig. En fortsättning på detta arbete var att utreda dels alternativ för hur dels färjetrafik kan ordnas mellan Kronbergsstranden och centrum, dels skytteltrafik mellan Hagnäs och Gräsviken.

År 2019 fick stadsmiljönämndens miljö- och tillståndssektion behandla sammanlagt sex förslag till inrättande av naturskyddsområden eller vård- och skötselplaner: Högholmsklobben, utvidgningen av Magnuskärr, Lakören, Borgmästargrunden, Kajutörarna, Brudhällen, Tomtbacka skog.

Vård- och skötselplanen för Natura 2000-området i Gammelstadsviken har framskridit, och en kommunikationsoch deltagandeplan för Gammelstadsviken utarbetades. För Natura 2000-området Östersundom fågelreservat håller man på att göra upp en vårdplan för Bruksviken tillsammans med Forststyrelsen. År 2019 kartlades naturen i Bruksviken och fågelbeståndet i Naturaområdets östra delar.

Bland kommande kompletteringsbyggprojekt godkände stadsmiljönämnden den justerade detaljplanen för snabbspårvägsområdet vid Hundholmsvägen och Ilomäkivägen på Degerö, ett planförslag för kvarteren vid Kronbrodepån, den justerade detaljplanen för Nallebrinken vid Malms flygplats, detaljplaneförslaget för Södra Postparken i Böle, planeringsprinciperna för kompletteringsbyggandet vid Kallviksvägen och i Jollas, samt utvecklingsprinciperna för Östra och Västra Böle.

En internationell idétävling ordnades för att utveckla Östra centrum med närliggande områden.

För att stärka framtiden för verksamhetsområdena ordnades som en del av Industrigatans axel en nationell idétävling för att utveckla Tågvägens omgivning. Nämnden godkände också planerna för Bocksbacka stationsområde och Porkalagatan, och planeringsprinciperna för verksamhetsområdet i Lassas-Gamlas. Hösten 2019 utarbetades en utvecklingsplan för köpcentret Kaaris omgivning och inleddes beredningen av de första detaljplaneändringarna för tomterna.

För att utöka näringslivets verksamhetsförutsättningar uppdaterades åtgärdsprogrammet för citylogistik samt en utredning om utveckling av turistbussarnas trafik. I samarbete med Helsingfors Hamn utarbetades en översiktsplan för trafiken i Västra hamnen.

För att minska störningar på grund av gatuarbeten inleddes ett projekt för att göra processerna kring gatubyggen smidigare. Projektet består av fem delprojekt. Första skedet av ett forskningsprojekt vid Aalto-universitetet om fungerande gator blev klart vid årsskiftet, och slutrapporten ges 02/2020. En del av de utvecklingsåtgärder som rapporten föreslår testas år 2020. Lean-arbetet för att utveckla programmet för infrastrukturprojekt blev klart, och rönen presenterades för en ledningsgrupp ledd av borgmästaren. De åtgärder lean-arbetet kommit fram till omsätts i praktiken under de kommande åren. Kommunikationen har berett en handbok för kommunikation om gatuarbeten. Man har undersökt möjligheterna att påverka lagstiftningen som en del av arbetet med att förstärka myndighetsstyrningen.

För att ge kunderna en trevligare upplevelse har man bland annat gjort processen kring utomhusevenemang smidigare och infört en ny elektronisk plattform för kundarbetet. Onlineservicen vidareutvecklades t.ex. på så vis att man under tjänsten Lupapiste.fi satte in tillståndsansökan för allmänna områden och att boendeparkeringstecknet kan förnyas i webbutiken.

Stadsmiljösektorn svarar för koordineringen, utvecklingen och tillsynen av arbetet för tillgänglighet på stadsnivå. Arbetet leds av tillgänglighetsarbetsgruppen, där stadens samtliga sektorer är företrädda. Bland stadsmiljösektorns betydande tillgänglighetsarbeten år 2019 kan nämnas Tripla, Tavastvägen, Olympiastadion, Jokerbanan, Dals sjukhus samt många daghem och skolor. Sujuva.info – en direktivhelhet för tåg- och metrostationers tillgänglighet – utvecklades i samarbete med Trafikledsverket. Centrumbiblioteket Ode fick en tillgänglighetsutmärkelse av Helsingfors stads handikappråd.

3 10 02 Byggnader

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	523 620	523 620	524 196	576	0
Utgifter	-284 966	-284 966	-288 067	-3 102	-3 300
Verksamhetsbidrag	238 655	238 655	236 129	-2 526	-3 300
Avskrivningar	160 000	-160 000	147 831	12 169	0
Räkenskapsperiodens resultat	78 655	78 655	88 298	9 643	-3 300

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
Andelen tomma lokaler av lokalbeståndet högst % ( Vid uträkning av tomma lokaler används ett räknesätt från ett utomstående oberoende institut för fastighetsekonomi (KTI))	4	3,3	-1
Nybyggen och ombyggnader, m²	60 000	134 000	74 000
Timmar utförda för arkitekttjänsternas projekt	30 000	35 118	5 118

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Väderkorrigerad förbrukning av värmeenergi i stadens servicebyggnader, kWh/brm²/år	140	139	-1

Uppgifter om verksamhetens omfattning	Budget	Utfall	Avvikelse
Lokaler i uthyrning, m²	2 970 000	2 951 063	-18 937
Lokaler i underhåll, m²	1 880 000	1 890 000	10 000
Lokalernas yta i förhållande till antalet kunder	0,96	0,96	0

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal anställda	393	393	0

Produktivitet (2017 = 100)	BDG 2019	2019	2018
Effektivitet i lokalanvändningen=lokaler som sektorerna använder per invånare (m²/invånare)	3,28	3,28	3,28
Företagsuthyrning, partitorget, bostadsuthyrning, underutnyttjade (%)	4,2	3,8	4,2

Byggnadernas (3 10 02) bindande verksamhetsbidrag var 238,7 miljoner euro. Verksamhetsbidraget blev 236,1 miljoner euro, vilket underskred målsättningen med 2,5 miljoner euro.

Inkomsterna överskred budgeten med ca 0,6 miljoner euro. Då man avstod från lokaler, såsom vid försäljningen av Glaspalatset och rivningen av Britas ishall, minskade hyresinkomsterna jämfört med år 2018. Hyresinkomsterna i sin tur ökades dels av att en del byggprojekt blev färdiga, dels bland annat av hyrorna för vissa lokaler som fostrans- och utbildningssektorn behövde.

Utgifterna överskred budgeten med ca 3,1 miljoner euro. Energikostnaderna översteg de budgeterade anslagen för 2019 med ca 3,5 miljoner euro. Detta berodde på att energikostnaderna stigit, vilket i sin tur kom sig dels av att lokalbeståndet vuxit som aldrig förr, dels att priset för fjärrvärme stigit märkbart i slutet av år 2018 efter det att budgeten utarbetats.

Utgifterna för hyror och vederlag i detta budgetmoment har stigit ca 2,5 miljoner euro mera än beräknat, beroende dels på indexhöjningar, dels på verkningarna av de tilläggs- och tillfälliga lokaler som blivit färdiga för fostrans- och utbildningssektorn. Med dessa lokaler har fostrans- och utbildningssektorns ökade behov av utrymme lösts i synnerhet för småbarnspedagogikens del och när det gäller behovet av tillfälliga lokaler på grund av reparations- och ersättningsinvesteringar.

