Klimatskydd
Enligt stadsstrategin för 2017–2021 ska Helsingfors bli koldioxidneutralt senast år 2035 och minska sina utsläpp av växthusgaser med 60 procent före slutet av 2030. För att uppnå målet har man upprättat åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035. Klimatskyddet är starkt anknutet till flera teman i miljörapporten, så saken behandlas även i andra kapitel i den här rapporten.
De totala växthusgasutsläppen minskade
År 2020 var det varmaste året i Finlands mätningshistorik. I Kajsaniemi i Helsingfors var årets medeltemperatur 8,7 grader, vilket är 2,8 grader högre än under referensperioden 1981–2010.
År 2020 uppgick de totala växthusgasutsläppen orsakade av invånare, tjänster och industri i Helsingfors till 2 360 000 t CO₂-ekv. och minskade med till och med nio procent jämfört med året innan. Minskningen av utsläppen beror delvis på den globala coronapandemin, som märkbart minskade resandet och arbetsplatsernas energiförbrukning. Den mest centrala faktorn var dock de specifika utsläppen från Helens fjärrvärmeproduktion, som minskade avsevärt i och med att den relativa andelen naturgas tydligt ökade medan användningen av stenkol minskade. Det här beror till största delen på förändringen i priserna för bränslen, såld energi och utsläpp. Även andelen förnybar fjärrvärme ökade i och med investeringar. Helsingfors totala utsläpp var cirka 33 procent lägre jämfört med år 1990. Räknat per invånare minskade utsläppen med nio procent till det rekordartat låga 3,6 ton och var 50 procent lägre än år 1990.
År 2020 minskade den totala energiförbrukningen inom hela Helsingfors stadsområde med 2,5 procent, vilket förklaras med minskningen av trafikmängden och elförbrukningen under det exceptionella året samt minskningen av oljeuppvärmningens energiförbrukning.
Över hälften av Helsingfors direkta utsläpp orsakas av uppvärmning. Därför är särskilt åtgärder förknippade med energiproduktion centrala i bekämpningen av klimatförändringen. Helens investeringar i förnybar energi börjar påverka utsläppen från uppvärmningen på ett betydande sätt under uppvärmningsperioden 2022–2023.
Utsläppen från energiproduktionen minskar
År 2020 engagerade Helen Ab sig som första finländska energibolag i projektets Science Based Targets kampanj Business Ambition for 1.5°C. Avsikten med kampanjen är att få företag att sätta upp mål för utsläppsminskningar i linje med Parisavtalets mål om 1,5 grad.
Helen avstår från stenkol senast år 2029. Med åtgärder enligt Helens investeringsplanering är fjärrvärmens specifika utsläpp år 2025 cirka 80 g CO2/kWh, år 2030 cirka 40 g CO2/kWh och år 2035 cirka 35 g CO2/kWh. Den nuvarande utsläppsnivån har varit cirka 200 g CO2/kWh.
Andelen energi som producerades med Helens förnybara energi var 14 procent år 2020. Energi producerades med vattenkraft, träpellets, vindkraft och solenergi samt med värmepumpar från olika spillenergiströmmar. Du kan läsa mer om Helens andra åtgärder och investeringar som minskar energiproduktionsutsläppen i kapitlet Energieffektivitet i den här rapporten.
Staden sökte lösningar på Helsingfors uppvärmningsutmaning med en tävling
I mars 2020 startade staden den internationella utmaningstävlingen Helsinki Energy Challenge. Tävlingens mål var att hitta nya innovationer, tekniker och lösningar genom vilka det stenkol som används för uppvärmning i Helsingfors kan ersättas på ett ekologiskt och ekonomiskt hållbart sätt. Sammanlagt kom det 252 förslag från 35 länder till tävlingen. I november 2020 kom tio tvärvetenskapliga och internationella team till tävlingens finalskede. Tävlingens vinnare valdes av en internationell, oberoende expertjury och vinnarna publicerades i mars 2021. I vinnarteamen framhävdes decentraliserade lösningar baserade på förnybar energi, värmepumpar och nya aktörers deltagande i värmeproduktionen. Helsinki Energy Challenge sökte inte lösningar endast på uppvärmningsutmaningen i Helsingfors utan även på energifrågor i ett bredare perspektiv och globalt. Helsingfors har också förbundit sig till att öppet dela med sig av tävlingens resultat.
