Anpassning
Med klimatanpassning avses metoder för att minska de nackdelar som det förändrade klimatet medför och dra nytta av dess fördelar. Enligt stadens strategi är Helsingfors ”en smidig, trygg och trivsam stad”. Delvis handlar tryggheten om beredskap inför direkta och indirekta effekter av klimatförändringen.
Helsingfors har utvärderat stadens väder- och klimatrisker. De centrala klimatriskerna i staden är dagvattenöversvämningar till följd av störtregn, översvämning av vattendrag, halka, extrema och avvikande vinterförhållanden, symtom orsakade av midvintermörkret, värmeböljor, torka och övergödning av Östersjön.
Riktlinjer för anpassning till klimatförändringen ett centralt program i hanteringen av klimatrisker
Ett centralt program i stadens hantering av klimatrisker är Helsingfors riktlinjer för anpassning till klimatförändringen 2019–2025, som godkändes av stadsstyrelsen i maj 2019. Visionen för riktlinjerna är ”Klimathållbart Helsingfors år 2050”. Anpassningsåtgärderna integreras i stadens planering och styrning av bland annat planläggningen, förberedelser och beredskapsplaneringen, dagvattenprogrammet samt programmen för utveckling av grönområdena, naturskyddet och naturvården.
Hur Helsingfors riktlinjer för anpassning till klimatförändringen 2019–2025 har avancerat år 2020
- En av de centrala utgångspunkterna för Helsingfors dagvattenprogram är anpassningen till klimatförändringarna. Flera åtgärder i dagvattenprogrammet främjar anpassningen. Bland annat framskred utvecklandet av verktyg för kontroll och planering av dagvatteninformation samt av planbestämmelser för dagvatten och det avrinningsområdesspecifika dagvattenplanen år 2020.
- Med hjälp av grönfaktormetoden skapar man gröna, trivsamma och klimathållbara tomter i den förtätade stadsstrukturen, vilket även främjar stadsområdenas anpassning till klimatförändringen. Den tomtspecifika grönfaktorn används i stor omfattning inom detaljplanläggning. Granskningarna av den områdesspecifika grönfaktorn har redan gjorts för områdena vid Hermanstadsstranden och Malms centrum.
- År 2020 utfördes följande utredningar om klimatförändringens effekter och hur man kan förbereda sig på dem: En utredning gällande social- och hälsovårdssektorn om att kyla ned byggnader samt en utredning som beställts av stadsmiljösektorn om klimatförändringens effekter på framtidens snöläge i Helsingfors.
- Hösten 2020 färdigställdes regionala marktäckningsdata, vars klassificering delar upp huvudstadsregionens och Kyrkslätts landområde i ogenomtränglig yta, grönyta, berghäll, barmark och vattenområde.
- Dessutom färdigställdes huvudstadsregionens gemensamma geodatabaserade utredning om kolsänkor och -lager, där man även samlade ihop uppgifter om regionens grönstruktur.
- Webbplatsen Helsingfors klimatgärningar togs i bruk. På webbplatsen har anpassning en egen sida.
Projekt:
- Projektet Virtuaalivehreä avslutades våren 2020. I projektet skapade man nya verktyg för grön infrastruktur inom planläggning, som kan anpassas till stadens och stadsbornas behov.
- B.Green-projektet fortsätter delvis det arbetet som påbörjades i Virtuaalivehreä-projektet och skapar även nya lösningar för grön infrastruktur och därtill hörande digitala verktyg som stöd för stadsplanering. I projektet skapas en verksamhetsmodell för inkluderande stadsplanering, som kan användas för att i stor omfattning anpassa den gröna infrastrukturens lösningar.
- I CHAMPS-projektet uppdateras den kartläggning av klimatrelaterad social sårbarhet som genomfördes för huvudstadsregionen år 2015. CHAMPS-projektet startades hösten 2020.
- Som en del av Sitra Labs program Luontopohjaiset ratkaisut genomfördes en så kallad granskning av grön eftermontering på två av Helsingfors stads bostäder Ab:s kvartersgårdar i Västra Böle samt kartlade metoder som passar för grön eftermontering. Grön eftermontering (green retrofitting) innebär renovering och förbättring av befintliga kvartersgårdar och bostadsområden med hjälp av grönstruktur och naturenliga lösningar. Målet är att förbättra områdets dagvattenhantering och klimathållbarhet, samt stärka stadsnaturen. En viktig del är ökandet av boendes trivsel och välbefinnande samt gemenskapskänsla.
Helsingfors förbereder en åtgärdsplan för hållbar energi och hållbart klimat
Helsingfors anslöt sig till klimatinitiativet Covenant of Mayors for Climate and Energy i december 2018. I anslutning till initiativet bereder Helsingfors en åtgärdsplan för hållbar energi och hållbart klimat (Sustainable Energy and Climate Action Plan, SECAP) genom att samla ihop de program som kräver åtagande: Åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, Helsingfors riktlinjer för anpassning till klimatförändringen 2019–2025, samt utvärderingar av klimatrisker och sårbarhet. SECAP-åtgärdsplanen bereds till slutet av mars 2021.
Naturbaserade lösningar producerar många fördelar
I Helsingfors främjar man och tar i bruk naturenliga lösningar bland annat i hanteringen av dagvatten och nedkylningen av stadsstrukturens mikroklimat. Kungsekens område är ett pilotprojekt där dagvattnet hanteras med naturbaserade lösningar och grönstrukturen skapar en trivsam och klimathållbar boendemiljö. Vid sidan om hantering av dagvatten och anpassning till klimatförändringen frambringar naturenliga lösningar många andra fördelar, såsom rekreationsmöjligheter och en mer grönskande boendemiljö.
Med Helsingfors dagvattenprogram främjas en systematisk och hållbar hantering av dagvattnet. Dagvatten är regn- eller smältvatten som leds bort från markytor, tak eller liknande ytor. Stadens dagvattengrupp bestående av experter som följer upp dagvattenprogrammet rapporterade för första gången om genomförandet av programmet år 2020. I rapporten granskade man åtgärderna som färdigställdes under åren 2019–2020 och identifierade utvecklingsobjekt såsom konstruktionen av en verksamhetsmodell för hantering av stadens dagvatten och dess kvalitet. Med dagvattnet hamnar skadliga ämnen och näringsämnen i vattendrag och Östersjön. År 2020 planerade man genomförandet av en uppföljning av kvaliteten på dagvattnet som leds till filtreringsstrukturen i Edesviken och filtreringsstrukturens vattenreningseffekt. Uppföljningen påbörjas sommaren 2021.
En blick framåt
Det är viktigt att följa upp anpassningen till klimatförändringen, för att kunna utvärdera åtgärdernas effektfullhet samt rikta och prioritera anpassningsåtgärderna. Man måste minska de boendes och miljöns sårbarhet för klimatförändringens följder samt öka förståelse och kunskap om grupper och livsmiljöer som är känsliga för klimatförändringen. Staden ska byggas så att den svarar mot det föränderliga klimatets krav och klimatsäkerheten måste förstärkas. Det här innebär framför allt förberedning inför extrema klimatfenomen och anpassning till den mer långsiktiga klimatförändringen.