Trafik
Stadsstrategins mål är att utvecklingen ska gå framåt i fråga om minskade utsläpp i trafiksystemet och de hälsovådliga utsläppen ska minska tydligt. Under år 2020 påverkade coronaviruspandemin Helsingforsregionens trafik i betydande omfattning. Mängden motorfordonstrafik minskade särskilt när coronarestriktionerna trädde i kraft och distansarbetet ökade. Coronaläget orsakade även förändringar i kollektivtrafikens passagerarantal.
Cykeltrafiken utvecklades på många sätt
Helsingfors utvecklingsprogram för cykeltrafiken 2020–2025 godkändes av stadsstyrelsen i november 2020. Utvecklingsprogrammet innehåller ett åtgärdspaket för utvecklandet av cykeltrafiken i Helsingfors.
Brändö parkväg byggdes om till en cykelgata och som en del av Östbanan. På cykelgatan kör cyklar och bilar på samma körbana och bilarna anpassar sin hastighet till cyklarna. I och med ändringen är gatan säkrare för alla, eftersom hastighetsskillnaderna mellan fordonen är måttfulla och cyklisterna inte behöver korsa gatan i onödan.
Östbanan är en del av bannätverket, som är ryggraden i Helsingfors cyklingsnätverk. Östbanan blir en nästan åtta kilometer lång huvudled för cykeltrafik. Den byggs i etapper antingen i samband med andra projekt eller separat. År 2020 godkände stadsmiljönämnden Östbanans sträcka vid Ekorrparken.
Tack vare den nya vägtrafiklagen verkställdes dubbelriktad cykeltrafik på enkelriktade gator i Kronohagen, Gloet, Kampen och Främre Tölö. Även den allmänna planen för cykeltrafikens vägmärken färdigställdes år 2020.
Coronapandemin påverkade kollektivtrafiken och stadscykeltjänsten
Helsingforsregionens trafik (HRT) har målet att minska kollektivtrafikens närutsläpp och koldioxidutsläpp med över 90 procent (2010–2025). Ett annat mål är att minst 30 procent (ca 400 st.) av HRT:s bussar ska drivas med el senast år 2025. I slutet av år 2020 var 74 av HRT:s bussar elbussar. 30 av dem kör inom Helsingforsområdet.
Coronavirusläget orsakade förändringar i passagerarantalen efter mars 2020. Sett till olika fortskaffningsmedel sjönk passagerarantalet inom HRT:s område år 2020 med 34,8 procent i metron, 38,1 procent på bussarna och 33,0 procent i lokaltågen jämfört med år 2019. Även spårvagnarnas passagerarantal sjönk med 38,6 procent från föregående år.
Helsingfors stadscykeltjänst hade 241 stationer i bruk år 2020. På grund av coronavirusläget inleddes stadscykelsäsongen tidigare än normalt den 23 mars. Säsongen avslutades som normalt i slutet av oktober. Stadscyklarna användes för cirka 2,6 miljoner turer i Helsingfors. Jämfört med den föregående säsongen användes de cirka 20 procent mindre.
Helsingforstrakten placerade sig på tredje plats i den internationella jämförelsen BEST – Benchmarking in European Service of Public Transport. I BEST-undersökningen jämfördes hur nöjda passagerarna är med kollektivtrafiken i nio europeiska städer. År 2020 var 76 procent av HRT-områdets invånare nöjda med områdets kollektivtrafik.
Främjandet av eltrafik med låga utsläpp fortskrider
Helsingfors mål är att andelen elbilar utgör 30 procent av Helsingfors fordonsbestånd år 2035. I oktober 2020 hade Helsingfors 7 507 laddbara hybridbilar och 1 379 elbilar i trafikbruk, alltså sammanlagt 8 886 laddbara bilar. De laddbara bilarnas förhållande till alla bilar i trafikbruk var cirka 3,6 procent, men deras andel ökar snabbt.
Helen Ab har cirka 200 offentliga laddningspunkter för elbilar i Helsingfors, varav 58 togs i bruk i början av år 2020. I Helsingfors finns även halvoffentliga och privata laddningspunkter. Halvoffentliga laddningspunkter finns bland annat vid bensinmackar och köpcentrum. Privata laddningspunkter finns i fastigheter, oftast i anslutning till hem och arbetsplatser.
Helsingfors främjar ibruktagandet av elbussar genom att sätta upp laddningsstationer på rutternas slutstationer. För närvarande har Helsingfors sex laddningsstationer i bruk i Hagnäs, Brunakärr, Malmgård, Forsby, Nordsjö samt vid Järnvägstorget.
Man främjade även ökandet av det befintliga byggnadsbeståndets laddningsplatser år 2020. I Helsingfors kräver tomtupplåtelsevillkoren i Fiskehamnen att minst en tredjedel av bilplatserna utrustas med laddningsutrustning för elbilar. Därtill krävs att alla bilplatser kan utrustas med laddningsanordningar.
