Tryggande av den biologiska mångfalden

Helsingfors program för tryggande av biologisk mångfald 2021–2028 färdigställdes och godkändes våren 2021. Programmets centrala mål är att beakta naturens mångfald i hela stadens verksamhet.

Helsingfors utrotningshotade naturtyper, värdefulla växtobjekt och organismarter kartlagda

Under åren 2017–2020 har kartläggningen av utrotningshotade naturtyper gett information om förekomsten av naturtyper som är utrotningshotade och nära hotade. Utifrån kartläggningen kan man identifiera de mest värdefulla och representativa naturtypsobjekten i Helsingfors.

I Naturdatasystemet finns det 319 kärlväxtobjekt som är utrotningshotade, nära hotade eller annars beaktansvärda och av dem är 33 stycken värdefulla kulturväxtobjekt.

Med kulturväxter avses nya växter och växter av jordbruksursprung som har kommit in i landet under perioden mellan 1600-talet och Finlands självständighet (1917).  

Enligt granskningen som genomfördes år 2020 finns det nationellt sett 20 stycken utrotningshotade kärlväxtarter i Helsingfors. Nationellt sett finns det 31 stycken nära hotade arter och regionalt sett 40 utrotningshotade arter.

I uppdateringen av listan över däggdjursarter som observerats i Helsingfors konstaterades fem nya arter efter år 2013: flygekorre, sydfladdermus, dvärgfladdermus, varg och järv. Två arter, iller och östersjövikare, har tolkats som utplånade på 1990-talet.

Flygekorrarnas nätverk kompletterades utifrån en ny utredning om flygekorrar som genomfördes år 2020. I materialet har man beaktat flygekorrarnas kärn- och utbredningsområden samt förbindelserna mellan områdena. Dessutom utvecklades en verksamhetsmodell för hur flygekorrarnas ska beaktas i stadens verksamhet.

Under år 2020 fortsatte man uppföljningen av pollinerande insekter i stadens grönområden som påbörjades år 2019. Den observerade artmängden av humlor var oförändrat (cirka 20), men bland individantalet konstaterades en tydlig uppgång i jämförelse med föregående år. Honungsbinas individantal sjönk däremot i flera områden till hälften av föregående års antal. Dagfjärilarnas individantal var ovanligt lågt, liksom även år 2019. Särskilt på linjerna innanför Ring I var antalet arter och individer mycket litet. Dagfjärilsåret var svagt även annanstans i Södra Finland.

Fågeluppföljningen fortsatte vid Gammelstadsfjärden, i Östersundom och i skärgården. Vid uppföljningen observerades att maskinell slåtter hade ökat höstens fågelmängder i områdena. Vid Gammelstadsfjärden häckade havsörnen för första gången. Häckningen lyckades utmärkt och alla tre ungar växte upp och blev stora. Häckningsplatsen lär vara den mest urbana där havsörnen någonsin har häckat.

Naturens mångfald beaktas i planering och byggande

Generalplanens mål för ett nätverk av grönområden som täcker hela staden har beaktats i detaljplanläggningen. En enhetlig grönstruktur främjar både naturens mångfald och rekreationsmöjligheterna. Helsingfors ekologiska nätverk består av nätverket av skogar och trädbevuxna områden, nätverket av ängar och det blå nätverket. År 2020 kompletterades uppgifterna om det nuvarande tillståndet och framtiden för nätverket av skogar och trädbevuxna områden. Även arbetet med nätverket av ängar startades våren 2020.

Stadsmiljönämnden behandlade den preliminära utredningen av Helsingfors nationalstadspark våren 2020. Förutom tre olika stora granskningsområden omfattar utredningen även ett alternativ som täcker hela staden. Dessutom går utredningen igenom stadens åtgärder för att uppnå målen enligt kriterierna för en nationalstadspark i fråga om rekreations- och naturnätverk.

Naturens mångfald har beaktats i detaljplanläggningen i definitionen av utgångspunkter och mål, i planeringslösningar och planbestämmelser samt i metodutvecklandet. I områden med naturvärden upprättas ändamålsenliga naturutredningar som underlag för kartläggningen.

Av de mest centrala detaljplaneprojekten har man exempelvis i området Björnjägaren sparat de delar av skogarna med mest mångfald sett till naturvärde och de högsta berghällarna från byggen. Dessutom ska tomterna uppfylla grönfaktorns målnivå och man ska hantera dagvattnet på kvartersgårdar utan markbeläggning och plantera stora träd och buskar. Obyggda tomtdelar ska bevaras naturenliga, reserveras som odlingsområden för de boende eller planteras. Alla delar av byggnader i ett plan samt takskydd vid dem ska beläggas med grönt tak. I detaljplanen för Maria campus för tillväxtföretag främjas mångfalden i stadsnaturen med takträdgårdar. Även i planlösningen för Dals samsjukhus förordnas bevarande och kompletterande av trädbeståndet samt gröna tak.