Under budgetåret besparades ca. 1,9 miljoner euro i inköp av tjänster, huvudsakligen beroende på att kostnaderna för fastighetsskötsel sjunkit tack vare konkurrensutsättning. Dessutom blev det besparingar i personalkostnaderna om ca 1 miljon euro.

Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 inleddes med att uppgöra en projektplan. Ett nytt system för observation av energikonsumtion och av förhållandena i byggnader håller på att införas, och beredningen av en modell för livsspannslång styrning inom byggande fortskrider planenligt som en del av projektet Energismarta städer. För närvarande försöker man hitta ett lämpligt objekt för projektet (för ett försök med svanmärkt byggande).

Stadsstyrelsen har godkänt ett fastighetspolitiskt program och ett inneluftsprogram, samt ett implementeringsprogram för dessa för att ha som rättesnöre. Beredningen av fastighetsstrategin och den tillhörande omarbetningen av modellen för intern uthyrning fortskrider i enlighet med implementeringsplanen. Stadsstyrelsen ska fatta beslut om fastighetsstrategin under 2020.

Utredningar över servicenätverk inleddes bland annat för områdena Kottby-Forsby, Malms centrum och flygfält, Haga, Degerö och Nordsjö. Planeringen av ett servicelokalnät i området Skomakarböle-Brobacka håller på att komma igång utgående från en förhandsutredning. I Parkstad gjordes en delaktig granskning av servicelokalnätet, och resultaten har redan använts vid beredningen av ett investeringsprogram för husbyggandet för 2020-2029. Utgående från en fullbordad utredning om servicelokalnät för lekparker inleds åtgärder vid lekparkerna.

Man har effektiverat användningen av stadens egna lokaler så mycket som möjligt. Vid granskningen av servicelokaler har man kombinerat olika projekt för att höja nyttjandegraden och styrt in projektplaneringen på flexibla lösningar och sambruk av lokaler. Projektprocesserna och informationsgången har utvecklats i samband med genomförandet av projekten för tilläggs- och tillfälliga lokaler för fostrans- och utbildningssektorn.

Under året 2019 konstaterades märkbara brister i bygglovsprocesserna för lokaler för småbarnspedagogik. Akutläget löstes genom vägledning och att en Task Force-grupp övervakade. Särskilt vikt fästes vid att ansöka om lov och genomföra omdisponeringar samt vid processer och anvisningar på sektor- respektive servicehelhetsnivå i samband med förlängning av visstids- och tillfälliga lov. Bygglovsansökningarna för nästan alla de lokaler som saknat bygglov har lämnats in, och en del sådana arbeten som loven gäller har inletts.

Vid planeringen av ombyggnader och nybyggen av skolor och daghem har man beaktat de krav som följer av att lokalerna används kvällstid under användarnas egen uppsikt. Planeringen görs i samarbete med fostrans- och utbildningssektorn, och för motionslokalerna även med kultur- och fritidssektorn. Vid planeringen av nybyggnads- och ombyggnadsprojekt gör man det möjligt att använda lokalerna under egen uppsikt. Öppningen av fostrans- och utbildningssektorns och kultur- och fritidssektorns lokaler för användning under egen uppsikt har framskridit så snabbt som serviceproducenterna kunnat utföra förändringarna i låssystemen.

Vid uthyrningen av verksamhetslokaler har tillfällig eller kortvarig uthyrning tillämpats för objekt vars användningsändamål håller på att ändras eller som man håller på att riva.

Riktlinjerna för förvaltning av infraegendom har blivit färdiga, och utgående från dem har arbetet på ett åtgärdsprogram inletts.

3 10 03 Bostadsproduktion

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	23 460	23 460	19 966	-3 494
Utgifter	-19 758	-19 758	-12 645	7 113
Verksamhetsbidrag	3 702	3 702	7 321	3 619
Avskrivningar	45	-45	19	26
Räkenskapsperiodens resultat	3 657	3 657	7 302	3 645

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
ARA-produktion: startbeslut, bostäder, st.	1 199	1 077	-122
Övrig nyproduktion: startbeslut, bostäder, st.	301	428	127
Nyproduktion totalt: startbeslut, bostäder, st.	1 500	1 505	5
Ombyggnad: startbeslut, bostäder, st.	839	731	-108

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal anställda	77	77	0

Produktivitet	Budget	Utfall	Avvikelse
Projektplaner/produktionsmål (%) (får ett jämförelsetal)	106	96	-10
Bostäder / antal anställda i genomsnitt (får ett jämförelsetal)	31	32	1

Produktivitet (2017 = 100)	BDG 2019	2019	2018
Produktivitet	101	101	100,5

Bostadsproduktionens (3 10 03) bindande mål för verksamhetsbidraget var 3,7 miljoner euro i budgeten och utfallet 7,3 miljoner euro, vilket överskred målet med 3,6 miljoner euro. Överskridningen av verksamhetsbidraget bokförs i fonden för bostadsproduktion.

Utfallet för driftsutgifterna var sammanlagt 12,6 miljoner euro, vilket underskred budgeten med ca 7,1 miljoner euro. Personalkostnaderna underskred de budgeterade kostnaderna med ca 1,2 miljoner euro och 2,5 miljoner euro av anslagen reserverade för köp av tjänster användes inte. Låneräntorna var sammanlagt ca 2,7 miljoner euro, vilket underskred resultatbudgetens utgifter med ca 3,4 miljoner euro.

Bostadsproduktionens inkomster består av arvoden för byggande. För räkenskapsperioden hade budgeterats arvoden på 23,5 miljoner euro, och utfallet blev 20 miljoner euro.

Bostadsproduktionsbyrån producerar högklassiga bostäder med förmånliga livscykelkostnader i enlighet med genomförandeprogrammet för markanvändning (BM-programmet). Under 2019 började man bygga 1 505 nya bostäder.

Bostadsproduktionen genomför projekt med varierande nya lösningar för boende och ett stort urval av bostadstyper. Detta i kombination med olika besittningsformer säkerställer tillgången till mångsidiga bostadsalternativ till rimliga priser i Helsingfors. Av de projekt som startades 2019 var 52,8 procent ARA-hyresbostäder och 47,2 procent var hybridform, dvs. bostadsrätter och hitas-bostäder.

Bostadsproduktionstjänsten utför ombyggnad i stadens fastighetsbolag, särskilt de i bostäder som beställts av Helsingfors stads bostäder Ab. Under 2019 började man renovera 731 nya bostäder.

Kraven på energieffektivitet i bostadsproduktionens projekt är ca 10 procent strängare än bestämmelserna. Tillsammans med Helsingfors stads bostäder Ab fastställde man exakta krav på energieffektivitet för renoveringsprojekt (energieffektiviteten ska förbättras med 25 procent från det nuvarande E-talet).

3 10 04 Betalningsandelar till samkommunerna helsingforsregionens trafik och Helsingforsregionens miljötjänster

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Utgifter	-204 050	-204 050	-203 192	858
Verksamhetsbidrag	-204 050	-204 050	-203 192	858
Räkenskapsperiodens resultat	-204 050	-204 050	-203 192	858

Utfallet för HST:s betalningsandel(3 10 04) 2019 var 201,2 miljoner euro och för HRM:s betalningsandel 2,0 miljoner euro.

