Tryggande av den biologiska mångfalden

Hösten 2021 fattades beslut om den nya stadsstrategin Läge för tillväxt för åren 2021–2025. Dess mål är en hållbar tillväxt som står i samklang med ekologiska ramvillkor. Grönområden och Östersjön är centrala för den biologiska mångfalden. Även det länge förberedda verksamhetsprogrammet för att trygga naturens mångfald i Helsingfors (LUMO-programmet) 2021–2028 blev klart och godkändes i miljönämnden. LUMO-programmets centrala mål är att beakta naturens mångfald i hela stadens verksamhet. Under 2021 hade man redan inlett 63 åtgärder, vilket är 66 procent av alla åtgärder i LUMO-programmet. En del av åtgärderna har karaktären av kontinuerlig utveckling.

Plan för uppföljning av naturen och ny kunskap om den biologiska mångfalden

Inom miljötjänsterna utarbetades en plan för uppföljning av naturen år 2021. Planen innehåller i huvudsak uppföljning av arter och naturtyper. En del uppföljningar baserar sig på geografisk information, men många kräver inventeringar i terrängen. En del nya uppföljningar inleds år 2022.

Av de långvariga uppföljningarna fortsattes år 2021 uppföljningen av fågelbeståndet i Gammelstadsviken och skärgården. Uppföljningen av humlor fortsatte för tredje året. Antalet individer av hushumlan och jordsnylthumlan var betydligt högre än föregående år. Antalet stenhumlor var däremot klart färre än tidigare. Även honungsbina hade ett andra svagt år i följd.

I havsområdet utanför huvudstadsregionen samlade man in omfattande information om naturens mångfald under vattnet år 2021. Kartläggningen gjordes som en del av inventeringsprogrammet för marin undervattensnatur (VELMU). De preliminära resultaten av kartläggningen har publicerats i stadens interna karttjänst som en kartnivå som visar de områden som är värdefullast för den biologiska mångfalden i undervattensnaturen. Resultaten preciseras och vidarebearbetades under 2022.

Information som kartlagts i Helsingfors åren 2017-2020 om hotade naturtyper och naturtyper som behöver hållas under uppsikt har samlats i Helsingfors naturdatasystem. Kartläggningen gjordes på fastlandet och på 45 öar. Man hittade 450 hektar hotade naturtyper och 100 hektar som bör hållas under uppsikt. De är ganska jämnt utspridda över Helsingfors, med undantag för de mest bebyggda områdena. De mest hotade är vårdbiotoper och myrar samt många lundar. De objekt som hittats i kartläggningen har klassificerats i tre värdeklasser enligt hur hotad naturtypen är och hur representativt objektet är. Till den värdefullaste klassen hör hotade naturtypsobjekt vars representativitet är utmärkt eller god. I materialet finns 390 av dessa objekt.

Sommaren 2021 gjordes en inventering av rötträd i Helsingfors skogar. Inventeringens resultat kommer att användas för att bedöma mängderna av rötträd i olika skogar i stadsområdet. Förändringar i skogarna som orsakas av stormar och insekter följs upp kontinuerligt i samband med andra skötselåtgärder. Därtill pågår ett separat uppföljningsprojekt som involverar stadsmiljösektorn, Naturresursinstitutet LUKE och Helsingfors universitet.

Den biologiska mångfalden ökas genom planeringen och skötseln av grönområden

År 2021 blev utredningen om nätverket av ängar klar, arbete med nätverket av vattendrag inleddes och flygekorrenätverket uppdaterades för att förbättra kritiska ställen.

Under året utarbetades 42 detaljplaner, och i 21 av dem använde man grönytefaktorn och utfärdade bestämmelser relaterade till naturen utifrån den. De ekologiska nätverken beaktades i alla utom tre detaljplaner. I dessa tre fanns konflikter mellan nätverket av grönområden och den övriga markanvändningen. Gröna tak ska anläggas enligt 23 detaljplaner. Dessutom undersökte man gröna tak som livsmiljö för hotade arter i Helsingfors universitets projekt Viides ulottuvuus i Trankyan. Två detaljplaner innehöll bestämmelser om gröna väggar. I ändringarna i detaljplanerna har små vattendrag, öppna myrar och källområden markerats som grönområden eller närgrönområden som ska bevaras. Även en plan för iståndsättning av Gammelstadsforsens östra gren blev klar.

