Distansarbete: Fler möjligheter inom distansarbete

Det omfattande distansarbetet gjorde det lättare för många medarbetare att kombinera arbetet med det övriga livet. Vi gjorde arbetstiderna flexiblare, så att man vid behov kunde dela upp arbetsdagarna i olika delar.

Distansarbetet förde med sig en mängd helt nya situationer. Skolorna övergick under våren till distansundervisning, och daghemmen uppmuntrade föräldrarna att hålla de mindre barnen hemma. Utöver arbetsuppgifterna tävlade även skolbarn och små barn om många medarbetares uppmärksamhet hemma.

Vi gjorde arbetstiderna flexiblare, så att medarbetarna när deras arbetsuppgifter tillät det kunde dela upp sina arbetsdagar i olika delar. Det gjorde det enklare att få familjemedlemmarnas olika tidsscheman att passa ihop. 

Distansarbetet ökade på många olika sätt arbetshälsan och möjligheterna att påverka det egna arbetet. I fråga om arbetsergonomi finns det även risker med distansarbete. Detta försöker vi hantera genom att påminna medarbetarna om hur de kan ha bästa möjliga ergonomi när de distansarbetar.

Även vid distansarbete är det viktigt med pauser i arbetet och att variera arbetsställningen tillräckligt ofta. Man brukar säga att den ur ergonomiskt perspektiv bästa arbetsställningen är följande arbetsställning. 

42 procent distansarbetade

Ännu i Kommunarbetsgivarnas rapport som publicerades i april rekommenderades den kommunala sektorn att på ett ännu mångsidigare sätt och i ännu större utsträckning utnyttja distansarbete. Enligt den skulle kommunsektorn utan åtgärder hamna efter i utvecklingen inom de övriga sektorerna. 

Enligt undersökningen Kommun10 hade dock 42 procent av personalen arbetat på distans i något skede under året.

Coronaepidemin skakade på en gång om många grundläggande saker i arbetslivet. Många av oss har sedan mars arbetat på heltid någon annanstans än på vår egentliga arbetsplats. Verksamhetslokalerna var nästan tomma, och de som var på plats arbetade för sig själva med ansiktsmask över ansiktet.

Vi lärde oss snabbt att verka i en digital värld, där mötena i huvudsak är virtuella. Vi blev effektiva på att ha möten, och gränsen mellan arbetslivet och fritiden började suddas ut. 

Fler möjligheter inom distansarbete

Fram till undantagstiden hade möjligheterna att distansarbeta varierat mellan de olika sektorerna och branscherna i arbetslivet. I den nya situationen har enstaka arbetsuppgifter kunnat utföras hemma även inom yrken där det tidigare inte har varit möjligt att distansarbeta.

Coronaepidemin förstärkte och snabbade på den naturliga utvecklingen mot ett mångformigare arbetsliv. Det nya sättet att arbeta multilokalt förändrar arbetslivet avsevärt och genom det hela samhället. Att arbeta på distans inverkar bland annat på ledarskapet.  

Undersökningar och erfarenheter visar att distansarbete har positiva effekter på arbetets produktivitet, tillgången till arbetskraft, arbetshälsan samt förenandet av arbete och det övriga livet. 

Efter krisen finns det också skäl att stanna upp och fundera över hur vi vill att det nya normala som vi övergår till ska se ut. Hur ser till exempel en ny hybridmodell av arbetslivet ut, där fördelarna med distans- och närarbete kombineras? 

Vi kom på hösten överens om att vi även efter undantagstiden kommer att utveckla distansarbetet.

Fungerande teknik till hjälp i det digitala språnget

Läraren Kati Immeli-Vänskä på grundskolan Jätkäsaaren peruskoulu har en stark känsla av att man i skolorna klarade av distansperioden under coronavåren väl. Hon hade själv på ett mångsidigt sätt använt digitala lärandemiljöer på sina lektioner, så distansundervisning och -lärande kändes inte främmande.

Den snabba övergången till distansskola var inte lika enkel för alla. Immeli-Vänskä är tutorlärare och ordnade tillsammans med övriga coachande lärare stöd för användningen av digitala program. Lärarna fick även annars stöd för detta från sektorn för fostran och utbildning och hela stadsorganisationen. Man fick lära sig om verktyg i såväl Google som Teams.

Dagens teknik gör många saker möjliga, och lärarna delade med sig av de pedagogiska lösningar som de hittade på till varandra. En speciallärare sammanställde förslag på hur man ska göra om en elev inte gör sina skolarbeten.

Prov ordnades via Meet, och om det inte gick att få tag på någon av eleverna, kontaktade Immeli-Vänskä hen gång på gång tills saker och ting började ordna upp sig. Om de ogjorda läxorna började hopa sig gick hon tillsammans med eleven igenom dem i skolan, på säkerhetsavstånd och med ansiktsmask.

Immeli-Vänskä undervisar i bland annat huslig ekonomi. En uppgift som hon gav till eleverna var att göra positiva saker för familjen. Det visade sig att de gillade uppgiften. På listan över vad eleverna gjorde fanns bland annat laga frukost och lunch till familjen, städa hemmet och ordna en filmkväll för hela familjen. 

Immeli-Vänskä upplever inte att hon blev lämnad ensam i den nya situationen, eftersom information och känslor delades aktivt och mycket kollektivt.