Anslaget för Helsingforsregionens trafik (HRT) baserade sig på den uppskattade betalningsandelen i HRT:s verksamhets- och ekonomiplan 2019-2020 Med betalningarna täcks den skillnad mellan kostnader och intäkter som hänför sig till respektive kommuner.

Enligt grundavtalet för samkommunen Helsingforsregionens miljötjänster (HRM) finansierar den sina verksamhetsutgifter genom avgifter för vattentjänst- och avfallshanteringsfunktioner, kommunandelar och andra inkomster. Samkommunen tar ut avgiftsandelar hos sina medlemskommuner för kostnader orsakade av uppgifter utöver vattentjänster och avfallshantering.

3 10 05 Räddningsverket

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	14 765	14 765	17 663	2 898
Utgifter	-54 291	-54 291	-54 191	101
Verksamhetsbidrag	-39 526	-39 526	-36 528	2 998
Avskrivningar	2 264	-2 264	2 591	-327
Räkenskapsperiodens resultat	-41 791	-41 791	-39 119	2 672

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål	Budget	Utfall	Avvikelse
Säkerhetspoäng	8 000	7 521	-479
Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst 8 minuter i minst 70 procent av uppdragen i prioritetsklasserna A och B.	70	64	-6
Den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3 är högst 6 minuter i minst 50 procent av uppdragen.	50	51	1
Minst 32 % av de hjärtflimmerpatienter som lekmän upptäckt klarar sig.	32	71	39
Det ordnas minst lika mycket kompletterande utbildning som år 2018.	100	105	5
Sjukfrånvaro, förfarande med tidigt stöd genomförts	100	60	-40
Resultatbudgeten överskrids inte	100	100	0

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Förbrukning av fjärrvärme (2010=100)	85	90	5
Elförbrukning (2010=100)	85	88	3

Uppgifter om verksamhetens omfattning	Budget	Utfall	Avvikelse
Invånarantal	650 842	653 400	2 558
Brand- och räddningsuppgifter exkl. första insatsen	8 500	8 443	-57
Prehospital akutsjukvård inkl. första insatsen	64 500	63 550	-950

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Anställningar vid utgången av året	694	718	24
Genomsnittligt antal löntagare under räkenskapsperioden	664	666	2
Bruttodrifskostnader, 1000 euro	54 291	54 191	-100
Nettodriftskostnader, 1000 euro	39 527	36 528	-2 999

Produktivitet (2016=100)	BDG 2019	2019	2018	2017
Bruttodriftskostnader, euro/invånare	83,4	82,9	81,5	81,8
Nettodriftskostnader, euro/invånare	60,7	55,9	59,2	59,2
Produktivitetsindex (2016=100)	97,7	99,7	102,1	105,2

Effektivitet i lokalanvändningen	BDG 2019	2019	2018	2017
Lokalyta sammanlagt m² lägenhetsyta	180 222	180 222	176 716	173 968
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till kunderna	0,3	0,3	0,3	0,3
Hyerskostnader, 1000 euro/år	7 234	7045	6 907	6 761
Antalet verksamhetsställen	10	10	10	10

Räddningsverkets (3 10 05) verksamhetsutgifter och användningen av investeringsanslagen för lös egendom utföll som budgeterat. Inkomsterna överskred budgeten med 2,99 miljoner euro. Överskridningen beror mest på ersättningar från FPA och Oljebekämpningsfonden samt ökad försäljning av akutvårdstjänster.

Räddningsverkets driftskostnader brutto exkl. avskrivningar var 82,94 euro per invånare, vilket innebar en ökning på 3 procent från 2018. Räddningsväsendets driftskostnader var 64,79 euro/invånare och akutvårdens 18,15 euro/invånare. Räddningsverkets och därmed räddningsväsendets verksamhetsbidrag var 55,90 euro/invånare och räkenskapsperiodens resultat inklusive avskrivningar var 59,90 euro/invånare. Akutvårdstjänstens totalkostnad inklusive insatstid och avskrivningar var 19,80 euro per invånare och nettoresultatet noll euro, eftersom räddningsverket producerar service till självkostnadspris.

Bland de bindande målen underskred de kumulerade säkerhetspoängen målet med sex procent, eftersom efterfrågan i den privata sektorn ledde till att man inte kunnat ersätta avgången personal tillräckligt fort. Personalkapaciteten har ökats för 2020. Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården underskred målet med fem procentenheter. Avvikelsen beror på det stora antalet uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården i förhållande till akutsjukvårdsenhetens kapacitet. För att rätta till detta har man för 2020 tillsatt en tolvtimmars akutenhet. Åtgärderna för tidigt stöd blev 40 procentenheter från målet. För att komma till rätta med denna situation ökas chefsträningen och HR effektiverar uppföljningen av processen.

Räddningsverkets totala lönsamhet sjönk med 2,4 indexpoäng från 2018. Sänkningen beror på antalet förebyggda olyckor, räddningsverkets beredskapstid och den försämrade insatstiden i den prehospitala akutsjukvården samt på en liten ökning i stadens invånarantal i förhållande till ändringen av driftskostnaderna.

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

För att olyckor ska förebyggas och den egna beredskapen utvecklas utförs det årligen säkerhetsgranskningar och olycksriskförebyggande åtgärder som gäller invånarna och aktörerna i kommunen. Målet för år 2019 är minst 8 000 säkerhetspoäng.

Målet nåddes inte. Utfallet 7 520 blev sex procent från målet. Efterfrågan i den privata sektorn som en följd av högkonjunkturen har märkbart ökat på personalens omsättning. Det är inte möjligt att ersätta bortfallet med nyrekrytering tillräckligt snabbt. För att rätta till situationen har tre årsverken i tillsynen lagts till för år 2020.

Den genomsnittliga utrycknings- och körtiden till objektet för den första räddningsenheten med bemanningsberedskapen 1+3 är högst 6 minuter i minst 50 procent av uppdragen.

Målet nåddes. Utfallet var 51 procent.

Brådskande prehospital akutsjukvård tillhandahålls enligt beställarens krav. Insatstiden i den prehospitala akutsjukvården är högst 8 minuter i minst 70 procent av uppdragen i prioritetsklasserna A och B, minst 32 % av de hjärtflimmerpatienter som lekmän upptäckt klarar sig.

Målen nåddes delvis. 71 procent av hjärtflimmerpatienterna klarade sig. Däremot fördröjdes insatstiden med 64 procent. Avvikelsen beror på det stora antalet uppgifter inom den prehospitala akutsjukvården i förhållande till akutsjukvårdsenheternas kapacitet. För att rätta till detta har man för 2020 tillsatt en tolvtimmars akutenhet.

Personalens kompetens utvecklas kontinuerligt. Mängden tilläggsutbildning är densamma som 2018, sjukfrånvaron ökar ej och åtgärder för tidigt stöd vidtas.

Målen nåddes delvis. Mängden tilläggsutbildning överskred nivån för 2018 med 5 procent och de kortvariga sjukledigheterna var på 2018 års nivå med resultatet 0,91 procent. Utfallet för åtgärder för tidigt stöd var 60 procent då målsättningen var 100 procent. Detta åtgärdas genom att öka chefsträningen, och HR effektiverar uppföljningen av processen.

Räddningsverkets verksamhet är produktiv med beaktande av stadens tillväxt och förändringarna i servicebehovet Resultatbudgeten överskrids inte.

