Verkställandet av miljöpolitiken under åren 2012-2020

Stadsfullmäktige godkände miljöpolitiken den 26 september 2012. När det kommer till miljöskydd kompletteras miljöpolitiken av den gällande stadsstrategin. I miljöpolitiken har man satt upp mål för stadens miljöskydd på medelfristig (2020) och långfristig (2050) sikt. Målåret för den medelfristiga perioden har uppnåtts och det här kapitlet fungerar som en separat del av rapporten, där man utvärderar verkställandet av stadens miljöpolitik under åren 2012–2020. Miljöpolitiken i sin helhet finns på stadens nätsida. Miljöpolitiken uppdateras under år 2021.

Klimatskydd

När det kommer till bekämpningen av klimatförändringen har saker framskridit i snabb takt både gällande mål och praktiska åtgärder. Klimatfrågorna har också inkluderats ännu mer som en del av stadsstrategin 2017–2021. De mest betydande av dem har varit tidigareläggandet av koldioxidneutralitetsmålet från år 2050 till år 2035 och åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 som stödjer uppnåendet av målet.

Helsingfors växthusgasutsläpp har minskat med 33 procent jämfört med nivån år 1990. Andelen förnybar energi var 24,5 procent år 2020. Målet med stadens internationella utmaningstävling Helsinki Energy Challenge var att hitta nya innovationer, tekniker och lösningar genom vilka det stenkol som används för uppvärmning i Helsingfors kan ersättas på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Helsingfors stad har åtagit sig att öppet dela med sig av tävlingens resultat till andra städer.

Man har satsat mycket på energieffektivitet. Staden har bland annat satt upp väldigt höga energieffektivitetsmål för sina egna nybyggnads- och renoveringsobjekt. För nya verksamhetslokaler ska E-talet som beskriver byggnadens energieffektivitet vara 20 procent lägre än vad som krävs i den nationella lagstiftningen. Likaså borde E-talet efter renoveringen av lokalerna vara högst 80 procent av kraven i den nationella lagstiftningen. De nya bostadsbyggnadern som staden har låtit bygga kommer att vara av energiklass A. Inom stadens eget byggnadsbestånd investeras kraftigt i lokalproducerad förnybar energi, såsom geotermisk och solenergi. Dessutom kräver tomtupplåtelsevillkoren energiklass A och Energirenässans-verksamhetsmodellen har påbörjats för att stödja energirenovering av det privata byggnadsbeståndet.

Processen att integrera anpassningen till klimatförändringen i stadens verksamhet har framskridit långsamt. Staden har upprättat riktlinjer för anpassning till klimatförändringen, men verkställandet av riktlinjerna är fortfarande i begynnelsefasen. Dagvattenprogrammet har integrerats bra i stadens verksamhet och staden har utrett Helsingfors väder- och klimatrisker.

Luftkvalitet

Helsingfors luftkvalitet har förbättrats under de senaste åren. Det tillåtna antalet överskridningsdagar (35 st.) för gränsvärdenivån för inandningsbara partiklar (PM₁₀, d.v.s. gatudamm) har inte överskridits sedan år 2006. Målet för miljöpolitikens långfristiga period är att antalet dagar när gränsvärdenivån för inandningsbara partiklar överstigs ska halveras till färre än 18 stycken per år. Detta har förverkligats vid största delen av mätningsstationerna. Av föroreningarna i luften har kvävedioxidens (NO₂) årliga gränsvärden överskridits senast åren 2016 och 2018. Gränsvärdet för NO₂ riskerar dock fortfarande att överskridas på sammanlagt omkring 4,2 kilometer långa gatusträckor i centrum. Den viktigaste faktorn som minskar mängden kvävedioxid är förnyandet av bil- och bussbeståndet, som staden kan främja bland annat genom att elektrifiera trafiken och uppmuntra till att välja utsläppssnåla bilar.

