Energieffektivitet
Energiproduktionen och -användningen har en central roll i att uppnå koldioxidneutralitet. Av hela stadens (stadsområdets) CO₂-utsläpp står fjärrvärmeförbrukningen för 53 procent och elförbrukningen för 16 procent. Stadskoncernens CO2-utsläpp utgör 14 procent av hela stadsområdets utsläpp och omkring 95 procent av denna andel kan kopplas till byggnadernas energiförbrukning.
Grunden för Helsingfors energibesparingsarbete är åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 samt de energibesparingsprogram som upprättats av sektorer, affärsverk och dottersammanslutningar. Helsingfors har ända sedan år 1993 deltagit i energieffektivitetsavtalet (avtalet om energiprestanda, KETS) mellan kommunerna och arbets- och näringsministeriet, som används för att förverkliga de åtgärder som målen i Finlands energi- och klimatstrategi förutsätter på kommunnivån. Mer information om stadens energieffektivitetsarbete finns på webbplatsen Helsingfors klimatåtgärder.
Byggande som är mer energieffektivt än den nationella föreskriftsnivån
Stadens egna nybyggen har redan under flera år behövt genomföras mer energieffektivt än föreskriftsnivån. År 2020 var E-talskravet för servicebyggnadsprojekt 20 procent striktare än föreskriftsnivån. Från början av år 2020 satte man även ett energieffektivitetskrav för stadens renoveringsprojekt, som föreskrev att E-talet för servicebyggnader ska minska med minst 30 procent i samband med renoveringen. Kravet är 10 procentenheter striktare än vad de nationella föreskrifterna kräver.
Målet för både nya byggnader och renoveringsprojekt var fortfarande att en mängd som motsvarar omkring tio procent av den köpta elen ska produceras med hjälp av solenergi, om systemet är ekonomiskt lönsamt. För nybyggnadsobjekt valdes jordvärme som den primära värmeproduktionsformen, ifall den enligt utredningen som utfördes i projektplaneringsskedet var möjlig att genomföra och ekonomiskt lönsam. Vid renoveringsprojekt övervägdes fortfarande en övergång från fjärrvärme till exempelvis jordvärme från fall till fall.
Energiförbrukningen orsakar märkbara koldioxidutsläpp
Stadens andel av hela stadsområdets elförbrukning var 13 procent, av värmeförbrukningen 17 procent och av fjärrkylan tre procent. De fastigheter som ägs av staden har sällan separat uppvärmning, utan de värms huvudsakligen upp med fjärrvärme, varvid utsläppen från energiförbrukning uppstår i centraliserad energiproduktion.
I tabellen nedan presenteras stadskoncernens energiförbrukning och CO₂-utsläpp för åren 2019 och 2020. Stadskoncernens CO₂-utsläpp minskade med 18 procent, samtidigt som energiförbrukningen minskade med 10 procent jämfört med år 2019. CO2-utsläppens minskning förklaras delvis av minskningen av Helen Ab:s utsläppskoefficient för el och fjärrvärme som användes i beräkningen.
Tabellerna 2-7. Helsingfors stadskoncernens energiförbrukning och CO₂-utsläpp
| Fastigheter som ägs av staden | GWh, 2019 | CO2 kt, 2019 | GWh, 2020 | CO2 kt, 2020 | GWh förändring %, 2019-2020 | CO2 förändring %, 2019-2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El | 185 | 53,8 | 190 | 47 | 3 % | -13 % |
| Kylning | 2,09 | 0,04 | 2,67 | 0 | 28 % | >100 % |
| Fjärrvärme | 374 | 76 | 329 | 61 | -12 % | -19 % |
| Fastigheter totalt | 562 | 129 | 521 | 108 | -7 % | -16 % |
| Fastigheter, övrig (dottersammanslutningar) | GWh, 2019 | CO2 kt, 2019 | GWh, 2020 | CO2 kt, 2020 | GWh förändring %, 2019-2020 | CO2 förändring %, 2019-2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El | 231 | 67 | 205 | 50,6 | -11 % | -25 % |
| Kylning | 2,77 | 0,05 | 2,32 | 0 | -16 % | >100 % |
| Fjärrvärme | 877 | 177 | 782 | 146 | -11 % | -17 % |
| Totalt | 1111 | 244 | 989 | 197 | -11 % | -19 % |
| Utebelysning, trafikljus | GWh, 2019 | CO2 kt, 2019 | GWh, 2020 | CO2 kt, 2020 | GWh förändring %, 2019-2020 | CO2 förändring %, 2019-2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Utebelysning, el | 43,9 | 12,74 | 42,8 | 10,58 | -3 % | -17 % |