Regionala jordvärmelösningar främjas
Som en del av bakgrundsuppgifterna för uppdateringen av Helsingfors underjordiska generalplan lät staden år 2020 göra en utredning om regionala jordvärmelösningars principer vid planering och genomförande av markanvändning. Med regionala jordvärmelösningar avses flera fastigheters gemensamma energiproduktionslösning. Staden vill styra mot regionala jordvärmelösningar, eftersom alla metoder för att främja jordvärme måste tas i bruk för att målet på 15 procent av Helsingfors värmeproduktionen ska uppnås senast år 2035.
Ambitiöst förverkligande av Helsingfors klimatmål
Förutom minskningen av utsläpp från värmeproduktion måste även värmeförbrukningens absoluta mängd minskas. Med energieffektivitetsåtgärderna har man hittills kunnat skära ner på konsumtionsökningen som orsakas av att staden växer, men i fortsättningen måste man kunna skära ner på konsumtionen i ett läge där staden växer.
Staden har satt upp ett rekordartat strikt energiprogram för sina byggnader, såväl nya som befintliga. Förutom energieffektivitet ökas även den lokala produktionen av förnybar energi i byggnaderna. Du kan läsa mer om stadens egna byggnadsbestånds mål och åtgärder i kapitlet Energieffektivitet i den här rapporten.
Med tomtupplåtelsevillkoren kan man påverka nya byggnaders energieffektivitet och främja deras energibesparingar och -produktion. I Helsingfors tomtupplåtelsevillkor för bostadshöghustomter har man redan länge haft stramare krav på energieffektivitet än den nationella nivån. År 2020 stramade man åt tomtupplåtelsevillkoren ytterligare med krav på att byggnader på bostadshöghustomter ska uppfylla kraven för energieffektivitetsklass A2018 på så sätt att E-talet är lika med eller lägre än nivån 75 kWhE/(m²år).
Avsikten är att påskynda energirenoveringar som utförs i privatägda byggnader med Energirenässans-verksamhetsmodellen, som är en av de mest centrala åtgärderna i Koldioxidneutralt Helsingfors-programmet. Målet med Energirenässans-verksamhetsmodellen, som färdigställdes år 2020, är att minska mängden värmeenergi med tiotals procent i hela Helsingfors byggnadsbestånd före år 2035. I början av år 2021 började teamet för Energirenässans-programmet sitt arbete inom stadens byggnadstillsyn. De erbjuder husbolagen exempelvis information om olika slags energilösningar eller hjälp med konkurrensutsättning av utredningar.
Projektet Taloyhtiöt energiatehokkaiksi alueellisella yhteistyöllä (Energieffektiva husbolag med regionalt samarbete) är huvudstadsregionens gemensamma projekt som samordnas av Helsingfors stad och som koncentrerar sig på att förbättra husbolagens energieffektivitet. I projektet grundar man regionala samarbetsforum för husbolagen, husbolagsklubbar, i städerna. Helsingfors områden är Drumsö, Kvarnbäcken, Mellungsbacka, Rönninge och Gamlas. Miljöministeriet finansierar projektet som en del av programmet Kommunernas klimatlösningar. Erfarenheter från projektet används i Energirenässans-verksamheten.
Inom projektet Ilmastoviisaat taloyhtiöt (klimatsmarta husbolag), som samordnades av Helsingfors, letade man efter lösningar för att förbättra energieffektiviteten med hjälp av digitala tjänster och lösningar som grundar sig på information om husbolagen. Våren 2020 publicerades en digitaliseringsguide för husbolagen, som bygger på lärdomarna från projektet och där man bland annat berättar om digitaliseringens fördelar och krav samt ger praktiska anvisningar för förverkligandet av olika digitala lösningar i husbolaget. Projektet pågick under perioden 9/2018–12/2020.