Bullerbekämpning

Antalet invånare i Helsingfors som utsätts för buller orsakad av trafik som överskrider riktvärdesnivån på 55 dB har inte minskat sedan år 2012, trots att många olika bullerbekämpande åtgärder har genomförts. Till exempel har hastighetsbegränsningarna sänkts på många ställen och efter år 2012 har det byggts nio bullerhinder för att skydda bostadsområden där det fanns många som exponerades för kraftigt buller. Vid planeringen av nya bostadsområden beaktar man bullerbekämpning bland annat i ljudisolering, utformande av byggnadernas massa och placeringen av känsliga objekt i bullerskyddade vinklar.

Östersjön och småvatten

Den marina miljön i inloppet till Helsingfors har inte en god status. För olika variablers och vattenförekomstens del har man dock vetskap om hur långt ifrån en god status man befinner sig. Även uppnåendet av en god status för kustvattenförekomsten senast år 2027 är utmanande på grund av det marina ekosystemets långsamma återhämtning. Med nuvarande och nya havsvårds- och vattenvårdsåtgärder går man dock framåt mot en bättre status för kustvattnet. Via Åtgärdsprogrammet för Östersjön 2019–2023 siktar man på att utveckla stadens och det omfattande kompanjonnätverkets verksamhet och samtidigt minska stadens egen belastning.

Helsingfors oljebekämpning på havet, på kusten och i småvattnen ligger på bra nivå, såsom även kontrollen av småvattnens undantagstillstånd.

Vattenvården av de centrala rekreationsöarna pågår. Byggandet och plangenomförandet av Skanslandets samhällsteknik har inletts. Kalvholmen ska anslutas till kommunaltekniken via Kronbergsstranden cirka år 2025.

Ändrandet av Helsingfors kombinerade avlopp till separat avlopp fortskrider långsamt. Helsingforsregionens miljötjänster HRM har ansvar för ändringsarbetet. Rikliga mängder nederbörd har stor inverkan på översvämningar i de kombinerade avloppen.

Man har kunnat avlägsna hinder som hindrat fisken från att stiga upp, men det finns fortfarande arbete kvar att göra. Man har inte heller avsikten att ta bort alla hinder, eftersom man vill skydda områdets andra identifierade naturvärden från fiskarna (t.ex. i Tomtbacka). Utgångspunkten för stadens mål är ändå att skapa fria vattendrag för organismerna. För närvarande pågår upprustning av den östra grenen av Gammelstadsforsen.

Skyddandet av natur och jordmån

Premissen för Helsingfors natur är mångfald: skogar, ängar, våtmarker, stränder, öar, bäckar och parker. Under uppföljningsperioden har utvecklingen av gröna nätverk framskridit bra, men det finns ingen exakt information om dess ekologiska funktion

I Helsingfors finns 20 nationellt utrotningshotade kärlväxtarter, 31 nationellt nära hotade arter och 40 regionalt utrotningshotade arter. Efter år 2013 har man upptäckt fem nya däggdjursarter i Helsingfors (flygekorre, sydfladdermus, dvärgfladdermus, varg och järv).

Ingen kompensering av byggandet i grönområden skedde under uppföljningsperioden.

Alla gamla avstjälpningsplatser inom stadens område har inte sanerats, utan genomförandet av projekten har flyttats fram till senare, delvis på grund av finansiering. Stadens förorenade områden har sanerats i stor utsträckning och arbetet fortsätter i takt med byggandet.

Staden har börjat tillverka återvunna växtunderlagsprodukter, vilket säkerställer den nuvarande jordmånens fröbankar och mikroflora.

Upphandlingar, avfall och materialeffektivitet

En stor del av sektorerna och affärsverken uppnådde målet med 50 procent i användningen av upphandlingarnas miljökriterier. Målet för år 2020 uppnåddes dock inte, eftersom miljökriterierna användes i genomsnitt i 56 procent av sektorernas och affärsverkens upphandlingar sett till antal. Det finns betydande skillnader i användningen av miljökriterierna mellan sektorerna och affärsverken. År 2020 innehöll 80 procent av Servicecentralen Helsingfors, Staras och fostrans- och utbildningssektorns upphandlingar miljökriterier.

