Coronaåret: Epidemin skakade om arbetssätten
Coronaåret var en enorm omvälvning. Epidemin syntes konkret vid Företagshälsan Helsingfors, där förebyggande av sjukdomar och stöd av arbetsförmågan för personalen hamnade i skymundan.
Ritva Teerimäki, enhetschef vid Företagshälsan Helsingfors, beskriver året som en tsunami som gjorde att man var tvungen att förnya många saker, med början från ledningssystemet.
– Epidemin var början på ett annorlunda liv hos oss. Antalet kontakttillfällen i olika kanaler nästan fördubblades, och alla kontaktkanaler inklusive chattjänsten överbelastades snabbt.
Först måste vi få ordning på kanalerna. Chattjänsten blev en egen linje, där vi bedömde behovet av provtagning. Testningsvolymen måste snabbt göras större och provtagning även ordnas på arbetsplatserna. Därtill behövdes även köpta tjänster. När det var som värst fick 11–12 procent av de som testat sig ett positivt resultat.
De som insjuknat i covid-19 måste få besöka läkare, så det behövdes även en coronapoliklinik med egen ingång. Företagshälsans coronateam på 20 personer bistod social- och hälsovårdens epidemiologiska verksamhet, och företagshälsans tjänster gjordes tillgängliga sju dagar i veckan.
Den grundläggande uppgiften, förebyggande verksamhet och stöd av arbetsförmågan, fick en mindre roll.
Till sommaren blev läget lugnare, men på hösten tog epidemin ny fart. Då vårdade vi även en del patienter som insjuknat i covid-19 på våren och vars långvariga symtom fortsatte. Teerimäki berättar att symtomen hos en del av stadens medarbetare är mycket allvarliga och kan inverka även på arbetsförmågan i framtiden.
Hon berömmer stadsorganisationen för dess snabba agerande och för kvaliteten på det kunskapsbaserade ledarskapet. Enheternas koordinationsgrupper blev snabbt informerade om läget, och nya ledningsstrukturer för kriser skapades i snabb takt.
– Genast från början var det viktigast att säkerställa att människorna tryggt kunde gå till arbetet och att stadens tjänster fungerade. Arbetsuppgifterna skulle inte ha blivit utförda om alla hade varit sjuka eller i karantän.
I början förvärrades situationen av den begränsade kunskapen om viruset. Man var många gånger tvungen att ändra instruktionerna, allteftersom man fick mer information. I slutet av året blev det en ny ansträngning att börja vaccinera, och en del av personalen inom social- och hälsovården samt räddningsbranschen hann få vaccinet före årets slut.
– Under krisen blev vikten av stöd från chefen ännu större. Många var bekymrade när de första smittfallen dök upp: hur ska vi göra, vem får fortsätta arbeta och hur informerar vi vidare om saken? Belastningen på cheferna var enorm.
Enligt Teerimäki fungerade samarbetet med epidemiologerna inom social- och hälsovården mycket bra.
Självstyrningen ökade
Hela Finland tog ett digitalt språng, likaså staden och Företagshälsan Helsingfors. Det blev vanligt med distansmottagningar, även om en del av mottagningarna var och fortsättningsvis är fysiska. Teerimäki förutspår att det digitala uppsvinget som epidemin gav upphov till kommer att lämna ett mer beständigt avtryck i verksamhetskulturen. Det är också nödvändigt, eftersom social- och hälsovården kommer att ha en enorm vårdskuld efter epidemin som kan tas igen genom att digitalisera arbetsprocesserna.
Undantagstiden visade även hur mycket självstyrning som människan är kapabel till. När cheferna överbelastades tog de övriga ansvar och till exempel tipsade om vilka viktiga saker som nu höll på att glömmas bort.
– Det var trevligt att upptäcka att det alltid finns någon som ser. Man börjar inte se ner på någon om ledningen inte hinner se allt.
Teerimäki betonar vikten av att se till att man orkar, eftersom den exceptionella situationen fortfarande pågår. Efterfrågan på tjänster kring mental hälsa har skjutit i höjden. En förändring kunde ses redan före coronaepidemin. Företagshälsan har också ökat utbudet på lättillgängliga tjänster kring mental hälsa.
– Alla måste ta hand om sitt välbefinnande och fundera över vilka de egna resurserna är. I fråga om fritidsintressen är det många hobbyer som inte kan utövas ännu på en tid. På vilka andra sätt är det möjligt att få lite glädje och variation i vardagen?
Utöver social- och hälsovårdspersonalen hamnade även personalen inom sektorn för fostran och utbildning i svåra situationer under epidemin. Ledningen har varit tvungen att vara i ständig beredskap, då situationen har förändrats.
Trots undantagstiden började mängden sjukfrånvaro öka endast här och där. När distansarbete infördes på bred front var det en nationell trend att sjukfrånvaron minskade.
Jämfört med föregående år steg dock mängden sjukfrånvaro till 4,8 procent i slutet av året.
– Den bästa belöningen efter den exceptionella tiden är om var och en av oss klarar sig frisk igenom den.
Handhygien, säkerhetsavstånd och tester viktiga även inom arbetssäkerheten
Under coronaepidemin blev det ännu viktigare att arbetet och arbetsmiljön är säkra och hälsosamma. Vi följde noggrant anvisningarna från olika myndigheter för att skydda personalen från coronasmitta.
De viktigaste sakerna i fråga om säkerhet i arbetet är i stor utsträckning de samma som även gäller på fritiden: god handhygien, att hålla säkerhetsavstånd samt stanna hemma och ta coronatest vid symtom. Dessutom övergick de medarbetare som det var möjligt för med tanke på arbetsuppgifterna till distansarbete på våren.
Behovet av att använda skydd fastställdes utifrån risken för coronavirussmitta i arbetsuppgiften.
När vi fick mer kunskap om hur coronaviruset sprider sig och epidemin accelererade installerade vi skyddande plexiglas vid kundtjänsterna, begränsade antalet klienter och medarbetare i gemensamma lokaler samt rekommenderade utökad användning av ansiktsmask.
På våren uppdaterade arbetsplatserna sina utvärderingar av riskerna i arbetet med tanke på coronaepidemin. På så sätt säkerställde vi att arbetet kunde utföras under säkra förhållanden, samtidigt som riskerna för coronavirussmitta minimerades.