Målet nåddes.

3 10 06 Stöd till affärsverket HST

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Utgifter	-22 885	-22 885	-16 000	6 885
Verksamhetsbidrag	-22 885	-22 885	-16 000	6 885
Räkenskapsperiodens resultat	-22 885	-22 885	-16 000	6 885

Stadens understöd till HST (3 10 06) täcker huvudsakligen de kostnader som HST inte kan fakturera HRT eller någon annan. Stöd utbetalades för 16,0 miljoner euro år 2019. Det behövs stöd för att täcka bl.a. kapitalkostnaderna för HST:s investeringar i infrastruktur eftersom HRT betalar endast hälften av kapitalkostnaderna till HST. Med stödet täcker man också utgifter för infartsparkering och cykling.

Trafikaffärsverket (HST)

Kvantitativa och ekonomiska mål

Resultatutveckling, 1 000 euro	Budget	Utfall	Avvikelse
Omsättning	228 145	207 217	-20 928
Rörelseöverskott/underskott	37 590	39 511	1 921
Räkenskapsperiodens överskott/underskott	0	2 830	2 830
Kassaflöde från den egentliga verksamheten	53 708	52 161	-1 547
Kassaflöde från investeringar	-167 239	-134 060	33 179
Kassaflöde från finansiering	102 386	81 898	-20 488
Effekt på likviditeten	-1	-1	0
Avkastning på grundkapital (9%)	8 442	8 442	0
Ränteinkomst för infrastruktur	20 197	19 180	-1 017
Stöd från staden	-22 885	-16 000	6 885
Netto	5 754	11 622	5 868
Ökning av långfristigt främmande kapital (netto)	247 905	80 790	-167 115
Ränta på långfristigt främmande kapital	3 648	3 409	-239

Prestationsmål

Platskilometer	Budget	Utfall	Avvikelse
Spårvägstrafik, miljoner	833	779	-54
Metrotrafik, miljoner	3 560	3 477	-83
Sammanlagt, miljoner	4 393	4 257	-136

Effektivitet/lönsamhet	Budget	Utfall	Avvikelse
Rörelseöverskott, procent	16,5	19,1	2,6
Avkastning på totalt kapital, procent	3,5	3,8	0,3
Avkastning på investerat kapital, procent	4	4	0
Självförsörjningsgrad, procent	41,2	42,8	1,6
Kostnader per platskilometer, euro	0,057	0,054	-0,003

Uppgifter om verksamhetens omfattning	Budget	Utfall	Avvikelse
Omsättning, miljoner euro	228,1	207,2	-20,9
Omsättning/person, tusen euro	180,7	165,8	-14,9
Förändring i omsättningen, procent	8,9	3,4	-5,5

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Personal i genomsnitt	1 263	1 250	-13

Produktivitet (2016=100)	Budget	Utfall	Avvikelse
Produktivitet	123	124	1

Mätare för effektivitet i lokalanvändningen	Budget	Utfall	Avvikelse
Kontorslokalernas totala yta sammanlagt, m²	6 050	6 050	0
Kontorslokalernas yta i relation till antalet anställda i kontorslokalerna, m²/person	32	32	0

Under 2019 gjordes 56,8 miljoner resor i spårvagnstrafiken och 92,6 miljoner resor i metrotrafiken.

Spårvagnsresorna minskade med 7,7 procent, vilket delvis berodde på att spårvägstrafiken försvann från Tavastvägen p.g.a. den stora ombyggnaden. Metrotrafiken ökade med 4,7 procent från föregående år.

Under 2019 utvecklades HST:s verksamhet genom ett personalprogram, ett program för utveckling av säkerheten, ett program för utveckling av den operativa effektiviteten och ett program för utveckling av egendomshanteringen.

Jokerbaneprojektets allians slutförde utvecklingsstadiet och infrastrukturprojektets målsättning är 386 miljoner euro och i fråga om depån 69 miljoner euro. Helsingfors stadsfullmäktige godkände det högre maximipriset för Jokerbanan samt hela projektplanen för depån vid sammanträdet 13.3.2019.

Beslutet om projektet Kronbroarna vann laga kraft i Högsta förvaltningsdomstolen i september 2019. Även projektets vattenlov vann laga kraft i HFD, således kan man inleda de förberedande byggarbetena 2020.

Valet av allians för Fiskehamnens spårvägsprojekt inleddes med marknadsanalys i augusti och konkurrensutsättning av alliansen började i november 2019. Fiskehamnens allians inleder sitt arbete våren 2020.

Hävningstvisten som gäller automatiseringen av metron fortsatte i Helsingfors tingsrätt med muntliga förhandlingar under 2019. Tingsrättens avgörande väntas 31.3.2020.

HST:s omsättning under räkenskapsåret var 207,2 (2018: 200,5) miljoner euro Omsättningen består av trafikeringsersättningar som debiteras hos HRT 99,3 (2018: 96,9) miljoner euro och ersättning för infrastruktur 78,8 (2018: 76,7) miljoner euro och stadens infrastrukturstöd 16,0 (2018: 15,2) miljoner euro och övriga försäljningsintäkter 13,2 (2018: 11,7) miljoner euro

Trafikeringsersättningen höjdes på grund av att kapitalkostnaderna ökade som en följd av den nya materielen, dessa kostnader ersätts av HRM som en del av trafikeringsersättningen. Ökningen av övriga försäljningsintäkter förklaras av att HST fakturerat underhåll för västmetron av Länsimetro Oy.

Affärsverksamhetens övriga intäkter var 22,5 (2018: 21,9) miljoner euro. Reklamintäkterna ökade märkbart från 2018. Kostnaderna före rörelseresultatet var 195,5 (2018: 191,6) miljoner euro eller 2,1 procent bättre än året innan. Inköp av varor och tjänster gjordes för 58,1 (2018: 59,1) miljoner euro. Elkostnaderna blev lägre än föregående räkenskapsperiod. Personalkostnaderna ökade med 3,0 miljoner euro. Personalstyrkan var i genomsnitt 25 personer fler än under föregående räkenskapsperiod. Personalkostnaderna ökade som en följd av löneförhöjningar enligt AKTA och periodisering av resultatlöner för 2019. Avskrivningarna var 45,4 (2018: 43,2) miljoner euro. Avskrivningarna ökades eftersom man tog i bruk ny materiel och uppdaterade metrons tågkontrollsystem.

Resultatet före finansiella poster, dvs. före ändring av avsättningar, var 6,6 (2018: 3,9) miljoner euro. HST:s resultat efter avskrivningsdifferens och investeringsreservering var 2,8 (2018: 2,8) miljoner euro.

HST:s investeringar var 134,1 miljoner euro. Den största investeringen var avgifter för infrastrukturen för Jokerbanan, 42,5 miljoner euro. Det gjordes avbetalningar på de nya Artic-spårvagnarna för 30,9 miljoner euro.

HST tog nya lån på 90,0 miljoner euro för att skaffa nya spår- och metrovagnar. HST amorterade stadens interna lån med 2,0 miljoner euro och de utomstående lånen med 13,1 miljoner euro under 2019.

Affärsverkets balansomslutning 31.12.2019 blev 1 095,7 miljoner euro (31.12.2018: 992,6 miljoner euro). Soliditetsgraden var 42,8 procent (2018: 46,6 procent).

De bindande verksamhetsmålen:

Räkenskapsperiodens resultat minst noll.