Uppföljningen av hållbara upphandlingar har varit utmanande och uppföljningsdata är för närvarande inte helt pålitliga, även om uppföljningen som är kopplad till avtalsuppföljningssystemet har utvecklats. Efter att man satt upp det procentuella målet har man dessutom upptäckt att användningen av miljökriterier inte är ändamålsenlig i varje projekt. I användningen och utvecklingen av miljökriterier har man koncentrerat sig på upphandlingar med mer betydande effekter.

Utvecklingsarbetet av hållbara upphandlingar har varit aktivt och upphandlingskriterierna har utvecklats kraftigt. Ändå finns det fortfarande utmaningar i integreringen av utvecklingsarbetet i upphandlingarnas grundfunktioner. Man har årligen arrangerat utbildningar i hållbara upphandlingar, men man har ännu inte kunnat skapa ett systematiskt utbildningsprogram.

Stadsorganisationens storlek och hanteringen av avfallsavtal gör det svårt att följa upp avfallsmängderna. En del av stadens verksamheter ligger i lokaler som hyrs från utomstående och avfallskostnaderna ingår i hyran, varvid man inte kan få reda på avfallsmängderna.

Mängden blandavfall som stadsorganisationen producerar har inte sjunkit märkbart under uppföljningsperioden. Under åren 2020–2021 har plastinsamlingen ökats från fastigheter som ägs av staden. Man lät även ekostödpersonerna göra omfattande avfallskartläggningar i fastigheterna under åren 2019–2020. 

Mängden samhällsavfall som bildas i Helsingforsregionens miljötjänster HRM:s område har sjunkit med 9,22 procent beräknat per invånare under uppföljningsperioden.

Den centraliserade samordningen av landmassor har efter grundandet av massakoordinatortjänsten sparat 55 miljoner euro från år 2014, 8,2 miljoner liter bränsle och 20 200 ton koldioxidutsläpp. 

Miljömedvetenhet och miljöansvar

Helsingfors- och Vandabornas miljöattityder undersöktes år 2017. Respondenterna hade en starkt positiva attityd. Cirka 80 procent av respondenterna betonade miljön framom den ekonomiska tillväxten, om dessa står i motsättning. Nästa lika många ansåg att miljöskydd och ekonomisk tillväxt också kan ske parallellt. Andelen hade ökat sedan den förra enkäten utfördes och särskilt de unga trodde på möjligheten av samtidigt miljöskydd och ekonomisk tillväxt. Respondenterna tillfrågades även om sin personliga beredvillighet att betala för miljöskyddet. På basis av svaren var en klar majoritet redo att betala högre skatter eller avgifter om medlen skulle användas för miljöskydd, vattenskydd, bekämpning av klimatförändringen eller förbättring av luftkvaliteten.

År 2018 genomförde staden en säkerhetsundersökning, och resultaten visar att 66 procent av de som svarat är oroade över klimatförändringen. Andelen oroade har tydligt ökat i jämförelse med enkäten som genomfördes år 2015. Många av de som svarat lyfter fram globala orosmoment eller problem som berör hela staden i större utsträckning än orosmoment som bara berör det egna livet. Oron för klimatförändringen är gemensam för alla som svarat, oberoende av ålder. Den största ökningen av antalet personer som oroar sig har dock skett bland de unga.

I trafiken har man lyft upp hållbara transportformer till en ännu mer prioriterad ställning och satsat mycket på exempelvis cykling och spårtrafik. Stadscyklarna anlände till Helsingfors år 2016 och i internationell jämförelse är tjänsten en av de mest populära stadscykeltjänsterna i världen.