| Trafikljus, el | 1,24 | 0,36 | 1,18 | 0,29 | -5 % | -19 % |
| Totalt | 45,2 | 13,1 | 44 | 10,87 | -3 % | -17 % |
| Allmänna områden | GWh, 2019 | CO2 kt, 2019 | GWh, 2020 | CO2 kt, 2020 | GWh förändring %, 2019-2020 | CO2 förändring %, 2019-2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| El | 3,15 | 0,91 | 3,25 | 0,8 | 3 % | -12 % |
| Värme | 2,4 | 0,48 | 1,34 | 0,25 | -44 % | -48 % |
| Totalt | 5,55 | 1,4 | 4,59 | 1,05 | -17 % | -25 % |
| Trafik | GWh, 2019 | CO2 kt, 2019 | GWh, 2020 | CO2 kt, 2020 | GWh förändring %, 2019-2020 | CO2 förändring %, 2019-2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Metro trafik, el 100 % förnybar | 69,6 | 0 | 65 | 0 | -7 % | |
| Spårvägstrafik, el 100 % förnybar | 29,1 | 0 | 25,1 | 0 | -14 % | |
| Färjetrafik,bränsleenergi | 6,73 | 1,74 | 6,64 | 1,71 | -1 % | -1 % |
| Totalt | 105 | 1,74 | 96,7 | 1,71 | -8 % | -1 % |
| Bilar och arbetsmaskiner | GWh, 2019 | CO2 kt, 2019 | GWh, 2020 | CO2 kt, 2020 | GWh förändring %, 2019-2020 | CO2 förändring %, 2019-2020 |
|---|---|---|---|---|---|---|
| Bilar och arbetsmaskiner | 20,2 | 5,2 | 17,6 | 4,1 | -13 % | -21 % |
| GWh, 2019 | CO2 kt, 2019 | GWh, 2020 | CO2 kt, 2020 | GWh förändring %, 2019-2020 | CO2 förändring %, 2019-2020 | |
|---|---|---|---|---|---|---|
| TOTALT | 1849 | 395 | 1673 | 323 | -10 % | -18 % |
CO₂-utsläppen för 2020 har beräknats enligt Helen Ab:s utsläppskoefficienter:
- För fjärrvärme 187 g/kWh
- För el 247 g/kWh (koefficienten för 2020 är inte tillgänglig)
- För kylning 0 g/kWh
CO₂-utsläppen för 2019 har beräknats enligt Helen Ab:s utsläppskoefficienter:
- För fjärrvärme 202 g/kWh
- För el 290 g/kWh (koefficienten för 2019 är inte tillgänglig)
- För kylning 18 g/kWh
Förbrukningen av fjärrvärme i både fastigheter och allmänna områden minskade med 11 procent jämfört med 2019 på grund av den relativt varma vintern. År 2020 framkom fel i frostskyddsanordningar, vilket för sin del även minskade förbrukningen av fjärrvärme i allmänna områden. Servicebyggnadernas förbrukning av fjärrkyla ökade på grund av det ökade antalet kylobjekt. Utomhusbelysningens och trafikljusens elförbrukning har fortsatt minska tack vare systematiska energieffektivitetsåtgärder.
Metro- och spårtrafikens energiförbrukning sjönk med nästan 10 procent jämfört med år 2019 på grund av förändringarna i trafikeringen orsakade av coronaviruset samt användningen av DAS-körningskontrollsystemet.
Fjärrvärmen stod för 66 procent (1 122 GWh) av hela stadens förbrukning, elen för 32 procent (532 GWh), kylningen för 0,3 procent (5,0 GWh) och bränslen för 1,4 procent (24,2 GWh).
Energiförbrukningen per invånare fortsätter att minska
I relation till invånarantalet har energianvändningen i stadens egen verksamhet minskat med 11 procent jämfört med år 2019. I grafen nedan presenteras utvecklingen av energiförbrukningen i stadens egen verksamhet i jämförelse med invånarantalet under de senaste 15 åren. Under den aktuella tidsperioden har energiförbrukningen per invånare minskat med 25 procent. Energiförbrukningsuppgifterna för år 2019 och 2020 är mer omfattande än i rapporteringssystemet som användes åren 2006–2018, varför minskningen av energiförbrukningen per invånare som uppnåtts under den granskade tidsperioden i verkligheten är större än vad som presenteras här.
Ännu noggrannare förbrukningsuppföljning och utsläppsberäkning
Fastigheter som ägs direkt av staden har anslutits till Nuuka-systemet och deras energiförbrukning följs på timnivå. Ungefär en tredjedel av energiförbrukningen i stadskoncernens fastigheter omfattas av Nuuka-systemet. Helsingfors stads bostäder Ab Hekas energiförbrukning motsvarar cirka 56 procent av förbrukningen i stadskoncernens fastigheter. Energiförbrukningen i Hekas byggnader följs upp månadsvis. Hekas fastighetsel har producerats med 100 procent förnybara energikällor från och med den 1 september 2020, vilket kommer att beaktas vid utsläppsberäkningen under de kommande åren.