Låga koldioxidutsläpp beaktas även i områdesbyggande
För att främja koldioxidsnålt byggande startade Helsingfors stad Verkkosaaren vähähiilinen viherkortteli -tävlingen om tomtupplåtelse, där 50 procent av kriterierna för tomtupplåtelse består av koldioxidavtrycket, E-talet och grönfaktorn. Tävlingsförslagen lämnades in i april 2021. Med hjälp av tomtupplåtelsetävlingen som ligger i ett bra läge kan man utvärdera hur högt man i fortsättningen kan sätta kriteriemässiga mål och hur de här centrala kriterierna som påverkar koldioxidneutraliteten kan förverkligas samtidigt.
Vid planeringen av Helsingfors Västra boulevardstad (Vichtisvägen) utreder man hur den nya stadsstrukturen kan byggas på ett klimatsmart sätt. Förutom byggnadernas energieffektivitet och produktionen av förnybar energi, beaktas även utsläppen från byggande och material samt kollagret som är bundet till materialet. Avsikten är att ungefär hälften av bostadskvarteren i utredningsområdet ska vara av trä. Man lät göra en utredning av områdets koldioxidneutrala energisystem, som genomfördes av Granlund Oy. Enligt utredningen skulle det vara möjligt att producera en betydande del av områdets energi med områdets förnybara energi och genom att dra nytta av spillvärme. Byggandet av ett lågtemperaturnät i området skulle förbättra lönsamheten av dessa. Utredningen används i områdets fortsatta planering.
Strävan efter att minska utsläppen från förbyggande
I Helsingfors pågår flera betydande byggnadsprojekt, där man har satt en koldioxidsnål nivå för bland annat områdesbyggandet i Kungseken och Malms gamla flygfält. I dessa områden har man fäst särskild uppmärksamhet vid klimatsmarthet i planeringen av för- och grundbyggandet. I Kungseken genomfördes en provstabilisering av bindemedel baserat på återvunnet material under våren 2020 som en del av UUMA3-projektet. Utsläppen från bindemedlen som användes vid Kungsekens provstabilisering har konstaterats vara 15–36 procent av CO2ekv./t-utsläppen från den traditionella bindemedelsblandningen med kalkcement. Man har uppskattat att cirka 95 procent av utsläppen från Malms gamla flygfälts infrastrukturs grundkonstruktioner och grundförstärkningar skapas av tillverkningen och transporteringen av bindemedlet, om man använder traditionell bindemedelsblandning med kalkcement. För att minska utsläppen från förbyggande inledde staden ett utredningsarbete, där man söker efter utsläppssnåla och samtidigt kostnadseffektiva lösningar för förbyggandet av området vid Malms gamla flygfält. Med alternativa lösningar kan koldioxidutsläppen till och med sjunka till en tredjedel av det som presenteras ovan.
Byggplatserna blir utsläppsfria
Helsingfors stad har en stark vilja att minska de olägenheter som byggarbetsplatser orsakar stadsborna. Utsläppen från arbetsmaskiner som används på byggarbetsplatser och byggandets tunga transporter bildar en betydande del av städernas och kommunernas koldioxidutsläpp och producerar även lokala utsläpp, damm och buller som försämrar luftkvaliteten och är skadliga för hälsan. I tätbebyggda miljöer framhävs olägenheterna som orsakas av byggarbetsplatser. Utsläppsminskningar eftersträvas speciellt genom att öka användningen av utsläppsfria och utsläppssnåla arbetsmaskiner och transportutrustning i byggprojekt.
Arbetet fortskred märkbart år 2020, när de första pilotförsöken med utsläppssnåla byggarbetsplatser för infrastruktur inleddes på sommaren, och i september undertecknade Helsingfors stad tillsammans med sex andra offentliga upphandlare green deal-avtalet för att minska byggarbetsplatsernas utsläpp.
Syftet med green deal-avtalet för utsläppsfria byggarbetsplatser är att man senast år 2025 avstår från fossila bränslen på byggarbetsplatser. Därutöver ska minst 50 procent av arbetsmaskinerna och byggarbetsplatsernas transporter senast år 2030 drivas med el, biogas eller väte. Till utsläpp från byggarbetsplatser räknas enligt avtalet utsläpp från arbetsmaskiner, el, uppvärmning och stegvis transporter.
