Miljömedvetenhet och miljöansvar
Helsingfors vill vara en föregångare inom miljöfostran och möjliggöra ett serviceutbud som stödjer en hållbar livsstil genom att göra miljövalen lätta för Helsingforsborna.
Hållbar framtid beaktas inom undervisningen och småbarnspedagogiken
Inom Helsingfors fostrans- och utbildningssektor har man stärkt pedagogiken för en hållbar framtid med modellerna KETTU och KIERRE samt studieavsnittet Koldioxidneutralt Helsingfors. Modellen KETTU – Kestävä tulevaisuus varhaiskasvatuksessa ja perusopetuksessa (hållbar framtid inom småbarnspedagogiken och den grundläggande utbildningen) kombinerar klimat- och miljöfostran, framtidsläskunnighet och ny kreativ inlärning. Modellen KIERRE – Kiertotaloudesta kestävää tulevaisuutta (hållbar framtid från cirkulär ekonomi) är en ämnesöverskridande helhet, där man undersöker cirkulär ekonomi ur ett klimatperspektiv. I modellen förenas naturresursmedvetenhet, klimatförståelse och ny kreativ inlärning. Tillsammans med gymnasierna har man utvecklat det ämnesöverskridande studieavsnittet Koldioxidneutralt Helsingfors, som blir ett obligatoriskt studieavsnitt för alla förstaårsstuderande i gymnasierna från och med augusti 2021.
Ungdomarna tycker att miljöfrågor är viktiga
Ungdomstjänsternas miljösystemsarbete Ekokompassen har möjliggjort miljöverksamhet för allt fler ungdomar. Trots coronapandemin har man under årets lopp lyckats arrangera otaliga naturutflykter, läger, evenemang, klubbar, naturskoldagar, djurkaféer samt svinn- och vegetarisk matlagning på olika håll i staden.
I Krutbudgetens datainsamling som genomförts vid alla ungdomsarbetsenheter frågade man ungdomarna om deras miljöoro och vilja att agera för miljön. Av nästan 2 500 ungdomar upplevde 64 procent att miljöfrågor var väldigt eller mycket viktiga, 27,5 upplevde dem som ganska viktiga och endast 8,5 procent lite eller inte alls viktiga. I sitt eget bostadsområde oroades ungdomarna mest av nedskräpning, försvinnandet av närskogar och grönområden, samt klimatförändringen. I svaren framkom en vilja att agera för en skräpfri miljö och natur, vegetarisk kost, klimatpåverkan och frågor om konsumtion. Utifrån svaren utvecklar områdenas ungdomsarbetsenheter sin verksamhet tillsammans med ungdomarna.
År 2020 utvecklades en ny slags miljöfostransverksamhet inom miljöverksamhetens ungdomsarbetsenhet genom att bland annat ta i bruk konceptet Löytöretkeilijät (upptäcktsresande) och miljöpåverkansgruppen Harkiten henkariin för ungdomar i samarbete med WWF. På sommaren utvecklade flera ungdomsarbetsenheter tillsammans det nya miljö- och kulturverksamhetscentret Nuorten Saarigalleria vid stallen på Vårdö. Där arrangerades läger, öppna verkstadsdagar och i slutet av sommaren en fantastisk utställning med ungdomarnas arbeten. Kafét Nuorten Ekokahvila var en del av Saarigalleria under hela sommaren. Ungdomarna vid Hertonäs ungdomsarbetsenhet deltog med sitt performance-installationskonstverk i evenemanget Agenda-Art 2030 vid Tölöviken. Till sitt verk valde ungdomarna ut minskande av ojämlikhet och klimatgärningar ur FN:s Agenda 2030-mål för hållbar utveckling.
Som stöd för miljöfostran producerades mycket distanslektioner och -material
När coronapandemin stängde skolorna i mars 2020 började Helsingforsregionens miljötjänster HRM producera miljöfostransverktyg för distansundervisning tillsammans med sin långvariga samarbetspartner Huvudstadsregionens Återanvändningscentral Ab. I april färdigställdes sex rådgivande digitala spel för barn i förskole- och grundskoleåldern. Temat i spelen var det livsviktiga vattnet och samt hållbar konsumtion och cirkulär ekonomi. Lärarna har kostnadsfri tillgång till spelen och de finns i spelbutiken Seppo. Det finns även distanslektionsversioner av spelen. Under årets lopp har de digitala spelen haft cirka 3 500 spelare.
HRM och Återanvändningscentralen omarbetade även utomhuslektionerna till att bli mer coronasäkra och ändrade om några lektioner till distanslektioner. Under hösten kunde man ordna både utomhuslektioner och digitalspelslektioner för 5–6-åringar samt utomhuslektioner, distanslektioner och digitalspelslektioner för läroanstalter.
På grund av coronapandemin var Högholmen stängd i 3,5 månader under år 2020. Under vårens stängningsperiod producerade Högholmen mycket digitalt material för miljöfostran, vilket särskilt gladde distanseleverna. På Högholmens webbplats har man samlat olika slags uppgifter, videor och spel om exempelvis utrotningshotade djur, djurungar och djurens aktiviteter under olika årstider. Under året hade uppgiftssidorna över 8 600 användare och spelen spelades över 7 000 gånger. På våren publicerades även det roliga och lärorika spelet Etäkevätretki Korkeasaareen, som spelades av 221 klasser.
