Vattenskydd

I Helsingfors vattenområden ingår omfattande havsområden och sötvattensområdena Vanda å, bäckar, diken, träsk och källor. Enligt stadsstrategin ska statusen hos småvattnen och kustvattnen i Helsingfors förbättras och vandringsfiskbeståndens återhämtning uppmärksammas. Den havsnära dimensionen stärks och närskärgården öppnas ytterligare för allmänt bruk. Stadens vattenskydd styrs förutom av miljöpolitiken även av småvattenprogrammet, dagvattenprogrammet, översvämningsanvisningen och aktionsprogrammet för Östersjöutmaningen.

Klassificering av stadens småvatten och kartläggning av organismerna

Städernas småvatten är viktiga livsmiljöer och rutter för olika organismer, och de utgör även värdefulla rekreationsmiljöer för stadsborna. Det är viktigt att såväl beakta småvatten i stadsplaneringen och -ekologin som följa upp vattenkvaliteten i bäckar och dammar med årliga provtagningar. 

Bäckarna i Helsingfors präglas av en stor ogenomtränglig yta i avrinningsområdet och en stor variation i avrinningar. Därtill utmanas det rinnande vattnets ekosystem av den periodiskt förekommande stor mängd fasta partiklar i bäckvattnet, hygieniska problem, flyttning och bearbetning av fåror samt minskning av den naturliga växtligheten på stränderna. Småvattnens vattenkvalitet påverkas bland annat av avrinningsområdets markanvändning, belastningen som orsakas av dagvattnet och jordmånens egenskaper.

År 2020 påbörjades ett långsiktigt arbete för att bland annat klassificera småvattnen och kartlägga organismerna. Syftet är att identifiera bäckobjekt som behöver särskilt skydd. I Helsingfors har man tillgång till information om öringens (Salmo trutta) förekomst i olika stadsbäckar, men om andra värdefulla och utrotningshotade organismarter finns det inte tillräckligt med information. Målet med det blå nätverksarbetet är att producera information om det blå nätverket för planering av markanvändning samt för uppföljning och övervakning av miljön, och att göra den informationen mer tillgänglig i geodataformat. Utredningen av det blå nätverket svarar för sin del på stadsstrategins mål för anpassningen till klimatförändringen och främjandet av naturens mångfald.

Under år 2020 fortsatte man även arbetet för att förbättra vattenkvaliteten i stadsbäckarna, eftersom man precis som föregående år observerade rikligt med avvikelser i vattenkvaliteten. Därför ansökte man om projektfinansiering för projektet ”Työkaluja työmaavesien laadun parantamiseksi”. Besluten om finansiering fattas av miljöministeriet år 2021. Projektet skulle svara på det mål som EU satt upp om att uppnå god status hos ytvattnen innan år 2027 samt på målen för EU:s biodiversitetsstrategi 2030 som är under beredning.

Flera forskningsprojekt pågår i avrinningsområdet vid Vanda å

I närheten av Vanda å bor över en miljon människor och ån ringlar sig över 100 kilometer från Riihimäki till Gammelstadsviken. Belastningen på Vanda å har minskat och åns skick i sin helhet är tillfredsställande vad den ekologiska klassificeringen beträffar. I Kytäjokiområdet och i Kervo ås övre lopp är den ekologiska statusen god. Det skulle vara möjligt att uppnå en god status även vid åmynningen, om den totala fosforhaltens årsmedian fås till nivån 60 μg/l. Fosfor och kväve kommer ut i Vanda å med avloppsvatten och från jordbruket.

I Vanda ås avrinningsområde pågår flera vattenskyddsprojekt. Inom det tvååriga RAKUVE-projektet, som avslutades år 2020, undersökte man näringsfibrernas och strukturkalkens effekter på åkrarnas erosion och näringsbelastning. Forskning har konstaterat att jordförbättringsmedlen effektivt minskade erosion och fosforurlakning, och ur ett vattenskyddsperspektiv kan det rekommenderas att man tillsätter dessa på åkrarna.