Ekostödpersonerna främjar tillvägagångssätt som är hållbara ur miljöperspektiv på sina arbetsplatser och ökar miljömedvetenhet. Man har utbildat ekostödpersoner till stadsorganisationen i en relativt omfattande utsträckning, men de årliga enkäterna visade att ekostödpersonerna inte har tillräckligt med tid för sitt arbete. Det är även viktigt att ekostödpersonens chef engagerar sig i miljöarbetet, vilket inte alltid sker. Enligt de årliga enkäterna upplever 65 procent av ekostödpersonerna att verksamheten har påverkat den egna arbetsplatsens praxis. Mellan åren 2012 och 2020 har man utbildat sammanlagt 745 ekostödpersoner till stadskoncernen och 1 788 personer deltog i fortsättningsutbildningar. 

Stora Räntans naturcentrum, Naturskolan Arken på Högholmen, Meriharju naturhus och miljöskolan Polku vid Huvudstadsregionens återanvändningscentral erbjuder naturskoltjänster och stödjer miljöfostrans kurser. Helsingforsregionens miljötjänster HRM erbjuder skolelever inom sitt område en möjlighet att ansöka till ett fadderskolprogram som räcker hela skolåret.

Klimatinfo har redan under flera år stöttat och utbildat huvudstadsregionens invånare och företag i mer hållbara vardagslösningar. Helsinki Marketing Oy lanserade år 2019 tjänsten Valitse vastuullisemmin (Välj mer ansvarsfullt), som hjälper att välja mer hållbara sätt att leva och trivas i Helsingfors. Huvudstadsregionens återanvändningscentral betjänar redan huvudstadsregionens invånare i nio återvinningsbutiker och en rikstäckande webbutik.

Miljöledning och samarbeten

De av stadens affärsverk som har störst miljöpåverkan tillämpar ett verifierbart miljösystem. Av sektorerna håller social- och hälsovårdssektorn samt stadsmiljösektorn på att bygga miljösystemet Ekokompassen på sektornivå. Inom kultur- och fritidssektorn håller nästan alla servicehelheter på att antingen bygga eller verkställa ett redan auditerat miljösystem. Fostrans- och utbildningssektorns förvaltning och en del av läroanstalterna och daghemmen använder miljösystemet. Stadens 24 dottersammanslutningar använder sig av miljösystem för att minska sin miljöpåverkan.

Inkorporerandet av miljöledning som en del av resultatpremiesystemet har inte framskridit. I stadens gamla organisation var utfallet redan över 45 procent av ämbetsverken och affärsverken. Under den nuvarande organisationen har målet utvecklats mot det sämre.

Efter godkännandet av miljöpolitiken har staden bildat nätverket Klimatpartnerna. Nätverket Klimatpartnerna är avsett för företag som vill vara med om att bygga ett koldioxidneutralt Helsingfors. Företag som ansluter sig till Klimatpartnerna tecknar med Helsingfors ett klimatåtagande i vilket företaget nämner sina egna miljömål. Staden har redan nästan 90 Klimatpartner. 

Helsingfors och Åbo städers nätverk Östersjöutmaningen har redan 315 anslutna aktörer, som har åtagit sig att skydda Östersjön tillsammans med städerna.

Miljösystemet Ekokompassen utvecklades ursprungligen som ett verktyg för stadens små och medelstora företag. Ekokompassens förvaltning och varumärke överfördes till Finlands naturskyddsförbund år 2018. Ekokompassen är för tillfället det miljösystem som växer snabbast i Finland sett till användarantal. 

Stadsmiljösektorn har beviljat 30 procents rabatt på hyran för användningen av sina områden till evenemang som använder miljösystemet Ekokompassen. Helsingfors evenemangsstiftelses Ekokompassen-system auditerades i slutet av år 2020. Således beaktas miljöfrågor i alla Helsingfors stads offentliga evenemang, såsom Helsingfors festspel, Lux Helsinki, Helsingforsdagen, Helsingfors nyårsfest, Strömmingsmarknaden och Tomasmarknaden.