I Stara har man under året 2020 redan hunnit samla erfarenheter av utsläppssnåla infrastrukturentreprenader och man har beslutat att i fortsättningen använda utsläppssnåla byggarbetsplatsers kriterier i alla stadens gatuprojekt. Verkställandet av green deal -avtalet på stadsnivå har inletts med att upprätta stegmärken per entreprenadtyp för de kommande åren. Ett mer detaljerat kriteriearbete fortsätter som ett omfattande green deal -samarbete även inom arbetsgrupperna för husbygge och underhåll.
Utsläppsfria byggarbetsplatser främjades även i projektet Ecosystem for Zero Emission Construction Sites (E-ZEMCONS), som finansieras av EIT Climate-KIC, med hjälp av samarbete och marknadsdialoger mellan europeiska städer. Projektet pågick under perioden 1/2020–12/2020.
Många utvecklingsprojekt pågår inom husbyggandet
Innovativa höghus -arbetsgruppen förordade under år 2020 och i början av år 2021 sammanlagt sju projekt, som förverkligar stadsstrategin och särskilt åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035. Projekten kan startas när de har fått stadsstyrelsens beslut om tomten. Projektens teman är bland annat träbyggandets olika tekniker, synligt trä på inre ytor i byggnader, ökning av naturvärden i träbyggandet, nya lösningar för kompletteringsbyggande och bostäders formbarhet samt livscykel. I början av år 2021 gick tomten till ett projekt inom det nya Innovativa höghus -programmet, CO2-kvarteret i Fiskehamnen. Projektets tema är koldioxidneutralitet och boendetrivsel. Projektet Puu- ja betonirakentamisen vertailu (Jämförelse av trä- och betongbygge) ledde till en uppföljningsrapport, som visar att koldioxidavtrycket för höghus i trä var mindre än för dem i betong i alla skeden, såväl i planerings- och byggskedet som efter ibruktagandet.
I Fiskehamnen i Helsingfors strävar man efter att uppnå en plusenerginivå i två olika projekt. Plusenerginivån innebär att fastigheterna producerar mer energi än de behöver. I Helsingfors bostadsproduktions innovativa projekt tar man tillvara på solens strålningsvärme som kommer in i byggnaden och lagrar den i fjärrkylnätet eller använder den direkt i fastigheten med hjälp av en värmepump. Vid sidan av fjärrvärme använder man även jordvärme och producerar elenergi med solpaneler. Dessutom installerar man in elektriskt glas i husets trappuppgångar, som kan användas för att justera mängden kyl- och värmeenergi som behövs.
Det andra projektet är Helsingfors EXCESS-hus, som är en del av ett större projekt som omfattar Europa. I projektet söker man efter lösningar för olika klimatzoner. Projektet finansieras ur EU:s forsknings- och innovationsprogram Horizon 2020. I projektet kombinerar man befintliga enskilda teknologier och lokal förnybar energiproduktion samt utvecklar nya produkter och integrerar dem till ett helt system.
Helsingfors har uppmuntrat byggherrar till energieffektivt byggande och förnybar energiproduktion med rabatter på tillståndsavgifter. Solpaneler och värmeåtervinningssystemens rör är också i många avseenden befriade från tillståndsansökning.
Trafikutsläppen minskas på många sätt
Enligt åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035 eftersträvar trafiksektorn en minskning av växthusgasutsläpp på 69 procent (2005–2035).
Minskade utsläpp från trafiken uppnås bland annat genom att cykling och gång görs mer attraktiva och genom att andelen elbilar, elbussar och spårvagnstrafik ökar. Åtgärdsprogrammet Koldioxidneutralt Helsingfors innefattar 30 trafikrelaterade åtgärder. Du kan läsa mer om hållbar trafik och transport i kapitlet Trafik i rapporten.
Projekten sätter fart på utvecklingsarbetet
I projektet MySMARTLife gick man över till ett skede bestående av övervakning och genomförande av teorier. Helsingfors delprojekt med sina samarbetspartners slutförde pilotförsöket som innefattade en autonom buss och utvärderade dess potential för att uppnå koldioxidneutralitet inom trafiksektorn. Förutom att samla in indikatorer för energi- och trafikutsläpp utförde projektet utvärderingar genom intervjuundersökning med deltagarna i Havshagens delprojekt. Dessutom utvecklade projektet ett användargränssnitt för fastigheternas öppna energidata och deltog även i färdigställandet av Energirenässans-verksamhetsmodellen. Projektet pågår under perioden 12/2016–11/2021. Projektet MySMARTLife är en del av programmet Horisont 2020, där man testar nya innovativa och smarta lösningar för stadsenergin och främjar deras marknadstillträde. Det genomgående temat är åtgärder för att integrera öppna data och smart informations- och kommunikationsteknik. Målet är att minska energiförbrukningen med 10–20 procent i målområdena.