Målet nåddes. Räkenskapsperiodens resultat var 2,8 miljoner euro.

Den positiva utvecklingen dvs. de totala verksamhetskostnaderna per plats-km, sjunker (positiv produktivitetsutveckling).

Målet nåddes. Verksamhetens totalkostnader var 0,0537 euro/plats-km (BS17: 0,0542, BS18 ändrats till 2019 års penningvärde genom spårtrafikindex).

Kundnöjdheten inom spårvägs- och metrotrafiken minst på 2016 års nivå (Spår 2016: 4,03; Metro 2016: 4,19).

Kundnöjdheten inom spårvägstrafiken uppfylldes. Spårvägstrafikens trafikidkarvitsord var 4,04 (mål 2019: 4,03; BS18: 4,01). Spårvägstrafikens trafikidkarvitsord var bättre än målet 4,03. En jämn ökning observerades i alla delområden. Höstens vitsord var i regel högre än vårens. Förarnas nya kundserviceutbildning kan ses som en bakomliggande orsak.

Metrotrafikens mål uppnåddes inte. Metrons trafikidkarvitsord var 4,01 (mål 2019: 4,19; BS18: 3,90). Metrons trafikidkarvitsord blev betydligt under målet 4,19. Resultaten har ändå förbättrats avsevärt sedan föregående år, vilket berättar om att kundernas förtroende har återvänt när västmetrons trafik etablerats. Det är mycket positivt att den största ökningen är i att hålla tidtabellen även om förlängningen av metron har gjort den mer känslig för störningar.

Pålitligheten i trafiken hålls minst på 2016 års nivå (spårväg 2016: 99,84 procent; Metro 2016: 99,84 procent).

Målet för pålitligheten i metrotrafiken nåddes. 99,87 procent av de beställda avgångarna kördes (mål 2019: 99,84 procent; BS18: 99,00 procent.)

Spårvagnstrafikens mål uppnåddes inte. 99,79 procent av de beställda avgångarna kördes (mål 2019: 99,84 procent; BS18: 99,74 procent). Spårvagnstrafikens pålitlighet nådde inte målet vilket förklaras av att föraromsättningen var större än normalt föregående år. Detta ledde till en lindrig brist på förare och vissa avgångar föll bort i början av 2019. Utbildningen av nya förare inleddes redan 2018 och när de nya förarna blev klara i mars 2019 normaliserades förarsituationen. Under det gångna året var det klart färre förare som slutade, alltså var förarsituationen relativt stabil under slutet av året.

Ordningen och tryggheten som passagerarna upplever ska förbättras från 2016 års nivå (spårväg 2016: 4,22; Metro 2016: 4,18).

Målet nåddes inte i någotdera trafiksättet. Passagerarnas upplevelse av ordning och trygghet var 4,20 i spårvägstrafiken (mål 2019: 4,22; BS18: 4,11) och i metrotrafiken 4,12 (mål 2019: 4,18; BS18: 4,06).

Passagerarnas upplevelse av ordning och säkerhet nådde inte målnivån i vare sig spår- eller metrotrafiken. Resultaten har ökat betydligt från föregående år och det samma gäller kundnöjdheten. Resultaten stöder varann och visar att kundernas förtroende för båda transportmedlen har ökat. De minskade trafikstörningarna bidrar också till en positiv utveckling. Säkerheten upplevdes i båda transportsätten på en lägre nivå än målet, vilket antas bero på en generell osäkerhet för kollektivtrafikens tillförlitlighet. HST har satsat på att förbättra synligheten i ordningsövervakningen och på att proaktivt ingripa i störningar för att säkerställa en positiv utveckling av kundernas upplevda säkerhet. Man kunde inte identifiera några särskilda orsaker för att målet inte nåddes.

Utredning om produktiviteten 2019:

Prestationen som HST:s produktivitetsmätare följer upp är platskilometer viktade enligt trafikerings- och infrastrukturersättningar. Som insats används totala kostnader före rörelseöverskottet.

HST:s produktivitetsindex var 124 år 2019. Den budgeterade målsättningen 2019 var 123. Målet nåddes inte eftersom HST producerade 3 procent mindre platskilometer än budgeterat.

4 Kultur- och fritidssektorn

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	29 385	29 385	33 528	4 143
Utgifter	-250 992	-250 992	-255 100	-4 108
Verksamhetsbidrag	-221 607	-221 607	-221 572	35
Avskrivningar	12 662	-12 662	14 292	-1 630
Räkenskapsperiodens resultat	-234 269	-234 269	-235 863	-1 595

Kultur- och fritidssektorn upprätthåller och förbättrar möjligheterna för helsingforsare i olika åldrar till mentalt och fysiskt välbefinnande, bildning och aktivt medborgarskap och stöder Helsingfors livskraft.

Sektorn är indelad i fyra servicehelheter samt sektorns administration. Servicehelheterna är kulturservicehelheten, idrottsservicehelheten, ungdomsservicehelheten och biblioteksservicehelheten.

Kultur- och fritidssektorn har tre budgetmoment: kultur och fritid (budgetmoment 4 10 01), understöd till kulturanläggningar (budgetmoment 4 10 02) och understöd till idrottsanläggningar (budgetmoment 4 10 03).

4 10 01 Kultur och fritid

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	29 385	29 385	33 528	4 143
Utgifter	-213 951	-213 951	-218 081	-4 131
Verksamhetsbidrag	-184 566	-184 566	-184 553	13
Avskrivningar	12 662	-12 662	14 292	-1 630
Räkenskapsperiodens resultat	-197 228	-197 228	-198 845	-1 617

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål

Motion och idrott	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal besök	8 400 000	9 833 556	1 433 556

Ungdom	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal besök av ungdomar	880 000	795 507	-84 493
Verksamhet ordnad av ungdomar, volym	20 %	7 %	-13 %

Kultur

Allmänna kulturtjänster	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal evenemang	1 800	2 228	428
Antal besök	500 000	862 497	362 497
Gemenskapligt producerade evenemang	255	246	-9
Ansökta understöd	990	951	-39

Orkester	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal symfonikonserter	44	46	1 090
Antal besök	110 000	111 090	1 090

HAM	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal besök	145 000	188 065	43 065

Museum	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal besök	300 000	481 247	181 247
Kundfunktioner i webbtjänsterna	3 400 000	4 366 230	966 230

Biblioteket	Budget	Utfall	Avvikelse
Öppettimmar	106 000	105 436	-564
Antal fysiska besök	8 000 000	9 012 648	1 012 648
Antal nätbesök	9 000 000	12 971 197	3 971 197

Resurser	Budget	Utfall	Avvikelse
Antal anställda	1 781	1 857	76

Produktivitetsmätare	BDG 2019	2019	2018
Produktivitetsindex (2016=100)	104,4	107,6	100

Effektivitet i lokalanvändningen	BDG 2019	2019	2018
Lokalyta sammanlagt, m² lägenhetsyta	317 987	317 987	317 962
Lokalyta (m² lägenhetsyta) i förhållande till kunderna	0,017	0,015	0,017

Verksamhetsbidraget är budgetmomentets bindande mål. Det bindande verksamhetsbidraget 2019 nåddes. Sektorn har satsat på marknadsföring av sina tjänster och har således kunnat öka sina inkomster under året i fråga.

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Tjänsterna förbättras utifrån kundupplevelsen.