Under sommaren och hösten när coronarestriktionerna hade lättats besökte över 4 500 skolelever och cirka 3 500 barn i daghemsåldern Högholmen, naturskolan Arken ordnade 39 naturskoldagar och i juni ordnades fyra sommarläger för barn på temat miljö och djur.
Stödjande av självständiga studier i naturen
Stora Räntans naturcentrum öppnades för allmänheten undantagsvis först i början av juni på grund av coronarestriktionerna. Under vårterminen ordnades ingen ledd verksamhet, förutom två miljöforskningsdagar i februari. Under höstterminen kunde man ordna 21 naturskoldagar. Man kunde endast ordna 13 ö-äventyrsdagar för dagvården, eftersom daghemmen inte fick använda kollektivtrafiken. Sammanlagt deltog 961 barn och ungdomar med sina lärare i naturskolan och ö-äventyret. 16 bokade utflykter ordnades med sammanlagt 167 besökare.
Under Helsingforsdagen kunde man njuta av Stora Räntans fantastiska landskap och måsarnas hetsiga liv via live-sändning. I juli presenterades Stora Räntans verksamhet och Östersjöns undervattensliv i centrumbiblioteket Odes aula.
På grund av coronapandemin inleddes naturutflykterna för stadsbor först i början av juni. Sammanlagt ordnades 16 utflykter med 439 deltagare. Alla utflykter hade förhandsanmälan.
Självständiga studier i naturen underlättades genom att producera videoserien Ode till Helsingfors natur. Serien tar med sig tittarna till sju naturobjekt i Helsingfors och den kan ses på Helsingforskanalen. Dessutom uppmuntrades stadsborna att observera naturen och skapa medborgarvetenskap i tävlingen Stadin kimalaiskisa som genomfördes via appen iNaturalist. Man fick in 269 bildbidrag till tävlingen.
I centrumbiblioteket Odes delaktighetslokal Brygga visades utställningen Ode till Helsingfors natur mellan juni och november. Utställningen som inspirerade till att ta del av den rika Helsingforsnaturen och naturkunskap besöktes av 21 900 personer.
Invånarna deltog i skötseln av sin egen omgivning
År 2020 anmälde sig rekordmånga nya parkfaddrar till parkfadderverksamheten, där frivilliga främst plockar skräp i sin egen närmiljö. I och med coronapandemin rörde sig fler i grönområdena och nedskräpningen av områdena ökade, vilket hos många människor väckte en vilja att delta i renhållningen av miljön. Under år 2020 fick man cirka 400 nya parkfaddrar och i slutet av året hade parkfadderverksamheten cirka 1 500 registrerade parkfaddrar.
Miljötalkon såsom städtalkon och talkon för främmande arter led i sin tur av coronapandemins påverkan. Invånarnas egna städtalkon uppgick endast till en fjärdedel av antalet under ett normalt år. Det ordnades 39 städtalkon med uppskattningsvis 3 580 deltagare. Den största effekten märktes av att skolorna inte ordnade sina traditionella vårstädningstalkon. Det finns även andra miljöstädtalkon, där staden är en av huvudarrangörerna, som inte arrangerades på grund av coronaläget.
Staden ordnade talkon för främmande växtarter vid åtta tillfällen med start i juni vid Borgnäset, Fårholmen, Nybondas och Kallviksudden. Arterna som bekämpades var jättebalsam och vresros. På de öppna talkona var deltagarantalet lägre än tidigare år, men man fick ändå mycket gjort. Ett talko ordnades i samarbete med yrkesinstitutet Stadin ammattiopisto som en del av läroanstaltens utbildning i främmande arter. Invånarnas egna talkon för främmande arter ordnades för sin del lite mera än tidigare år, vilket tyder på att kännedomen om främmande arter och deras nackdelar har ökat bland invånarna.
Klimatinfo informerade och utbildade aktivt
Klimatinfo hann i början av år 2020 arrangera fyra energievenemang för bostadsaktiebolag i Helsingfors, vars tema var jordvärme samt byte från oljevärme till förnyelsebara energikällor. Man ordnade även klubbträffar för bostadsaktiebolag live exempelvis som en del av energiexpertkursen. I och med coronapandemin gick man över till webbinarier, som visade sig vara en succé.
I början av året informerade Klimatinfo också aktivt om vilken påverkan överdrivet ätande av protein har på hälsan, avloppsreningen och övergödningen av Östersjön. Temat förkom i stor omfattning även i nyheterna. Proteinkampanjen fortsätter även under år 2021. Klimatinfos teman fördes även fram i den nya podcastserien Ilmastoterapia, samt via TheFeelGoodChallenge på Instagram. Kranvattenskampanjerna i anslutning till stora evenemang ställdes in på grund av coronaviruset.
Ekoexpertverksamheten involverar invånarna i miljöarbetet
Helsingfors stads bostäder Ab (Heka) genomförde år 2020 projektet Ekoekspertit (ekoexperter) med finansiering från Sitra och ARA, där man utvecklade en ny slags app för att involvera de boende i miljöarbetet. Alla boende som äger en smarttelefon eller surfplatta och är intresserade av det egna hemmets miljöfrågor kan bli ekoexpert. I appen Ekoekspertti tävlar Hekas boende och hussamfund sinsemellan genom att genomföra utmaningar kring miljövänligt boende och samla poäng. Vid sidan om utmaningarna delar appen även ut aktuell information om miljöfrågor, såsom kostnader för avfallshantering och minskandet av dem.