Förekomsten av skadliga perfluoroktansulfonat- (PFOS) och PFAS-kombinationer följs upp i Vanda ås avrinningsområde under åren 2020–2021 inom PFAS-projektet. I prov som togs under åren 2016–2017 upptäckte man att PFAS-halterna i Vanda å var klart högre än i andra åar i Finland och Sverige.

År 2020 startade även ett projekt som undersöker havsöringens och sikens vandringsbeteende. Inom projektet fäster man radiosändare på fiskar och utreder bland annat hur öringarna och sikarna beter sig i Gammelstadsforsen innan och efter upprustningen av östra grenen. Vandringsuppföljningen genomförs under tre höstar. 

Tillståndet i Helsingfors havsområde är relativt stabilt, skadliga ämnen förekommer i havsbotten och organismer

Tillståndet i havsområdet i Helsingfors kontrolleras inom ett omfattande gemensamt observationsprogram. Förändringarna i tillståndet av havsvattnets kvalitet och bottnens organismer har varit relativt måttfulla de senaste åren. Den minskade yttre näringsbelastningen håller totala statusen i Helsingfors havsområde relativt stabil. Den ekologiska statusen varierar från försvarlig till tillfredsställande sett från kusten ut mot fjärden. Vattenkvaliteten och vattenmiljöns status i mindre slutna vikar med svagt byte av vatten är huvudsakligen fortfarande svaga på grund av belastningen av näringsämnen och fasta partiklar som med dagvattnet rinner ner från byggda områden ut i havet. I början av år 2020 orsakade flera ösregn översvämning av avloppsnätverken, som lokalt försämrade kustvattnets kvalitet.

Havsvattnets temperatur var ovanligt varmt i början av sommaren, vilket ledde till att syrehalten i vattnet nära bottnen i kustnära höljområden sjönk och halterna av lösligt fosfor ökade, vilket visade att huvudstadsregionens kusthavsområde är sårbart för klimatförändringen. Det svalare och mer blåsiga vädret i slutet av sommaren hindrade dock bildningen av omfattande cyanobakterieblomning i havsområdet. Lokal algblomning förekommer dock i Fölisöfjärden.

Under år 2020 kartlades förekomsten av skadliga ämnen noggrannare i huvudstadsregionens havsområde. Skadliga ämnen förekommer på havsbottnen och i organismer särskilt i urbaniserade områden som påverkas av avrinning från marken och intensiv mänsklig verksamhet.

Avloppsvatten rengjordes effektivt och anvisningar upprättades för hanteringen av vatten från jordvärmeborrning

År 2020 pumpades 95 miljoner kubikmeter vatten in i vattenledningsnätet i Helsingforsregionens miljötjänster HRM:s område och 53 miljoner kubikmeter i Helsingfors nätverk.

Viksbacka reningsverk fick in sammanlagt 110 miljoner kubikmeter avloppsvatten för hantering, varav 79 miljoner kubikmeter kom från Helsingfors. Mängden avloppsvatten var lite större än föregående år. Viksbacka reningsverk uppfyllde alla miljötillståndets bestämmelser. Antalet översvämningar i blandavloppsnätet var 0,09 procent av den totala mängden avloppsvatten.

I Viksbacka uppnåddes år 2020 en reningsgrad på 97 procent för fosfor, 98 procent för biologisk syreförbrukning och 91 procent för kväve. Avloppsvattnet som rengörs i Viksbacka reningsverk leds genom bergstunnlar ut i öppna havet ungefär åtta kilometer från kusten. Fosforbelastningen som havsområdet utanför Helsingfors utsattes för från Viksbacka reningsverk var 21 ton (+5 % jämfört med år 2019) och kvävebelastningen 478 ton (-9,8 % jämfört med år 2019). För övergödningen är kvävebelastningen av större betydelse, eftersom kvävet är en miniminäring i vattnen i Helsingforsområdet.

