Cirkulär ekonomi

I Helsingfors stadsstrategi 2017–2021 har man ställt upp målet att utsläppsminskningar och projekt inom den cirkulära ekonomin ska förverkligas i Helsingfors i samarbete med näringslivet och stadsborna. Vägkartan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi i Helsingfors godkändes våren 2020. Fokusområden för vägkartan är byggande, upphandlingar, växtavfall samt delningsekonomi och nya affärsmöjligheter för cirkulär ekonomi. Vägkartan har 31 konkreta åtgärder och genomförandet av dem inleddes hösten 2020. I december publicerades en uppföljningstjänst för åtgärderna, Kiertotalousvahti.

Hösten 2020 undertecknade borgmästaren europeiska deklarationen för cirkulära städer (European Circular Cities Declaration), vars mål är en övergång från linjär ekonomi till cirkulär ekonomi.

Rivningsanvisning upprättades för stadens rivningsprojekt

År 2020 färdigställdes en rivningsanvisning för rivning av stadens servicebyggnader med beaktande av cirkulär ekonomi. Dessutom inleddes två pilotobjekt där man koncentrerar sig på rivningsmaterialutredningen som utförs i planeringsskedet. I två andra rivningsobjekt utreddes återanvändningen av inventarierna och byggnadsdelarna via stadens återanvändningscentraler. I bostadsproduktionens rivningsobjekt har man även genomfört pilotprojekt om rivningsanvisningar samt rivningskartläggning. När man handleder återanvändning av byggnadsdelar samarbetar man delvis med stadens Uusix-verkstäder. I januari 2020 inleddes ett nybyggnadsprojekt, vars syfte var att höja och renovera flervåningshus till att bli energieffektiva genom att följa principerna för cirkulär ekonomi.

Resurseffektiva lösningar användes aktivt inom infrastrukturbyggande

Helsingfors stads åtgärdsprogram för förverkligandet av principerna för användning av schaktmassor, stenmaterial och rivningsmaterial har använts aktivt i nya byggnadsprojekt. I byggen på allmänna områden utnyttjades år 2020 sammanlagt 1 476 541 ton schaktmassor och stenmaterial. Tack vare återvinningen sparade man 8 miljoner euro och 1 300 000 liter bränsle, och utsläppen minskade med 3 100 t CO2e. Ett databasbaserat massverktyg för jordmassor färdigställdes och det möjliggör optimering av databaserad förflyttning av massa och därigenom minskande av både utsläpp och kostnader. Massverktyget kommer att länkas via ett öppet gränssnitt bland annat till huvudstadens databas Seutu-Massa som utvecklats av Helsingforsregionens miljötjänster HRM.

Vid byggande av infrastruktur söker man ständigt efter nya resurseffektiva lösningar. I Tritonparken på Busholmen byggdes under åren 2019–2020 en experimentell havsfyllningsstruktur, där man testade betongkross som fyllningsmaterial och falltätningens lämplighet för tätning av fyllning som delvis placeras under havsytan. I Kungseken genomfördes våren 2020 en teststabilisering av bindemedel baserade på återvunnet material. 

I Helsingfors identifierade man även andra materialströmningar inom infrastrukturbyggande, vars cirkulation behöver effektiviseras. Exempel på dessa är grönavfall från skötseln av allmänna områden samt gatstenar som blir över vid byggen. På Stensböles behandlingsfält och Talis jordgård tillverkar Stara återvunna växtunderlagsprodukter av jord från stadens byggarbetsplatser samt av komposterat grönavfall. Det återvunna växtunderlaget används vid stadens egna byggnadsobjekt. Under år 2020 skapades en enhetlig konceptplan för växtunderlagsproduktionen på Stensböles och Talis behandlingsplatser. Dessutom inrättades år 2020 en arbetsgrupp för staden, vars uppgift är att skapa återanvändning av återvunna gatstenar. Stara har också ett pågående pilotprojekt, där man testar om vass passar som täckmaterial i parker. Vassen samlas bort från stränderna för att slippa övergödning.

Den cirkulära ekonomins ekosystem stärktes i CircVol-projektet

Helsingfors deltog i 6Aika-strategins CircVol-projekt (8/2018–12/2020), vars syfte var att främja affärsverksamhet som sker enligt principerna för cirkulär ekonomi samt utnyttja jordmassor och stora sidoströmmar från industrin. I Helsingfors delprojekt kartlade man stora volymer biomassa och biogena shuntar i Helsingforsregionen, upprättade en rekommendation om stadens verksamhetsmodell för stärkandet av bio- och cirkulära ekonomins industriella och urbana symbios samt utvecklade verktyg för stadsplaneringen för att främja cirkulär ekonomi. Genom framtidsvisioner profilerades bland annat nuvarande företagsområden ur ett perspektiv för om det fanns potential för affärsverksamhet med cirkulär ekonomi. Därtill samlade man ihop ett utbildningspaket för planerare.