I detaljplansområdet för Skanslandet och Kungsholmen har man grundat ett naturskyddsområde och även annanstans i planområdet ska värdefulla naturmiljöhelheter med sina landskapsvärden och särdrag bevaras. Dessutom förordnar planen att området ska skötas så att miljön bevaras i naturligt tillstånd, samt att en del av trädbeståndet bevaras och hålls livskraftiga. I förändringsarbetet har man beaktat bevarandet av fladdermössens levnadsförhållanden.

Strävan för Hermanstrands och Byholmens planområde är en ekologiskt hållbar stadsdel byggd av trä, där grön infrastruktur, hantering av dagvatten och naturens mångfald har en betydande roll. Hermanstads bevarade strandpark vill göras till en biodiversitetspark, vars syfte är att stödja naturens mångfald och i stor utsträckning fungera på sina egna ekologiska och hydrologiska processer.

Man har strävat att trygga naturens mångfald även genom att för tillbyggnad använda industriområden och arbetsplatstomter som i planläggningen byter användningsändamål och inte har befintliga naturvärden.

Vid byggandet av snabbspårvägen Spårjokern har beaktandet av naturpåverkan haft en central roll. De utrotningshotade tjockskaliga målarmusslorna flyttades från Vanda å till övre loppet för att ge plats för spårvägsbron. Hagabäckens, Svartbäckens och Rutiåns tillstånd har i samband med bygget förbättrats genom att bygga lekgrusbankar, öka mängden öppna fåror och förbättra fördröjningen av dagvattnet. De fällda träden har flyttats som lågor för att trygga förekomsten av rötträd. Matjord som skalats av vid byggandet har utnyttjats som återvinningsväxtunderlag, vilket har gjort att fröbanken har bevarats och växtunderlaget har innehållit jordmånsorganismer.

Grönområdenas mångfald ökas

Helsingfors stadsväxtguide som ger anvisningar om användningen av grönområdenas växtlighet uppdaterades och förnyades år 2020. I växtguiden finns artrekommendationer och information om hur växter kan nyttjas på olika platser. Dessutom har guiden en lista över växter som inte nyttjas, särskilt invasiva främmande arter. I och med förnyandet har man även lagt till information om växter som kan användas för att främja stadsnaturens mångfald.

Som en del av den deltagande budgeteringen (OmaStadi) genomfördes projektet Gräsmattor till blomsterängar och stadsodlingar – hjälp för klimatet, pollinerare och Östersjön. I projektet valde man ut tio parker och trafikområden runt om i staden, där man lät gräsmattorna växa till ängar. Dessutom skapades en ny blomsteräng i Landshövdingsparken.

Naturvård ökar mängden rötträd och bekämpar främmande arter

Ett av de centrala målen i de år 2020 beredda planerna av allmänna områden och natur- och landskapsvårdsplanerna var tryggandet av biologisk mångfald och systematiskt ökande av den särskilt i skogarna och skogsområdena. Sådana planer är områdesplanen för Åggelby och Månsas, samt planerna för allmänna områden i Hertonäs, Nordsjö, Malm och Bocksbacka. Natur- och landskapsvårdsplaner på verkställningsnivå är planerna för Baggböle och Domarby samt Mellungsby och Botby.

Vid verkställandet av naturvårdsplanerna ökas naturens mångfald bland annat genom att lämna rötträd och snårskog för djurlivet i skogarna som vårdas. Omfattande skogsområden har även lämnats utanför vårdåtgärderna enligt planerna. Förutom stadsområden har man även agerat så i friluftsområden som ägs av Helsingfors stad, till exempel i Noux nationalpark.

Främmande arter har bekämpats från grönområden huvudsakligen i samband med andra skötselåtgärder samt genom talkon i samarbete med invånare, läroanstalter och föreningar. Därtill har man använt sig av fångarbetsgruppen vid Kervo öppna fängelse i bekämpningen av främmande växtarter. På skärgårdens fågelskär bekämpade man vresros under hösten. Växtligheten klipptes ner, klippavfallet transporterades till fastlandet och brändes tillsammans med blandavfall. Förekomsten av tromsöloka följs upp och bekämpas vid behov. I samband med byggandet av Spårjokern har man även bekämpat skadliga främmande växtarter i byggområdena.

Antalet naturskyddsområden ökade och man fick finansiering för upprustning av naturområden

Naturskyddsområdena täcker för närvarande 3,2 procent av den totala markarealen och 0,93 procent av vattenarealen. Om man även räknar med skyddade naturtyper, artskyddsobjekt och de Natura-områden som inte har fredats genom naturvårdslagen uppgår skyddsarealen till 4 procent av markarealen och 1,4 procent av vattenarealen. De föreslagna nya naturskyddsområdena ökar den skyddade markarealen till 5,6 procent.