Miljömässiga olägenheter i bäckar som orsakats av borrning av jordvärmebrunnar har sysselsatt miljöövervakningen i flera år under de senaste åren. Man besvarade utmaningen genom att tillsammans med HRM och huvudstadsregionens kommuner upprätta anvisningar för hanteringen av vatten som uppstår vid jordvärmeborrning. I samband med upprättandet av anvisningarna hördes även borrföretagare. Anvisningarna publicerades i början av år 2021.

År 2020 bereddes utvecklingsplanen för vattenförsörjningen för åren 2021–2030. Under årets lopp fick man flera beslut från olika rättsinstanser om tillämpandet av lagen om vattentjänster vid ansökningar om befrielse. Man blev således tvungen att koncentrera resurserna till uppgifter i enlighet med lagen om vattentjänster, vilket minskade övervakningen av övrigt vattenskydd. Förutom denna prioritering påverkade även coronaepidemin till att antalet övervakningskontroller i terrängen minskade märkbart jämfört med tidigare år.

Inom Östersjöutmaningen genomförde man snabba försök och firade Östersjödagen

Tillsammans med Åbo har Helsingfors förbundit sig till att verkställa ett tredje åtgärdsprogram för Östersjön åren 2019–2023. Programmet omfattar 117 vattenskyddsåtgärder, som bland annat beaktar EU:s strategi för Östersjön och FN:s hållbarhetsmål. Åtgärderna har grupperats under fem målsättningar, som är klara kustvatten, en välmående marin natur, ren och trygg vattentrafik, planenlig användning av vattenområden och ett aktivt Östersjömedborgarskap. Åtgärderna fördelar sig brett över stadens olika sektorer. Dessutom deltar också Stara, HRM och Helsingfors Hamn. Förverkligandet av åtgärderna följs regelbundet upp och i slutet av år 2020 var redan 88 åtgärder påbörjade, pågående eller färdiga i Helsingfors.

De åtgärder som har framskridit är bland annat kopplade till avlägsnande av näringsämnen, hantering av skadliga ämnen, hamnverksamhet och småbåtsliv, företagssamarbete och internationellt samarbete samt den lokala Östersjöpanelens verksamhetsutveckling. Östersjöutmaningens snabba försök genomfördes med EU-ordförandeskapets enskilda finansiering. I försöket testade fyra företag nya åtgärder för att förebygga nedskräpning med plast och bekämpning av plastskräp i havet i Helsingfors kust- och havsområden. Bloft Design Lab byggde en 3D-printer som kan användas för att tillverka SUP-brädor av plast som samlas ur havet. Clewat Oy testade ett nytt skräpuppsamlingsfartyg som kan användas för att effektivt samla upp makro- och mikroplast ur havet. Biosatama Oy utredde hur mycket plastskräp som sprids till havet med kryssningsfartygens matavfall och Innogreen testade förmågan hos en växtvägg att filtrera plast som sprids med dagvatten.

I Östersjöutmaningen stödjer Helsingfors och Åbo även andra aktörer i verkställandet av den nya vattenskydds- och Östersjöverksamheten. Under år 2020 anslöt sig fem nya medlemmar till Östersjöutmaningens partnernätverk och åtta samarbetspartners uppdaterade sina åtaganden. Under sommaren genomfördes två informationskampanjer till fritidsbåtförare: kampanjen Giftfria Östersjön tillsammans med Tukes och Håll skärgården ren rf samt en kampanj om undervattensbuller tillsammans med studerande vid Helsingfors universitet. 

Helsingfors deltog i Östersjödagen den 27 augusti 2020 bland annat genom att arrangera Östersjödagens virtuella karneval tillsammans med flera samarbetspartners. Karnevalen streamades från stadshuset. På Östersjödagen serverade Servicecentralen Helsingfors mattjänster Östersjöfisk till alla klientgrupper, allt från daghemsbarn till boende på seniorcenter. Under dagen användes sammanlagt 4 500 kilogram fisk.