Minskandet av matsvinn och utnyttjande av överbliven ätbar mat effektiviserades

Vid Servicecentralen Helsingfors har man gjort mycket utvecklingsarbete för att minska matsvinnet. En viktig faktor har varit att granska hela verksamhetskedjan, från planering av matsedlar och logistik till lagring och servering. År 2020 identifierade man orsaker till varför svinn uppstår i olika skeden av matlagningskedjan och funderade på lösningar för att utveckla verksamheten.

Servicecentralen Helsingfors har utvecklat sina system för svinnuppföljning och hösten 2020 tog man i bruk en programvarubaserad lösning i skolorna. Användningen av uppföljningssystemet utvidgades till andra objekt under början av år 2021. Under år 2020 satsade man även på kommunikation och elevernas delaktighet. Under svinnveckan vägde eleverna det tallrikssvinn som uppstått och antecknade dagliga siffror på en affisch på skolrestaurangens vägg. Matsedlarna och utbudet utvecklas aktivt i samarbete med sektorerna. I skolorna får eleverna även påverka måltidsrelaterade saker i skolornas restaurangkommittéer.

Vid sidan av att man minskar matsvinnet utvecklar man nya sätt att utnyttja överbliven ätbar mat. Vid en del av verksamhetsställena är det möjligt att köpa mat som blivit över efter att matserveringen avslutats och utöver det doneras överbliven mat regelbundet till församlingarnas mathjälp och andra aktörer inom den tredje sektorn.

År 2020 grundades svinnmatsterminalen Stadin Safka i Stapelstaden som ett samarbete mellan Helsingfors stad och Helsingfors kyrkliga samfällighet. Svinnmatsterminalen gör det möjligt att använda handelssektorns, grossisternas och livsmedelsindustrins överblivna mat på ett mer effektivt, omfattande och professionellt sätt än tidigare via mathjälpen. Svinnmatsterminalen inledde sin verksamhet i december 2020. I slutet av året hämtade Stadin safka svinnmat från cirka 30 butiker eller från grossisthandeln samt från Servicecentral Helsingfors verksamhetsplatser. Svinnmat levererades till cirka 30 mathjälpsaktörer runt om i Helsingfors. Stadin safka var också partner i ett testprojekt finansierat av miljöministeriet, där man testade att använda skolornas vegetariska svinnmat som resurser för lokalsamhället.

Personalen sorterar svinnmat vid Stadin safkas svinnmatsterminal.
Bild 17. Stadin safkas svinnmatsterminal inledde sin verksamhet i december 2020. Fotograf Virpi Velin.

Under år 2020 utfördes även en utredning om hinder och möjligheter för användning av överbliven mat hos Helsingfors stad. Behovet för utredningen framkom särskilt via ekostödpersoner inom stadens småbarnspedagogik.

Staden utvecklade återanvändning av sina egna inventarier

Hanteringen av stadens egna inventarier och styrningen av dem till återanvändning utvecklas ständigt. I mars 2020 trädde en ny anvisning i kraft om hanteringen av stadens anläggningstillgångar och inventarier som inte används. Anvisningen linjerar exempelvis att man ska använda stadens återvinningssystem Tavarat kiertoon för att erbjuda möbler och inventarier som inte används till stadens andra aktörer.

En blick framåt

Cirkulärt tänkande ökar hela tiden i Helsingfors. Europas städers deklaration om cirkulär ekonomi skapar en vision av en stad med cirkulär ekonomi och definierar en riktning i vilken städer som undertecknat deklarationen förbinder sig att gå. Detta understöds å sin sida av det nationella programmet för cirkulär ekonomi och stadens vägkarta för cirkulär ekonomi och delningsekonomi, vars åtgärder genomförs i god fart. Målet är att via försök och pilotprojekt hitta goda praxis för cirkulär ekonomi, som kan användas inom stadens verksamhet. För att uppnå målen krävs en märkbar satsning på kommunikation och samarbete, såväl mellan stadens sektorer som tillsammans med företag, invånare och andra intressentgrupper.

Situationen för åtgärderna i vägkartan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi den 30 april 2021

Bild 18. Största delen av Helsingfors åtgärder inom cirkulär ekonomi och delningsekonomi har framskridit väl enligt tidtabellen.
Bild 19. Under år 2020 främjades särskilt åtgärder inom vägkartan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi som är kopplade till rivning och upphandling.