I de skogar som sköts har man lämnat kvar rötträd och prioriterat ett trädbestånd med träd i olika åldrar, och en del skogsområden har lämnats utanför skötselåtgärderna. År 2021 färdigställdes planer för allmänna områden för Åggelby och Månsas, Hertonäs, Nordsjö samt Malm och Bocksbacka. I alla dessa områden främjas biologisk mångfald i både skogar och ängsområden. Den färska utredningen om nätverket av ängar har beaktats i planeringen.

I de uppdaterade anvisningarna för planering av artbeståndet i guiden för stadsväxter har man beaktat insekternas och fåglarnas krav på livsmiljö och näring. Även avsnittet om växter i Helsingfors Design Manual har uppdaterats. Där finns bland annat nya anvisningar för gatuväxter i olika skikt. Skötseln av gräsområden förändrades så att de slogs bara en gång under sommaren 2021. I OmaStadi-projektet valde man dessutom ut sammanlagt 10 parker vars gräsområden görs mer ängslika genom förändrad skötsel.

Inom underhållet har man uppdaterat produktkorten som innehåller anvisningar för arbetet och som används som vägledning för Helsingfors stads byggtjänstaffärsverk Stara och underleverantörer. Där finns nu också anvisningar som rör den biologiska mångfalden. I anknytning till återvinningen av jordmaterial och hanteringen av jordmaterial som innehåller främmande arter har man också utarbetat produktkort för återvunnet substrat.

Främmande arter har bekämpats i grönområdena i samband med andra skötselåtgärder och genom talkon samt i samarbete med invånare, läroanstalter, organisationer och öppna fängelser. Staden får finansiering från jord- och skogsbruksministeriet för bekämpning av vresros på stadens fågelskär samt på Blåbärslandets och Drumsös stränder. Projektet är treårigt. Man fick också tillsammans med Vanda stad statlig finansiering för uppföljning av jättebalsamin i Rutiåns avrinningsområde. I området fanns rikligt med jättebalsamin. Förekomsten av tromsöloka följs upp och bekämpas kontinuerligt. Tromsölokan ska enligt planen utrotas helt i Helsingfors. I samband med byggandet av Spårjokern bekämpade man också alla skadliga främmande arter på byggarbetsplatserna.

Statligt finansieringsstöd för naturskyddet

Naturskyddsområdenas andel av markytan ökade med 0,6 procent under året. Just nu är den 3,8 procent. Även andelen av vattenarealen ökade med 0,5 procent och är nu 0,98 procent. Om man även räknar med skyddade naturtyper, artskyddsobjekt och de Natura-områden som inte har fredats genom naturvårdslagen uppgår skyddsarealen till 4,4 procent av markarealen och 1,5 procent av vattenarealen. De föreslagna nya naturskyddsområdena ökar den skyddade markarealen till 5,8 procent.

NTM-centralen inrättade tre nya naturskyddsområden i Helsingfors, varav alla är fågelskär: Långören, Tirgrund samt Yttre Hatten, som skyddats på initiativ av Lauttasaari-Seura. Inom området för Helsingfors inrättade staten på sin mark två naturskyddsområden, som omfattar Skanslandet och Kapellviken. Ansökningar om inrättande samt skötsel- och användningsplaner färdigställdes för fem objekt som hör till naturskyddsprogrammet. De är Helsingfors enda skyddade tjärn Kronobergstjärnen, Stansviksåsen, det mångsidiga skogsområdet Nybondasskogen, Rudträsk våtmark samt Skatauddens vackra klippa med fornlämningar.

Vid fågelvattnet Bruksviken i Östersundom har nötkreatur börjat gå på bete över ett stort område. Där byggdes en betesvall, och en åtgärdsplan för iståndsättning av den färdigställdes tillsammans med Forststyrelsen i projektet Lumovoimaa. Genom projektet hittade man också en boskapsägare vars djur kunde beta på området. Redan under den första sommaren ökade antalet fåglar i Bruksviken betydligt, och entusiaster betraktar området som ett av Helsingfors bästa fågelområden tillsammans med Gammelstadsviken. Vid Gammelstadsvikens fågelvatten utvidgades betesområdet, vilket ökade området som betas av nötkreatur med en tredjedel jämfört med tidigare. I både Östersundoms och Gammelstadsvikens fågelvatten slog man vass med finansiering från miljöministeriets Helmi-projekt.