Målet nåddes. Alla mätare uppfylldes.

För varje kultur-, idrotts-, ungdoms- och bibliotekstjänst har det beskrivits åtminstone en kundresa med hjälp av profiler över stadsbor.

Målet nåddes. Tjänsterna har definierat 31 servicestigar som ska utvecklas och rapporterat dem som en beskrivning av servicemodellen. En del av servicestigarna skär igenom servicen och ska göras tillsammans vilket ökar sektorns interna samarbete.

För sektorn utvecklas ett gemensamt sätt att utnyttja snabb kundrespons, och NPS-mätningen (Net promoter score) utvidgas (vid starten 20 apparater/målet 40 apparater).

Mätaren nåddes. Man har skaffat 20 nya enheter för snabbrespons utöver de 20 som fanns från tidigare.

Hela staden är en plats för inlärning, kulturella möten, aktiviteter och medborgarverksamhet.

Målet nåddes inte. Ett av de två uppmätta målen nåddes inte.

Principer för planering av kultur- och fritidsomständigheterna har godkänts av nämnden.

Målet nådes inte enligt tidtabellen under 2019. Principerna för planering av servicenätet godkändes 14.1.2020 av kultur- och fritidsnämnden.

Gemensamma principer och processer för lokalbokningssystemen har fastställts för sektorn. För varje servicehelhet (KULP, LIIKU, NUP, KIR) har det bestämts lokaler som snabbt kan reserveras för invånarbruk och de har förts in i systemet Varaamo.

Mätaren nåddes. Kultur- och fritidssektorns bokningsprocesser har beskrivits och man har gjort upp gemensamma principer för att boka lokaler som lämpar sig för att användas av invånare. Dessutom har sektorn definierade tjänster till vilka kundernas gratisanvändning koncentreras.

I Helsingfors är det lockande och lätt att röra på sig.

Målet nåddes inte. Ett av de tre uppmätta målen nåddes inte.

Det riksomfattande Hobbypasset har införts på försök i Helsingfors.

Mätaren nåddes. Hobbypassets testanvändning var i början av december 2019 tillsammans med unga i Gamlas.

Inom två områden i Helsingfors (två distrikt) görs en servicebricka med sektorns tjänster för grundskolor och daghem. Effekterna av servicebrickan utvärderas i jämförelse med nuläget.

Mätaren nåddes. En servicebricka för områdena sammanställdes. Det gjordes en datainsamling för skolor och daghem och en sammanfattning av tjänsterna blev klar i maj 2019. Sammanfattningen gjordes och spreds ut tillsammans med fostrans- och utbildningssektorn i avtalade daghem och grundskolor.

Åtminstone två av sektorns tre stora kunddatasystem (biblioteket, ungdomsgårdarna, idrotten) har kopplats till kundrelationen i oma.helsinki.

Mätaren nåddes ej. Mätaren som gäller kundrelationen i OmaHelsinki låg redan från början på en hög nivå. Mätarna för bindande verksamhetsmål ställdes upp i en situation där man utgick ifrån att kultur- och fritidssektorns digitaliseringsprogram har rekryterat personal för sin lösningsbyrå och att verksamheten har kommit igång genast i början av 2019. Projektet kom igång fullt ut först på våren då man rekryterat nyckelpersonerna (programchef och tre projektchefer) som kunde börja jobba i maj-juni 2019.

4 10 02 Understöd till kulturanläggningar

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall
Utgifter	-22 971	-22 971	-22 971
Verksamhetsbidrag	-22 971	-22 971	-22 971
Räkenskapsperiodens resultat	-22 971	-22 971	-22 971

Med understöden till kulturanläggningar stöder man aktörer som främjar kultur i Helsingfors. Stödformerna är låne-, verksamhets- och hyresunderstöd. Under 2019 beviljades understöd för sammanlagt 22,9 miljoner euro som fördelades på följande sätt: Helsingfors teaterstiftelse sr (13,8 miljoner euro), Stiftelsen Finlands nationalopera (3,7 miljoner euro), Högholmens djurgårds stiftelse (4,7 milijoner euro) och UMO (0,8 miljoner euro).

4 10 03 Understöd till idrottsanläggningar

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Utgifter	-14 070	-14 070	-14 048	22
Verksamhetsbidrag	-14 070	-14 070	-14 048	22
Räkenskapsperiodens resultat	-14 070	-14 070	-14 048	22

Med understöden till idrottsanläggningar stöder man aktörer som främjar idrott i Helsingfors. Stödformerna är finansierings-, verksamhets- och hyresunderstöd. Understöden till idrottsanläggningar blev 22 000 euro lägre än budgeterat p.g.a. att Stadion-stiftelsens hyra var lägre än förutspått. Under 2019 beviljades understöd på sammanlagt 14 miljoner euro som fördelades på följande sätt: Stadion-stiftelsen (5,1 miljoner euro), Urheiluhallit Oy (4,4 miljoner euro), Nordsjö idrottshus (2,2 miljoner euro), Isbanestiftelsen (1,2 miljoner euro), Backasbrinkens simcenter (0,6 miljoner euro), Helsinki Stadion Oy (0,2 miljoner euro), stiftelsen Urhea (0,1 miljoner euro), Suomalaisen yhteiskoulun säätiö (0,1 miljoner euro) samt övriga (0,5 miljoner euro).

5 Social- och hälsovårdssektorn

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	178 039	178 039	186 246	8 206	-800
Utgifter	-2 109 125	-2 109 125	-2 164 047	-54 923	-55 900
Verksamhetsbidrag	-1 931 085	-1 931 085	-1 977 801	-46 716	-56 700
Avskrivningar	16 800	-16 800	11 670	5 130	0
Räkenskapsperiodens resultat	-1 947 885	-1 947 885	-1 989 471	-41 586	-56 700

Social- och hälsovårdssektorn har till uppgift att ordna och tlilhandahålla stadens social- och hälsovårdstjänster och skapar därigenom förutsättningar att upprätthålla och främja hälsan och välbefinnandet, främjar egen aktivitet och gemensamt ansvar och förebygger och minskar sociala problem och hälsoproblem och bieffekterna av sådana. Social- och hälsovårdssektorn lyder under social- och hälsovårdsnämnden.

Social- och hälsovårdssektorn är indelad i fyra servicehelheter: familje- och socialtjänster, hälsovårds- och missbrukartjänster, sjukhus-, rehabiliterings- och omsorgstjänster samt förvaltning.

Sektorn har fem budgetmoment: social- och hälsovårdstjänster (5 10 01), utkomststöd (5 10 02), flyktingförläggningar och invandringstjänster som staten ersätter (5 10 03), Apotti och vård- och landskapsreformen (5 10 04), samt Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (5 10 05).

Social- och hälsovårdssektorns utgifter överskred budgeten med 54,9 miljoner euro. Inkomsterna överskred budgeten med 8,2 miljoner euro.

