Luftvård

Stadsstrategins mål är att utvecklingen ska gå framåt i fråga om minskade utsläpp i trafiksystemet och de hälsovådliga utsläppen ska minska tydligt. Luftkvaliteten i Helsingfors har förbättrats under de senaste årtiondena och är ganska god i internationell jämförelse. Årsgränsvärdet för kvävedioxid i EU:s luftkvalitetsdirektiv ligger också i riskzonen för att överskridas i de slutna gaturummen i centrum. Orsaken är avgaser från trafiken, särskilt från dieselfordon. Även inandningsbara partiklar, det vill säga damm, försämrar luftkvaliteten i synnerhet under vårarna och i närheten av stora byggarbetsplatser. När det gäller gatudamm finns fortfarande en risk för överskridande av gränsvärdet. I tätbebyggda småhusområden försämras luftkvaliteten av småskalig förbränning av ved i öppna spisar och bastuugnar. Utsläppen av små partiklar från eldstäder är i huvudstadsregionen större än utsläppen från trafiken.  

Genom stadens luftskyddsplan försöker man minska kvävedioxidutsläppen från trafiken så att gränsvärdet kan underskridas så snart som möjligt. Vid sidan av minskning av avgasutsläppen fokuserar planen på gatudamm och småskalig förbränning av ved. Planen innehåller sammanlagt 48 åtgärder för åren 2017–2024.

Under största delen av år 2020 var Helsingfors luftkvalitet god eller tillfredsställande. Halterna av kvävedioxidutsläpp från avgaser (NO₂) och gatudamm (PM₁₀) var ovanligt låga år 2020, vilket berodde på väderförhållandena och den minskade trafikmängden. Även halterna av små partiklar (PM_2,5) var lite lägre än vanligt. Tidvis försämrades dock luftkvaliteten i livligt trafikerade områden till nöjaktig eller dålig. 

Halterna av kvävedioxid minskade

Sett till hela året var kväveoxidhalterna cirka en tredjedel lägre år 2020 jämfört med de senaste åren.  År 2020 uppmättes inga överskridningar av gränsvärdet. Halterna har minskat då bilparken och HRT:s (Helsingforsregionens trafik) bussar har förnyats och ger mindre utsläpp. De milda och blåsiga väderförhållandena under vintern 2020 gynnade även utspädningen av avgaserna i stadsluften. 

Fortsatt satsning på bekämpning av gatudamm behövs

Mängden inandningsbara partiklar (PM₁₀) låg klart under gränsvärdena år 2020. Gatudammsperioden var lättare än vanligt redan tidigare på våren på grund av de minskade trafikmängderna och den ovanligt varma och snöfria vintern.

PM₁₀ gränsvärdena har inte överskridits sedan 2006, men WHO:s riktvärde för gatudamm överskrids dock fortfarande årligen. 

Det är mycket viktigt att fortsätta satsa på bekämpningen av gatudammet och utveckla metoder för att minska det. Gatudammet kan minskas genom att dämpa trafikmängden och främja användningen av friktionsdäck som vinterdäck. Hösten 2020 hade Helsingfors en kampanj för att främja användandet av friktionsdäck.

Byggarbetsplatserna och småskalig förbränning av ved försämrade luftkvaliteten lokalt

Under de senaste åren har man mätt stora byggarbetsplatsers effekter på partikelhalterna i näromgivningen. År 2020 genomfördes mätningar på Busholmen. Man arbetar för att bekämpa damm tillsammans med entreprenörerna och nya metoder utvecklas bland annat inom HOPE-projektet, som samordnas av Helsingfors stad.

Man försöker hitta sätt att minska utsläppen från småskalig förbränning av ved bland annat genom ett forskningsprojekt som staden deltar i. Invånarna har också fått omfattande information om hur man kan påverka renheten i förbränningen. Hur veden bränns och hur torr den är har stor betydelse för utsläppen. 

En blick framåt

År 2020 minskade trafikmängden i Helsingfors på grund av coronapandemin. Det här märktes i stor utsträckning även i form av en förbättrad luftkvalitet.  Det återstår att se vilka slags bestående effekter till exempel ökningen av distansarbete åstadkommer på trafikmängden och luftkvaliteten i Helsingfors.

Gatudamm förblir en utmaning trots bilparkens minskade utsläpp, så även i fortsättningen är det viktigt att främja användningen av friktionsdäck och bekämpa damm. Utsläppen från förbränning av ved försämrar luftkvaliteten i småhusområden även i framtiden.