Vattenskyddet främjades med internationellt samarbete

Projektet BEST – Better Efficiency for Industrial Sewage Treatment, som samordnas av Helsingfors, syftar till att förbättra samarbetet mellan industriföretag, avloppsreningsverk och miljömyndigheter samt utveckla lösningar för behandling av industriellt avloppsvatten i Östersjöområdet. I projektet deltog finländska, estniska, lettiska, polska och ryska projektpartners. Projektet pågick 10/2017–9/2020 och huvudfinansiär var Europeiska regionala utvecklingsfondens Östersjöprogram Interreg.

Inom projektet färdigställdes under år 2020 bland annat rekommendationer för hantering av industriellt avloppsvatten som leds till kommunala avloppsreningsverk. Målet med rekommendationerna är att ge enhetliga riktlinjer för god praxis såväl för hela Östersjöområdet som nationellt för enskilda länder. Förutom rekommendationerna publicerades en praktisk och lättillgänglig verktygslåda om projektets investeringar i hantering av industriavloppsvatten och annan god praxis.

Helsingfors deltog också som partner i det internationella projektet BSR WATER Platform under perioden 10/2018–12/2020. Syftet med projektet var att främja samarbete inom vattenskydd mellan samhällets olika sektorer och därigenom påverka beslutsfattandet inom vattenskydd. I projektet har man samlat ihop resultat och bästa praxis från olika projekt till tjänsten Baltic Smart Water Hub som är öppen för alla. Projektets huvudfinansiär var EU:s Östersjöprogram Interreg.

En blick framåt

Det marina är en väldigt viktig framgångsfaktor för Helsingfors och en del av vår identitet. Största delen av stadens område består av hav och i havsområdet finns 300 öar. Havsmiljöns status ska beaktas som en källa till konkurrenskraft och välbefinnande för staden, dess invånare och organisationer.

Även om man inom stadskoncernen långsiktigt och omfattande har arbetat med vattenskydd, är tillståndet för de närliggande vattnen och havet oroande. Övergödning är fortfarande ett stort problem och framhävs i havsområdet utanför Helsingfors, delvis via havets och dess vikars särdrag och delvis via belastningen som Vanda å för med sig från sitt vidsträckta avrinningsområde. Även skadliga ämnen såsom konsumentkemikalier, som under de senaste åren har utretts närmare och som har väckt diskussion, och nedskräpningen hotar tillståndet på småvattnen och havet. Dagvattnets betydelse för många slags problematiska belastningars rutt till vattnet håller fortfarande på att klarna i huvudstadsregionen. Klimatförändringens påverkan försvårar försöken att minska belastningen. Därför är det viktigt att förena krafterna mellan bekämpningen av klimatförändringen, den cirkulära ekonomin och vattenskyddet.

På grund av coronapandemin ökade betydelsen av närnaturen under år 2020. Även stränderna och Helsingfors skärgård var populära områden för friluftsliv och rekreation. Projekten som framskridit via den marina strategin har för sin del underlättat användningen av stränderna och öarna för rekreation. Under år 2021 förverkligas förhoppningsvis två av stadens stora marina projekt som flyttats fram från år 2020. Marin natur 2021 för i samarbete med Finlands miljöcentral inventioner och kartläggningar av undervattensnaturens mångfald i större omfattning till Helsingfors havsområden. Målet är att hitta undervattenspärlor i Helsingfors natur och stödja utvecklandet av skärgårdsanvändningen med beaktande av den känsliga marina naturen. 

Man var även tvungen att flytta fram den marina biennalen på Skanslandet. Biennalen kommer att fungera som ett exempel för arrangemang av ett ansvarsfullt evenemang och strävar efter kolneutralitet. I den konst som visas upp kommer man att beakta miljötemat på ett mångsidigt sätt, när 40 bildkonstnärer inhämtar inspiration ur den marina miljön och skärgården.