I Svarta backen och Östersundom gjordes naturinventeringar på de platser som hör till naturskyddsprogrammet och i deras närhet. I områdena avgränsades tre nya objekt i klass I och två nya objekt i klass II med tickor och rosenskinn. I inventeringarna hittades många arter som är hotade eller behöver hållas under uppsikt, samt arter som är nya för vetenskapen. I en kartläggning av hattsvampar som huvudsakligen växer på marken i kalkpåverkade områden hittade man två hotade arter, och som ett resultat av en insektkartläggning hittades flera individer av sibirisk vinterflickslända, som är strikt skyddade enligt bilaga IV till naturdirektivet. Man definierade också naturtyperna, och hotade växtarter hittades i området. Naturutredningarnas resultat används i planeringen av skötseln och användningen.

År 2021 beviljade miljöministeriet finansieringsstöd från Helmi-programmet för rekonstruktion av Tomtbackaskogens lundkärr och Bengtsårs eklundar och vårdbiotoper. Dessa är hotade naturtyper. I Tomtbacka utvidgas och effektiviseras den rekonstruktion av lundkärret som inletts redan tidigare. I Tomtbacka har man avlägsnat främmande arter, byggt dammar i utfallsdikena och inlett uppföljning av rekonstruktionen. I Bengtsår har växtligheten i eklunden, även trädplantorna, skadats av betande rådjur och av lönnar som skuggar ekarna. Därför byggde man staket i lunden och spred ut viltavskräckningsmedel mot rådjur för att skydda plantorna av de ädla lövträden. Man tog också bort lönnar kring de gamla ekarna. I naturskyddsområdet gallrades också det tallbestånd som planterats i lunden, för att växtligheten ska återgå till den ursprungliga.

Genom kampanjen Håll dig på stigen och materialet Ansvarsfullt skogsäventyr för ungdomar informerades personer som rör sig i naturen om hållbar rekreationsanvändning i både naturskydds- och grönområden.

Man inledde beredning av stadens riktlinjer för naturtjänster. Med hjälp av dem kommer man att rikta och utveckla rekreationsanvändningen av naturen samt trygga de hälsoeffekter som den möjliggör.

Högholmens Vilddjurssjukhus är Finlands största vårdplats för vilda djur

Högholmens Vilddjurssjukhus tog år 2021 emot över 1 290 djur för vård. Patientantalet var mindre än föregående år, då man tog emot omkring 1 700 djur. Patientantalet påverkades av en duvhök som lämnades in för vård i februari 2021 och konstaterades bära på fågelinfluensa, vilket ledde till att veterinärmyndigheten beslutade att sjukhusets lokaler skulle stängas för två månader och desinficeras. Även efter att lokalerna öppnats igen var man tvungen att vidta många säkerhetsåtgärder i det praktiska vårdarbetet. Vissa fågelarter togs på grund av risken för fågelinfluensa emot för vård endast i begränsad utsträckning eller inte alls. Av de fåglar som lämnades in för vård stod tornseglare för det största antalet, och av däggdjuren var ekorrarna flest. Bland de mer ovanliga djur som togs emot fanns kungsfiskare, sillgrissla, brushane, vitryggig hackspett, bläsgås, taigafladdermus, brunlångöra och padda. Man vårdade ovanligt många nordfladdermöss, hela 17 individer. Tre gråsälskutar togs emot. Omkring 40 procent av de djur som lämnades in för vård överlevde och kunde återbördas till naturen.

En blick framåt

Den positiva utvecklingen för tryggande av den biologiska mångfalden fortsätter, och naturen beaktas allt bättre i all verksamhet inom staden. Med tanke på detta kompletteras kunskapen om och anvisningarna för viktiga arter och naturtyper så att sällsynta arter och naturtyper kan tryggas. Hit hör också målmedveten utveckling av nätverken av grönområden och vattendrag. Möjligheterna till rekreationsanvändning av naturen främjas, samtidigt som man förebygger slitage på naturen.