I Helsingfors pågår även projekt, vars mål är att elektrifiera maskiner som används på byggarbetsplatser och underhållsfordon. Miljötjänsterna lät göra en utredning om åtgärder som kan användas för att uppmuntra stadsborna att skaffa och använda utsläppssnåla fordon.
Förutredningarna som Helsingforsregionens trafik (HRT) lät göra om ett vägavgiftssystem blev klara hösten 2020. Målet med förutredningarna, som koncentreras på tre olika teman (administrativ, tekniskt funktionell och tjänsteutformning), är att stödja planeringen av ett vägavgiftssystem i huvudstadsregionen. Utredningarna gjordes som ett fortsättningsarbete av MAL 2019-planen. MAL 2019 är en strategisk plan för markanvändning, boende och trafik i Helsingforsregionen, där man beskriver hur regionen borde utvecklas som en helhet under åren 2019–2050.
I Helsingfors förberedde man sig också inför verkställandet av EU:s direktiv om rena fordon. Direktivet träder i kraft den 2 augusti 2021 och ställer därmed upp bindande förpliktelser för medlemsstaterna gällande andelen rena fordon i nya offentliga upphandlingar. Stara logistik förberedde ikraftträdandet av direktivet genom att skapa en vägkarta för elektrifieringen av Helsingfors egna fordon för åren 2021–2027. Med hjälp av vägkartan elektrifierar Stara alla sina cirka 400 fordon fram till år 2027.
Förverkligandet av Helsingfors utvecklingsprogram för smart trafik fortsatte
Insamlandet av aktuell information främjades genom att öka mängden öppen data i realtid och starta förverkligandet av en öppen datainsamlings- och distributionsplattform för trafiken. Data samlas in i Helsingfors Azure data-reservoar, varifrån de kan användas i trafikens lägesbildssystem, samt uppföljnings- och statistiksystem.
I samband med projektet Jätkäsaari Mobility Lab, som stödjer den smarta trafikens innovations- och försöksverksamhet, har man år 2020 startat cirka tio nya försök med anknytning till smidig, säker och hållbar trafik och transport. Även resultaten av försöken med robotbusstrafik som genomfördes i Helsingfors under åren 2018–2019 analyserades som en del av EU:s mySMARTLife-projekt.
Trafikprojekten fortskred
Upprustningen av Tavastvägen blev nästan klart under år 2020. I slutet av år 2020 kunde spårvagnstrafiken återvända till Tavastvägen och cykelvägarna blev klara.
Stadsmiljönämnden fattade följande beslut som främjar nätverket för hållbar transport i Helsingfors under år 2020:
- Val av allianskompanjoner för Fiskehamnens spårvägsprojekt
- Utvecklingsprogram för cykeltrafiken
- Åtgärdsprogrammet för citylogistik
- Godkännandet av översiktsplanen för Västra Helsingfors spårvägar
Hösten 2020 undertecknades MAL 2020–2031-avtalet mellan Helsingforsregionens kommuner och staten. I avtalet åtog sig staten att delta i finansieringen av Vichtisvägens snabbspårväg.
Motorfordonstrafiken minskade på beräkningslinjerna år 2020
Mängden motorfordonstrafik (d.v.s. personbilar, paketbilar, långtradare, bussar och spårvagnar) i Helsingfors år 2020 minskade i jämförelse med föregående år med 9 procent vid gränsen över udden och med 8 procent vid gränsen till innerstaden. På tvärlinjen sjönk mängden motorfordonstrafik med 9 procent år 2020 jämfört med 2019.
Ett genomsnittligt vardagsdygn i juni 2020 överskreds uddens gräns av 34 400 cyklister, vilket är 1,3 procent färre än år 2019.
Antalet personbilar ägda av Helsingforsbor ökade med 1,47 procent jämfört med föregående år (personbilstäthet = 422 bilar/1 000 inv.) och mängden personbilar i användning ökade med 1,73 procent (334 bilar/1 000 inv.) jämfört med föregående år. Personbilstätheten har ökat med 4,45 procent under de fem senaste åren och tätheten av personbilar i användning har ökat med 1,71 procent under samma tid.
En blick framåt
Invånarantalet i Helsingfors ökar och markanvändningen förtätas, vilket gör det ännu viktigare att stävja trafikens negativa effekter. Coronapandemins effekter fortsätter och ökningen av distansarbete minskar behovet av pendeltrafik mer bestående. Elektrifieringen av trafiken främjas kraftigt på stats- och EU-nivå, och Helsingfors är en föregångare inom övergången till ett mer hållbart trafiksystem. Bland annat planeringen av markanvändningen och främjandet av hållbara trafikformer, samt ibruktagandet av ett prissättningssystem för fordonstrafik har nyckelroller. Digitaliseringen utnyttjas bland annat för utveckling av intelligentare metoder för trafikinformation och trafikledning. Hållbara transportval underlättas med hjälp av data.