Hela stadskoncernens förbrukningsuppgifter fås från Helen Ab:s informationssystem, varifrån de har hämtats enligt fastigheternas abonnemang. Förbrukningen har rapporterats som användningsställenas sammanlagda förbrukning. Fastighetslistningen baseras på stadens fastighetsinformationssystem Facta, varifrån man har plockat de fastigheter som tillhör koncernen. Rapporteringspraxisen skiljer sig från tidigare års rapportering när det gäller åren 2019 och 2020.
Energibesparingsmålet har uppnåtts till cirka 41 procent
I kommunernas energieffektivitetsavtal (KETS) har Helsingfors förbundit sig till en energibesparing på 61 GWh och i hyresbostädernas energieffektivitetsavtal (VAETS) har stadens dotterbolag som äger hyresbostäder förbundit sig till en energibesparing på 55,7 GWh under avtalsperioden 2017–2025. Avtalens förpliktelser förverkligas med energibesparingsåtgärder, vars besparingseffekter rapporteras årligen till Motiva.
I slutet av 2025 har stadens kända energieffektivitetsavtalsåtgärder givit en sammanlagd (KETS + VAETS) energibesparing på uppskattningsvis 48 GWh, vilket är circa 41 procent av hela besparingsmålet för avtalsperioden. Utvärderingen av effekterna av byggande som är mer energieffektivt än den föreskrivna nivån för byggande och renoveringar pågår ännu delvis, så alla projektens energispareffekter har inte ännu beaktats i de rapporterade åtgärderna.
Åtgärder för förbättrad energieffektivitet
Under år 2020 fortsatte man pilotförsöket för servicebyggnadernas livscykelmodell, som samlade ihop stadens mål och anvisningar, med en uppdatering av målen och uppföljningsrapporten. Upprättandet av motsvarande mål för renoveringsprojekt samt byggarbetsplatsskedet pågår också.
Under våren 2020 konkurrensutsatte man ett ramavtal för husbyggnadsprojektens livscykelplanering för servicehelheten byggnader och allmänna områden. I och med det kan man i fortsättningen skaffa högklassig energi- och värmepumpsplaneringskompetens samt expertis inom koldioxidberäkning till projekten. Syftet med livscykelplaneringen är att säkerställa att stadens mål om energieffektivitet och koldioxidsnålhet beaktas i alla stadens byggnadsprojekt.
Under år 2020 publicerades planeringsanvisningar som vägleder ökandet av byggnadsprojektens energieffektivitet och förnybar energi. Dessutom utvecklade man en metod för att beakta livscykelns koldioxidavtryck och kostnader redan i ett tidigt skede som en del av kartläggningen av servicelokalnätet och utformade en processbeskrivning för att ansluta beräkningen av koldioxidavtryck som en del av lokalprojektens livscykelhantering. Beräkningen av koldioxidavtrycket under livscykeln ingår i livscykelplanerarens uppgifter i alla nybyggen av servicebyggnader. De genomförda beräkningarna av koldioxidavtryck samlas i en databank som stöd för uppställandet av mål och planeringsvägledning.
Staden installerar solkraftverk i samband med nybyggen och renoveringar samt som separata investeringar på befintliga byggnader. År 2020 fortsatte utredningarna om solenergisystemens lönsamhet. Nya solenergisystem installerades i servicebyggnader totalt 365 MWh. Av dem har Sportkvarnen den största elektriska effekten (380 kWp). Även i stadens dotterbolag har man under år 2020 investerat i solenergi. Bland annat har Helsingfors Hamn nya solenergisystem i Nordsjö och Västra hamnen. Deras sammanlagda årliga avkastningen är 145 GWh.
Heka skaffar årligen solkraftverk till fem objekt och tre frånluftsvärmepumpsystem. Hekas laddningsplatser för elbilar överskred gränsen på 100 stycken under år 2020. Heka har tagit uppnåendet av VAET-målen som ett resultatpremiekriterium, vilket för sin del har effektiviserat genomförandet av energieffektivitetsåtgärderna samt rapporteringen.