Målet med 6Aika-projektet Koldioxidneutrala och resurssmarta företagsområden (Hiilineutraalit ja Resurssiviisaat yritysalueet, HNRY), som samordnas av Helsingfors, är att utveckla företagsområden och byggarbetsplatser i städerna Helsingfors, Vanda, Esbo och Åbo i en koldioxidneutral riktning. Genom att konceptualisera och testköra verksamhet i projektets målområden främjas metoder för att minska utsläpp från arbetsmaskiner och tung trafik, effektivera nyttoanvändningen av material samt påskynda företagens koldioxidneutrala affärsverksamhet. Lärdomar och verksamhetsmodeller från samarbetet mellan företag, städer och forskningsinstitut erbjuds via projektets slutprodukt i stor utsträckning till olika aktörers förfogande. Projektet pågår under perioden 5/2019–5/2021. Helsingfors har två fokusar i projektet: deltagandet i konceptualiseringen av utsläppsfria byggarbetsplatser samt klimatarbetet i Nordsjö hamn.
Indirekta utsläpp ökar Helsingfors utsläpp till ungefär det dubbla
Förutom utsläpp som bildas i Helsingforsregionen är det viktigt att även granska indirekta utsläpp i regionen, eftersom de ökar Helsingfors utsläpp till ungefär det dubbla. Med indirekta utsläpp avses sådana utsläpp som skapas av tillverkningen av tjänster och produkter som används i Helsingforsregionen, men som producerats någon annanstans. De största utsläppen bildas av byggnadsmaterial och matproduktion. Staden har minskat utsläppen från matproduktionen bland annat genom att sätta upp ett mål för mattjänsterna att halvera mängden kött- och mjölkprodukter i den mat som stadsorganisationen serverar samt genom att minska matsvinnet. Man strävar efter att minska utsläppen från byggnadsmaterial bland annat genom att undersöka möjligheterna till att reglera byggnadsprodukternas koldioxidutsläpp eller välja återvinningsmaterial. Den centrala metoden för att minska indirekta utsläpp från byggandet är att främja träbyggande. Inom exempelvis offentlig upphandling har man möjlighet att systematiskt och effektivt minska indirekta utsläpp.
Klimatvakten konstaterats vara ett fungerande verktyg
Klimatvakt-tjänsten, som baseras på Helsingfors öppna källkod och som används för att följa åtgärdsprogrammet Kolneutralt Helsingfors 2035, utvidgades till flera finländska städer, såsom Lahtis och Tammerfors. Plattformen som utvecklades för Klimatvakten användes även i stadens andra program, såsom vägkartan för cirkulär ekonomi och delningsekonomi (kiertotalousvahti) samt motions- och rörlighetsprogrammet (liikkumisvahti). När det kommer till Klimatvaktens scenarioverktyg, som delvis är under utveckling, genomfördes i juni ett snabbt försök i samarbete med Siemens Oy och Kausal Oy om vilken effekt prissättningen av parkeringsplatser och främjandet av elbilar hade för uppnåendet av utsläppsmålet.
En blick framåt
Avsikten är att uppdatera åtgärdsprogrammet Koldioxidneutralt Helsingfors under den följande fullmäktigeperioden. Uppdateringen torde inledas när den nya fullmäktige påbörjar sin verksamhet.
Som en fortsättning till tävlingen Helsinki Energy Challenge har staden börjat bereda en energivision för staden. Man tar även med utomstående experter i arbetet.
Dessutom utvecklas uppföljningen av utsläppsminskningen även i fortsättningen. Målet är att skapa en ännu tydligare koppling mellan åtgärderna och deras utsläppspåverkan, samt utveckla visualiseringen av dem. Med hjälp av uppföljningen strävar man efter att få en ännu bättre helhetsbild av om åtgärderna är tillräckliga i förhållande till målet om koldioxidneutralitet.