5 10 01 Social- och hälsovårdstjänster

Social- och hälsovårdstjänsternas utgifter överskred budgeten med ca 5,3 miljoner euro. Överskridningen orsakades av bidrag som delades ut från arv som tillfallit staten. Dessa arv har bokförts som inkomst vid budgetmomentet. Överskridningen av utgifter för social- och hälsovårdstjänsternas serviceverksamhet var ungefär tre miljoner euro. Löneutgifterna underskred resultatbudgeten medan köpt kundservice och köp av övriga tjänster överskred resultatbudgeten. Köptjänsterna överskreds mest på grund av de ökade kostnaderna för barnskydd och arbete med funktionshindrade, vilka överskred budgeten med ca 28 miljoner euro. Social- och hälsovårdssektorns inkomster överskred budgeten med 6,8 miljoner euro. De överskridna inkomsterna berodde främst på arv som tillfallit staten och ersättningar med stöd av integrationslagen.

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	156 807	156 807	163 601	6 794	0
Utgifter	-1 424 528	-1 424 528	-1 429 783	-5 255	-5 300
Verksamhetsbidrag	-1 267 721	-1 267 721	-1 266 182	1 539	-5 300
Avskrivningar	16 800	-16 800	11 667	5 133	0
Räkenskapsperiodens resultat	-1 284 521	-1 284 521	-1 277 849	6 672	-5 300

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål (1 000 st.)	Budget	Utfall	Avvikelse
Barnskydd, öppenvård, barn ( Ett nytt kvantitativt mål, inget budgetmål för 2018)	3 400	3 175	-225
Barnskydd, institutionsvård, dygn	191 000	210 594	19 594
Socialarbete bland vuxna, klienter ( Ett nytt kvantitativt mål, inget budgetmål för 2018)	14 000	12 881	-1 119
Stöd för närståendevård, klienter, handikapparbete ( Ett nytt kvantitativt mål, inget budgetmål för 2018)	2 050	1 859	-191
Personlig hjälp, klienter ( Ett nytt kvantitativt mål, inget budgetmål för 2018	2 700	2 893	193
Barn som behöver särskilt stöd enligt socialvårdslagen (under 18 år)	1 500	1 486	-14
Bedömning av särskilt stödbehov med stöd av socialvårdslagen inom familje- och socialvårdstjänster (antal).	9 500	11 731	2 231
Läkarmottagning på hälsostationen, besök	480 000	438 069	-41 931
Läkarmottagning på hälsostationen, andra tjänster	300 000	305 043	5 043
Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, besök	410 000	418 830	8 830
Hälsovårdarmottagning på hälsostationen, andra tjänster	450 000	468 950	18 950
Tandvård, besök	530 000	522 211	-7 789
Besök inom den psykiatriska öppenvården ( Besöken på den psykiatriska jourpolikliniken ingår inte i antalet besök inom den psykiatriska öppenvården enligt bokslutet 2017)	178 000	179 199	1 199
Den psykiatriska öppenvården, andra tjänster	75 000	74 370	-630
Vårddagar på psykiatrisk bäddavdelning	70 000	73 295	3 295
Poliklinisk missbrukarvård, besök per år	65 000	57 676	-7 324
Substitutionsbehandling, besök per år	140 000	125 755	-14 245
Missbrukarvård, institutionsvård, antal dygn	24 000	24 924	924
Boendetjänster för klienter inom psykiatrisk vård, dygn ( Ett nytt kvantitativt mål, inget budgetmål för 2018)	710 000	759 992	49 992
Boendetjänster för bostadslösa, dygn ( Ett nytt kvantitativt mål, inget budgetmål för 2018)	557 000	528 339	-28 661
Somatisk sjukvård, avslutade vårdperioder	13 000	13 165	165
Långvarigt serviceboende dygnet runt för äldre	1 100 000	1 078 341	-21 659
Långvarigt institutionsboende dygnet runt för äldre ( Omfattade även den kortvariga vården till 2018)	350 000	343 160	-6 840
Hemvård, besök	3 000 000	3 323 733	323 733
Hemvård, andra tjänster	410 000	316 429	-93 571

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Vi främjar helsingforsarnas välbefinnande och hälsa och förebygger utslagning.

Målet nåddes inte. Ett av de tre bindande verksamhetsmålen nåddes.

Det byggs upp ett koncept för en gemensam service- och processkedja för observation av behov av tidigt stöd hos barn och observation och vård av psykiatriska problem hos ungdomar (en beskrivning av servicekedjan för gemensamma klienter har gjorts upp, servicemodellen testas och verksamheten etableras).

Mätaren nåddes. Det gemensamma utvecklingsprojektet (social- o. hälsovård, fostran o. utb., HUS) inrättades och hade sex workshoppar på hösten där man beskrev servicekedjan och utarbetade en servicekedja för att identifiera mentala problem. Det rörliga mental-teamet har startat och gör det möjligt att snabbt styras till vård/service.

Antalet vårddagar på sjukhus minskar bland patienterna inom psykiatrisk öppenvård jämfört med år 2018 genom kvalitativ utveckling av öppenvården och stärkande av dess olika former.

Mätaren nåddes ej. Antalet vårddagar på sjukhus ökade i öppenvården, utfallet var 2,37 mot 2,14 för 2018.

I hemvården utnyttjas rörlighetsavtal i vid utsträckning (ett rörlighetsavtal har gjorts upp för minst 70 % av de klienter som får regelbunden hemvård).

Mätaren nåddes ej. Ett rörlighetsavtal ingicks för 69,1 procent av klienterna i den regelmässiga hemvården, målet var 70 procent.

Vi förbättrar kundupplevelsen och kundnödjheten.

Målet nåddes. Mätaren för det bindande verksamhetsmålet nåddes.

Kundupplevelsen blir bättre på hälsostationerna och i hemvården jämfört med år 2018. (mätt med NPS-index).

Mätaren nåddes. På hälsostationerna förbättrades resultatet 54,6 → 55,4 och i hemvården 80 → 86.

Vår service är nära stadsborna och lätt att nå.

Målet nåddes inte. Tre av de fem bindande verksamhetsmålen nåddes.

Inom socialarbetet bland vuxna ökar antalet bedömningar av servicebehovet med 10 procent i förhållande till antalet klienter jämfört med år 2018.

Mätaren nåddes. Målet var att 43,89 procent av aiso-kundernas servicebehov bedöms i slutet av 2019. Utfallet var 49,12 procent.

Tillgången till socialarbetet bland personer med funktionsnedsättning och tjänstens åtkomlighet förbättras. Klienten kontaktas under samma eller följande vardag.

Mätaren nåddes. Utfallet var ett, alltså var man i kontakt med klienten samma eller följande vardag.

Klienten kommer till en läkares mottagning för icke-brådskande vård inom 10 dygn i genomsnitt (T3 ≤ 10 dygn, dvs. den tredje lediga tidsbeställningstiden räknat i kalenderdagar, median för väntetiderna).

Mätaren nåddes ej. T3 uppgick till 25.

T3 är mindre än 20 dygn på alla hälsostationer.

Mätaren nåddes ej. T3 var under 20 dygn på sex hälsostationer av totalt 23 st.

Inom mun- och tandvården har den icke-brådskande vården för alla klienter inletts inom 90 dygn efter bedömningen av vårdbehovet.

Mätaren nåddes. Utfallet för 2019 var 69 dygn i medeltal.

Verksamheten är ekonomiskt hållbar och produktiv.

Målet nåddes inte. Fyra av de bindande verksamhetsmålen nåddes.

Andelen hemvårdsklienter av de invånare som fyllt 75 år ökar jämfört med 2018.

Mätaren nåddes. Utfallet var 92,56 procent för 2018 och 92,83 procent för 2019.