Under år 2020 utvecklade man den smarta fastighetsdataplattformen Nuuka-systemets egenskaper och användning, samt korrigerade problem kring kvaliteten på data. I systemets energiförbrukningsuppföljning på timnivå ingår de servicefastigheter som ägs direkt av staden, vilka totalt uppgår till över 600 fastigheter. I Nuuka-systemet integrerades också olika datakällor som anknyter till fastigheter, såsom sensorer som mäter förhållandena inomhus. Byggnadsautomationssystemet för drygt 20 objekt har integrerats i Nuuka-systemet. Detta gör det möjligt att ta i bruk olika slags styrprocesser för optimering av inomhusförhållanden och energieffektivitet. Målet är att integrera några hundra objekts byggnadsautomationssystem i Nuuka under de kommande åren.
Under 2020 fortsattes olika försök och utvecklingsprojekt gällande användningen av insamlade data för kontroll av förhållandena inne i fastigheter och de byggnadstekniska systemens funktion, samt anslutning till efterfrågeflexibilitetsmarknaden för el, men inga faktiska resultat uppnåddes på grund av de coronarestriktioner som riktades mot användning av byggnader. Mer information om projekten och försöken finns på webbplatsen Helsingfors klimatåtgärder.
Investeringar i utsläppsminskande lösningar inom energiproduktionen
Samproduktionen av el och värme bildar tillsammans med fjärrvärmen och den kraftigt växande fjärrkylan en bas för ett energieffektivt system i Helsingfors.
Helen Ab:s mål är att minska koldioxidutsläppen med 40 procent jämfört med nivån för år 1990, öka andelen förnybar energi till 25 procent och halvera användningen av stenkol fram till år 2025. Man förbereder sig på att avstå från stenkol senast år 2029 enligt regeringens linjedragning.
Dessutom siktar Helen på att förbättra energieffektiviteten med 5,4 procent jämfört med nivån år 2015 senast år 2025. För att uppnå målet utnyttjar man spill- och återvunnen värme ännu effektivare, optimerar produktionen samt effektiviserar elstationernas användning av den egna energin.
Helens betydande åtgärder år 2020 var effekthöjningen av Katri Valas värmepumpanläggning, effektivering av värmefördelning med optimeringsprogram och artificiell intelligens. Vid Sundholmens kraftverk tillvaratog man värme ur den interna kylvattenkretsen. Till Nordsjö kraftverk håller man på att bygga en värmepump som använder sig av havsvatten och processvärme. Med solpanelen som installerats på taket i Dammens värmecentral minskar man anläggningens självförsörjning. Helen investerade dessutom i Brunakärrs geovärmeanläggning (brunndjup 2–3 km) samt i Nordsjö flisvärmeanläggning, som också kommer att få en rökgaskondensor och en absorptionsvärmepump. Även utredningar för tillvaratagande av Sköldviks spillvärme och havsvattenvärme pågår. Finlands största värmelager på Blåbärslandet har börjat fyllas med vatten. År 2020 var ett etappmålsår i energieffektivitetsavtalet och målet för år 2025 måste höjas.
År 2020 hade Helen-koncernens energiproduktion en effektivitet på hela 95,29 procent (2019: 94,25 procent). Förutom de ovan nämnda åtgärderna beror detta även på den ökade andelen av en mer energieffektiv produktion. Mer information om Helen Oy:s hållbarhet på Helens webbplats.
En blick framåt
Under de kommande åren satsar staden också allt mer på energieffektivitetsarbete som utförs utanför den egna organisationen. I början av år 2021 startades Energirenässans-verksamhetsmodellen, som används för att förbättra energieffektiviteten hos privatägda höghus samt öka användning och produktion av förnybar energi i husbolag. Du kan läsa mer om projektet här på webbplatsen Helsingfors klimatåtgärder.
Under år 2021 inleds även projektet Energiaviisas kaupunkikonserni (En energismart stadskoncern) som finansieras av miljöministeriet och där staden erbjuder stöd för att genomföra dottersammanslutningarnas energibesparingsåtgärder.
Helsingfors stad har utvecklat en partnerskapsmodell för energieffektivitet i samarbete med andra stora städer. I modellen ansvarar ett partnerföretag för planeringen och genomförande av energieffektivitetsåtgärder för byggnader samt för uppnåendet av den eftersträvande energiinbesparingen. Modellens pilotförsök fortsätter i fyra servicebyggnader år 2021.
Energibesiktningsverksamheten kommer att fortsätta direkt när coronarestriktionerna som gäller offentliga byggnader upphävs. Dessutom utvecklar man projekt om vård och underhåll av fastigheter till att bättre beakta energieffektivitet och inomhusförhållandenas kvalitet.
Genomförandet av Hekas Helena-projekt, som inleddes hösten 2020, fortsätter med finansiering från Europeiska investeringsbanken fram till år 2023. Målet med projektet är att minska energiförbrukningen i Hekas omfattande renoveringsobjekt med cirka 40 procent med hjälp av multiobjektiv optimering av objekten.