År 2020 fattade NTM-centralen i Nyland ett beslut om grundande och godkände skötsel- och användningsplaner för fyra naturskyddsobjekt. Tomtbackaskogen är störst av dem med totalt 137 hektar. De övriga områdena var fågelskär. För restaureringen av Tomtbackaskogens vildmarksnatur fick man pengar från miljöministeriets Helmi-projekt för åren 2020—2022. Även uppdateringen av vård- och nyttjandeplanen för Nackböle arboretum blev färdig år 2020 och godkändes av miljö- och tillståndssektionen i början av år 2021. Upprustandet av Helsingfors fågelvatten fick år 2020 finansiering från livsmiljöprogrammet Helmi för slåtter på fåglarnas våtmarker. Förutom slåtter utvidgas betet. Målet är att restaurera igenvuxna områden till öppna strandängar. Fårholmen, som omges av Gammelstadens fågelvatten, besöktes år 2020 av cirka 200 000 motionärer, vilket är cirka 45 procent mer än föregående år. Naturvården av naturskyddsområdet i lunden på Hangös Bengtsår, som ägs av Helsingfors stad, fick också finansiering från Helmi-projektet. Inom projektet vårdar man lövträdsskogar och rustar upp traditionella biotoper under åren 2021—2022.

Den snöfattiga vintern och det intresse för friluftsliv och naturskyddsområden som coronan förde med sig ökade slitningen av områdena i början av år 2020. I de mest populära områdena byggde man stängsel och satt ut mer vägvisare för att hålla folk borta från känsliga naturområden.

Coronaviruset begränsade Högholmens verksamhet

År 2020 präglades framför allt av coronapandemin, som påverkade Högholmens verksamhet på många sätt. Djurparken var stängd för allmänheten i 2,5 månader under våren och även i december. Coronaviruset dämpade även djurtrafiken, men Högholmen fick ändå nya arter och individer i form av vanliga lejontamariner, en dvärgsilkesapa, en kejsartamarin, en kittacincla,vanliga agamer, afrikanska bönsyrsor, jättetusenfotingar, Reeves kärrsköldpaddor, gundier, falska tomatgrodor och större daggeckoödlor. Nya arter i akvarierna var paretroplus menarambo, körsbärsräkor, påfågelgobys, algrockor och tomatclownfiskar. Även kardinaltetran kom tillbaka till akvariet. Under år 2020 föddes och kläcktes många nya småttingar. För första gången förökade sig pannkakssköldpaddor, fenneker, präriehundar, asiatiska skogsskorpioner samt balistarar på ön. Totalt finns det 155 arter på Högholmen, varav 34 procent klassificeras som utrotningshotade arter.

Coronaviruset skapade utmaningar för verkställandet av skyddsprogrammen, eftersom man under årets gång inte kunde bege sig ut i fältarbete utomlands. Skogsvildrenarnas återutsättningsprojekt, MetsäpeuraLIFE, fortsätter dock i Finland. Till vardera nationalparken Seitseminen och Lauhanvuori släppte man ut 12 skogsvildrenar, varav Joiku och Juolukka föddes på Högholmen.

På Högholmens vilddjurssjukhus vårdades 1 704 djur under år 2020. Cirka 25 procent av patienterna återhämtade sig och sattes tillbaka i naturen. Högholmen deltog i skyddandet av djurarter i naturen, som en del av djurparkernas och skyddsorganisationernas nätverk. År 2020 samlade Högholmens djurpark tillsammans med Korkeasaaren ystävät ry in sammanlagt 72 714 euro för utrotningshotade djurs skyddsprojekt.

Naturstigar utvecklades inom projekt

Inom det EU-finansierade projektet Urban Eco Islands främjade man hållbar användning av rekreationsområdena genom att bygga nya rastplatser och en ny naturstig på Kalvholmen. Stadsbornas och skolelevernas miljömedvetenhet om stadsnaturen ökades med hjälp av medborgarvetenskapens metoder genom att instruera dem i användningen av appen iNaturalist som identifierar olika arter. Nu finns det naturkunskap även om Kalvholmen på webbplatsen citynature.eu. 

Som en del av den deltagande budgeteringen (OmaStadi) genomfördes ett projekt där man skapade två naturstigar i Smedjebacka och Tali. Batteribackens naturstig samt Rutiåns och Talis trädgårdsrunda finns på plattformen citynature.

En blick framåt 

Man fortsätter med det goda utvecklandet för att trygga naturens mångfald och frågan beaktas ännu bättre i all stadsverksamhet. Nätverken av grön- och vattenområden utvecklas målmedvetet och slitaget på naturen och spridningen av främmande arter förebyggs effektivt. Dessutom kompletteras informationen om viktiga arter och deras habitat tryggas.