Andelen klienter inom dygnetruntvård av de invånare som fyllt 75 år minskar och andelen klienter inom serviceboende med heldygnsomsorg ökar jämfört med år 2018.

Målet nåddes, 7,44 procent var i dygnetruntvård 2018 och 7,17 procent 2019. Andelen i serviceboende var 76,27 procent 2018 och 77,75 procent 2019.

Dygnetruntvården ökas så att den bättre svarar mot 2000-talets ökning i antalet äldre (invånare som fyllt 75 år och speciellt invånare som fyllt 85 år).

Målet nåddes inte. Målet som social- och hälsovårdsnämnden hade ställt i driftsplanen var en ökning med 50 kalkylmässiga platser, vilket inte uppfylldes. Kalkylmässigt ökade över 75-åringarnas platser med 49,4 platser.

Användningen av e-tjänster ökar med minst 20 procent jämfört med år 2018.

Mätaren nåddes. E-tjänsterna ökade med 20,1 procent.

5 10 02 Utkomststöd

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	3 102	3 102	3 150	48
Utgifter	-14 600	-14 600	-13 531	1 069
Verksamhetsbidrag	-11 498	-11 498	-10 381	1 117
Räkenskapsperiodens resultat	-11 498	-11 498	-10 381	1 117

Utgifterna för budgetmomentet Utkomststöd underskred budgeten med 1,1 miljoner euro och inkomsterna var i enlighet med budgeten. Underskridningen av utgifterna berodde på att utfallet för förebyggande utkomststöd och integrationen blev mindre än budgeterat.

5 10 03 Flyktingförläggningar och invandringstjänster som staten ersätter

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse
Inkomster	16 751	16 751	18 914	2 163
Utgifter	-15 679	-15 679	-15 884	-205
Verksamhetsbidrag	1 072	1 072	3 030	1 957
Avskrivningar	0	0	2	-2
Räkenskapsperiodens resultat	1 072	1 072	3 027	1 955

Utfallet för det bindande verksamhetsmålet för flyktingförläggningar och invandringstjänster som staten ersätter var nästan 2,0 miljoner euro bättre än budgeterat vilket berodde på att de statliga ersättningarna var större än förväntat.

5 10 04 Apotti och vård- och landskapsreformen

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Inkomster	1 380	1 380	581	-799	-800
Utgifter	-9 794	-9 794	-14 326	-4 532	-4 600
Verksamhetsbidrag	-8 414	-8 414	-13 745	-5 331	-5 400
Räkenskapsperiodens resultat	-8 414	-8 414	-13 745	-5 331	-5 400

Verksamhetsbidraget för budgetmomentet Apotti och vård- och landskapsreformen underskreds med 5,3 miljoner euro. Underskridningen av verksamhetsbidraget beror på Apotti Ab:s större kostnader för underhållet än väntat för år 2019, ändringarna i avskrivningstidtabellen för skuldandelarna och ändringen i faktureringen av utbildningen för införande av systemet från användarbaserad fakturering till ägarbaserad fakturering.

På budgetmomentet bokfördes löneutgifterna för dem som arbetade med vård- och landskapsreformen i landskapet Nyland på basis av antalet arbetstimmar, vilka staden fick som inkomster från landskapet Nyland. De sista avtalen gick ut 30.6.2019.

5 10 05 Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt

1 000 euro	Budget	Totalt	Utfall	Avvikelse	Överskr.rätt
Utgifter	-644 524	-644 524	-690 523	-45 999	-46 000
Verksamhetsbidrag	-644 524	-644 524	-690 523	-45 999	-46 000
Räkenskapsperiodens resultat	-644 524	-644 524	-690 523	-45 999	-46 000

Anslagen för Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt (HUS) överskreds med 46 miljoner euro. Jourfunktionerna (68,8 miljoner euro) överfördes 7.1.2019 till Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt. Anslaget överskreds på grund av att Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikts serviceproduktion och fakturering blev större än budgeterat. Helsingfors och Nylands sjukvårdsdistrikt gjorde upp 2019 års budget med ett underskott på 20 miljoner euro och prognosen för underskottet i samkommunen är större än detta. På grund av samkommunens underskott fick man ingen återbäring till medlemskommunerna.

2.1 Driftsekonomidelens utfall

Dela:

1 Centralförvaltningen

1 10 01 Ordnande av val, till centralvalnämndens disposition

1 20 01 Revisionsnämnden och -kontoret

Kvantitativa och ekonomiska mål

Revisionsnämnden och -kontoret

Det bindande verksamhetsmålet uppnåddes som följer:

1 30 Stadsstyrelsen

1 30 01 Dispositionsmedel, till stadsstyrelsens disposition

1 30 02 Stadsstyrelsens understöd

1 40 01 Stadskansliet

Näringsverksamhet

Sysselsättning

Strategier

Områdesbyggande

Ekonomi- och koncernstyrning

Datateknik och digitalisering

Förvaltning

Intern revision

Styrning av stadens personalärenden

Kommunikation, marknadsföring och delaktighet

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Genomföra stadskansliets digitala karta och bättre utnyttja möjligheterna med digitalisering i syfte att stärka kansliets digitala färdigheter och kompetensnivå.

En plattform för innovationsverksamhet och ny affärsverksamhet.

Tryggande av en stabil ekonomi och hållbar tillväxt.

1 50 Utgifter som betalas centraliserat

1 50 01 Kostnader för organens verksamhet, till borgmästarens och stadskansliets disposition

1 50 02 Personalutgifter som betalas centraliserat, till stadskansliets disposition

Periodiserade personalkostnader

Personalbiljett

Pensioner

1 50 03 Betalningsandelar, ersättningar och medlemsavgifter, till stadskansliets disposition

Kommunalbeskattning

Andelar och ersättningar

Medlemsavgifter

1 50 04 Centraliserad projektverksamhet, till stadskansliets disposition

1 50 05 Arbetsmarknadsstödets kommunandel, till stadskansliets disposition

Affärsverket servicecentralen

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål

Affärsverket Servicecentralen i stadens verksamhet och ekonomi

Måluppfyllelsen

Uppfyllelse av kvalitetsmålsättningar

Uppfyllelse av miljömålsättningar

Uppfyllelse av verksamhetsmål

Bindande verksamhetsmål

Övriga verksamhetsmål

Kort översikt per enhet

Multiservice

Telefon- och välbefinnandetjänster

Stödtjänster

Utvecklingstjänsterna

Affärsverket byggtjänsten

Kvantitativa och ekonomiska mål

Prestationsmål

Uppfyllelsen av ekonomiska mål

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Övriga verksamhetsmål

Produktivitetsutveckling

AFFÄRSVERKET EKONOMIFÖRVALTNINGSTJÄNSTEN

Kvantitativa och ekonomiska mål

De bindande verksamhetsmålen:

Prestationsmål

Effektivitet/lönsamhet

Produktivitetsmål

Affärsverket företagshälsan

Kvantitativa och ekonomiska mål

De bindande verksamhetsmålen:

De övriga verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

2 Fostrans- och utbildningssektorn

Effektivitet/lönsamhet (1 000 euro)

Prestationsmål

Service på svenska

Effektivitetsmål

Driftsekonomi

De bindande verksamhetsmålen uppnåddes enligt följande:

Vi erbjuder varje inlärare individuella sätt att lära sig och studera.

Vi utnyttjar hela staden som inlärnings- och arbetsmiljö.

Produktivitet